AFS 2018:2

AFS 2018:2

Kemiska arbetsmiljörisker

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

AFS 2018:2

Utkom från trycket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna

den 18 maj 2018

råd (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljö-

risker;

beslutade den 8 maj 2018.

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemis-

ka arbetsmiljörisker

dels

att 4, 9, 18, 20, 23, 37 a, 37 e och 41 §§ ska ha följande lydelse,

dels

att bilaga 1 ska ha följande lydelse.

Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifterna

att de allmänna råden till 18, 20, 20 a och 36 §§ och till bilagan ska ha följande

lydelse.

4 §

De beteckningar som används i dessa föreskrifter har samma betydelse

som i arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Dessutom använ-

der föreskrifterna följande beteckningar.

Exponering

Att utsättas för en kemisk riskkälla genom inand-

ning, förtäring eller kontakt med hud, slemhinnor

eller ögon.

¹ Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd

för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbete (sjunde särdirektivet

enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG), i den ursprungliga lydelsen. Se även Europapar-

lamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informations-

förfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssam-

hällets tjänster.

3

AFS 2018:2

Farlig kemisk produkt

Kemisk produkt eller explosivt föremål som med-

för en fysikalisk fara eller hälsofara, inklusive de

som inte släpps ut på marknaden, enligt kriterierna i

- Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klass-

ificering, märkning och förpackning av ämnen

och blandningar, ändring och upphävande av

direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt

ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-

förordningen).

Begreppet innefattar tryckluft med minst 2 bar

övertryck.

Hantering

Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning,

förvaring, transport, användning, omhändertagan-

de, destruktion, konvertering och liknande förfaran-

den.

Kemisk produkt

Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen

som tillverkats eller utvunnits och vars funktion

främst bestäms av dess kemiska sammansättning

eller utgör avfall som består av kemiska produkter.

Kemisk riskkälla

En kemisk produkt, ett kemiskt ämne eller flera

kemiska ämnen tillsammans som kan medföra

ohälsa eller olycksfall genom

- sina hälsofarliga egenskaper,

- sina egenskaper när det beror på det sätt på

vilket ämnena används eller förekommer,

- sin temperatur,

- att minska halten syrgas i luften eller

- att öka risken för brand, explosion eller

annan farlig kemisk reaktion.

Mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från

mikroorganismer och som kan medföra allergier

och toxiska effekter omfattas också av definitionen

av kemisk riskkälla.

Kemiskt ämne

Ett kemiskt grundämne eller en kemisk förening.

4

AFS 2018:2

5

9 §

För kemiska riskkällor som är upptagna i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets

föreskrifter om hygieniska gränsvärden ska man vid bedömningen enligt 8 §

avgöra om halten av respektive ämne är godtagbar med hänsyn till gräns-

värdet. Bedömningen och skälen för denna ska dokumenteras.

Vid bedömningen ska hänsyn tas till halten av alla kemiska ämnen i inand-

ningsluften som kan medföra ohälsa eller olycksfall, till hur fysiskt påfrestande

arbetet är och till att vissa ämnen kan tas upp genom huden.

Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på an-

nat sätt kan klargöras vilka åtgärder som krävs för att exponeringen ska vara

godtagbar med hänsyn till gränsvärdet.

Om mätning inte behöver utföras enligt undantagen i tredje stycket eller

50 § andra stycket ska skälen för detta dokumenteras.

18 §

Behållare och rörledningar som innehåller kemiska riskkällor ska vara

märkta med de uppgifter som behövs för att man klart ska kunna identifiera

innehållet och de risker som är förknippade med detta. Sådana rörledningar

ska också vara märkta med en pil som anger strömningsriktningen. Om rikt-

ningen kan variera får detta anges med pilar i båda riktningarna.

Rörledningar som kan förväxlas och då medföra att en kemisk riskkälla or-

sakar ohälsa eller olycksfall ska, oavsett innehåll, vara märkta så att innehållet

kan identifieras och så att felkoppling motverkas.

Ytterligare krav om användning och kontroll av trycksatta behållare och

rörledningar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kon-

troll av trycksatta anordningar.

20 §

Synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt ska vara

märkta med produktens faropiktogram enligt förordning (EG) nr 1272/2008

(CLP-förordningen). På en rörledning som används för produkter med olika

farlighet får alla aktuella faropiktogram anges.

Märkning ska placeras väl synlig i närheten av farliga ställen, såsom ventiler

och kopplingar, samt med lämpliga mellanrum.

Den arbetsgivare som inte har märkt en eller flera rörledningar med farliga

kemiska produkter enligt kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift,

se 52 §. För rörledningar som endast innehåller tryckluft och saknar märkning

utgår ingen sanktionsavgift.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För

den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som

har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta -1) x 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

AFS 2018:2

23 §

Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandnings-

luften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till

de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna.

Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara

godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets före-

skrifter om hygieniska gränsvärden.

Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andnings-

zonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder

enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt.

37 a §

Bestämmelserna i 37 b-g §§ ska tillämpas för nedanstående arbeten.

Om det finns en bedömning som visar att exponeringen för allergiframkallande

ämnen är försumbar, även utan skyddsåtgärder, gäller dock inte bestämmelserna.

1. Arbete med farliga kemiska produkter som, enligt förordning (EG) nr

1272/2008 (CLP-förordningen), ska vara märkta med någon av följande faro-

angivelser:

– H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion.

– H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid

inandning.

2. Arbete med lim eller andra kemiska produkter som innehåller etyl-2-

cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat.

3. Arbete som innebär termisk nedbrytning av material som frisätter iso-

cyanater eller processer som frisätter formaldehyd.

37 e §

Utbildning krävs för att leda eller aktivt sysselsättas i ett arbete med

farliga kemiska produkter som innehåller:

1. diisocyanater,

2. epoxiplastkomponenter,

3. organiska syraanhydrider,

4. formaldehydhartser,

5. metakrylater som ska vara märkta med H317 eller H334 eller

6. akrylater som ska vara märkta med H317 eller H334

samt vid arbete som innebär termisk nedbrytning som frisätter isocyanater

eller processer som frisätter formaldehyd.

Utbildning krävs även för arbete med kemiska produkter som innehåller

etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår

mer än 30 minuter per vecka.

Utbildningen ska minst innehålla information om de risker som arbetet

innebär och vilka skyddsåtgärder som kan behöva vidtas för att arbetet ska

kunna utföras på ett säkert sätt.

6

AFS 2018:2

7

Utbildningen för de som leder eller aktivt sysselsätts i arbete enligt första

och andra stycket ska kunna styrkas genom ett högst fem år gammalt utbild-

ningsintyg. Utbildningsintyget ska beskriva de moment som ingått i utbild-

ningen.

Den arbetsgivare som låter någon utan utbildningsintyg leda eller utföra

arbete i strid med fjärde stycket ska betala sanktionsavgift om 10 000 kr för

varje sådan person, se 52 §.

41 §

Arbetsgivaren ska föra ett register över arbetstagare som utsatts för ex-

ponering som kan innebära risk för ohälsa i arbete med kemiska produkter

som uppfyller kriterierna för att märkas med faroangivelse H350 eller H340

eller vid verksamheter enligt 38 § andra stycket. Registret ska innehålla upp-

gifter om

1. arbetstagarens namn,

2. arbetsuppgifter,

3. vilken kemisk riskkälla som arbetstagaren utsatts för samt

4. uppmätt eller uppskattad grad av exponering.

Denna författning träder i kraft den 21 augusti 2018.

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Jens Åhman

Anna Varg

AFS 2018:2

Bilaga 1: Ämnen med förbud eller tillståndskrav

2

Grupp A - Ämnen som enligt 45 § inte får hanteras

Bestämmelserna i 45 § gäller även ämnets salter och när ämnet innehåller

kristallvatten. CAS-nr är ämnets identifikationsnummer enligt Chemical

Abstract Service.

Cancerframkallande ämnen

CAS-nr

2-Acetamidofluoren .......................................................................................53-96-3

4-Aminodifenyl ..............................................................................................92-67-1

Benzidin...........................................................................................................92-87-5

1,1’-Diklordimetyleter .................................................................................542-88-1

1,2-Dibrom-3-klorpropan..............................................................................96-12-8

N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen................................................................. 60-11-7

Erionit ........................................................................................................66733-21-9

12510-42-8

Hexametylfosfortriamid (HMPA)..............................................................680-31-9

Metylklormetyleter ......................................................................................107-30-2

20-Metylkolantren (3-metylkolantren)........................................................56-49-5

N-Metyl-N-nitrosourea ...............................................................................684-93-5

β-Naftylamin...................................................................................................91-59-8

4-Nitrodifenyl .................................................................................................92-93-3

Grupp B - Ämnen som enligt 47 § får hanteras endast efter tillstånd av

Arbetsmiljöverket

Bestämmelserna i 47 § gäller även ämnets salter och när ämnet innehåller

kristallvatten. CAS-nr är ämnets identifikationsnummer enligt Chemical

Abstract Service.

Cancerframkallande ämnen

CAS-nr

p-Aminoazobensen........................................................................................60-09-3

Auramin ........................................................................................................492-80-8

(4,4’-imidokarbonyl-bis(N,N-dimetylanilin))

Bensalklorid ....................................................................................................98-87-3

Bensotriklorid .................................................................................................98-07-7

β-Butyrolakton............................................................................................3068-88-0

4,4’-Diamino-3,3’-diklor-difenylmetan .....................................................101-14-4

(metylenbis(o-kloranilin))

²Ändringen innebär att fem ämnen tas bort från grupp B.

8

AFS 2018:2

9

2,4-Diamino-1-metoxibensen (2,4-diaminoanisol) ..................................615-05-4

2,4-Diaminotoluen ........................................................................................95-80-7

Dianisidin (3,3’-dimetoxibenzidin)............................................................ 119-90-4

Diazometan ...................................................................................................334-88-3

1,2:3,4-Diepoxibutan..................................................................................1464-53-5

Dietylsulfat......................................................................................................64-67-5

3,3’-Diklorbenzidin ........................................................................................91-94-1

2,2’-Diklordietyleter..................................................................................... 111-44-4

2,2’-Diklorodietylsulfid (senapsgas)..........................................................505-60-2

3,3’-Dimetylbenzidin (o-Tolidin) ............................................................... 119-93-7

1,1-Dimetylhydrazin......................................................................................57-14-7

1,2-Dimetylhydrazin....................................................................................540-73-8

Dimetylsulfat ..................................................................................................77-78-1

Etylenimin.....................................................................................................151-56-4

Etylmetansulfonat..........................................................................................62-50-0

Fenyl-

β-naftylamin ......................................................................................135-88-6

Metylmetansulfonat ......................................................................................66-27-3

Monometylhydrazin......................................................................................60-34-4

α-Naftylamin ................................................................................................134-32-7

N-Nitrosodimetylamin .................................................................................62-75-9

1,3-Propansulton ........................................................................................ 1120-71-4

β-Propiolakton................................................................................................57-57-8

1,2-Propylenimin............................................................................................75-55-8

Tioacetamid.....................................................................................................62-55-5

Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat ......................................................................126-72-7

Uretan (etylkarbamat) ...................................................................................51-79-6

Sensibiliserande ämnen

CAS-nr

2,4-Diaminotoluen .........................................................................................95-80-7

3,3’-Diklorbenzidin .......................................................................................91-94-1

S-[2-(Dimetylamino)etyl]-pseudotioureadihydroklorid (PBA 1)...... 16111-27-6

Hexahydroftalsyraanhydrid.........................................................................85-42-7

13149-00-3

14166-21-3

Metylhexahydroftalsyraanhydrid .........................................................25550-51-0

19438-60-9

48122-14-1

57110-29-9

AFS 2018:2

Metyltetrahydroftalsyraanhydrid..........................................................26590-20-5

11070-44-3

34090-76-1

1694-82-2

3425-89-6

5333-84-6

42498-58-8

Tetrahydroftalsyraanhydrid .........................................................................85-43-8

935-79-5

Tetraklorftalsyraanhydrid........................................................................... 117-08-8

Reproduktionsstörande ämnen

CAS-nr

Etylentiourea...................................................................................................96-45-7

Allmänna råd till bilagan ³

Som riktvärde gäller att värdet 0,005 mg/m³ för den sammanlagda expone-

ringen för syraanhydrider under 15 minuter via inandning inte bör överskri-

das.

³ Ändringen innebär att de allmänna råden som tidigare låg i fotnot nu lyfts till brödtext.

10

AFS 2018:2

11

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker

Till 4 §

Definitionen av farlig kemisk produkt omfattar inte kemiska produk-

ter som kosmetiska och hygieniska produkter, läkemedel, livsmedel, foder och

avfall eftersom dessa undantas från de regler om klassificering och märkning

som definitionen hänvisar till. Sådana kemiska produkter definieras därför

inte som farliga kemiska produkter även om de utgör kemiska riskkällor.

Kemisk produkt

har som det definieras här samma innebörd som i miljöbal-

ken (1998:808). Definitionen här är annorlunda formulerad för att förtydliga

skillnaden mot kemiska ämnen och blandningar som förekommer naturligt

eller oavsiktligt.

Begreppet kemisk riskkälla innefattar både när kemiska ämnen eller bland-

ningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall förekommer som en kemisk

produkt och på andra sätt. Andra sätt kan vara som avgaser eller andra luft-

föroreningar, i eller på ett material, växt eller teknisk anordning. Även sådant

som orsakar ohälsa eller olycksfall utan att det klassificeras som farligt enligt

CLP-förordningen innefattas.

Att medföra ohälsa genom sina egenskaper när det beror på det sätt på vilket ämne-

na förekommer

kan bland annat innebära att ett ämne är farligt på grund av att

det förekommer som damm. Höga halter av damm som har en skadlig effekt

på luftvägarna kan alltså vara en kemisk riskkälla även om dammets samman-

sättning inte är hälsofarlig.

Till 18 §

Med behållare avses alla typer av behållare, till exempel inköpta

förpackningar, flaskor, säckar, lösa kärl, fasta behållare och cisterner. Även be-

hållare som är en del av en teknisk anordning avses.

Observera att man även kan behöva märka annat än behållare, t.ex. ven-

tilationskanaler och filter till sådana, om de har förorenats med ämnen som

medför att särskilda åtgärder behövs vid arbete med dessa.

Märk lämpligen avfallsbehållare som innehåller en kemisk riskkälla med

uppgift om risken i klartext, faropiktogram om sådana ska användas för de

kemiska produkter som bildat avfallet, och med avfallsslag enligt avfallsför-

ordningen, (2011:927). Det är viktigt att beakta behovet av märkning med in-

formation enligt 17 § av behållare som innehåller avfall.

Radioaktiva ämnen märks lämpligen med varselsymbol för joniserande

strålning, texten radioaktivt och namnen på ingående radioaktiva nuklider

samt uppgifter om dessas aktiviteter. Som regel bör också tidpunkten för ak-

AFS 2018:2

tivitetsangivelsen framgå av märkningen. I vissa fall har Strålsäkerhetsmyn-

digheten meddelat särskilda föreskrifter som då normalt är tillräckliga för att

uppfylla detta krav.

Man kan behöva märka behållare som innehåller material och varor, om

de har ett ytskikt som är en kemisk riskkälla eller om de kan avge en kemisk

riskkälla vid hanteringen, t.ex. behållare med bekämpningsmedelsbehandlade

plantor. Lämplig märkning är den använda produktens namn, risken i klartext

och faropiktogram om sådan är tillämplig.

Rörledningar

En rörledning som stadigvarande innehåller samma kemiska riskkälla bör

märkas med riskkällans namn enligt förteckningen. En rörledning som an-

vänds för olika produkter får märkas med en identifierande beteckning och

med information om var uppgift om aktuellt innehåll finns.

Det är också lämpligt att rörledningar har färgmärkning enligt svensk stan-

dard SS 741.

Vattenånga och hetvatten är kemiska riskkällor utan att samtidigt vara farliga

kemiska produkter. För ånga och hetvatten ger trycket en viktig upplysning

om risken.

Vätskor betraktas som brandfarliga om flampunkten är 100 °C eller lägre.

Det är dock bara de med flampunkt 60 °C eller lägre som klassificeras som

brandfarliga vätskor enligt CLP-förordningen.

Kravet på märkning vid risk för förväxling innebär till exempel att båda rör-

ledningarna ska vara märkta om det finns två rörledningar och en innehåller

en kemisk riskkälla. Det innebär också att märkning behöver finnas på båda

sidorna av punkter där rörledningarna kan kopplas isär.

Till 20 §

4

Exempel på rörledningar är fast installerade trycksatta ledningar

som används för transport av gas, vätska eller fasta ämnen med hjälp av gas

eller vätska. Rökgaskanaler, ventilationskanaler och liknande är inte rörled-

ningar. Rörledningar i vilka innehållet förändras genom en process anses som

processkärl och ska märkas enligt 19 §.

Lämpliga mellanrum innebär att man bör kunna se märkningen när man be-

finner sig längs ledningen. Om andra kännetecken finns, till exempel färgmärk-

ning, får mellanrummen vara större så länge det inte innebär en ökad risk. När en

ledning innehåller en mindre farlig kemisk produkt, till exempel tryckluft, kan

mellanrummen ofta vara långa om det ändå är tydligt vad ledningen innehåller.

⁴ Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.

12

AFS 2018:2

13

En rörledning som tillfälligt innehåller ett farligt kemiskt ämne kan ofta

märkas med upphängda skyltar.

En rörledning som utgår från en märkt behållare och är synlig i sin helhet

uppfyller bestämmelsen om det är tydligt att den innehåller samma produkt

som behållaren.

Till 20 a §

Mängder som har betydelse för säkerheten vid lagring är till ex-

empel att en brand förvärras eller att ett läckage kan medföra hälsorisker.

Vid skyltning som avser flera olika kemiska produkter får faropiktogram

som varnar för lägre grad av farlighet uteslutas.

Fram till 1 juni 2019 får varningsskyltar enligt den äldre lydelsen av Arbets-

miljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, bilaga 2, avsnitt 3.2, användas

istället för det tillämpliga faropiktogrammet om de har samma symbol. Detta

enligt en övergångsbestämmelse i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar

och signaler.

Krav på varningsskylt för gasflaskor finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om användning och kontroll av trycksatta anordningar.

Vid tillämpning av andra stycket: Tänk på att skyltar i första hand sätts upp

för andra än de som arbetar i en lokal och på vad som är viktigt att dessa iakt-

tar. Det kan behövas skyltar med förbud mot öppen eld, skyltar med tillträdes-

förbud eller påbud att bära skyddsglasögon. Utformning av andra skyltar än

faropiktogrammen enligt 19 § framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

skyltar och signaler

.

Till 36 §

5

Punkt 1

Vid arbete i tank, cistern eller liknande utrymme med en brandfarlig vätska

eller aerosol behöver halten brännbara ångor kontrolleras under hela arbetet

genom mätning med explosimeter. Det är viktigt att kontrollera att explosi-

metern är tillverkad för att användas i den aktuella atmosfären. Ex-klassade

explosimetrar finns för olika gaser, ångor och zontyper. Det är vidare viktigt

att mätningarna utförs så att de blir representativa för hela utrymmet där

arbetet ska ske. Syrgashalten behöver mätas samtidigt eftersom man under-

skattar explosionsrisken om syrgashalten är lägre än normalt.

⁵ Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

AFS 2018:2

Halten ångor bör högst vara enligt följande:

– När hett arbete ska utföras i utrymmet: Högst 5 procent av den undre ex-

plosionsgränsen (vid 21 procent syrgashalt i utrymmet). Det är därefter viktigt

att explosionsrisken kontrolleras ända tills ytorna kallnat.

– När övrigt arbete ska utföras: Högst 25 procent av den undre explosions-

gränsen (vid 21 procent syrgashalt i utrymmet), förutsatt att inga tändkällor

finns i närheten.

Punkt 2

Innan medgivande ges att påbörja svetsning, skärning eller annat arbete som

medför hög temperatur på en behållare, som innehållit en brandfarlig eller

brännbar vätska, behöver risken för brand och explosion vara förebyggd. Detta

kan göras genom att man kontrollerar att den är tömd och rengjord samt venti-

lerar den så att den inte innehåller explosiv atmosfär eller fyller den med vatten.

När en rörledning monteras till en annan rörledning som är satt under tryck

gäller också Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av tryck-

satta anordningar.

Sista stycket

Innan den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor godkänner

att ett arbete startar behöver hon eller han veta att anläggningen ställts av på ett

säkert sätt så att inte den som ska utföra arbetet utsätts för risker från anlägg-

ningen.

14

Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel 010-730 90 00 www.av.se

Utgivare: Anna Varg

ISBN 978-91-7930-651-9 ISSN 1650-3163

·

·

·

·

·

·