AFS 2011:19
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska
arbetsmiljörisker
ISBN 978-91-7930-560-4
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKET
112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00
E-post: arbetsmiljoverket@av.se
www.av.se
Utgivare: Anna Middelman
Elanders Sverige AB, 2011 346857
I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
allmänna råd.
Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter.
Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av
föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex.
upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar.
Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga nummer.
Senare ändringar och omtryck kan förekomma.
När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets
författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.
BESTÄLLNINGSADRESS
Arbetsmiljöverket
112 79 Stockholm
Telefon 010-730 90 00 www.av.se
AFS 2011:19
3
Innehåll
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska
arbetsmiljörisker
Syfte och tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Vilka föreskrifterna riktar sig till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Reach-förordningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Undersökning och riskbedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
När en undersökning och riskbedömning ska göras . . . . . . . . . . . . . 8
Kemiska riskkällor som ska identifieras och förtecknas. . . . . . . . . . . 8
Dokument som är viktiga för riskbedömningen . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Faktorer som ska bedömas för att avgöra om åtgärder krävs . . . . . . 9
Dokumentation och information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Dokumentation av riskbedömningens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner . . . . . . . . . 11
Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation
tillgänglig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Skyldigheter att vidta vissa särskilda åtgärder och följa förbud . . . . . . 12
Primära skyldigheter i verksamheter där kemiska riskkällor
förekommer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Prioritetsordning vid val av åtgärder för att ytterligare begränsa
riskerna (åtgärdstrappa) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Uppgifter om avfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Allmänna krav på märkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Särskilt om märkning av farliga kemiska produkter i arbetet . . . . . . 13
Förvaring, förpackningar och behållare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Åtgärder mot risker vid inandning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Åtgärder mot risker vid hudkontakt, ögonstänk och förtäring. . . . . 16
Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande . . . . . . . . . . 17
Åtgärder för att förebygga brand-, explosions- och reaktionsrisker
17
Åtgärder vid hantering av radioaktiva kemiska riskkällor . . . . . . . . 18
Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktions-
störande kemiska produkter och viss verksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Utredning om möjlighet att ersätta produkt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Dokumentation av riskbedömningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Minskning av exponeringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Förbud och tillstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
AFS 2011:19
4
Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Bilaga 1 Ämnen med förbud eller tillståndskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
om kemiska arbetsmiljörisker
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Syfte och tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Vilka föreskrifterna riktar sig till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Reach-förordningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Undersökning och riskbedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
När en undersökning och riskbedömning ska göras . . . . . . . . . . . . . 29
Kemiska riskkällor som ska identifieras och förtecknas. . . . . . . . . . . 29
Dokument som är viktiga för riskbedömningen . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Faktorer som ska bedömas för att avgöra om åtgärder krävs . . . . . . 30
Dokumentation och information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner . . . . . . . . . 32
Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation
tillgänglig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Skyldigheter att vidta vissa särskilda åtgärder och följa förbud . . . . . . 37
Primära skyldigheter i verksamheter där kemiska riskkällor
förekommer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Prioriteringsordning vid val av åtgärder för att ytterligare
begränsa riskerna (åtgärdstrappa) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Uppgifter om avfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Allmänna krav på märkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Särskilt om märkning av farliga kemiska produkter i arbetet . . . . . . 39
Förvaring, förpackningar och behållare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Åtgärder mot risker vid inandning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Åtgärder mot risker vid hudkontakt, ögonstänk och förtäring. . . . . 45
Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande . . . . . . . . . . 45
Åtgärder för att förebygga brand-, explosions- och reaktionsrisker. 46
Åtgärder vid hantering av radioaktiva kemiska riskkällor . . . . . . . . 48
Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktions-
störande kemiska produkter och viss verksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Dokumentation av riskbedömningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Förbud och tillstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
5
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
om kemiska arbetsmiljörisker;
beslutade den 29 november 2011.
Arbetsmiljöverket föreskriver1 följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförord-
ningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.
Syfte och tillämpningsområde
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att fastställa hur ohälsa och olycksfall
orsakade av kemiska riskkällor i arbetet ska förebyggas.
Föreskrifterna gäller alla verksamheter där kemiska riskkällor kan före-
komma. Men i arbetsgivares hushåll får man göra undersökning och riskbe-
dömning enligt 5 § första stycket utan att tillämpa 6–10 §§. Detsamma gäller
för allmänt tillgängliga kemiska produkter för disk och städning i samband
med arbetstagarnas utnyttjande av pentryn, lunchrum eller liknande för
eget bruk.
Vilka föreskrifterna riktar sig till
2
§ Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Andra än arbets-
givare är också skyldiga att följa arbetsmiljölagen (1977:1160) om ämne som
kan föranleda ohälsa enligt 1 och 3 kap.arbetsmiljölagen. Dessa personer
1
Jfr följande direktiv:
–
Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och
säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde sär-
direktivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5.1998, s. 11, Celex
–
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG av den 16 december 1999 om
minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för
fara orsakad av explosiv atmosfär (femtonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv
89/391/EEG) (EGT L 023, 28.01.2000 s. 57, Celex 31999L0092).
–
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för
arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte
särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktivet 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50,
Celex 32004L0037).
Arbetsmiljöverkets författningssamling
AFS 2011:19
Utkom från trycket
den 28 december 2011
AFS 2011:19
6
omfattas av föreskriften med de begränsningar som framgår av tredje och
fjärde styckena nedan.
Arbetstagare är i dessa föreskrifter även den som likställs med arbetsta-
gare enligt 1 kap. 3 § arbetsmiljölagen.
Den som driver verksamhet utan anställd enligt 3 kap. 5 § andra stycket
arbetsmiljölagen är inte skyldig att följa dessa föreskrifter i de avsnitt som
gäller skyldigheter att ge arbetstagare information.
Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av personal är bara
skyldig att följa följande bestämmelser.
– 5 § sista stycket om att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar
arbete innan uthyraren, genom kontroll av inhyrarens dokumentation enligt
13 §, kunnat förvissa sig om att undersökning och riskbedömning genom-
förts och nödvändiga riskbegränsande åtgärder vidtagits och
– 41 § om registreringsskyldighet.
Reach-förordningen
3
§ Verksamheter som tillverkar, importerar eller använder kemiska
ämnen eller beredningar omfattas även av bestämmelserna i Europaparla-
mentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006
om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier
(Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direk-
tiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93
och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv
76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG,
93/105/EG och 2000/21/EG (Reach-förordningen).
Enligt förordningen är tillverkare, importörer och nedströmsanvändare
skyldiga att spara all information som behövs för tillämpningen av förord-
ningen i 10 år och i vissa fall även utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport.
Definitioner
4
§ De beteckningar som används i dessa föreskrifter har samma betydelse
som i arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden.
Dessutom använder föreskrifterna följande beteckningar.
7
AFS 2011:19
Exponering
Att utsättas för en kemisk riskkälla genom inand-
ning, förtäring eller kontakt med hud, slemhinnor
eller ögon.
Farlig kemisk produkt
Kemisk produkt eller explosivt föremål, inklusive
de som inte släpps ut på marknaden, som klassifice-
ras som farligt enligt
– Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klas-
sificering, märkning och förpackning av ämnen
och blandningar, ändring och upphävande av
direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt
ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-
förordningen) eller
–
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS
2005:7) om klassificering och märkning av
kemiska produkter.
Hantering
Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning,
förvaring, transport, användning, omhändertagan-
de, destruktion, konvertering och liknande förfa-
randen.
Kemisk produkt
Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen
som tillverkats eller utvunnits och vars funktion
främst bestäms av dess kemiska sammansättning.
Kemisk riskkälla
Ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen till-
sammans som, kan medföra ohälsa eller olycksfall
genom
– sina hälsofarliga egenskaper,
– sina egenskaper när det beror på det sätt på vil-
ket ämnena används eller förekommer,
– sin temperatur,
– att minska halten syrgas i luften eller
– att öka risken för brand, explosion eller annan
farlig kemisk reaktion.
Kemiskt ämne
Ett kemiskt grundämne eller en kemisk förening.
AFS 2011:19
8
Undersökning och riskbedömning
När en undersökning och riskbedömning ska göras
5
§ Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i
verksamheten ska undersökas och bedömas enligt 6-9 §§ så ofta som förhål-
landena i verksamheten kräver.
Dessutom ska sådan undersökning och riskbedömning alltid genomföras
när verksamheten förändras tillfälligt eller permanent eller om det kan antas
att resultatet av riskbedömningen kommer att påverkas med anledning av
ny information.
Luften ska undersökas och bedömas varje gång arbete ska påbörjas i en
cistern, brunn, silo, ett lastutrymme eller liknande. Om det inte är uppen-
bart att luften är säker ska luftens innehåll av syrgas och hälsofarliga ämnen
mätas och explosionsrisken bedömas genom att mäta av halten brännbara
gaser och ångor.
Arbete får inte påbörjas innan en undersökning och riskbedömning har
genomförts och nödvändiga åtgärder vidtagits för att förebygga ohälsa och
olycksfall i arbetet.
Kemiska riskkällor som ska identifieras och förtecknas
6
§ De kemiska riskkällor som kan förväntas förekomma i verksamheten
ska identifieras och förtecknas. Riskkällorna ska ges ett namn som, för far-
liga kemiska produkter, inte får skilja sig från det namn som används vid
märkning enligt 19 §. Datum när uppgifterna förtecknades ska anges och för
respektive riskkälla ska framgå
1. typ av farlighet,
2. på vilken plats den förvaras och annars förekommer,
3. om hygieniskt gränsvärde finns och
4. vilka andra särskilda regler som kan gälla för riskkällan.
Sådana riskkällor som är kemiska produkter och som hanteras eller salu-
förs i slutna förpackningar får sammanföras och förtecknas under ett gemen-
samt namn om bedömningen av riskerna i hanteringen enligt 8 § kan göras
för dessa produkter gemensamt.
Dokument som är viktiga för riskbedömningen
7
§
Den ytterligare information om de förtecknade riskkällorna som
behövs för att göra bedömningen enligt 8 § ska tas fram. Följande doku-
ment ska alltid finnas.
Rättelseblad AFS 2011:19
1. Säkerhetsdatablad för kemiska produkter samt annan information om risker och skyddsåtgärder som
leverantören är skyldig att lämna. Om den mängd som hanteras är så liten att ohälsa eller olycksfall inte
rimligen kan uppkomma räcker det emellertid med informationen i leverantörsmärkningen.
2. Ett dokument med de uppgifter som behövs om hälsa och säkerhet för de farliga kemiska produkter
som tillverkas på arbetsstället eller förs in i landet av verksamheten. Dokumentation behöver inte tas fram
om den kemiska produkten tillverkas eller används för eget bruk i liten skala på laboratorium.
Faktorer som ska bedömas för att avgöra om åtgärder krävs
8
§ En bedömning ska göras om och när åtgärder behövs för att begränsa risken för att en kemisk
riskkälla orsakar ohälsa eller olycksfall i den egna verksamheten genom
1. skadlig exponering via inandning,
2. skadlig exponering via hudkontakt, stänk i ögonen eller intag via munnen,
3. bildning av antändbar luftblandning eller brandrisk av annan orsak, samt
4. personskador på grund av reaktiva, explosiva eller materialförstörande egenskaper.
Vid bedömningen ska bland annat följande faktorer beaktas.
1. Hur riskkällans farliga egenskaper kan komma till uttryck vid det sätt som den förekommer i
verksamheten.
2. Hur arten, nivån och varaktigheten av exponeringen för riskkällan är där den förekommer.
3. Eventuella samverkande effekter med andra kemiska riskkällor eller med andra arbetsmiljöfaktorer
på arbetsplatsen.
4. Möjliga reaktioner tillsammans med andra kemiska riskkällor eller material som förekommer på
arbetsplatsen.
5. Förhållanden vid arbetet som kan påverka risken, inklusive effekten av vidtagna och planerade
skyddsåtgärder.
6. Erfarenheter från ohälsa, olycksfall eller tillbud i verksamheten, vid beredskapsövningar enligt 12 §
sista stycket samt erfarenheter från medicinska kontroller.
Bedömningen ska leda till beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa riskerna.
Obs!
Detta rättelseblad ersätter s. 9 av tidigare utgivna AFS 2011:19. Rättelserna innebär att andra meningen i sista stycket i 8 § utgår.
AFS 2011:19
10
9
§ För kemiska riskkällor som är upptagna i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets
föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden ska man vid bedöm-
ningen enligt 8 § avgöra om halten av respektive ämne är godtagbar med
hänsyn till gränsvärdet. Bedömningen och skälen för denna ska dokumen-
teras.
Vid bedömningen ska hänsyn tas till halten av alla kemiska ämnen i
inandningsluften som kan medföra ohälsa eller olycksfall, till hur fysiskt
påfrestande arbetet är och till att vissa ämnen kan tas upp genom huden.
Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på
annat sätt kan klargöras vilka åtgärder som krävs för att exponeringen ska
vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdet.
Om mätning inte behöver utföras enligt undantagen i tredje stycket eller
50 § andra stycket ska skälen för detta dokumenteras.
Dokumentation och information
Dokumentation av riskbedömningens resultat
10
§
Resultatet av en riskbedömning och besluten om åtgärder enligt 8 §
sista stycket ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå
1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbe-
dömningen,
2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas
eller begränsas,
3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av
arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som
ska vara förberedda,
4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är
beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara,
5. vilka personer som deltagit i bedömningen,
6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvi-
da det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete,
7. vilket datum dokumentet upprättats och
8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt under-
sökningen och riskbedömningen.
Om bedömningen enligt 8 § sista stycket är att det inte finns några
situationer eller utrymmen där någon kemisk risk behöver undanröjas eller
begränsas får dokumentationen enligt punkterna 2, 3 och 4 ersättas med en
uppgift om detta.
11
AFS 2011:19
Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner
11
§ De hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner som
behövs för den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen ska fastställas. De
ska vara skriftliga när det inte rör sig om en enkel hantering där riskerna lätt
kan överblickas.
Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer
12
§
En beredskapsplan med rutiner och instruktioner enligt 11 § ska upp-
rättas om det av undersökningen och riskbedömningen följer att olyckor
och nödsituationer kan uppkomma som kräver omedelbara åtgärder för att
skydda arbetstagare.
Beredskapsplanen ska innehålla uppgifter om:
1. Vid vilka händelser omedelbara åtgärder krävs.
2. Vilka uppgifter särskilt utsedda personer har vid sådana händelser.
3. Vilka skadebegränsande åtgärder som omedelbart ska genomföras, vil-
ken skyddsutrustning som då behövs och var den finns.
4. Hur berörda arbetstagare ska informeras om händelsen.
5. Vilka varningssystem som finns och hur de fungerar.
6. När utrymning ska ske.
7. Var utrustning för första hjälpen finns.
Övningar ska genomföras i den omfattning som behövs för att bered-
skapsplanen ska följas då en olycka eller en nödsituation uppstår.
Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation tillgänglig
13
§ Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfalls-
risker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på
annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska före-
byggas. Av informationen ska framgå vilka skyldigheter detta innebär för
arbetstagarna, särskilt skyldigheten att underrätta arbetsgivaren vid miss-
tanke om att en kemisk riskkälla orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud. Det
ska säkerställas att arbetstagarna har förstått informationen.
Information enligt första stycket avser huvudsakligen uppgifter ur föl-
jande dokument.
1. De förtecknade kemiska riskkällorna enligt 6 §.
2. Säkerhetsdatablad, risk- och skyddsinformation om farliga kemiska
produkter och andra dokument som kan krävas enligt 7 §.
3. Bedömningen av exponeringen vid inandning och mätrapporter som
upprättats enligt 9 och 50 §§.
AFS 2011:19
Rättelseblad
4. Dokumentationen av undersökningens och riskbedömningens resultat samt beslutade åtgärder enligt
10 och 40 §§.
5. Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner när de ska vara skriftliga enligt 11, 36 eller
44 §§.
6. Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer enligt 12 §.
7. Föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt andra föreskrifter som gäller för arbetet.
8. Villkorsdelen i tillstånd från Arbetsmiljöverket enligt 46 och 47 §§.
Dokumentationen ska vara tillgänglig för berörda arbetstagare och skriven på svenska eller på ett annat
språk som hela personalen använder. Den dokumentation som upprättats i verksamheten ska vara
överskådlig, lättläst och tydlig.
Skyldigheter att vidta vissa särskilda åtgärder och följa förbud
14 §
Bestämmelserna i 15-49 §§ ska beaktas vid tillämpningen av 8 § sista stycket.
Primära skyldigheter i verksamheter där kemiska riskkällor förekommer
15 §
Oavsett resultatet av bedömningen enligt 8 § gäller följande skyldigheter vid arbete där kemiska
riskkällor förekommer om kostnaden för åtgärden står i rimlig proportion till minskningen av risken.
1. Kemiska produkter och material ska väljas så att kemiska risker tillsammans med andra risker
förbundna med arbetet sammantaget blir så små som möjligt vid hanteringen.
2. Exponeringen och antalet exponerade personer samt olycksrisken ska begränsas genom val av lämpliga
arbetsmetoder, anpassning av lokaler, arbetsutrustning, plats och tidpunkt.
3. Mängden av varje kemisk riskkälla på arbetsplatsen ska begränsas till den mängd som behövs för
arbetet om detta kan minska risken.
Prioritetsordning vid val av åtgärder för att ytterligare begränsa riskerna (åtgärdstrappa)
16 §
Om bedömningen enligt 8 § visar att det trots valen av kemisk produkt, arbetsmetod och
arbetsutrustning enligt 15 § fortfarande finns risker ska ytterligare åtgärder vidtas. Riskerna ska minskas till
godtagbar nivå genom att man genomför en eller flera av följande typer av åtgärder i följande
prioritetsordning.
Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 12 av tidigare utgivna AFS 2011:19. Rättelsen innebär att 14 § hänvisar till 15–49 §§ istället för 15–50 §§.
13
AFS 2011:19
1. Utföra arbetet eller processen i ett slutet system, använda fjärrstyrning
eller andra tekniska åtgärder som medför att arbetstagarna inte utsätts för
risken.
2. Använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder i
anslutning till den kemiska riskkällan för att minska risken för arbets-
tagarna.
3. Förlägga arbetet till en särskild tid eller plats där endast personal som
behövs för detta arbete är närvarande.
4. Använda personlig skyddsutrustning när åtgärder enligt ovan inte är
tillräckliga eller går att använda.
Uppgifter om avfall
17
§ Den som överlämnar avfall som utgör en kemisk riskkälla för omhän-
dertagande ska ge mottagaren den produktinformation som behövs för en
säker hantering.
Allmänna krav på märkning
18
§ Förpackningar, behållare och rörledningar som innehåller kemiska
riskkällor ska vara märkta med de uppgifter som behövs för att man klart
ska kunna identifiera innehållet och de risker som är förknippade med detta.
Rörledningar som innehåller en brandfarlig vätska med en flampunkt
100 °C eller lägre, vilken inte är en farlig kemisk produkt enligt 4 §, ska vara
märkta med produktens namn samt en pil för strömningsriktningen. Om
rörledningen används för flera sådana vätskor får produktnamnen anges
med en samlingsbeteckning.
Särskilt om märkning av farliga kemiska produkter i arbetet
19
§ Förpackningar och behållare som inte utgör en del av en tek-
nisk anordning och som innehåller farliga kemiska produkter ska, när de
används eller lagerhålls i anslutning till användning, vara märkta som de
ska vara då de släpps ut på marknaden enligt förordning (EG) nr 1272/2008
(CLP) eller Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassifice-
ring och märkning av kemiska produkter eller med
1. produktens namn,
2. de faropiktogram som ska finnas i märkningen när produkten släpps
ut på marknaden enligt CLP-förordningen samt text enligt nedanstående
tabell, alternativt farosymboler och farobeteckningar enligt Kemikaliein-
AFS 2011:19
14
spektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av
kemiska produkter och
3. text med information om att produkten är brandfarlig, kan ge cancer,
kan ge allergi, kan skada arvsmassan eller är reproduktionsstörande när
sådan är tillämplig och om inte denna information framgår av informatio-
nen enligt punkten 2.
Fysikaliska faror
Faropiktogram
enligt CLP-förord-
ningen
Text till faropikto-
grammet
Explosiv
Brandfarlig
Oxiderande
Hälsofaror
Faropiktogram
enligt CLP-förord-
ningen
Text till faropikto-
grammet
Giftig
Frätande
Hälsofarlig
Skadlig
Faropiktogram, farosymboler och farobeteckningar avseende miljöfarlighet
krävs inte vid tillämpning av första stycket, punkten 2.
För bekämpningsmedel ska även behörighetsklass enligt Kemikalie-
inspektionens godkännande anges.
Märkningen får begränsas till enbart produktens namn eller utelämnas
helt om andra åtgärder vidtas som säkerställer att detta inte innebär ökad
risk för ohälsa eller olycksfall och om kravet i 18 § uppfylls.
Överträdelse av bestämmelserna kan medföra böter, se 52 §.
20
§ Rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt ska vara märk-
ta med produktens namn och faropiktogram eller farosymbol samt med en
pil för strömningsriktningen. På en rörledning som används för olika pro-
dukter med samma farliga egenskaper får produktnamnen anges med en
samlingsbeteckning.
Överträdelse av bestämmelserna kan medföra böter, se 52 §.
15
AFS 2011:19
Förvaring, förpackningar och behållare
21
§ Vid förvaring av kemiska riskkällor ska hälso- och olycksfallsrisker
förebyggas. Bland annat ska följande iakttas.
1. Förvaringsskåp och förråd inomhus ska ha fläktstyrd ventilation när
hälsofarliga gaser eller ångor kan avges från förpackningarna.
2. Förpackningar och behållare ska förvaras åtskilda om de tillsammans
kan ge upphov till ökade risker.
3. Risk för läckage av kemiska riskkällor ska kontrolleras och åtgärdas.
22
§ Förpackningar och behållare som innehåller kemiska riskkällor ska
vara anpassade till riskkällans egenskaper och till hanteringen genom mate-
rial, form och hållfasthet så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Förpackning-
en eller behållaren ska om möjligt vara försluten när riskkällan kan avge
luftföroreningar. Förpackningar och behållare ska ha säkerhetsutrustning
när det behövs.
Kemiska riskkällor får inte förvaras i sådana förpackningar och behållare
som kan medföra att riskkällorna orsakar ohälsa eller olycksfall genom för-
växling.
Åtgärder mot risker vid inandning
23
§ Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandnings-
luften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn
till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna.
Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara
godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets före-
skrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden.
Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i and-
ningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att
åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt.
Överträdelse av bestämmelserna i tredje stycket kan medföra böter, se
52 §.
Organiska lösningsmedel
24
§ Färg eller lack som används på tillfälliga arbetsplatser som är belägna
inomhus eller i ett helt eller delvis slutet utrymme, ska vara fri från orga-
niska lösningsmedel eller vara vattenburen om inte organiska lösnings-
medel krävs av tekniska eller kulturhistoriska skäl.
AFS 2011:19
16
Andningsskydd
25
§ Andningsskydd ska vara individuellt utprovat och ge fullgott skydd
med hänsyn till luftens syrgashalt, förekomsten av hälsofarliga fasta partik-
lar eller vätskepartiklar, samt hälsofarliga gaser eller ångor.
Åtgärder mot risker vid hudkontakt, ögonstänk och förtäring
26
§ För att ingen ska skadas genom hudkontakt eller förtäring ska
1. förpackningar, behållare och utrustning hållas rena utvändigt,
2. arbetskläder och skyddskläder som kan orsaka ohälsa eller olycksfall
därför att de förorenats med en kemisk riskkälla snarast bytas,
3. munpipettering eller andra metoder där kemiska riskkällor kan komma
in i munnen inte användas,
4. skyddskläder tas av och händer tvättas när toalett, personalmatsal eller
annat utrymme där riskkällan som skyddskläderna används mot inte före-
kommer ska besökas,
5. personliga tillhörigheter inte medföras vid arbete där kemiska risk-
källor hanteras om detta skulle kunna medföra risk för ohälsa samt
6. mat eller dryck inte tillredas, förtäras eller förvaras, tobaksvaror inte
används och kosmetika inte appliceras där en kemisk riskkälla förekommer,
om det skulle kunna medföra risk för ohälsa.
27
§ Vid val av skyddshandskar och skyddskläder ska följande faktorer
beaktas.
1. På vilket sätt ämnet är farligt vid hudkontakt.
2. Hur ofta och länge hudkontakt beräknas förekomma.
3. Vilka material som skyddar mot ämnet och hur länge materialet skyd-
dar från hudkontakt med ämnet, så kallad genombrottstid.
4. Arbetets krav på funktion och hållfasthet.
5. Leverantörsinformation om lämpliga skyddshandskar och skydds-
kläder.
28
§ Om riskerna för stänk eller översköljning inte helt kunnat undanrö-
jas genom andra åtgärder ska ögonskydd med god funktion och passform
användas vid hantering där en kemisk riskkälla kan skada ögonen.
29
§ Regler om tvättmöjlighet, nöddusch och ögonspolningsanordning
finns i 36 och 73 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbets-
platsens utformning och 9 och 10 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
(AFS 1999:7) om första hjälpen och krisstöd.
17
AFS 2011:19
30
§ Innan en trycksatt anordning som innehåller en kemisk riskkälla tas
isär ska den göras trycklös och dräneras om det är tekniskt möjligt.
Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande
31
§ Innan man påbörjar arbete i en cistern, brunn, silo, ett lastutrymme
eller liknade ska en särskild riskbedömning göras enligt 5 § tredje stycket.
Vid tillämpning av 8 och 9 §§ ska man bedöma om luften behöver kontrol-
leras fortlöpande under arbetet.
Om utrymmet inte kan ventileras så att luftens sammansättning blir säker
ska lämpligt andningsskydd användas.
32
§ Arbete som avses i 31 § ska övervakas så att snabb hjälp kan erhål-
las. Lyft av person ur utrymmet ska vara förberett om det inte är uppenbart
onödigt.
Åtgärder för att förebygga brand-, explosions- och reaktionsrisker
33
§ Vid beslut om åtgärder enligt 8 § sista stycket för att förebygga risk
för brand och explosion ska typ av åtgärder övervägas i följande ordning.
1. Begränsning av hantering av kemiska riskkällor som kan medföra att
an tändbara halter i luften bildas.
2. Begränsning av antändningskällor som kan ge upphov till brand eller
explo sion.
3. Utformning av arbetslokaler och tekniska anordningar så att en brand
eller ex plosion medför minsta möjliga risk för personskador.
34
§ Lämplig utrustning för brandsläckning och livräddning ska finnas
tillgänglig vid verksamheter där en kemisk riskkälla kan orsaka brand eller
explosion. Detsamma gäller vid verksamhet där det förekommer en kemisk
riskkälla som vid brand kan utveckla farlig mängd gas eller aerosol.
35
§ Situationer som kan ge upphov till farliga kemiska reaktioner eller bil-
dande av oönskade kemiska riskkällor ska undvikas.
Kemiska riskkällor som utgörs av kemiskt instabila ämnen ska hante-
ras så att situationer som ökar risken för okontrollerad sönderdelning eller
polymerisation undviks.
AFS 2011:19
18
Arbetstillstånd
36 §
Innan ett arbete enligt punkt 1–3 nedan påbörjas ska arbetsgivaren,
eller annan som har motsvarande skyldigheter enligt 2 §, ha lämnat sitt
skriftliga godkännande på ett dokument som innehåller hanterings- och
skyddsinstruktioner för arbetsuppgiften enligt 11 § och ett intygande av den
som ska utföra arbetet att denne tagit del av och kommer att följa instruk-
tionerna. Dokumentet ska benämnas arbetstillstånd och bevaras i minst tre
månader efter det att arbetet avslutats.
1. Arbete i en cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknade där en brand-
farlig vätska, gas eller aerosol enligt CLP-förordningen hanteras eller före-
kommer på annat sätt.
2. Svetsa, skära, löda, slipa, borra eller utföra annat arbete som medför
hög temperatur i eller på rörledning, cistern, fat eller liknande behållare som
innehåller eller har innehållit brandfarlig vara eller brännbar vätska.
3. Utföra arbete som kan orsaka brand eller explosion inom ett område
där explosionsfarlig atmosfär kan förekomma.
På ett gemensamt arbetsställe ska de villkor och instruktioner som gäller
för ett arbete enligt första stycket samt uppgift om de risker som kan uppstå
för dem som arbetar för andra företag eller motsvarande lämnas till den som
är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågorna. Arbetet får inte påbör-
jas förrän den ansvarige godkänt detta.
Åtgärder vid hantering av radioaktiva kemiska riskkällor
37
§ Radioaktiva kemiska riskkällor ska hanteras så att skydd erhålls mot
såväl intag och upptag av riskkällan som mot yttre bestrålning.
Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och
reproduktionsstörande kemiska produkter och viss
verksamhet
38
§ Vid hantering av kemiska produkter som uppfyller nedanstående
kriterier med angivna faroangivelser och riskfraser ska bestämmelserna i
39-44 §§ tillämpas.
1. H350: Kan orsaka cancer.
2. H340: Kan orsaka genetiska defekter.
3. H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet.
4. R45: Kan ge cancer.
5. R46: Kan ge ärftliga genetiska skador.
6. R49: Kan ge cancer vid inandning.
7. R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga.
19
AFS 2011:19
8. R61: Kan ge fosterskador.
Oavsett om kriterierna i första stycket är uppfyllda ska bestämmelserna i
40, 41 och 44 §§ tillämpas för verksamheter som innebär
1. framställning av auramin,
2. arbete som innebär exponering för polycykliska aromatiska kolväten
som finns i sot, tjära eller beck av stenkol,
3. arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som
uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten,
4. processer där stark syra ingår vid framställningen av isopropyl alkohol
samt
5. arbete som innebär exponering för trädamm från lövträd.
Utredning om möjlighet att ersätta produkt
39
§ En kemisk produkt enligt 38 § första stycket får endast hanteras om
det finns en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möj-
ligt att ersätta produkten genom att använda andra kemiska produkter som
utgör en mindre risk för ohälsa och olycksfall.
Kravet gäller inte kemiska produkter som används för motordrift eller
uppvärmning eller förvaras för sådan användning.
Dokumentation av riskbedömningen
40
§ När resultatet av undersökningen och riskbedömningen för hante-
ringen av sådana kemiska produkter och för sådan verksamhet som avses
i 38 § dokumenteras enligt 10 § ska följande uppgifter anges med särskild
tydlighet.
1. Inom vilka platser och utrymmen de cancerframkallande, mutagena
eller reproduktionsstörande ämnena kan förekomma och vilka åtgärder som
ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där.
2. Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att expone-
ringen är minimal.
3. I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs.
4. Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ven-
tilation ska övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan
innebära ökad risk.
AFS 2011:19
20
Register
41
§ Arbetsgivaren ska föra ett register över arbetstagare som utsatts för
exponering som kan innebära risk för ohälsa i arbete med kemiska produk-
ter som avses i 38 § första stycket punkterna 1, 2, samt 4–6 eller vid verksam-
heter enligt 38 § andra stycket. Registret ska innehålla uppgifter om
1. arbetstagarens namn,
2. arbetsuppgifter,
3. vilken kemisk riskkälla som arbetstagaren utsatts för samt
4. uppmätt eller uppskattad grad av exponering.
Överträdelse av denna bestämmelse medför sanktionsavgift om 30 000 kr,
se 52 §.
Minskning av exponeringen
42
§ Kemiska produkter enligt 38 § första stycket ska hanteras i ett slutet
system om det är tekniskt möjligt.
43
§ Där kemiska produkter enligt 38 § första stycket hanteras utan att sys-
temet är helt slutet ska följande åtgärder alltid vidtas vid sidan av de andra
åtgärder som väljs som en del av bedömningen enligt 8 §.
1. Utrustning och metoder ska väljas och utformas så att minsta möjliga
mängd luftföroreningar bildas, och så att sprut eller stänk undviks.
2. Förorenad luft ska omhändertas genom processventilation vid den
plats där luftföroreningen uppkommer.
3. Skyddskläder och skyddshandskar ska användas om det finns risk för
kontakt med den kemiska produkten. De ska bytas vid övergång till annat
arbete.
4. Spill ska samlas upp så snabbt och säkert som möjligt.
5. Ytor som kan ha förorenats ska rengöras dagligen och när en arbetsupp-
gift slutförts.
6. Den kemiska produkten och avfallet från hanteringen ska förvaras och
transporteras i stötsäkra, förslutna och tydligt märkta behållare.
44
§ För den hantering och verksamhet som regleras i 38 § ska de hante-
rings- och skyddsinstruktioner som avses i 11 § vara skriftliga.
Förbud och tillstånd
45
§ Ett kemiskt ämne som tillhör grupp A i bilaga 1 eller en kemisk pro-
dukt som innehåller en tillsats av ett sådant ämne får inte hanteras, med
21
AFS 2011:19
undantag för de situationer som anges i 46 och 48 §§ i dessa föreskrifter. Det-
samma gäller kemiska produkter som innehåller ett sådant ämne som föro-
rening i en halt av 0,1 viktprocent eller mer. För erionit gäller dock halten
1 viktprocent eller mer.
Överträdelse av denna bestämmelse kan medföra böter, se 52 §.
46
§ Ett kemiskt ämne eller produkt som avses i 45 § får hanteras efter till-
stånd av Arbetsmiljöverket
1. vid forskning om ett cancerframkallande ämnes effekter,
2. vid utveckling av analysmetoder för ett ämne som tillhör grupp A samt
3. i annan verksamhet där det finns särskilda skäl att hantera ett sådant
ämne.
47
§ Ett kemiskt ämne, som tillhör grupp B i bilaga 1, eller en kemisk pro-
dukt, som innehåller ett sådant ämne i en halt av 1 viktprocent eller mer, får
inte hanteras utan tillstånd av Arbetsmiljöverket.
Överträdelse av denna bestämmelse medför sanktionsavgift om 50 000 kr,
se 52 §.
48
§ Tillstånd enligt 46 och 47 §§ behövs inte vid lagerhållning för försälj-
ning eller transport av obrutna originalförpackningar.
49
§ I ansökan om tillstånd enligt 46 och 47 §§ ska följande anges.
1. Vilket kemiskt ämne eller produkt som ska hanteras.
2. Beskrivning av arbetsmetoden som används.
3. Syftet med hanteringen.
4. Tidsperioden för vilken tillstånd söks.
5. Den största mängd som ska förvaras respektive användas under en och
samma dag.
6. Årsförbrukning.
7. Det antal personer som berörs.
8. Skälen till att ämnet eller produkten inte kan ersättas av en mindre far-
lig riskkälla.
Till ansökan ska bifogas dokumentation av riskbedömningens resultat
och beslut om åtgärder enligt 10 och 40 §§ samt hanterings- och skyddsin-
struktioner som upprättats för arbetet enligt 44 §. Finns ett skyddsombud
ska ett yttrande från denne bifogas ansökan.
AFS 2011:19
22
Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen
50
§ När nedan uppräknade ämnen, eller material som innehåller ämnena,
hanteras så att exponering via inandning kan förekomma ska riskbedöm-
ningen alltid innefatta mätningar av ämnena i andningszonen.
1. Bly och oorganiska blyföreningar.
2. Etylenoxid.
3. Kadmium och oorganiska kadmiumföreningar.
4. Styren, vinyltoluen eller andra reaktiva monomerer vid esterplastfram-
ställning.
Mätning enligt första stycket behöver inte utföras om det är ett arbete som
utförs kortare tid än två månader per år. Mätning behöver heller inte göras
om man kan visa att det är uppenbart onödigt på grund av att mängden är
försumbar, exponeringstiden kort eller hanteringen är sluten.
Mätning ska utföras
– inom tre månader efter det att hanteringen påbörjats,
– om hanteringen ändrats så att tidigare mätning inte är rättvisande samt
– efter ett år.
Därefter ska mätning göras med nedanstående tidsintervall. Tidsinter-
vallen får överskridas med högst två månader.
Mätresultatet jämfört med nivågränsvärdet från två på
varandra följande mätningar
Tid till nästa
mätning
Minst ett av mätresultaten är över 1/2 gränsvärdet
1 år
Båda mätresultaten är mellan 1/5 och 1/2 gränsvärdet
3 år
Det ena mätresultatet är mellan 1/5 och 1/2 gränsvärdet
och det andra under 1/5 av gränsvärdet
3 år
Båda mätresultaten är under 1/5 av gränsvärdet
5 år
Mätningen ska dokumenteras i en mätrapport enligt föreskrifterna (AFS
2011:18) om hygieniska gränsvärden.
Överträdelse av denna bestämmelse medför sanktionsavgift om 30 000 kr,
se 52 §.
51
§ Senast tre månader efter det att en mätning enligt 50 § har utförts ska
en kopia av mätrapporten skickas till Arbetsmiljöverket.
Överträdelse av denna bestämmelse medför sanktionsavgift om 10 000 kr,
se 52 §.
Rättelseblad AFS 2011:19
Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter
52 §
Bestämmelserna i 45 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160).
Bestämmelserna om märkning och mätning i 19, 20 och 23 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 §
arbetsmiljölagen. Brott mot dessa föreskrifter kan, enligt 8 kap. 2 § första stycket samma lag, medföra böter.
Bestämmelserna i 47 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 2 § arbetsmiljölagen, bestämmelserna i 41 och 50 §§
utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 § arbetsmiljölagen och bestämmelserna i 51 § utgör föreskrifter enligt 4 kap.
Den som överträder bestämmelser om periodiska mätningar, registerhållning, uppgiftslämnande eller
tillståndskrav ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap.5–10 §§arbetsmiljölagen. Avgiften är
1. 30 000 kr vid överträdelse av bestämmelserna om undersökning av skyddsförhållandena genom
mätning i 50 § och bestämmelserna om registerförande i 41 §,
2. 10 000 kr vid överträdelse av bestämmelserna om märkning och uppgiftslämnande i 51 §, samt
3. 50 000 kr vid överträdelse mot bestämmelserna om tillståndskrav i 47 §.
Denna författning träder i kraft den 1 juli 2012 då följande av Arbetsmiljöverkets och
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter ska upphöra att gälla.
1. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1986:13) om oljor.
2. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1992:18) om motorbränslen.
3. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:10) om laboratoriearbete med kemikalier.
4. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker.
Tillstånd som meddelats enligt de upphävda föreskrifterna ska gälla som tillstånd enligt de nya
föreskrifterna.
För arbeten som påbörjats före den 1 juli 2012 ska mätning enligt 50 § göras första gången senast den 1
oktober 2012.
MIKAEL SJÖBERG
Claes Trägårdh
Anna Middelman
Obs!
Detta rättelseblad ersätter s. 23 av tidigare utgivna AFS 2011:19. Rättelserna avser lydelsen av 52 § första stycket andra meningen och
datumen i det sista stycket i övergångsbestämmelserna.
AFS 2011:19
24
Bilaga 1: Ämnen med förbud eller tillståndskrav
Grupp A – Ämnen som enligt 45 § inte får hanteras
Bestämmelserna i 45 § gäller även ämnets salter och när ämnet innehåller
kristallvatten.
Cancerframkallande ämnen
CAS-nr
2
2-Acetamidofluoren ..................................................................................... 53-96-3
4-Aminodifenyl ............................................................................................ 92-67-1
Benzidin ......................................................................................................... 92-87-5
1,1’-Diklordimetyleter ............................................................................... 542-88-1
1,2-Dibrom-3-klorpropan ............................................................................ 96-12-8
N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen ............................................................... 60-11-7
Erionit ...................................................................................................... 66733-21-9
12510-42-8
Hexametylfosfortriamid (HMPA) ............................................................ 680-31-9
Metylklormetyleter .................................................................................... 107-30-2
20-Metylkolantren (3-metylkolantren) ...................................................... 56-49-5
N-Metyl-N-nitrosourea ............................................................................. 684-93-5
b-Naftylamin ................................................................................................. 91-59-8
4-Nitrodifenyl ............................................................................................... 92-93-3
Grupp B – Ämnen som enligt 47 § får hanteras endast efter tillstånd av
Arbetsmiljöverket
Bestämmelserna i 47 § gäller även ämnets salter och när ämnet innehåller
kristallvatten.
Cancerframkallande ämnen
CAS-nr
p-Aminoazobensen ...................................................................................... 60-09-3
Auramin ...................................................................................................... 492-80-8
(4,4’-imidokarbonyl-bis(N,N-dimetylanilin))
Bensalklorid .................................................................................................. 98-87-3
Bensotriklorid ............................................................................................... 98-07-7
b-Butyrolakton .......................................................................................... 3068-88-0
4,4'-Diamino-3,3'-diklor-difenylmetan .................................................... 101-14-4
(metylenbis(o-kloranilin))
2,4-Diamino-1-metoxibensen (2,4-diaminoanisol) ................................ 615-05-4
2,4-Diaminotoluen ...................................................................................... 95-80-7
2
CAS-nr är ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service.
25
AFS 2011:19
Dianisidin (3,3’-dimetoxibenzidin) .......................................................... 119-90-4
Diazometan ................................................................................................. 334-88-3
1,2-Dibrometan (etyldibromid) ................................................................ 106-93-4
1,2:3,4-Diepoxibutan ................................................................................ 1464-53-5
Dietylsulfat .................................................................................................... 64-67-5
3,3’-Diklorbenzidin ...................................................................................... 91-94-1
2,2’-Diklordietyleter ....................................................................................111-44-4
2,2’-Diklorodietylsulfid (senapsgas) ........................................................ 505-60-2
3,3’-Dimetylbenzidin (o-Tolidin) ............................................................. 119-93-7
1,1-Dimetylhydrazin .................................................................................... 57-14-7
1,2-Dimetylhydrazin .................................................................................. 540-73-8
Dimetylsulfat ................................................................................................ 77-78-1
Etylenimin ................................................................................................... 151-56-4
Etylmetansulfonat ........................................................................................ 62-50-0
Fenyl-
b-naftylamin .................................................................................... 135-88-6
Hydrazin ..................................................................................................... 302-01-2
4,4'-Metylendianilin ................................................................................... 101-77-9
(4,4'-diaminodifenylmetan)
Metylmetansulfonat .................................................................................... 66-27-3
Monometylhydrazin .................................................................................... 60-34-4
a-Naftylamin .............................................................................................. 134-32-7
N-Nitrosodimetylamin ............................................................................... 62-75-9
1,3-Propansulton ...................................................................................... 1120-71-4
b-Propiolakton .............................................................................................. 57-57-8
1,2-Propylenimin .......................................................................................... 75-55-8
Tioacetamid ................................................................................................... 62-55-5
Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat .................................................................... 126-72-7
Uretan (etylkarbamat) ................................................................................. 51-79-6
Sensibiliserande ämnen
CAS-nr
2,4-Diaminotoluen ....................................................................................... 95-80-7
3,3’-diklorbenzidin ...................................................................................... 91-94-1
S-[2-(Dimetylamino)etyl]-pseudotioureadihydro-
klorid (PBA 1) ..........................................................................................16111-27-6
Hexahydroftalsyraanhydrid3 ..................................................................... 85-42-7
13149-00-3
14166-21-3
3 Som riktvärde gäller att värdet 0,005 mg/m3 för den sammanlagda exponeringen för
syraanhydrider under 15 minuter via inandning inte bör överskridas.
AFS 2011:19
26
Metylhexahydroftalsyraanhydrid3 ...................................................... 25550-51-0
19438-60-9
48122-14-1
57110-29-9
Metyltetrahydroftalsyraanhydrid3 ...................................................... 26590-20-5
11070-44-3
34090-76-1
1694-82-2
3425-89-6
5333-84-6
42498-58-8
Tetrahydroftalsyraanhydrid3 ...................................................................... 85-43-8
935-79-5
Tetraklorftalsyraanhydrid3 ....................................................................... 117-08-8
Reproduktionsstörande ämnen
CAS-nr
Etylenglykolmonometyleter4.................................................................... 109-86-4
(2-Metoxietanol)
Etylenglykolmonometyleteracetat4 ......................................................... 110-49-6
(2-Metoxietylacetat)
Etylentiourea ................................................................................................. 96-45-7
Allmänna råd till bilagan
Se fotnot 3 och 4.
3
Som riktvärde gäller att värdet 0,005 mg/m3 för den sammanlagda exponeringen för
syraanhydrider under 15 minuter via inandning inte bör överskridas.
4 Som riktvärde gäller att värdet 0,1 ppm för exponeringen via inandning som tidsvägt
dagsmedelvärde inte bör överskridas.
27
AFS 2011:19
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker
Syfte och tillämpningsområde
Till 1 §
Med arbete i arbetsgivarens hushåll avses arbete med matlagning,
disk och städning, hjälp med personlig hygien och liknande. Hantverksar-
bete, arbete i djurstallar och reparationer ingår normalt inte.
När en undersökning och riskbedömning görs i en arbetsgivares hushåll
bör det alltid ingå att beakta märkningen på alla kemiska produkter som de
som arbetar i hushållet kan komma i kontakt med. För hushållskemikalier
bör man utifrån informationen i märkningen, om på vilket sätt produkten
är farlig, kunna avgöra om några farliga situationer kan uppstå och vilka
skyddsåtgärder som därför behövs. Exempel på skyddsåtgärder som kan
behövas är skyddshandskar, skyddsglasögon, ventilerad arbetsplats, åtgär-
der mot antändning av brandfarlig vara och säkra förpackningar.
När undantag får göras från 6-10 §§ i dessa föreskrifter gäller ändå kraven
på dokumentation av riskbedömningen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-
ter om systematiskt arbetsmiljöarbete.
När det på en arbetsplats finns särskilda arbetstagare som under stor del
av sin arbetstid sköter städning och diskning m.m. torde det aldrig vara frå-
ga om dessa arbetstagares egna bruk varför 6-10 §§ ska tillämpas.
Vilka föreskrifterna riktar sig till
Till 2 §
Arbetsmiljölagen gäller allt arbete som en arbetstagare utför för
en arbetsgivares räkning. Arbetsmiljölagen gäller delvis även utanför yrkes-
livet. Elever, vårdtagare i anstalt och den som tjänstgör inom totalförsvaret
jämställs i vissa avseenden med arbetstagare, bl.a. när det gäller arbetsmil-
jöns beskaffenhet (1 kap. 3 § arbetsmiljölagen). Dessa föreskrifter gäller där-
för även i skolan om där förekommer ämnen som kan föranleda ohälsa.
Arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter gäller i vissa delar även för
• den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkes-
mässig verksamhet utan anställd,
• byggherren eller byggherrens uppdragstagare,
• arkitekter, projektörer och andra som medverkar vid planeringen och
projekteringen inom ramen för sina uppdrag,
• byggarbetsmiljösamordnaren,
• den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader och anläggningar,
• samordningsansvarig,
AFS 2011:19
28
• den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter maskin, redskap,
skyddsutrustning eller annan teknisk anordning,
• den som tillverkar, importerar eller överlåter ett farligt ämne,
• den som överlåter eller upplåter en förpackad produkt,
• den som installerar en teknisk anordning,
• den som hyr in arbetskraft,
• den som råder över ett arbetsställe och
• den som upplåter lokal, markområde m.m.
Arbetsmiljölagen gäller bara delvis för den som ensam eller gemensamt med
familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd. En ensam-
eller familjeföretagare är skyldig att följa vad som i arbetsmiljö lagen och
med stöd av den föreskrivits om tekniska anordningar eller farliga ämnen,
som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt
arbetsställe.
För en entreprenör på ett gemensamt arbetsställe som någon annan råder
över och samordnar är det i regel tillräckligt att entreprenören utför sin
undersökning och riskbedömning genom att tillgodogöra sig de dokument
som redan tagits fram för det gemensamma arbetsstället. För riskkällor som
entreprenören själv tillför till arbetsplatsen måste entreprenören dock göra
en egen undersökning och riskbedömning och ta fram dokumentation enligt
föreskrifterna. Resultatet av en sådan riskbedömning och övrig dokumen-
tation måste förankras med samordnaren för arbetsstället.
Eftersom en inhyrare disponerar över arbetskraften och utövar den direk-
ta arbetsledningen, har inhyraren ett ansvar som i princip motsvarar en
arbetsgivares arbetsmiljöansvar. Det innebär bland annat att inhyraren ska
bedöma riskerna i de arbetsuppgifter som en inhyrd arbetstagare utför.
Reach-förordningen
Till 3 §
En arbetsgivare som är tillverkare, importör eller nedströmsanvän-
dare kan vara skyldig att utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport, utöver att
uppfylla de riskbedömnings och dokumentationskrav som följer av Arbets-
miljöverkets föreskrifter. Detta enligt bestämmelserna i Reach-förordningen.
Definitioner
Till 4 §
Definitionen av farlig kemisk produkt omfattar inte kemiska produk-
ter som kosmetiska och hygieniska produkter, läkemedel, livsmedel, foder
och avfall eftersom dessa undantas från de regler om klassificering och
märkning som definitionen hänvisar till. Sådana kemiska produkter defini-
29
AFS 2011:19
eras därför inte som farliga kemiska produkter även om de utgör kemiska
riskkällor.
Kemisk produkt
har som det definieras här samma innebörd som i miljöbal-
ken, (1998:808). Definitionen här är annorlunda formulerad för att förtydliga
skillnaden mot kemiska ämnen och blandningar som förekommer naturligt
eller oavsiktligt. En kemisk produkt kan vara avfall.
Begreppet kemisk riskkälla innefattar både när kemiska ämnen eller bland-
ningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall förekommer som en kemisk
produkt och på andra sätt. Andra sätt kan vara som avgaser eller andra luft-
föroreningar, i eller på ett material, växt eller teknisk anordning. Att medföra
ohälsa genom sina egenskaper när det beror på det sätt på vilket ämnena förekommer
kan bland annat innebära att ett ämne är farligt på grund av att det förekom-
mer som damm. Höga halter av damm som har en skadlig effekt på luftvä-
garna kan alltså vara en kemisk riskkälla även om dammets sammansätt-
ning inte är hälsofarlig.
Undersökning och riskbedömning
När en undersökning och riskbedömning ska göras
Till 5 §
För att säkerställa att utrustning, kompetens och information finns
på plats när den behövs i en verksamhet som bedrivs på platser som man
inte i förväg känner till, som vid räddningsarbete eller inspektion, där okän-
da kemiska riskkällor kan finnas, görs riskbedömningen utifrån de risk-
källor och situationer som man kan tänka sig uppstår. Man får t.ex. ta med
skydd som klarar de flesta ämnen och lära sig om skyddens begränsningar.
Vissa gropar och rörgravar är så djupa och trånga att kravet på undersök-
ning av luften före arbetet gäller. Det som avgör är om luften inte naturligt
blandas med omgivande luft.
Kemiska riskkällor som ska identifieras och förtecknas
Till 6 §
När man gör en planerad undersökning och riskbedömning är det
lämpligt att göra en samlad förteckning över det område som undersök-
ningen och riskbedömningen avser. För ett nytt eller tillfälligt arbete räcker
det att förteckna riskkällorna separat och sedan föra in dem som fortfarande
är aktuella i den samlade förteckningen vid nästa planerade undersökning
och riskbedömning.
Exempel på ett sådant namn som avses i första stycket är ”svetsrök från
rostfritt” för en riskkälla som utgörs av rök från svetsarbeten med rostfri
metall.
AFS 2011:19
30
Man kan använda uppgifter ur märkningen som farosymboler, faroangi-
velser och riskfraser eller faroklass och farokategori för att ange typen av
farlighet hos farliga kemiska produkter. För andra kemiska riskkällor anger
man typen av farlighet med egna ord. Det är oftast tillräckligt att beskriva en
kemisk riskkällas typ av farlighet med ett eller ett fåtal ord som brandfarlig
eller kan ge allergi. Mer ingående information om riskkällans farliga egen-
skaper som graden av farlighet och farligheten i olika sammanhang, som
ska framgå av informationen enligt 7 §, behöver inte anges när riskkällorna
förtecknas.
Ibland kan det underlätta att identifiera riskkällorna systematiskt genom
att dela in dem i följande kategorier.
1. Farliga kemiska produkter enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP)
eller Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och
märkning.
2. Andra kemiska produkter eller varor med inneboende egenskaper som
kan medföra kemiska risker.
3. Kemiska produkter vars hantering medför att de blir farliga.
4. Farliga kemiska ämnen eller luftföroreningar som bildas i hanteringen.
5. Luft med för låg eller hög syrgashalt.
Dokument som är viktiga för riskbedömningen
Till 7 §
Papperslim som används för att limma vid enstaka tillfällen är ett
exempel på en farlig kemisk produkt där informationen i leverantörsmärk-
ningen är tillräcklig. Anledningen är att ohälsa eller olycksfall inte rimligen
kan uppkomma vid den lilla mängd som då hanteras.
Bedömningen av riskerna vid hanteringen en kemisk riskkälla för vilken
det inte går att skaffa fullständig information bör utgå från att den har de
misstänkta farliga egenskaperna och att åtgärder behövs mot de risker som
kan uppkomma.
Faktorer som ska bedömas för att avgöra om åtgärder krävs
Till 8 §
För att kunna avgöra när en kemisk riskkälla medför en risk behö-
ver man till exempel beakta hur personer kan exponeras för den i de sam-
manhang där man har identifierat risken. I detta ingår att förutse oavsiktliga
fel som kan resultera i olyckor i olika arbetssituationer.
Ämnets egenskaper tillsammans med faktorer som t.ex. hanterad mängd,
temperatur, om hanteringen sker öppet, ventilation, avdunstningsyta och
aerosolbildning, bestämmer hur hög halten av ämnet blir i andningszonen.
31
AFS 2011:19
Internetbaserade verktyg där sådana faktorer matas in kan användas vid
exponeringsbedömningen. Exempel på allmänt tillgängliga verktyg finns på
följande Internetadresser:
www.hse.gov.uk/coshh/essentials
www.stof-
fenmanager.nl
och
www.advancedreachtool.com
Samverkande effekter kan vara både additiva och synergistiska. Om flera
riskkällor med likartad påverkan förekommer samtidigt bör man ofta läg-
ga samman deras respektive påverkan (additiv effekt). Ett exempel på en
synergistiskt samverkande effekt är den nervskadande effekten av lösnings-
medlen n-hexan och metyletylketon (MEK) som i kombination är betydligt
starkare än summan av effekten av ämnena var för sig.
Till 9 §
När en arbetstagare samtidigt utsätts för flera luftföroreningar som
verkar på likartat sätt, t.ex. organiska lösningsmedel som påverkar det cen-
trala nervsystemet, beräknar man deras sammantagna påverkan genom att
lägga samman deras andelar av respektive gränsvärde, så att man får den så
kallade hygieniska effekten. Om båda halterna av två ämnen som ska adde-
ras uppgår till halva gränsvärdet så motsvarar alltså kombinationen gräns-
värdet.
Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd ska kunna exponeras för
högre halter av en luftförorening på grund av kortare exponeringstid. Vid
längre arbetspass och för beräkning av hygienisk effekt, se Arbetsmiljöver-
kets föreskrifter om hygieniska gränsvärden.
Fysisk påfrestning
Upptaget av luftföroreningar i kroppen genom inandning blir större vid
fysiskt påfrestande arbete bl.a. eftersom sådant arbete ökar lungventila-
tionen.
Gränsvärdena avser exponeringsnivån vid medeltungt arbete. Vid tyngre
arbete med ökad lungventilation är det viktigt att ytterligare begränsa hal-
ten luftföroreningar. Här anges lungventilationen vid olika typer av fysisk
påfrestning.
AFS 2011:19
32
Arbete Lungventilation
Sittande arbete
<15 l/min
(läs- och skrivarbete, kontorsarbete,
bilkörning, avsyningsarbete)
Lätt arbete
15–25 l/min
(lätt verkstadsarbete, truckkörning, promenad)
Medeltungt arbete
25–40 l/min
(tungt verkstadsarbete, tungt sjukvårdsarbete,
byggnadsarbete, snabb promenad)
Tungt arbete
40–50 l/min
(tungt byggnadsarbete, manuellt anläggningsarbete,
tungt lantbruksarbete, långsam löpning)
Mycket tungt arbete
>50 l/min
(tungt stuveriarbete, rökdykning, manuellt
skogsarbete, klättring i mast, löpning)
Dokumentation och information
Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner
Till 11 §
Hanterings- och skyddsinstruktioner är instruktioner om hur ett
visst arbete eller arbetsmoment ska utföras och om vilka skyddsåtgärder,
inklusive användning av personlig skyddsutrustning, som behövs i de olika
arbetsmomenten.
Innehållet och detaljeringsgraden i hanterings- och skyddsinstruktioner-
na behöver anpassas till arbetsuppgiftens svårighetsgrad och till individens
behov och förutsättningar.
Som underlag för arbetsgivarens instruktioner kan man använda bruks-
anvisningar eller förslag till hanterings- och skyddsinstruktioner som är
framtagna av någon annan än arbetsgivaren, t.ex. en leverantör av utrust-
ning, ett branschorgan eller ett annat företag.
Utöver paragrafens krav ska skriftliga instruktioner också finnas när ris-
kerna är allvarliga eftersom det då krävs för att följa Arbetsmiljöverkets
föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Följande kan behöva ingå i instruktionerna:
1. Vilket arbete instruktionerna är avsedda för, utfärdare samt datum för
utfärdandet.
33
AFS 2011:19
2. Hur man förbereder arbetet:
– Var arbetet ska utföras.
– Kontroll av utrustning och apparatur.
– Framtagning av skyddsutrustning och saneringsmedel för spill.
– Utplacering av varningsskyltning och avspärrningar.
3. Arbetsbeskrivning moment för moment med uppgift om:
– Vilka mängder av olika kemikalier som ska tillsättas, i vilken ord–
ning samt vilken doseringsutrustning som man ska använda.
– Vilka åtgärder som ska vidtas för att minska riskerna, t.ex. använda
punktutsug, dragskåp.
– Vilken personlig skyddsutrustning som ska användas under de olika
momenten.
4. Hur man gör efter avslutat arbete:
– Hur avfall ska tas om hand.
– Sanering och städning.
– Rengöring av huden och den personliga skyddsutrustning som man
använt.
5. Hur man ska göra om en olycka eller ett tillbud inträffar (som häftig
reaktion, brand, spill eller utsläpp till luften):
– Vilka åtgärder man själv bör göra.
– Om skyddsutrustning behöver användas.
– Hur man kallar på hjälp.
– Vilken första hjälp som kan behöva ges.
– Vilka som ska underrättas om händelsen.
Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande
Hanteringsinstruktionerna för sådana arbeten som avses i 36 § bör inne-
hålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras, vilka verktyg och vilken
utrustning som ska användas, vem som får utföra arbetet och när detta ska
utföras. I hanteringsinstruktionerna bör det ingå hur mätning, övervakning
och förberedelse för lyft enligt 32 § ska göras.
Nedan anges exempel på faktorer som är viktiga att beakta när man utfär-
dar hanteringsinstruktioner för arbeten med en brandfarlig vätska i utrym-
met.
1. Att arbetsmetoden minimerar den yta som vätskan kan dunsta från och
risken att vätska spills ut.
2. Att atmosfären i utrymmet kan behöva fyllas med inert gas (t.ex. kväv-
gas eller argon) eller att man kan behöva se till att temperaturen i utrymmet
är minst 5 ºC lägre än flampunkten på förekommande ämnen.
AFS 2011:19
34
3. Vakt med lämplig handbrandsläckare med beredskap att snabbt ingripa
behöver normalt finnas i närheten av utrymmets ingång.
4. Kontroll av att utrustningen har explosionsskyddat utförande.
5. Behov av andningsapparat med säkerhetstryck och lyftsele med lina.
6. Behov av skyddskläder för de risker som kan uppstå.
7. Behov av avspärrning av platsen och varningsskyltar.
8. Att behållaren är säkrad mot inströmmande ämnen och mot att t.ex.
omrörare sätts igång.
Arbete med cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande
riskkällor
Instruktionerna som avses i 44 § bör gälla alla moment i hanteringen, inklu-
sive underhåll, rengöring och bortforslande av avfall samt tillvägagångs-
sättet vid spill eller liknande.
Rutiner
Rutiner är i förväg bestämda tillvägagångssätt, t.ex. vem som ansvarar för
en arbetsuppgift, vad arbetsuppgiften innefattar och när olika moment ska
göras.
Bestämmelsen preciserar vilka rutiner för arbetsmiljöarbetet som krävs
enligt 5 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.
I det kemiska arbetsmiljöarbetet kan det, förutom rutiner för undersökning,
riskbedömning och uppföljning, behövas rutiner för bland annat
– Produktval och inköp.
– Utfärdande av hanterings- och skyddsinstruktioner samt för instruktion
av arbetstagare.
– Mottagning av farliga kemiska produkter, förvaring och omförpackning.
– Introduktion i nya arbetsuppgifter.
– Rapportering, utredning och uppföljning av ohälsa, tillbud och olycks-
fall.
– Kontroll och underhåll av utrustning och ventilation.
– Avfallshantering.
– Städning och uppsamling av utspillda kemikalier.
Rutiner för kontroll och underhåll
Rutiner bör exempelvis tas fram för att säkerställa att utrustning i allmänhet
och skyddsanordningar i synnerhet fungerar som avsett. Av dessa rutiner
kan t.ex. framgå när och av vem utrustningen ska kontrolleras. För process-
35
AFS 2011:19
utrustning kan rutiner om kontroll och underhåll bland annat gälla kontroll
av packningar, reglerdon, säkerhetsutrustning, byte eller justering.
Det är viktigt att utforma rutinerna så att arbetsplatsen följer regler om
skydd mot kemiska risker även ur andra föreskrifter. Exempel på sådana
regler är
– reglerna om underhåll av arbetsutrustning i Arbetsmiljöverkets före-
skrifter om användning av arbetsutrustning,
– reglerna om funktionskontroll och underhåll av ventilationen i Arbets-
miljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt
– de krav på underhåll av personlig skyddsutrustning som finns i Arbets-
miljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning.
Underrätta arbetsgivaren om ohälsa eller olycksfall
Det är ofta lämpligt att ha en rutin för arbetstagarnas skyldighet att under-
rätta arbetsgivaren om misstänkt exponering. Av en sådan rutin bör framgå
att även ohälsa i form av övergående besvär, som huvudvärk, i vissa fall
kan ge arbetstagaren anledning att misstänka sådan exponering som gör det
nödvändigt att underrätta arbetsgivaren.
Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer
Till 12 §
Av beredskapsplanen bör framgå hur arbetstagarna ska agera
vid brandtillbud eller brand. Det gäller t.ex. vilket släckmedel som man ska
välja i olika situationer, hur man använder släckningsutrustning, när man
kan behöva brandvakt samt hur larm fungerar och utrymning går till. Det är
lämpligt att i beredskapsplanen informera om de åtgärder som vidtagits om
larm och utrymning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens
utformning
.
Det bör alltid framgå av beredskapsplanen hur man ska agera när det
läcker ut sådana kemiska riskkällor som kan bilda farliga blandningar med
luft och orsaka explosionsartad brand eller explosion.
Exempel på omedelbara åtgärder som kan behövas är t.ex. att stänga
gaskranar.
Vid risk för exponering för kemiska riskkällor med hög akutgiftighet bör
det finnas särskilda instruktioner för första hjälpen. Om det finns motmedel
(antidoter) tillgängliga för en riskkälla eller syrgas mot syrebrist bör infor-
mation om detta ingå i beredskapsplanen. Även i övrigt kan det vara lämp-
ligt att rutinerna för första hjälpen som krävs enligt Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter om första hjälpen och krisstöd ingår i beredskapsplanen.
Där det finns en intern plan för räddningsinsatser enligt 11 § Arbetsmiljö-
AFS 2011:19
36
verkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor utgör denna
också beredskapsplan enligt dessa föreskrifter avseende de risker den gäller
för.
Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation tillgänglig
Till 13 §
Hur omfattande informationen behöver vara beror bland annat
på riskerna vid hanteringen och på tidigare erfarenhet och utbildning hos
arbetstagarna.
Observera att särskilda informationsinsatser kan behövas för vissa arbets-
tagargrupper, t.ex. minderåriga, personer med funktionsnedsättning eller
personer med annan språklig bakgrund, för att förvissa sig om att de förstått
innebörden.
Informationen bör framgå av skyltar i de fall där det framstår som en
lämplig metod att minska risken för ohälsa och olycksfall. Vilken typ av risk
det är fråga om och vilka mottagarna är avgör.
I de fall instruktionerna är skriftliga bör man gå igenom dem muntligt när
de lämnas till arbetstagarna.
CHECKLISTA FÖR INFORMATIONEN – Ett exempel på vad en lista kan
innehålla:
1. Information om risker och skydd i den egna arbetsuppgiften och om
vilka särskilda moment som kan innebära risker.
2. Vilka övriga risker som finns på arbetsstället och hur dessa risker und-
viks.
3. Rutinerna för kemikaliesäkerhetsarbetet, t.ex. för ordning, sanering och
instruktion.
4. Saker som arbetstagaren ska tänka på innan hon eller han påbörjar en
ny arbetsuppgift.
5. Upplysningar om personlig skyddsutrustning, var utrustningen finns,
hur den sköts och vilka begränsningar utrustningen har.
6. Innebörden av de olika märkningssymbolerna.
7. Förekomst och förvaring av dokumentationen enligt 13 §.
8. Vilken lagstiftning som gäller för hanteringen av de förekommande
kemiska riskkällorna, t.ex. hygieniska gränsvärden.
9. Utrymningsplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens
utformning
och hur man ska göra om larmsignal ljuder.
10. Beredskapsplan enligt 12 §.
11. Användning av utrustning för brandsläckning och första hjälpen samt
övriga åtgärder för första hjälpen.
37
AFS 2011:19
Kravet att dokumentationen ska vara överskådlig och lättläst innebär att
man behöver ordna den systematiskt, så att det går att hitta de uppgifter
man behöver. För att dokumentationen ska vara begriplig kan man behöva
förklara svårförståeliga ord och förkortningar. För att berörd personal som
inte förstår svenska ska förstå informationen kan det räcka att översätta
innehållet i dokument muntligt. Dokumentationen kan föras in i ett dator-
baserat system. Det krävs normalt att samtliga arbetstagare som berörs av
information i dokumenten har möjlighet att få information ur dessa när som
helst under arbetstiden för att dokumentationen ska anses tillgänglig.
Skyldigheter att vidta vissa särskilda åtgärder och följa
förbud
Primära skyldigheter i verksamheter där kemiska riskkällor förekommer
Till 15 §
Vid bedömning av om kostnaden för en åtgärd står i rimlig pro-
portion till den minskning av risken som åtgärden skulle medföra ska hän-
syn inte tas till verksamhetens möjlighet att bekosta åtgärden.
Att man ska välja den produkt och det material som medför de samman-
taget minsta riskerna kan innebära att man måste bedöma riskerna hos kom-
binationen av en arbetsmetod och en produkt, t.ex. genom att väga in ris-
ker från belastningssynpunkt och för olycksfall vid den arbetsmetod som
den kemiska produkten kombineras med. En belastningsskada som uppstår
på grund av olämpligt manuellt arbete som rengöring kan exempelvis vara
svårare att skydda sig mot än mot en kemisk skada.
Olycksfallsriskerna kan vara större om man väljer att maskinellt slipa en
yta i stället för att använda ett kemiskt medel. Risken att halka kan också
variera mellan olika ämnen och metoder.
Risk för hörselskador är en annan viktig faktor som man bör väga in om
valet står mellan metoder där bullernivån är olika.
Ytterligare ett exempel på tillämpningen av bestämmelsen är att man
normalt bör välja gummiringsfogning i stället för limning med hälsofarliga
produkter när man sammanfogar plaströrssystem vid installation av t.ex.
avlopp.
Ett annat sätt att minska risken är att välja sådana material som inte påver-
kas av de ämnen och den miljö de utsätts för.
Fast installerade rörledningar är ofta att föredra framför slangar.
Att de krav på arbetsutrustning som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrif-
ter om användning av arbetsutrustning följs är en förutsättning för att 15 §
punkt 2 ska anses uppfylld.
Att välja plats för att motverka olika risker kan innebära att man tidigt
AFS 2011:19
38
i planeringen överväger behovet av t.ex. avskilda rum och förråd för viss
hantering, processventilation, särskilda avfalls- och städrum, tvättmöjlighet,
anordning för ögonspolning samt nöddusch. Regler om processventilation
finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.
När man sprutar färg och spackel blir exponeringen för sprutdimma lätt
så hög att gränsvärdet för organiskt damm överskrids vilket innebär att
arbetsmetoden inte bör användas om inte ventilationen ordnats för detta.
Man bör även undvika att spruta produkter som innehåller lösningsmedel,
t.ex. vid klotterborttagning, om inte ventilationen är tillräcklig. Likaså bör
man undvika att tvätta bort lösningsmedelsrester med varmvatten eftersom
ångor av lösningsmedel då bildas i stora mängder.
Man kan motverka den dammspridning som användning av pulverfor-
miga kemiska produkter medför genom att man i stället väljer en produkt
i form av pasta, pellets, granulat, uppslamning eller lösning. Man kan även
hindra spridning av luftföroreningar genom vattenbegjutning.
Prioritetsordning vid val av åtgärder för att ytterligare begränsa riskerna
(åtgärdstrappa)
Till 16 §
För att avskilja arbetet eller processen från mindre förorenande
verksamhet är det lämpligt att förlägga arbetsmetoder eller processer till
en särskild lokal eller utrymme, t.ex. blästerskåp eller sprutbox. I en sådan
lokal bör det vara undertryck i förhållande till de omgivande lokalerna. I
avskärmade utrymmen bör frånluftsflödet vara större än tilluftsflödet, så att
spridningen av luftföroreningen minskas.
Uppgifter om avfall
Till 17 §
Exempel på produktinformation om avfall som kan behövas är
dess innehåll av kemiska ämnen, dess farlighet och att det är nödvändigt att
sanera emballage som innehåller rester av farliga kemiska produkter innan
det skickas till destruktion, återvinning eller annat slutligt omhändertagan-
de. Det är viktigt att förvara avfallet på ett säkert sätt i avvaktan på slut-
ligt omhändertagande. Särskilda förvaringsutrymmen under tak eller annat
skydd kan behövas under mellanförvaringen.
Allmänna krav på märkning
Till 18 §
När kemiska produkter förvaras för att transporteras vidare eller
för att överlåtas är det exempel på förvaring som inte görs i sådan anslut-
39
AFS 2011:19
ning till användning att produkterna omfattas av märkningskraven i 19 och
20 §§.
Observera att man även kan behöva märka annat än behållare, t.ex. ven-
tilationskanaler och filter till sådana, om de har förorenats med ämnen som
medför att särskilda åtgärder behövs vid arbete med dessa.
Märk lämpligen avfallsbehållare som innehåller en kemisk riskkälla med
uppgift om risken i klartext, faropiktogram och signalord eller farosymbol
med farobeteckning om sådana ska användas för de kemiska produkter som
bildat avfallet, och med avfallsslag enligt avfallsförordningen, SFS 2011:927.
Det är viktigt att beakta behovet av märkning med information enligt 17 §
av behållare som innehåller avfall.
Radioaktiva ämnen märks lämpligen med varselsymbol för joniserande
strålning, texten radioaktivt och namnen på ingående radioaktiva nuklider
samt uppgifter om dessas aktiviteter. Som regel bör också tidpunkten för
aktivitetsangivelsen framgå av märkningen. I vissa fall har Strålsäkerhets-
myndigheten meddelat särskilda föreskrifter som då normalt är tillräckliga
för att uppfylla detta krav.
Man kan behöva märka förpackningar som innehåller material och varor,
om de har ett ytskikt som är en kemisk riskkälla eller om de kan avge en
kemisk riskkälla vid hanteringen, t.ex. förpackningar med bekämpnings-
medelsbehandlade plantor. Lämplig märkning är den använda produktens
namn, risken i klartext och faropiktogram eller farosymbol om sådan är till-
lämplig.
Det är lämpligt att rörledningar har färgmärkning enligt svensk standard
SS 741.
Särskilt om märkning av farliga kemiska produkter i arbetet
Till 19 §
Kravet avser de förpackningar och behållare som de farliga
kemiska produkterna förvaras i och inte eventuella ytterförpackningar som
förpackningarna eller behållarna i sin tur förvaras i. Sådana ytterförpack-
ningar kan behöva märkas enligt 18 §.
När man överför en farlig kemisk produkt till en annan behållare ska man
ange de delar av leverantörsmärkningen som räknas upp i paragrafen på
den nya behållaren.
Man bör märka kemiska produkter med ofullständigt kända egenska-
per och är framställda för eget bruk i liten skala med produktens namn och
information om att egenskaperna är ofullständigt kända.
På sidan 40 visas exempel på hur etiketter kan vara utformade med faro-
piktogram samt faro- och skyddsangivelser vid tillämpning av klassifice-
AFS 2011:19
40
PRODUKT
Fara
Mycket brandfarlig vätska och ånga. Orsakar allvarlig
ögonirritation. Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad.
Förvaras oåtkomligt för barn. Får inte utsättas för gnistor/
öppen låga – Rökning förbjuden. Förvaras på väl ventile-
rad plats. Förpackningen ska för varas väl tillsluten. Använd
ögonskydd. VID KONTAKT MED ÖGONEN: skölj försiktigt
med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser
om det går lätt. Fortsätt att skölja.
Innehåller: ämne x, ämne y
Leverantör, namn, adress och telefonnummer
500 ml
Faropiktogram
Handelsnamn
Signalord
Faroangivelser
Skyddsangivelser
Ämnen som bidrar till
produktens klassificering
Nominell mängd
PRODUKT
Irriterande
Mycket brandfarlig
IRRITERAR ÖGONEN. Upprepad kontakt kan ge torr hud
eller hudsprickor. Ångor kan göra att man blir dåsig och
omtöcknad.
Förvaras oåtkomligt för barn. Förpackningen förvaras på
väl från ventilerad plats. Förvaras åtskilt antändningskällor
– Rökning förbjuden. Vid kontakt med ögonen, spola genast
med mycket vatten och kontakta läkare.
Innehåller: ämne X, ämne Y
Tillverkare, importören eller leverantörens namn, adress och
telefonnummer
500 ml
Farosymboler
Handelsnamn
Farobeteckningar
Riskfraser
Skyddsfraser
Ingående farliga ämnen
Nominell mängd
41
AFS 2011:19
ringssystemen enligt CLP-förordningen respektive Kemikalieinspektionens
föreskrifter (KIFS 2005:7).
Utelämnande av märkning
Att enbart märka med produktens namn eller helt utelämna märkning för-
utsätter normalt att man har arbetsrutiner som är väl utarbetade samt en i
övrigt god risk- och skyddsinformation. Om man skyltar området där en
farlig kemisk produkt förekommer, t.ex. dragskåp eller uppställningsplats,
kan man i vissa fall utelämna märkning eller enbart märka med produktens
namn.
Att inte märka är acceptabelt främst vid kortvarig hantering, där det är
uppenbart för alla berörda vad kärlen innehåller. Observera att det ska vara
uppenbart inte bara för arbetstagare som är direkt berörda av arbetet med
produkten utan även för sådana som normalt inte hanterar den, t.ex. städ-
och servicepersonal samt väktare.
Man kan normalt aldrig utelämna märkning när samma behållare vid
olika tillfällen används till produkter med olika risker, eftersom risken då är
stor att man förväxlar dem. Men på en behållare, där olika ämnen blandas
och nya tillverkas, behöver man inte ändra märkningen allteftersom sam-
mansättningen ändras. Däremot behöver det alltid finnas information om
den process som pågår för att man ska kunna veta vilka riskerna är.
Till 20
§ Regler om att märkningen av rörledningar ska placeras väl syn-
lig och i närheten av farliga ställen som ventiler och kopplingar samt med
lämpliga mellanrum finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och
signaler
. För att vara väl synlig behöver märkningen t.ex. finnas på båda
si dor vid genomgångar i väggar.
Förvaring, förpackningar och behållare
Till 21
§ Man behöver anpassa förvaringen till riskkällans egenskaper för
att undvika hälso- och olycksfallsrisker. Det kan innebära att man förvarar
produkter i förråd som är avsedda för detta och ordnade så att inte spill
sprids på ett farligt sätt. Invallning kan behövas för t.ex. brandfarliga, reak-
tiva och frätande kemiska produkter.
Man kan uppfylla kravet på åtskild förvaring på olika sätt beroende på
vilka mängder som ska förvaras, vilka reaktioner som kan inträffa och vilka
riskerna är. Ibland räcker det att hålla tillräckligt stort avstånd mellan behål-
larna. I andra fall kan man behöva förvara produkterna i separata skåp eller
placera dem i separata rum som vid behov är invallade. En säkerhetsanord-
AFS 2011:19
42
ning som ett larm anslutet till en givare i invallningens botten som varnar
vid läckage kan ibland vara lämpligt för att förebygga risker för ohälsa eller
olycksfall.
En förutsättning för att förvaringen ska uppfylla kraven i denna bestäm-
melse är att följande regler följs.
– Reglerna om förpackningar och förvaring av hälso- eller miljöfarliga
kemiska produkter i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om
kemiska produkter och biotekniska organismer
.
– Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av
brandfarliga vätskor
.
– Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS
2010:5) om förvaring av explosiva varor.
– Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1996:4) om hantering av
organiska peroxider
.
– Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1999:2) om hantering av
väteperoxid
.
Det kan medföra ökad risk att förvara ett mycket giftigt ämne i närheten
av ett ämne som kan föranleda brand eller explosion. Vid en explosion kan
större skador orsakas genom att det giftiga ämnet sprids än av själva explo-
sionen. Det är viktigt att beakta information i leverantörens säkerhetsdata-
blad om ämnen som tillsammans med produkten kan orsaka farliga reak-
tioner.
På sidan 43 finns riktlinjer för förvaring i skåp av kemiska produkter i
förslutna burkar och flaskor när den egna riskbedömningen inte föranleder
någon annan förvaring.
Är den kemiska produkten brandfarlig, oxiderande, explosiv eller kan
avge brandfarlig gas gäller dessutom reglerna om brandfarliga och explo-
siva varor som finns inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
ansvarsområde. Där anges som vägledning att brandfarliga vätskor upp till
50 liter får förvaras i ventilerade skåp i en laboratorielokal.
43
AFS 2011:19
Riktlinjer för förvaring i skåp av kemiska produkter
Farlighet
Produkt
Frätande
Dödliga och
CMR
*
Giftiga
Skadliga
Reak-
tions-
risker
Flyktig eller
illaluktande
vätska eller
fast ämne
Ventilerat
Spillbehållare
Säker place-
ring
Ventilerat
Yttre skydd
Oåtkomligt
Ventilerat
Säker place-
ring
Oåtkomligt
Ventilerat
Ventilerat
Separerat
Övriga
vätskor
Spillbehållare
Säker place-
ring
Yttre skydd
Oåtkomligt
Oåtkomligt
Separerat
Dammande
pulver
Yttre skydd
Oåtkomligt
Oåtkomligt
Separerat
Fast ämne, ej
dammande
Yttre skydd
Oåtkomligt
Oåtkomligt
Separerat
Ventilerat
: Ett skåp som är anslutet till frånluft och där fläkten går dygnet
runt. Det finns skåp som är genomventilerade och skåp som är avsedda
för undertryck. Dimensionerande luftflöden för skåpen är vanligen cirka
10–20 l/s. För skåp som är avsedda för undertryck, gäller värdet när skåpet
är öppet.
Spillbehållare
: Förpackningen placeras i en anordning som samlar upp even-
tuellt spill om flaskan skulle spricka.
Säker placering
: Förpackningen placeras lågt så att man inte kan få kemika-
lien i ansiktet om man tappar den då den tas fram.
Yttre skydd
: Förpackningen med den farliga kemikalien placeras i en lämplig
ytterförpackning eller annat som även skyddar när förpackningen flyttas till
den plats där den öppnas.
Oåtkomligt
: Kemikalierna förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem.
Detta uppnår man normalt genom att låsa skåpen, rummet eller området.
Separerat
: Förpackningarna placeras så att en utspilld kemikalie inte kan
komma i kontakt med ämnen som medför en reaktionsrisk. Förvaring i olika
skåp behövs om reaktionen kan orsaka en allvarlig skada.
* Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande kemiska produkter.
AFS 2011:19
44
Till 22
§ Förpackningar som uppfyller de krav som gäller vid transport av
farligt gods kan normalt användas vid förvaring av de ämnen de är god-
kända för. När man överför ett ämne till ett annat kärl än ursprungsförpack-
ningen är det viktigt att bedöma hur lämpligt kärlet är.
Cisterner och behållare som innehåller farliga kemiska produkter eller
andra kemiska riskkällor kan behöva skyddas mot påkörning av t.ex. truck.
Kärl, dunkar och säckar som innehåller kemiska riskkällor bör vara utfor-
made så att minsta möjliga skvalp, stänk eller dammbildning uppstår vid
hanteringen. Det är också viktigt att förpackningar eller behållare är lätthan-
terliga och utformade så att man får bra grepp vid all hantering.
Säkerhetsutrustningar på förpackningar och behållare kan vara överfyll-
nadsskydd, nivåmätare, säkerhetsventil, kylanordning och liknande.
Åtgärder mot risker vid inandning
Till 23 §
Vid bedömning av om en åtgärd för att begränsa luftföroreningar-
na är praktiskt möjlig med hänsyn till de resurser som krävs ska hänsyn inte
tas till verksamhetens möjlighet att bekosta åtgärden utan endast om den är
rimlig i jämförelse med den riskminskning den åstadkommer.
Tillämpning av åtgärdstrappan i 16 § innebär att andningsskydd endast
är en åtgärd som ska användas när andra möjligheter inte finns, t.ex. under
en övergångsperiod innan ventilationen förbättras.
Med andningszon avses området runt den arbetandes näsa och mun utan-
för eventuellt andningsskydd.
Ett exempel på när mätning är uppenbart onödigt är när ämnet är helt
inneslutet och arbetstagarna därför inte kan exponeras.
Organiska lösningsmedel
Till 24 §
När organiska lösningsmedel måste användas och det inte är möj-
ligt att vidta åtgärder enligt 16 § punkten 1 eller 2 bör i regel användningen
förläggas utanför ordinarie arbetstid enligt tillämpning av 15 § punkten 2
och 16 § punkten 3.
Andningsskydd
Till 25 §
I en lokal där gas hanteras krävs enligt Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter om gaser att andningsapparat ska användas där syrgashalten
är under 18 procent. Denna regel kan användas som vägledning även vid
annan hantering.
45
AFS 2011:19
I ett utrymme där syrgasen i luften förbrukas i olika processer, t.ex. vid
svetsning eller lagring av träflis och pellets, kan luften i oventilerade delar
bli livsfarlig på grund av låg syrgashalt eller förekomst av hälsofarlig gas
som kolmonoxid. I ett sådant utrymme krävs i regel andningsapparat för ett
fullgott skydd.
Fullgott andningsskydd mot blyhaltigt damm kan vara en halvmask med
utbytbart filter av klass P 3. Vid fristråleblästring av material målat med bly-
haltig färg krävs som regel en andningsapparat för att skyddet ska vara full-
gott.
Man bör prova tillpassningen varje gång ett filterskydd ska användas så
att skyddet sluter tätt mot ansiktet.
Åtgärder mot risker vid hudkontakt, ögonstänk och förtäring
Till 27 §
För att avgöra vilket skydd för huden som behövs är det ibland
nödvändigt att väga risken mot nackdelarna i form av hudproblem som
användning av skyddet kan medföra. Om skador inte uppkommer vid kort-
varig kontakt med produkten kan man ibland låta bli att använda handskar
om det finns möjlighet att genast tvätta av eventuella stänk. Kontaktaller-
gi kan uppkomma efter upprepad kortvarig kontakt. Därför bör handskar
användas om man hanterar allergiframkallande ämnen.
Till 28 §
Exempel på lämpliga skydd mot stänk av kemiska ämnen är
korgglasögon med täckta ventilationshål, ansiktsskärm (visir), huva eller
helhjälm. I vissa arbeten är det viktigt att välja ett ögonskydd som inte ökar
olycksrisken genom att begränsa synfältet.
Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande
Till 31 §
För exempel på när luftens sammansättning inte är säker se även
kommentaren till 25 §. Om kontroll av halten brännbara ångor se kommen-
taren till 36 §.
Exempel på när luften behöver kontrolleras fortlöpande under arbetet är
vid arbete i utrymmen där det finns avloppsvatten, latrin och gödsel efter-
som det då kan avges metangas som medför explosionsrisk och hälsofarliga
gaser som svavelväte och kolmonoxid. Dessutom kan halten syrgas i utrym-
met minska. Om inte tillräcklig ventilation kan ordnas behöver andnings-
skydd användas som skyddar mot ämnena.
AFS 2011:19
46
Till 32 §
För att kunna lyfta en person ur utrymmet är det viktigt att se till
att cisternen eller motsvarande, redan då den konstrueras, får så stor man-
hålsöppning att en person tillsammans med den utrustning som behövs,
kan lyftas ut. Svensk standard SS 1797, Inspektionsöppningar och manhål
– mått, kan användas som vägledning.
Åtgärder för att förbygga brand-, explosions- och reaktionsrisker
Till 33 §
När man hanterar brandfarliga varor måste åtgärderna också vara
förenliga med reglerna om hantering av brandfarliga och explosiva varor i
lagen (2010:1011) och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explo-
siva varor samt i tillämpningsföreskrifter till dessa.
Att följande regler följs beträffande begränsning av antändningskällor,
utformning av arbetslokaler och tekniska anordningar är en förutsättning
för att kraven i denna bestämmelse ska anses uppfyllda.
– Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om utrustningar för explosionsfarlig
miljö
.
– Reglerna om elektrisk utrustning i Elsäkerhetsverkets föreskrifter
(ELSÄK-FS 1995:6).
– Reglerna om vilken elektrisk utrustning som ska väljas vid hantering av
brandfarliga varor i Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande och skötsel
av elektriska starkströmsanläggningar
(ELSÄK-FS 1999:5).
– Reglerna för när lokal, utrymme, del av utrymme e.d. ska klassas som
explosionsfarligt område inom Myndigheten för samhällsskydd och bered-
skaps ansvarsområde om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga
gaser och vätskor
(SRVFS 2004:7) och omklassning vid hantering av explosiva
varor
(SÄIFS 1988:2).
– Reglerna i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete i explosionsfar-
lig miljö
.
Till 34 §
Lämplig utrustning enligt bestämmelsen bör främst vara utrust-
ning som behövs för att minska riskerna för personskador på grund av
brandtillbud och mindre bränder såsom brandfilt, handbrandsläckare eller
framdragen vattenslang.
Räddningstjänstens råd i frågor om lämplig släckningsutrustning och
släckmedel samt om hur utrustningen används kan användas vid tillämp-
ningen av denna bestämmelse.
Lämplig utrustning i lokaler med särskilda risker vid brand innebär också
att man tillgodoser kravet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens
utformning
om automatisk brandsläckningsutrustning.
47
AFS 2011:19
Till 35 § första stycket
Leverantörens säkerhetsdatablad är ett underlag
för att avgöra vilka farliga kemiska reaktioner som kan ske. I bladet ska den
kemiska produktens reaktivitet och kemiska stabilitet anges enligt Reach-
förordningen. Där ska också beskrivas vilka förhållanden som bör undvikas,
med vilka ämnen eller material som en farlig situation kan uppstå och vilka
farliga sönderdelningsprodukter som kan bildas vid användning, lagring,
spill och upphettning.
Bestämmelsens tillämpning kan kräva värmeavledning vid uppskalning
av en kemisk process.
Till 35 § andra stycket
Vid tillämpningen av bestämmelsen bör man vara
observant på allt som kan sätta igång en okontrollerad reaktion. Det kan
vara föroreningar, rost eller andra beläggningar såväl som ljus och värme.
Man bör använda stabiliseringsmedel där det är möjligt med hänsyn till
hanteringen av ämnet. Halten stabiliseringsmedel kan behöva kontrolleras
regelbundet. Planera användningen av stabiliseringsmedel utifrån aktuell
hantering och leverantörens rekommendationer om lämplig analysmetod,
provtagning och tillsättning av stabiliseringsmedel. Det är lämpligt att föra
journal över datum för kontroll, kontrollresultat och de eventuella åtgärder
som vidtagits.
Organiska peroxider, väteperoxid, trikloretylen, perkloretylen, 1,1,1-tri-
kloretan och metylenklorid är exempel på ämnen som kan sönderdelas
okontrollerat. Kondenserad etylenoxid är ett exempel på en kemisk produkt
som kan polymerisera under stark värmeutveckling.
Arbetstillstånd
Till 36 §
Punkt 1
Vid arbete i tank, cistern eller liknande utrymme med en brandfarlig vätska
eller aerosol behöver halten brännbara ångor kontrolleras under hela arbetet
genom mätning med explosimeter. Det är viktigt att kontrollera att explosi-
metern är tillverkad för att användas i den aktuella atmosfären. Ex-klassade
explosimetrar finns för olika gaser, ångor och zontyper. Det är vidare viktigt
att mätningarna utförs så att de blir representativa för hela utrymmet där
arbetet ska ske. Syrgashalten behöver mätas samtidigt eftersom man under-
skattar explosionsrisken om syrgashalten är lägre än normalt.
Halten ångor bör högst vara enligt följande:
AFS 2011:19
48
– När hett arbete ska utföras i utrymmet: Högst 5 procent av den undre
explosionsgränsen (vid 21 procent syrgashalt i utrymmet). Det är därefter
viktigt att explosionsrisken kontrolleras ända tills ytorna kallnat.
– När övrigt arbete ska utföras: Högst 25 procent av den undre explo-
sionsgränsen (vid 21 procent syrgashalt i utrymmet), förutsatt att inga tänd-
källor finns i närheten.
Punkt 2
Innan medgivande ges att påbörja svetsning, skärning eller annat arbete som
medför hög temperatur på en behållare, som innehållit en brandfarlig eller
brännbar vätska, behöver risken för brand och explosion vara förebyggd.
Detta kan göras genom att man kontrollerar att den är tömd och rengjord
samt ventilerar den så att den inte innehåller explosiv atmosfär eller fyller
den med vatten.
För att få utföra arbetet på en rörledning, cistern, fat eller liknande behål-
lare för brandfarlig vara eller brännbar vätska, som inte är tom finns krav
på certifiering i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:2 om tillverkning av
vissa behållare, rörledningar och anläggningar
. Tills certifieringsorgan är utsett
gäller krav på att anslutning av avstickare till ledning under drift endast får
utföras efter anvisningar från Arbetsmiljöverket.
Sista stycket
Innan den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor godkän-
ner att ett arbete startar behöver hon eller han veta att anläggningen ställts
av på ett säkert sätt så att inte den som ska utföra arbetet utsätts för risker
från anläggningen.
Åtgärder vid hantering av radioaktiva kemiska riskkällor
Till 37 §
En förutsättning för att kraven på hantering i denna bestämmelse
ska kunna anses uppfyllda är att man följer reglerna om hantering av radio-
aktiva ämnen i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.
49
AFS 2011:19
Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och
reproduktionsstörande kemiska produkter och viss
verksamhet
Till 38 §
Vid den riskbedömning som ska göras enligt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare behöver de kemiska produk-
ter och verksamheter som omfattas av bestämmelserna ägnas särskild upp-
märksamhet.
Dokumentation av riskbedömningen
Till 40 §
För att ta ställning till hur man ska övervaka hanteringen och
funktionen hos utrustningen bör man utreda vilka faktorer som kan påverka
exponeringen. Möjlighet att kontinuerligt mäta halten av riskkällan i luften
finns för ett fåtal ämnen. I övriga fall kan man till exempel kontrollera att
ventilationen inte försämrats jämfört med vad hanteringen planerats för. Ett
annat sätt kan vara att regelbundet kontrollera om ytor i omgivningen har
kontaminerats.
Regler om ventilationskontroll finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
arbetsplatsens utformning
.
Register
Till 41 §
Syftet med registret är att bevara uppgifter om exponering för
cancerframkallande och mutagena ämnen för att underlätta utredningar om
sjukdomssamband. Därför finns det bara anledning att anteckna expone-
ringar som är högre än bakgrundsnivån i samhället.
Sådana exponeringar kan exempelvis finnas när arbetet innehåller
moment där tekniska åtgärder inte är tillräckliga för att undvika skadlig
exponering. Registreringsskyldigheten gäller också när man har upptäckt
förhöjd exponering genom övervakningen eller på annat sätt, t.ex. att ven-
tilationen inte är tillfredsställande eller att arbetet inte bedrivs som planerat.
För att avgöra vilken grad av exponering en arbetstagare utsatts för
behövs uppgifter om på vilket sätt arbetstagaren exponerats, hur hög expo-
neringen varit och hur länge och ofta den skett.
Enligt 3 § arbetsmiljöförordningen ska arbetsgivaren förvara register
under minst 40 år räknat från den dag då exponeringen upphörde.
AFS 2011:19
50
Förbud och tillstånd
Till 45–49 §§
Tillstånd beviljas i allmänhet för 1–3 år.
Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen
Till 50 § andra stycket
Avsikten med mätningarna är att avgöra vilka
åtgärder som behövs och att följa upp tidigare resultat. De ska därför avse
luften utanför eventuellt andningsskydd.
En fackkunnig person, t.ex. en arbetsmiljöingenjör, kan bedöma om mät-
ning är uppenbart onödig utifrån uppgifter om i vilken form ämnet före-
kommer, hanterade mängder, hanteringssätt, ventilation, ämnenas flyktig-
het, kännedom om resultat av mätningar i liknande verksamhet osv. Avse-
ende bly kan följande exempel nämnas:
– Hantering utan bearbetning av föremål med bly inneslutet i glas eller
plast när blyexponering rimligen inte sker.
– Manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv med-
för oftast ingen skadlig exponering om det finns effektiv ventilation som
suger ut röken.
– Arbete i gruvor där bly föreligger som blysulfid medför normalt liten
risk för blyupptag på grund av att sulfiden har låg löslighet.
– Där kontroll av blodblyhalten visat att ingen exponering sker.
– Om arbetet endast utförs vid enstaka tillfällen eller några timmar per
vecka.
För arbete med bly och kadmium gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
medicinska kontroller i arbetslivet
.
Till 51 §
Blanketter att använda finns på Arbetsmiljöverkets webbplats,
www.av.se under rubriken Blanketter. Skicka gärna mätrapporten elektro-
niskt till Arbetsmiljöverket. Om mätrapporten är en papperskopia bör den
skickas in i två exemplar.