AFS 2015:4

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2015:4

Organisatorisk och social

arbetsmiljö

Organisatorisk och social

arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och

social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna

ISBN 978-91-7930-625-0

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

www.av.se

Utgivare: Anna Middelman

Elanders Sverige AB, 2015 912272

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

allmänna råd.

Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter.

Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av

föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar.

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga num-

mer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets

författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.

BESTÄLLNINGSADRESS

Arbetsmiljöverket

112 79 Stockholm

Telefon 010-730 90 00 www.av.se

AFS 2015:4

3

Innehåll

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk

och social arbetsmiljö

Syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Till vem föreskrifterna riktar sig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Systematiskt arbetsmiljöarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Kunskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Mål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Arbetsbelastning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Arbetstid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Kränkande särbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

5

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

om organisatorisk och social arbetsmiljö;

beslutade den 22 september 2015.

Arbetsmiljöverket föreskriver följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförord-

ningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.

Syfte

1 § Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och före-

bygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

arbetsmiljön.

Tillämpningsområde

2 § Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför

arbete för arbetsgivares räkning.

Allmänna råd: Begreppen arbetstagare och arbetsgivare har samma

innebörd i dessa föreskrifter som i arbetsmiljölagen (1977:1160), med

de undantag som anges i 3 § dessa föreskrifter.

Till vem föreskrifterna riktar sig

3 § Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs.

Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft.

De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte

med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter.

Allmänna råd: I 1 kap. 3 § arbetsmiljölagen likställs bland annat de

som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt med arbets-

tagare vid tillämpning av 2–4 och 7–9 kap.arbetsmiljölagen. Genom

denna paragraf undantas dessa från att omfattas av föreskrifterna om

organisatorisk och social arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2015:4

Utkom från trycket

den 1 oktober 2015

AFS 2015:4

6

Definitioner

4 § I dessa föreskrifter har följande ord denna betydelse.

Krav i arbetet

De delar av arbetet som fordrar upprepade

ansträngningar. Kraven kan exempelvis omfatta

arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska

och sociala förhållanden. Kraven kan vara av

kognitiv, emotionell och fysisk natur.

Kränkande särbehand-

Handlingar som riktas mot en eller flera arbets-

ling

tagare på ett kränkande sätt och som kan leda

till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplat-

sens gemenskap.

Ohälsosam arbets-

När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider

belastning

resurserna. Denna obalans blir ohälsosam om

den är långvarig och möjligheterna till återhämt-

ning är otillräckliga.

Organisatorisk

Villkor och förutsättningar för arbetet som inklu-

arbetsmiljö derar

1. ledning och styrning,

2. kommunikation,

3. delaktighet, handlingsutrymme,

4. fördelning av arbetsuppgifter och

5. krav, resurser och ansvar.

Resurser för arbetet

Det i arbetet som bidrar till att

1. uppnå mål för arbetet, eller

2. hantera krav i arbetet.

Resurser kan vara: arbetsmetoder och arbetsred-

skap, kompetens och bemanning, rimliga och

tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möj-

ligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från

chefer och kollegor och möjligheter till återhämt-

ning.

7

AFS 2015:4

Social arbetsmiljö

Villkor och förutsättningar för arbetet som inklu-

derar socialt samspel, samarbete och socialt stöd

från chefer och kollegor.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

5 § I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

finns det regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren

regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma

i verksamheten. Där finns det också regler om att arbetsgivaren ska vidta

åtgärder för att komma till rätta med riskerna.

I 6 § nedan finns det särskilda krav på kunskaper och i 7–8 §§ finns det

krav på mål. I 9–14 §§ regleras särskilda organisatoriska och sociala faktorer

som omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Kunskaper

6 § Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående

kunskaper:

1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning.

2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling.

Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa

kunskaper i praktiken.

Allmänna råd: Ett sätt för arbetsgivaren att tillföra kunskaper är att ge

utbildning, gärna för chefer, arbetsledare och skyddsombud tillsam-

mans. Det underlättar för chefer och arbetsledare när även skyddsom-

buden har motsvarande kunskaper. Utbildning kan ges av företags-

hälsovård eller annan resurs med kompetens inom området.

Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en

rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare.

Mål

7 § Utöver det som gäller enligt 6 § och 9–14 §§ i dessa föreskrifter ska

arbetsgivaren ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen

ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka

ohälsa.

Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med

att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem.

AFS 2015:4

8

Allmänna råd: Arbetsgivaren bör ha en tydlig strategi för arbetet med

att uppnå målen. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete mot

målen är att de är förankrade i den högsta ledningen och i övriga delar

av organisationen.

Målen kan syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunika-

tion, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet.

En arbetsmiljöpolicy ska finnas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Målen bör ta sin grund i och

vara förenliga med denna.

8 § Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare

i verksamheten.

Arbetsbelastning

9 § Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som

tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Allmänna råd: Tilldelning av arbetsuppgifter innebär krav i form

av en viss arbetsmängd och svårighetsgrad som behöver vägas upp

med resurser. Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på

ohälso sam arbetsbelastning vid tilldelningen.

Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera

arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra

arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på

åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren

bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och

anpassad till det arbete som ska utföras.

Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsbelast-

ning omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare.

Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbets-

tagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på höga krav och bristande

resurser.

Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog

med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelast-

ning uppmärksammas och obalanser rättas till.

Det är viktigt att arbetsgivaren inom ramen för sitt arbetsmiljö-

arbete undersöker och åtgärdar risker kopplade till arbetsbelastning.

Arbetsgivaren behöver motverka att arbetsbelastning leder till sjuk-

9

AFS 2015:4

domar och olyckor. Det är väsentligt att identifiera orsakerna bakom

arbetsbelastningen för att åtgärderna ska ha effekt. Frågor som rör

åtgärder kan även behöva hanteras på en annan nivå eller i en annan

del av organisationen. Utöver den organisatoriska och sociala arbets-

miljön kan fysiska, kognitiva och ergonomiska förhållanden bidra till

arbetsbelastningen.

10 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till

1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra,

2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet,

3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur,

4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker

till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och

5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka

befogenheter de har enligt punkterna 1–5.

Allmänna råd: Genom att fortlöpande gå igenom punkterna 1–5 blir

det möjligt att förebygga onödiga krav och belastningar på arbets-

tagarna. Det kan vara lämpligt att kommunicera punkterna gemen-

samt till arbetstagare som delar ansvar och arbetsuppgifter för att på

så vis underlätta samarbete. Arbetsgivaren bör skapa möjligheter för

arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på eventuella oklar-

heter som rör punkterna. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn

till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller att kommuni-

cera.

I arbeten där stöd och hjälp från kollegor inte går att ordna bör

arbetsgivaren se till att chefer, arbetsledare eller annan utsedd person

är tillgängliga för hjälp och stöd.

11 § Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter

och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos

arbetstagarna.

AFS 2015:4

10

Allmänna råd: Exempel på arbetsuppgifter och arbetssituationer som

kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra

situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut

under press där också etiska dilemman ingår.

Exempel på åtgärder som bör övervägas vid starkt psykiskt påfres-

tande arbete, utöver de som framgår av råden till 9 §, är

1. regelbundet stöd av handledare eller tillgång till annan expert

inom området,

2. särskilda informations- och utbildningsinsatser,

3. hjälp och stöd från andra arbetstagare, och

4. rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kun-

der, klienter med flera.

Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbets-

tagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på särskilt påfrestande

arbetsförhållanden.

Vilka åtgärder som bör väljas beror på vilka förhållanden som gör

arbetet starkt psykiskt påfrestande.

Arbetstid

12 § Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att

arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Allmänna råd: Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta

hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas

hälsa. Exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker

för ohälsa är

1. skiftarbete,

2. arbete nattetid,

3. delade arbetspass,

4. stor omfattning av övertidsarbete,

5. långa arbetspass, och

6. långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och plat-

ser med förväntningar på att vara ständigt nåbar.

Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till åter-

hämtning. Arbetsgivaren bör även ta hänsyn till att arbetstidens för-

läggning påverkar risken för olyckor.

I arbetstidslagen (1982:673) anges gränser för hur många timmar

arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska

ha. Arbetstidslagen anger därmed de yttersta gränserna för arbets-

11

AFS 2015:4

tiden men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn

till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet.

Kränkande särbehandling

13 § Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accep-

teras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka för-

hållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.

Allmänna råd: Klargörandet kan lämpligen göras skriftligen i en poli-

cy. Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det

gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbe-

handling. Det är därför viktigt att de uppfyller kunskapskraven i 6 §.

Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra

till att motverka kränkande särbehandling.

Exempel på förhållanden i verksamheten som är viktiga att vara

uppmärksam på är konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, för-

utsättningar för samarbete och konsekvenser av förändringar.

14 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande sär-

behandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå

1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling före-

kommer,

2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och

3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.

Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare.

Allmänna råd: Vanligtvis rapporteras kränkande särbehandling till en

chef när berörda inte på egen hand lyckats reda upp situationen. Om

arbetstagaren inte kan vända sig till sin närmaste chef kan arbetstaga-

ren vända sig till en högre chef. Arbetstagare kan dessutom vända sig

till skyddsombud.

Det kan finnas behov av att ingripa snabbt och göra en bedömning

av situationen för att förhindra att den förvärras och se till att punkt

3 är ombesörjd. Arbetsgivaren kan ge företagshälsovård eller annan

sakkunnig uppdraget att ge stöd och hjälp.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

finns regler om att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller

olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet,

AFS 2015:4

12

ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa eller olycks-

fall kan förebyggas i fortsättningen.

Ett undermåligt utredningsförfarande när det gäller kränkande sär-

behandling kan vara skadligt både ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt.

Den som genomför en utredning bör därför ha tillräcklig kompetens,

möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende.

Arbetsmiljölagstiftningens ändamål är att förebygga ohälsa och

olycksfall och reglerar inte frågor om kompensation och skuld.

En arbetstagarorganisation eller juridiskt ombud kan ge juridisk

hjälp.

1. Denna författning träder i kraft den 31 mars 2016.

2. Genom denna författning upphävs

a) Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1980:14) om psykiska och

sociala aspekter på arbetsmiljön,

b) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1990:18) om omvårdnads-

arbete i enskilt hem, och

c) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om kränkande sär-

behandling i arbetslivet.

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Christina Jonsson

Anna Middelman