Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga risker för att arbetstagare blir infekterade av smittämnen, eller blir varaktiga bärare av smittämnen, på grund av sina arbetsuppgifter.

Dessa föreskrifter gäller för arbetsuppgifter som innebär att arbetstagare kan utsättas för smittrisker, på grund av uppgifternas art eller de förhållanden under vilka de utförs. Dessa föreskrifter gäller även studerande och praktikanter som under utbildning utför uppgifter som innebär att de kan utsättas för smittrisker på grund av uppgifternas art eller de förhållanden under vilka de utförs. Det finns bestämmelser om allergier och toxiska effekter, som orsakas av mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer, i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. 4-11 §§ och 30 § gäller vid alla arbeten och vid all utbildning som omfattas av dessa föreskrifter, inklusive de arbeten och utbildningar där någon av 12-29 §§ är tillämpliga. 12 § gäller vid arbete i laboratorier där man hanterar material som innehåller eller kan innehålla smittämnen eller hanterar djur eller material i rum för för-

Jfr rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet och rådets direktiv 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu.

5

söksdjur som misstänks vara infekterade med smittämnen men där avsikten inte är att arbeta med smittämnen enligt 18-25 §§. 13-17 §§ gäller vid alla arbetsmoment där det kan förekomma kontakt med kroppsvätskor men där avsikten inte är att arbeta med smittämnen. 17 § gäller vid vård av människor eller djur som är eller misstänks vara smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4. 18-29 §§ gäller vid arbete med smittämnen i laboratorier, rum för försöksdjur och industriella processer.

Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs: - Den som anlitar inhyrd arbetskraft. - Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem, men utan någon anställd yrkesmässigt driver verksamhet. - Den som gemensamt med annan, men utan någon anställd yrkesmässigt driver verksamhet. - Den som ansvarar för att anordna utbildning.

I dessa föreskrifter har följande begrepp denna betydelse.

Arbete med smittämnen Arbete som innebär att: - avsiktligt odla eller koncentrera smittämnen - hantera odlade eller koncentrerade smittämnen - hantera försöksdjur som avsiktligt bär på smittämnen. Arbetskläder Med arbetskläder avses i 16 § i dessa föreskrifter sådana kläder som krävs enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Med arbetskläder i 18-28 §§ avses sådana kläder som arbetsgivaren kräver ska användas av andra skäl än som personlig skyddsutrustning.

Dekontaminering Metod för att avdöda, inaktivera eller reducera mängden av smittämnen så att de inte orsakar ohälsa.

6

8

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. I 6-28 §§ nedan finns särskilda krav på att undersöka, riskbedöma och åtgärda smittrisker.

När arbetstagare har arbetsmoment med smittrisk, ska arbetsgivaren, i sin undersökning och riskbedömning av arbetsförhållandena, särskilt ta hänsyn till: 1. Vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk. 2. Hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion. 3. Vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilde arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen. 4. Under hur lång tid arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. När smittämnet är känt ingår det i riskbedömningen att ta hänsyn till tillgänglig information om riskklass enligt förteckningen över klassificerade smittämnen i bilaga 1. Om smittämnet saknas i förteckningen, ska arbetsgivaren klassificera smittämnet, enligt definitionerna i 4 §. Vid tveksamhet ska den högre riskklassen väljas. Vid arbete med smittämnen enligt 18-28 §§ ska det stå i riskbedömningen vilken skyddsnivå som arbetet ska bedrivas på.

På arbetsställen där det finns smittrisk ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att undvika att smittämnen sprids, och se till att antalet arbetstagare som riskerar att utsättas för smittämnen hålls så lågt som möjligt.

Arbetsgivaren ska se till att den dekontaminering som behövs sker så snart som möjligt, med de medel och metoder som är anpassade efter behovet.

9

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare kan tvätta eller desinfektera händerna, i arbeten med smittrisk. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att se till att arbetstagare inte äter eller dricker i utrymmen med smittrisk.

Arbetsgivaren ska, vid behov, erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får information om fördelar och nackdelar med en vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder.

Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.

Arbetsgivaren ska dokumentera när exponering för smittämnen i riskklass 3 eller 4 har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser. Följande uppgifter ska dokumenteras: 1. Namn på de personer som har exponerats. 2. Vilken typ av arbete som utfördes. 3. Vilket eller vilka smittämnen, i riskklass 3 eller 4, som arbetstagaren exponerades för, i den utsträckning kunskap finns. 4. En beskrivning av hur exponeringen skedde. Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i fyrtio år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter enligt bilaga 1. Läkare som utför kontroller och uppföljande kontroller enligt 10 § ska få tillgång till dokumentationen om exponeringar. Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §. Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 90 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

10

Arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2, enligt 23 §, tillämpas i laboratorier där man hanterar material som innehåller eller kan innehålla smittämnen, men där arbetet inte omfattar arbete med smittämnen enligt 18- 25 §§. Arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2, enligt 23 §, tillämpas i rum för försöksdjur där man hanterar material eller djur som innehåller eller misstänks innehålla smittämnen, men där arbetet inte omfattar arbete med smittämnen enligt 18-25 §§. Ytterligare skyddsåtgärder ska tillämpas, i enlighet med en högre skyddsnivå enligt 24-25 §§, om riskbedömningen visar att det är nödvändigt.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från människor, får särskild utbildning om de smittrisker som kan förekomma i verksamheten. På samma sätt ska arbetsgivaren för verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård se till att arbetstagare inom djurens hälso- och sjukvård, som kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från djur, får särskild utbildning om de smittrisker som kan förekomma i verksamheten. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får utbildningen innan de börjar sitt arbete. Arbetsgivaren ska se till att utbildningen och nödvändig information uppdateras vid förändrade risker, samt upprepas regelbundet. Utbildningen ska ta upp hur man ska 1. undvika smittrisker 2. skydda sig mot stick- och skärskador i arbetet 3. följa hygienåtgärderna i 14 § 4. agera, för att minska risken för smittöverföring, om en oönskad händelse har inträffat 5. rapportera oönskade händelser internt.

Arbetsgivaren ska se till att särskilda hygienåtgärder tillämpas, utöver de i 7-9 §§, inom - verksamheter där man kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från människor

11

- verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård - andra verksamheter där man kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från djur inom djurens hälso- och sjukvård. De särskilda hygienåtgärderna ska minst omfatta följande: 1. Händerna ska desinfekteras före rent och efter orent arbete samt efter att skyddshandskar har använts. Om det behövs ska händerna tvättas med tvål och vatten innan de desinfekteras. 2. Händerna ska vara fria från smycken och liknande när handtvätt och handdesinfektion utförs. 3. Tekniska hjälpmedel som behövs för att förebygga smittrisker ska användas. 4. Vassa föremål som är avsedda att användas på människor och som kan komma i kontakt med kroppsvätskor ska vara försedda med en fungerande integrerad skyddsfunktion om sådana produkter finns tillgängliga på marknaden. 5. Vassa föremål, som har använts på människa eller djur, ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall. 6. Skyddshylsan ska aldrig sättas tillbaka på en kanyl eller annat vasst föremål som har använts på människa eller djur. 7. Vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska personlig skyddsutrustning användas, så som engångsskyddshandskar och visir. 8. Vid arbetsmoment som innebär risk för allvarlig luftburen smitta ska andningsskydd användas.

Arbetsgivaren ska se till att vassa föremål som har varit i kontakt med kroppsvätska från människor, eller från djur inom djurens hälso- och sjukvård, läggs i säkra behållare för skärande och stickande avfall. Detta gäller även för vassa föremål där den integrerade skyddsfunktionen har aktiverats. Arbetsgivaren ska se till att det finns avfallsbehållare för skärande och stickande avfall, att behållarna är säkra mot genombrott av vassa föremål och att de inte återanvänds. Arbetsgivaren ska se till att avfallsbehållare för skärande och stickande avfall märks med orden ”skärande och stickande avfall”. Den arbetsgivare som inte uppfyller kraven enligt andra och tredje stycket, ska betala sanktionsavgift, se 30 §. Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

12

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 270 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

För de arbetstagare som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av arbetskläderna när arbetsdagen är slut. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetskläder som är använda hålls åtskilda från andra kläder, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.

Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för tvätt av arbetskläder som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.

Vid vård och omvårdnad av människor som är eller misstänks vara smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4, ska arbetsgivaren se till att de skyddsåtgärder som behövs enligt resultatet av riskbedömningen väljs och tillämpas. Detsamma gäller för djur som vårdas på djursjukhus eller klinik och som är eller misstänks vara smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4. Förutom de skyddsåtgärder som följer av riskbedömningen ska relevanta skyddsåtgärder enligt nedan väljas och tillämpas: 1. Arbetsområdet är avskilt från annan verksamhet i samma byggnad. 2. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 3. Frånluft och vid behov även tilluft ska filtreras med HEPA-filter eller liknande. 4. Arbetsområdet kan tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 5. Arbetsområdet ska ha undertryck. 6. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 7. Utrustning ska dekontamineras innan den tas ut från arbetsområdet. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Det finns effektiv kontroll av skadedjur.

13

10. Infekterat material, inklusive djur, hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 11. Förbränning eller en annan validerad metod används för att avdödasmittämnen i djurkadaver.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare som arbetar med smittämnen får den praktiska och teoretiska utbildning och den information som är nödvändig för att förebygga att de utsätts för smittämnen. Om vassa föremål som är kontaminerade med smittämnen används, ska kraven enligt 13 § ingå i utbildningen och informationen. Arbetstagare ska få utbildningen och informationen innan de påbörjar arbetet med smittämnen. Utbildningen och informationen ska omfatta åtminstone följande: 1. Resultatet av riskbedömningen inklusive en redovisning av vilka hälsorisker smittämnena kan ge. 2. Vilka krav på hygienåtgärder som finns. 3. Hur och vilka skyddsåtgärder som ska tillämpas. 4. Hur man ska rapportera internt om oönskade händelser. Arbetsgivaren ska se till att utbildningen och informationen uppdateras om risker förändras samt upprepas regelbundet.

Vid arbete med smittämnen i riskklass 4 ska arbetsgivaren upprätta en åtgärdsplan vid olycka med utsläpp av smittämnen. En sådan åtgärdsplan ska också upprättas vid arbete med smittämnen i riskklass 3, om ett utsläpp av smittämnena kan orsaka allvarliga infektioner hos människor. Åtgärdsplanen ska vara skriftlig och vid behov sättas upp på arbetsstället. Övningar av åtgärderna ska ske årligen eller oftare om det behövs.

Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kontaminerat material, utrustning och avfall, som inte är dekontaminerat enligt 8 §, ska samlas upp, lagras och inaktiveras på ett säkert sätt.

14

Arbetsgivaren ska se till att avfallsbehållare för kontaminerat material är säkra och identifierbara. Om vassa föremål är kontaminerade med smittämnen ska även kraven på avfallsbehållare enligt 15 § uppfyllas. Smittämnen i riskklass 3 och 4 måste avdödas med en validerad metod i anslutning till verksamheten innan de lämnar arbetsområdet. Arbetsområdet ska vara utrustat så att avloppsvatten kan dekontamineras om det finns risk att smittämnen i riskklass 3 eller 4 kan komma ut i avloppet.

Om riskbedömningen inte tydligt visar vilken skyddsnivå som behövs och allvarlig hälsorisk inte kan uteslutas, ska arbetet bedrivas på minst skyddsnivå 3 enligt 24 §.

När arbetskläder och personlig skyddsutrustning ska användas vid arbete med smittämnen, ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av arbetskläderna och den personliga skyddsutrustningen innan de lämnar arbetsområdet. Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetskläderna och den personliga skyddsutrustningen dekontamineras, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.

Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för tvätt av arbetskläder som ska bäras enligt 22 §, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 2 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad. Arbetsområdet ska, om riskbedömningen visar att det behövs, kunna tillslutas för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för arbetstagare som är informerade om riskerna.

15

5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. 6. Det ska finnas en effektiv kontroll av skadedjur. 7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar att det behövs, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Vid behov ska observationsfönster eller motsvarande finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad metod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver.

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad. Vid luftburen smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar att det behövs, ska arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar att det behövs, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna över blicka arbetsområdet. 9. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften ska arbetsområdet ha undertryck och tillträdet ska ske via luftsluss. 10. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften, och i övrigt om riskbedömningen visar att det behövs, ska frånluft filtreras med HEPA-filter. 11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning, om riskbedömningen visar att det behövs.

16

12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad metod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver.

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå 4 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad och ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Bänkar, arbetsytor, golv, väggar och tak ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Smittämnen och infekterat material och djur ska hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske via luftsluss. 10. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter. 11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning. 12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad metod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver.

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 2 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Arbetsområdet ska, om riskbedömningen visar att det behövs, kunna tillslutas för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från övrig omgivning inom arbetsområdet.

17

3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för arbetstagare som är informerade om riskerna. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska minimeras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system. 7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och, om det behövs, personlig skyddsutrustning.

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Vid luftburen smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar att det behövs, ska arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från övrig omgivning inom arbetsområdet. Om riskbedömningen visar att det behövs ska det finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar. 3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system.

18

7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och personlig skyddsutrustning. 10. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften ska arbetsområdet ha undertryck och tillträde ska ske genom luftsluss. 11. Frånluft ska filtreras med HEPA-filter och om riskbedömningen visar att det behövs, även tilluft. 12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet.

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå 4 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet och arbetsområdet ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från omgivningen. Det ska finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar. 3. Bänkar, arbetsytor, golv och väggar ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system. 7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska byta om till arbetskläder och personlig skyddsutrustning innan tillträde till arbetsområdet. 10. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske genom luftsluss.

19

11. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter. 12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet.

Första gången en arbetsgivare avser att arbeta med, eller förvara, koncentrerade smittämnen i riskklass 2, 3 eller 4 ska arbetsgivaren anmäla verksamheten till Arbetsmiljöverket, senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Även när en sådan verksamhet ska flyttas till en annan adress, ska arbetsgivaren anmäla det senast 30 dagar före flytt. Anmälan behövs inte för verksamheter där arbetet med smittämnen enbart omfattar primär odling eller koncentrering direkt ur ett prov från människa eller djur, utan ytterligare odling. Anmälan behövs inte för verksamheter som omfattar arbete med genetiskt modifierade smittämnen där verksamheten är anmäld eller har tillstånd enligt bestämmelserna i förordning (2000:271) om genetiskt modifierade organismer och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. I anmälan ska följande uppgifter lämnas: 1. Arbetsgivarens namn*, adress* och organisationsnummer**. 2. Besöksadressen till arbetsstället där arbetet med smittämnen ska bedrivas**. 3. Namn och kontaktuppgifter för den som är kontaktperson* vid anmälan. 4. Namn, kontaktuppgifter, befattning och kunskaper för den person som har det övergripande ledningsansvaret för verksamheten där arbetet med smittämnen ska ske*. 5. Namn, kontaktuppgifter, befattning och kunskaper för den person som har direkt ledningsansvar för arbetstagarna om det är någon annan än den som har det övergripande ledningsansvaret*. 6. Verksamhetens inriktning: laboratorieverksamhet, försöksdjur med smittämnen, förvaring av koncentrerade smittämnen, industriell process eller annat (beskriv vad)**. 7. Namn och riskklass för de smittämnen som hanteras*. En förteckning finns i bilaga 1. 8. En kortfattad sammanfattning av de risker som har identifierats vid riskbedömningen enligt 6 §*. 9. Vilken skyddsnivå som är nödvändig enligt resultatet av riskbedömningen**. 10. Eventuella skyddsåtgärder som tillämpas, utöver de obligatoriska åtgärderna enligt 23-28 §§*.

20

11. Översiktlig beskrivning av vilka övriga förebyggande åtgärder som planeras*. Vid en ändring i någon av de uppgifter i fjärde stycket som är markerade med en asterisk (*) ska arbetsgivaren senast inom 30 dagar anmäla ändringen eller ändringarna till Arbetsmiljöverket. Vid en ändring i någon av de uppgifter i fjärde stycket som är markerade med två asterisker (**) måste arbetsgivaren göra en ny anmälan om arbete med smittämnen enligt första och fjärde stycket. Den arbetsgivare som underlåter att anmäla arbete med smittämnen i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §. Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 90 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Bestämmelserna i 11 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 § första stycket 2 arbetsmiljölagen (1977:1160). Bestämmelserna i 15 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 4 § samma lag. Bestämmelserna i 29 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 8 § första stycket 2 samma lag. Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap. 5-10 §§ arbetsmiljölagen. Sanktionsavgifternas storlek beräknas enligt de grunder som anges i 11 §, 15 § och 29 §.

1. Denna författning träder i kraft den 19 november 2018. 2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. 3. Anmälan om användning av smittämnen enligt 28 § de upphävda föreskrifterna (AFS 2005:1) och tillstånd som är giltiga vid tiden för ikraftträdandet och har meddelats enligt 29 § de upphävda föreskrifterna (AFS 2005:1) ska gälla som anmälan om arbete med smittämnen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker.

21

4. Verksamheter med användning av smittämnen enligt 28 § de upphävda föreskrifterna (AFS 2005:1), som bedrivs sedan den 5 juni 2005, ska anses ha anmält verksamheten för första gången enligt 29 § första stycket. ERNA ZELMIN-EKENHEM Jens Åhman Anna Varg

22

Bilaga 1