Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter
Upphäver
Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga risker för att arbetstagare blir infekterade av smittämnen, eller blir varaktiga bärare av smittämnen, på grund av sina arbetsuppgifter.
Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter gäller för arbetsuppgifter som innebär att arbetstagare kan utsättas för smittrisker, på grund av uppgifternas art eller de förhållanden under vilka de utförs. Dessa föreskrifter gäller även studerande och praktikanter som under utbildning utför uppgifter som innebär att de kan utsättas för smittrisker på grund av uppgifternas art eller de förhållanden under vilka de utförs. Det finns bestämmelser om allergier och toxiska effekter, som orsakas av mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer, i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. 4-11 §§ och 30 § gäller vid alla arbeten och vid all utbildning som omfattas av dessa föreskrifter, inklusive de arbeten och utbildningar där någon av 12-29 §§ är tillämpliga. 12 § gäller vid arbete i laboratorier där man hanterar material som innehåller eller kan innehålla smittämnen eller hanterar djur eller material i rum för för-
söksdjur som misstänks vara infekterade med smittämnen men där avsikten inte är att arbeta med smittämnen enligt 18-25 §§. 13-17 §§ gäller vid alla arbetsmoment där det kan förekomma kontakt med kroppsvätskor men där avsikten inte är att arbeta med smittämnen. 17 § gäller vid vård av människor eller djur som är eller misstänks vara smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4. 18-29 §§ gäller vid arbete med smittämnen i laboratorier, rum för försöksdjur och industriellaprocesser.
Till vem riktar sig föreskrifterna
Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs: - Den som anlitar inhyrd arbetskraft. - Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem, men utan någon anställd yrkesmässigt driver verksamhet. - Den som gemensamt med annan, men utan någon anställd yrkesmässigt driver verksamhet. - Den som ansvarar för att anordna utbildning.
Definitioner
I dessa föreskrifter har följande begrepp denna betydelse.
Arbete med smittämnen Arbete som innebär att: - avsiktligt odla eller koncentrera smittämnen - hantera odlade eller koncentrerade smittämnen - hantera försöksdjur som avsiktligt bär på smittämnen.
Arbetskläder Med arbetskläder avses i 16 § i dessa föreskrifter sådana kläder som krävs enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Med arbetskläder i 18-28 §§ avses sådana kläder som arbetsgivaren kräver ska användas av andra skäl än som personlig skyddsutrustning. Dekontaminering Metod för att avdöda, inaktivera eller reducera mängden av smittämnen så att de inte orsakar ohälsa.
| Desinfektion | Metod som reducerar antalet smittämnen. |
| Djur inom djurens hälso- och sjukvård | Djur som får vård eller omvårdnad inom verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård och djur som står under vård eller behandling efter veterinärs ordination, men som inte behandlas av arbetstagare inom djurens hälso- och sjukvård. I dessa föreskrifter avses även behandling av djur som omfattas av villkorad läkemedelsanvändning. |
| Industriell process | Odling av smittämnen i kärl som utgör ett slutet system, såsom en jäsningstank. Vanligtvis odlas större volymer, men det finns ingen absolut övre eller undre volymgräns. En industriell process är inte begränsad till produktion utan kan ingå i forskning och utveckling. |
| Integrerad skyddsfunktion | En skyddsfunktion som sitter ihop med ett vasst föremål på ett sådant sätt att man inte riskerar att komma i kontakt med den vassa änden efter användning. Dessutom ska man inte behöva använda andra föremål för att aktivera skyddsfunktionen. |
| Koncentrerade smittämnen | Avsiktligt ökad mängd smittämnen per volymenhet. |
| Mikroorganismer | Bakterier, mögel- och jästsvampar, virus och andra mikrobiologiska enheter, cellulära och inte cellulära, som kan reproduceras eller överföra genetiskt material. |
| Riskklass | Den klass en mikroorganism eller ett smittämne hänförs till när den klassificerats utifrån sin förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga följderna kan bli. |
| Skyddsnivå | Den uppsättning av skyddsåtgärder som är anpassad för arbete med smittämnen med likartade risker enligt 23-28 §§. 5 |
| Smittrisk | Risk att utsättas för smittämnen som kan orsaka infektion hos människor eller risk att bli varaktiga bärare av smittämnen. |
| Smittämnen | Mikroorganismer, prioner och humana invärtesparasiter, som kan framkalla infektioner hos människor. |
| Smittämne i riskklass 2 | Smittämne som kan orsaka sjukdomar hos människor och kan utgöra en fara för arbetstagare. För de flesta finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Oftast är spridningsrisken begränsad. |
| Smittämne i riskklass 3 | Smittämne som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och kan utgöra en allvarlig fara för arbetstagare. Ofta finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Det kan finnas risk för spridning ut till samhället. |
| Smittämne i riskklass 4 | Smittämne som kan orsaka mycket allvarliga sjukdomar hos människor och kan utgöra en allvarlig fara för arbetstagare. Det finns sällan möjlighet till effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Det kan ge stora konsekvenser om smittämnet sprids ut i samhället. |
| Vassa föremål | Stickande och skärande föremål såsom skalpeller, kanyler, nålar och liknande föremål, som används på människor samt på djur inom djurens hälso- och sjukvård eller vid arbete med smittämnen på laboratorier. |
| Verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård | Verksamheter som bedriver vård, omvårdnad eller operativa ingrepp på djur enligt den definition som framgår av lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. 6 |
Gemensamma bestämmelser
Systematiskt arbetsmiljöarbete
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållan- dena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. I 6-28 §§ nedan finns särskilda krav på att undersöka, riskbedöma och
åtgärda smittrisker.
Undersöka och riskbedöma arbetet
När arbetstagare har arbetsmoment med smittrisk, ska arbetsgivaren, i sin undersökning och riskbedömning av arbetsförhållandena, särskilt ta hän- syn till: 1. Vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk. 2. Hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion. 3. Vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilde arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen. 4. Under hur lång tid arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. När smittämnet är känt ingår det i riskbedömningen att ta hänsyn till tillgänglig information om riskklass enligt förteckningen över klassificerade smittämnen i bilaga 1. Om smittämnet saknas i förteckningen, ska arbetsgivaren klassificera smittämnet, enligt definitionerna i 4 §. Vid tveksamhet ska den högre riskklassen väljas. Vid arbete med smittämnen enligt 18-28 §§ ska det stå i riskbedömningen vilken skyddsnivå som arbetet ska bedrivas på.
Förebyggande åtgärder
På arbetsställen där det finns smittrisk ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att undvika att smittämnen sprids, och se till att antalet arbetstagare som riskerar att utsättas för smittämnen hålls så lågt som möjligt.
Arbetsgivaren ska se till att den dekontaminering som behövs sker så snart som möjligt, med de medel och metoder som är anpassade efter behovet.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare kan tvätta eller desinfektera händerna, i arbeten med smittrisk. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att se till att arbetstagare inte äter eller dricker i utrymmen med smittrisk.
Vaccination och andra medicinska åtgärder
Arbetsgivaren ska, vid behov, erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får information om fördelar och nackdelar med en vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder.
Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.
Dokumentera oönskad händelse med konstaterad exponering för smittämnen i riskklass 3 och 4
Arbetsgivaren ska dokumentera när exponering för smittämnen i riskklass 3 eller 4 har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser. Följande uppgifter ska dokumenteras: 1. Namn på de personer som har exponerats. 2. Vilken typ av arbete som utfördes. 3. Vilket eller vilka smittämnen, i riskklass 3 eller 4, som arbetstagaren exponerades för, i den utsträckning kunskap finns. 4. En beskrivning av hur exponeringen skedde. Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i fyrtio år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter enligt bilaga 1. Läkare som utför kontroller och uppföljande kontroller enligt 10 § ska få tillgång till dokumentationen om exponeringar. Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §. Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 90 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
Skyddsåtgärder i laboratorier där avsikten inte är att arbeta med smittämnen
Arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2, enligt 23 §, tillämpas i laboratorier där man hanterar material som innehåller eller kan innehålla smittämnen, men där arbetet inte omfattar arbete med smittämnen enligt 18- 25 §§. Arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2, enligt 23 §, tillämpas i rum för försöksdjur där man hanterar material eller djur som innehåller eller misstänks innehålla smittämnen, men där arbetet inte omfattar arbete med smittämnen enligt 18-25 §§. Ytterligare skyddsåtgärder ska tillämpas, i enlighet med en högre skyddsnivå enligt 24-25 §§, om riskbedömningen visar att det är nödvändigt.
Arbete med risk för kontakt med kroppsvätskor
Utbildning för arbetstagare
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från människor, får särskild utbildning om de smittrisker som kan förekomma i verksamheten. På samma sätt ska arbetsgivaren för verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård se till att arbetstagare inom djurens hälso- och sjukvård, som kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från djur, får särskild utbildning om de smittrisker som kan förekomma i verksamheten. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får utbildningen innan de börjar sitt arbete. Arbetsgivaren ska se till att utbildningen och nödvändig information uppdateras vid förändrade risker, samt upprepas regelbundet. Utbildningen ska ta upp hur man ska 1. undvika smittrisker 2. skydda sig mot stick- och skärskador i arbetet 3. följa hygienåtgärderna i 14 § 4. agera, för att minska risken för smittöverföring, om en oönskad händelse har inträffat 5. rapportera oönskade händelser internt.
Särskilda hygienåtgärder
Arbetsgivaren ska se till att särskilda hygienåtgärder tillämpas, utöver de i 7-9 §§, inom - verksamheter där man kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från människor
- verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård - andra verksamheter där man kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från djur inom djurens hälso- och sjukvård. De särskilda hygienåtgärderna ska minst omfatta följande: 1. Händerna ska desinfekteras före rent och efter orent arbete samt efter att skyddshandskar har använts. Om det behövs ska händerna tvättas med tvål och vatten innan de desinfekteras. 2. Händerna ska vara fria från smycken och liknande när handtvätt och handdesinfektion utförs. 3. Tekniska hjälpmedel som behövs för att förebygga smittrisker ska användas. 4. Vassa föremål som är avsedda att användas på människor och som kan komma i kontakt med kroppsvätskor ska vara försedda med en fungerande integrerad skyddsfunktion om sådana produkter finns tillgängliga på marknaden. 5. Vassa föremål, som har använts på människa eller djur, ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall. 6. Skyddshylsan ska aldrig sättas tillbaka på en kanyl eller annat vasst föremål som har använts på människa eller djur. 7. Vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska personlig skyddsutrustning användas, så som engångsskyddshandskar och visir. 8. Vid arbetsmoment som innebär risk för allvarlig luftburen smitta ska andningsskydd användas.
Behållare för skärande och stickande avfall
Arbetsgivaren ska se till att vassa föremål som har varit i kontakt med kroppsvätska från människor, eller från djur inom djurens hälso- och sjukvård, läggs i säkra behållare för skärande och stickande avfall. Detta gäller även för vassa föremål där den integrerade skyddsfunktionen har aktiverats. Arbetsgivaren ska se till att det finns avfallsbehållare för skärande och stickande avfall, att behållarna är säkra mot genombrott av vassa föremål och att de inte återanvänds. Arbetsgivaren ska se till att avfallsbehållare för skärande och stickande avfall märks med orden ”skärande och stickande avfall”. Den arbetsgivare som inte uppfyller kraven enligt andra och tredje stycket, ska betala sanktionsavgift, se 30 §. Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 270 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
Arbetskläder
För de arbetstagare som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av arbetskläderna när arbetsdagen är slut. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetskläder som är använda hålls åtskilda från andra kläder, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.
Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för tvätt av arbetskläder som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.
Skyddsåtgärder vid vård av människor eller djur med smittämnen i riskklass
3 och 4
Vid vård och omvårdnad av människor som är eller misstänks vara smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4, ska arbetsgivaren se till att de skyddsåtgärder som behövs enligt resultatet av riskbedömningen väljs och tillämpas. Detsamma gäller för djur som vårdas på djursjukhus eller klinik och som är eller misstänks vara smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4. Förutom de skyddsåtgärder som följer av riskbedömningen ska relevanta skyddsåtgärder enligt nedan väljas och tillämpas: 1. Arbetsområdet är avskilt från annan verksamhet i samma byggnad. 2. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 3. Frånluft och vid behov även tilluft ska filtreras med HEPA-filter eller liknande. 4. Arbetsområdet kan tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 5. Arbetsområdet ska ha undertryck. 6. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 7. Utrustning ska dekontamineras innan den tas ut från arbetsområdet. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Det finns effektiv kontroll av skadedjur.
10. Infekterat material, inklusive djur, hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 11. Förbränning eller en annan validerad metod används för att avdödasmittämnen i djurkadaver.
Arbete med smittämnen i laboratorier, i rum för försöksdjur och i industriella processer
Utbildning och information
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare som arbetar med smittämnen får den praktiska och teoretiska utbildning och den information som är nödvändig för att förebygga att de utsätts för smittämnen. Om vassa föremål som är kontaminerade med smittämnen används, ska kraven enligt 13 § ingå i utbildningen och informationen. Arbetstagare ska få utbildningen och informationen innan de påbörjar arbetet med smittämnen. Utbildningen och informationen ska omfatta åtminstone följande: 1. Resultatet av riskbedömningen inklusive en redovisning av vilka hälsorisker smittämnena kan ge. 2. Vilka krav på hygienåtgärder som finns. 3. Hur och vilka skyddsåtgärder som ska tillämpas. 4. Hur man ska rapportera internt om oönskade händelser. Arbetsgivaren ska se till att utbildningen och informationen uppdateras om risker förändras samt upprepas regelbundet.
Åtgärdsplan vid olycka med utsläpp av smittämnen
Vid arbete med smittämnen i riskklass 4 ska arbetsgivaren upprätta en åtgärdsplan vid olycka med utsläpp av smittämnen. En sådan åtgärdsplan ska också upprättas vid arbete med smittämnen i riskklass 3, om ett utsläpp av smittämnena kan orsaka allvarliga infektioner hos människor. Åtgärdsplanen ska vara skriftlig och vid behov sättas upp på arbetsstället. Övningar av åtgärderna ska ske årligen eller oftare om det behövs.
Avfall och kontaminerat material från arbete med smittämnen
Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kontaminerat material, utrustning och avfall, som inte är dekontaminerat enligt 8 §, ska samlas upp, lagras och inaktiveras på ett säkert sätt.
Arbetsgivaren ska se till att avfallsbehållare för kontaminerat material är säkra och identifierbara. Om vassa föremål är kontaminerade med smittämnen ska även kraven på avfallsbehållare enligt 15 § uppfyllas. Smittämnen i riskklass 3 och 4 måste avdödas med en validerad metod i anslutning till verksamheten innan de lämnar arbetsområdet. Arbetsområdet ska vara utrustat så att avloppsvatten kan dekontamineras om det finns risk att smittämnen i riskklass 3 eller 4 kan komma ut i avloppet.
Skyddsåtgärder för alla verksamheter vid arbete med smittämnen
Om riskbedömningen inte tydligt visar vilken skyddsnivå som behövs och allvarlig hälsorisk inte kan uteslutas, ska arbetet bedrivas på minst skyddsnivå 3 enligt 24 §.
När arbetskläder och personlig skyddsutrustning ska användas vid arbete med smittämnen, ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av arbetskläderna och den personliga skyddsutrustningen innan de lämnar arbetsområdet. Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetskläderna och den personliga skyddsutrustningen dekontamineras, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.
Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för tvätt av arbetskläder som ska bäras enligt 22 §, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.
Skyddsnivåer för arbete med smittämnen i laboratorier och i rum för försöksdjur
Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 2 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad. Arbetsområdet ska kunna tillslutas för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod, om inte riskbedömningen visar annat. 2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare.
5. Varningsskylten Biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Vid behov ska observationsfönster eller motsvarande finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad metod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver.
Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten Biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna över blicka arbetsområdet. 9. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet ha undertryck och tillträde ska ske via luftsluss. 10. Vid arbete med smittämnen ska frånluft filtreras med HEPA-filter. 11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning, om inte riskbedömningen visar annat.
12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad me- tod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet, om inte riskbedömningen visar annat.
Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå 4 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad och ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekonta- minering med validerad metod. 2. Bänkar, arbetsytor, golv, väggar och tak ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten Biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Smittämnen och infekterat material och djur ska hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske via luftsluss. 10. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter. 11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning. 12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad me- tod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet, om inte riskbedömningen visar annat.
Skyddsnivåer för arbete med smittämnen i industriella processer
Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 2 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Arbetsområdet ska kunna tillslutas för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod, om inte riskbedömningen visar annat. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från övrig omgivning inom arbetsområdet. Det ska finnas
separat ventilation för att förhindra luftföroreningar, om inte riskbedömningen visar annat. 3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten Biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska minimeras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system. 7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och, om det behövs, personlig skyddsutrustning.
Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från övrig omgivning inom arbetsområdet. Det ska det finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar, om inte riskbedömningen visar annat. 3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten Biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system.
7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och personlig skyddsutrustning. 10. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet ha undertryck och tillträde ska ske genom luftsluss. 11. Frånluft ska filtreras med HEPA-filter och, om riskbedömningen inte visar annat, även tilluft. 12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet, om inte riskbedömningen visar annat.
Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå 4 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet och arbetsområdet ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från omgivningen. Det ska finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar. 3. Bänkar, arbetsytor, golv och väggar ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten Biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system. 7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska byta om till arbetskläder och personlig skyddsutrustning innan tillträde till arbetsområdet. 10. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske genom
luftsluss. 11. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter. 12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet.
Anmälan av arbete med eller förvaring av koncentrerade smittämnen
Första gången en arbetsgivare avser att arbeta med, eller förvara, koncentrerade smittämnen i riskklass 2, 3 eller 4 ska arbetsgivaren anmäla verksamheten till Arbetsmiljöverket, senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Även när en sådan verksamhet ska flyttas till en annan adress, ska arbetsgivaren anmäla det senast 30 dagar före flytt. Anmälan behövs inte för verksamheter där arbetet med smittämnen enbart omfattar primär odling eller koncentrering direkt ur ett prov från människa eller djur, utan ytterligare odling. Anmälan behövs inte för verksamheter som omfattar arbete med genetiskt modifierade smittämnen där verksamheten är anmäld eller har tillstånd enligt bestämmelserna i förordning (2000:271) om genetiskt modifierade organismer och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. I anmälan ska följande uppgifter lämnas: 1. Arbetsgivarens namn*, adress* och organisationsnummer**. 2. Besöksadressen till arbetsstället där arbetet med smittämnen ska bedrivas**. 3. Namn och kontaktuppgifter för den som är kontaktperson* vid anmälan. 4. Namn, kontaktuppgifter, befattning och kunskaper för den person som har det övergripande ledningsansvaret för verksamheten där arbetet med smittämnen ska ske*. 5. Namn, kontaktuppgifter, befattning och kunskaper för den person som har direkt ledningsansvar för arbetstagarna om det är någon annan än den som har det övergripande ledningsansvaret*. 6. Verksamhetens inriktning: laboratorieverksamhet, försöksdjur med smittämnen, förvaring av koncentrerade smittämnen, industriell process eller annat (beskriv vad)**. 7. Namn och riskklass för de smittämnen som hanteras*. En förteckning finns i bilaga 1. 8. En kortfattad sammanfattning av de risker som har identifierats vid riskbedömningen enligt 6 §*. 9. Vilken skyddsnivå som är nödvändig enligt resultatet av riskbedömningen**. 10. Eventuella skyddsåtgärder som tillämpas, utöver de obligatoriska åtgärderna enligt 23-28 §§*.
11. Översiktlig beskrivning av vilka övriga förebyggande åtgärder som planeras*. Vid en ändring i någon av de uppgifter i fjärde stycket som är markerade med en asterisk (*) ska arbetsgivaren senast inom 30 dagar anmäla ändringen eller ändringarna till Arbetsmiljöverket. Vid en ändring i någon av de uppgifter i fjärde stycket som är markerade med två asterisker (**) måste arbetsgivaren göra en ny anmälan om arbete med smittämnen enligt första och fjärde stycket. Den arbetsgivare som underlåter att anmäla arbete med smittämnen i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §. Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 90 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
Bestämmelser om sanktionsavgifter
Bestämmelserna i 11 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 § första stycket 2 arbetsmiljölagen (1977:1160). Bestämmelserna i 15 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 4 § samma lag. Bestämmelserna i 29 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 8 § första stycket 2 samma lag. Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap. 5-10 §§ arbetsmiljölagen. Sanktionsavgifternas storlek beräknas enligt de grunder som anges i 11 §, 15 § och 29 §.
1. Denna författning träder i kraft den 19 november 2018. 2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. 3. Anmälan om användning av smittämnen enligt 28 § de upphävda föreskrifterna (AFS 2005:1) och tillstånd som är giltiga vid tiden för ikraftträdandet och har meddelats enligt 29 § de upphävda föreskrifterna (AFS 2005:1) ska gälla som anmälan om arbete med smittämnen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker.
4. Verksamheter med användning av smittämnen enligt 28 § de upphävda föreskrifterna (AFS 2005:1), som bedrivs sedan den 5 juni 2005, ska anses ha anmält verksamheten för första gången enligt 29 § första stycket.
AFS 2020:3
Denna författning är beslutad 6 april 2020 och träder i kraft den dag den kommer från trycket.
Denna författning träder i kraft den 20 november 2021.
Bilaga 1
Bilaga 1. Förteckning över smittämnen med tillhörande riskklass
Mikroorganismerna i förteckningen är smittämnen i riskklass 2–4 som har klassificerats i EU och i Sverige enligt definitionerna i 4 §. Förteckningen är inte fullständig. Det innebär att om en mikroorganism saknas, betyder det inte att den automatiskt tillhör riskklass 1.
För släkten där man vet att mer än en art är sjukdomsframkallande för människan, kommer förteckningen att innefatta de arter som man vet oftast orsakar sjukdomar.
När ett helt släkte anges i klassificeringsförteckningen över smittämnen ingår inte de arter och stammar som man vet inte är sjukdomsframkallande. Om en stam har försvagats eller har förlorat kända virulensgener, behöver inte de skyddsåtgärder vidtas som krävs enligt klassificeringen av moderstammen, förutsatt att lämplig riskbedömning görs av arbetsplatsen.
Riskklassificeringen gäller smittämnets vildtyp.
Riskklassificeringen gäller smittämnen som man vet smittar människor.
Riskklassificeringen av zoonotiska smittämnen tar enbart hänsyn till sjuk- dom hos människor.
Riskklassificeringen av smittämnen tar enbart hänsyn till friska arbetstagare. I riskbedömningen kan man behöva ta särskild hänsyn till infektionskänsliga arbetstagare.
De krav på skyddsåtgärder som följer av klassificeringen av parasiter gäller bara för de stadier i parasitens livscykel då den är smittsam för människor på arbetsplatsen.
Ändringen innebär att två smittämnen tas bort från förteckningen över bakterier, två smittämnen tas bort från förteckningen över virus, ett smittämne tas bort från förteckningen över humana invärtesparasiter och ett smittämne tas bort från förteckningen över svampar.
Den nomenklatur för klassificerade smittämnen som använts för att upprätta denna förteckning avspeglar och överensstämmer med de senaste internationella överenskommelserna om taxonomi och nomenklatur för smittämnen vid den tidpunkt då förteckningen utarbetades. Där namn har bytts anges ofta också det tidigare namnet i kolumnen Anmärkningar.
Noteringen ”spp.” omfattar övriga arter i släktet som är kända för att vara sjukdomsframkallande hos människor.
Noteringen ”ssp.” specificerar underarten som avses.
Noteringen ”Vaccin finns” innebär att vaccinet är registrerat inom EU men inte nödvändigtvis alltid att det är allmänt tillgängligt eller att det är effektivt mot alla varianter av smittämnet.
Noteringen ”Långtidseffekter” innebär att smittämnet kan ha lång inkubationstid eller att det kan medföra en latent infektion.
A Förteckning över bakterier
Antibiotikaresistenta bakterier tillhör normalt samma riskklass som antibiotikakänsliga av samma art. I en riskbedömning ska det framgå om ytterligare skyddsåtgärder krävs vid arbete med antibiotikaresistenta bakterier.
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Actinomadura madurae | 2 |
| Actinomadura pelletieri | 2 |
| Actinomyces gerencseriae | 2 |
| Actinomyces israelii | 2 |
| Actinomyces spp. | 2 |
| Aggregatibacter actinomycetemcomitans | 2 Actinobacillus actinomycetemcomitans |
| Anaplasma spp. | 2 |
| Arcanobacterium haemolyticum | 2 Corynebacterium haemolyticum |
| Arcobacter butzleri | 2 |
| Bacillus anthracis | 3 Toxinproduktion |
| Bacteroides fragilis | 2 |
| Bacteroides spp. | 2 |
| Bartonella bacilliformis | 2 |
| Bartonella quintana | 2 Rochalimaea quintana |
| Bartonella spp. | 2 Rochalimaea spp. |
| Bordetella bronchiseptica | 2 |
| Bordetella parapertussis | 2 |
| Bordetella pertussis | 2 Toxinproduktion Vaccin finns. |
| Bordetella spp. | 2 24 |
| Borrelia burgdorferi | 2 |
| Borrelia duttonii | 2 |
| Borrelia recurrentis | 2 |
| Borrelia spp. | 2 |
| Brachyspira spp. | 2 Serpulina spp. |
| Brucella abortus | 3 |
| Brucella canis | 3 |
| Brucella inopinata | 3 |
| Brucella melitensis | 3 |
| Brucella suis | 3 |
| Burkholderia cepacia | 2 |
| Burkholderia mallei | 3 Pseudomonas mallei |
| Burkholderia pseudomallei Campylobacter fetus ssp. fetus | 3 Pseudomonas pseudomallei Långtidseffekter 2 |
| Campylobacter fetus ssp. venerealis | 2 |
| Campylobacter jejuni ssp. doylei | 2 |
| Campylobacter jejuni ssp. jejuni | 2 |
| Campylobacter spp. | 2 |
| Cardiobacterium hominis | 2 |
| Cardiobacterium valvarum | 2 |
| Chlamydia abortus | 2 Chlamydophila abortus |
| Chlamydia caviae | 2 Chlamydophila caviae 25 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Chlamydia felis | 2 Chlamydophila felis |
| Chlamydia pneumoniae | 2 Chlamydophila pneumoniae |
| Chlamydia psittaci | 3 Chlamydophila psittaci Fågelassocierade stammar. |
| Chlamydia psittaci Chlamydia trachomatis | 2 Chlamydophila psittaci Andra stammar. 2 Chlamydophila trachomatis |
| Clostridium botulinum | 2 Toxinproduktion |
| Clostridium difficile | 2 Toxinproduktion |
| Clostridium perfringens | 2 Toxinproduktion |
| Clostridium tetani | 2 Toxinproduktion Vaccin finns. |
| Clostridium spp. | 2 |
| Corynebacterium diphtheriae | 2 Toxinproduktion Vaccin finns. |
| Corynebacterium minutissimum | 2 |
| Corynebacterium pseudotuberculosis | 2 Toxinproduktion |
| Corynebacterium ulcerans | 2 Toxinproduktion |
| Corynebacterium spp. | 2 |
| Coxiella burnetii | 3 |
| Edwardsiella tarda | 2 |
| Ehrlichia spp. | 2 |
| Eikenella corrodens | 2 |
| Elizabethkingia meningoseptica | 2 Flavobacterium meningosepticum 26 |
| Enterobacter aerogenes | 2 Klebsiella mobilis |
| Enterobacter cloacae ssp. cloacae | 2 Enterobacter cloacae |
| Enterobacter spp. | 2 |
| Enterococcus spp. | 2 |
| Erysipelothrix rhusiopathiae | 2 |
| Escherichia coli | 2 Undantaget ickepatogena stammar. |
| Escherichia coli, verotoxigena stammar | 3 t.ex. O157:H7 eller O103 Toxinproduktion |
| Fluoribacter bozemanae | 2 Legionella bozemanae |
| Francisella hispaniensis | 2 |
| Francisella tularensis ssp. holarctica | 2 Francisella tularensis Typ B |
| Francisella tularensis ssp. mediasiatica | 2 |
| Francisella tularensis ssp. novicida | 2 |
| Francisella tularensis ssp. tularensis | 3 Francisella tularensis Typ A |
| Fusobacterium necrophorum ssp. funduliforme | 2 |
| Fusobacterium necrophorum ssp. necrophorum | 2 |
| Gardnerella vaginalis | 2 |
| Haemophilus ducreyi | 2 |
| Haemophilus influenzae | 2 Vaccin finns. |
| Haemophilus spp. | 2 27 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Helicobacter pylori | 2 |
| Helicobacter spp. | 2 |
| Klebsiella oxytoca | 2 |
| Klebsiella pneumoniae ssp. ozaenae | 2 |
| Klebsiella pneumoniae ssp. pneumoniae | 2 |
| Klebsiella pneumoniae ssp. rhinoscleromatis | 2 |
| Klebsiella spp. | 2 |
| Legionella pneumophila ssp. fraseri | 2 |
| Legionella pneumophila ssp. pascullei | 2 |
| Legionella pneumophila ssp. pneumophila | 2 |
| Legionella spp. | 2 |
| Leptospira interrogans | 2 Gäller alla serotyper. |
| Leptospira interrogans spp. | 2 |
| Listeria ivanovii ssp. ivanovii | 2 |
| Listeria ivanovii ssp. londoniensis | 2 |
| Listeria monocytogenes | 2 |
| Morganella morganii ssp. morganii | 2 Proteus morganii |
| Morganella morganii ssp. sibonii | 2 |
| Mycobacterium abscessus ssp. abscessus | 2 28 |
| Mycobacterium africanum | 3 Vaccin finns. |
| Mycobacterium avium ssp. avium | 2 Mycobacterium avium |
| Mycobacterium avium ssp. paratuberculosis | 2 Mycobacterium paratuberculosis |
| Mycobacterium avium ssp. silvaticum | 2 |
| Mycobacterium bovis | 3 Vaccin finns. |
| Mycobacterium caprae | 3 Mycobacterium tuberculosis ssp. caprae |
| Mycobacterium chelonae | 2 |
| Mycobacterium chimaera | 2 |
| Mycobacterium fortuitum | 2 |
| Mycobacterium intracellulare | 2 |
| Mycobacterium kansasii | 2 |
| Mycobacterium leprae | 3 |
| Mycobacterium malmoense | 2 |
| Mycobacterium marinum | 2 |
| Mycobacterium microti | 3 |
| Mycobacterium pinnipedii | 3 |
| Mycobacterium scrofulaceum | 2 |
| Mycobacterium simiae | 2 |
| Mycobacterium szulgai | 2 |
| Mycobacterium tuberculosis | 3 Vaccin finns. |
| Mycobacterium ulcerans | 3 29 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Mycobacterium xenopi | 2 |
| Mycoplasma hominis | 2 |
| Mycoplasma pneumoniae | 2 |
| Mycoplasma spp. | 2 |
| Neisseria gonorrhoeae | 2 |
| Neisseria meningitidis | 2 Vaccin finns. |
| Neorickettsia sennetsu Nocardia asteroides | 2 Ehrlichia sennetsu, Rickettsia sennetsu 2 |
| Nocardia brasiliensis | 2 |
| Nocardia farcinica | 2 |
| Nocardia nova | 2 |
| Nocardia otitidiscaviarum | 2 |
| Nocardia spp. | 2 |
| Orientia tsutsugamushi | 3 Rickettsia tsutsugamushi |
| Pasteurella multocida ssp. gallicida | 2 Pasteurella gallicida |
| Pasteurella multocida ssp. multocida | 2 |
| Pasteurella multocida ssp. septica | 2 |
| Pasteurella spp. | 2 |
| Peptostreptococcus anaerobius | 2 |
| Plesiomonas shigelloides | 2 |
| Porphyromonas spp. | 2 |
| Prevotella spp. | 2 30 |
| Proteus mirabilis | 2 |
| Proteus penneri | 2 |
| Proteus vulgaris | 2 |
| Providencia alcalifaciens | 2 Proteus inconstans |
| Providencia rettgeri | 2 Proteus rettgeri |
| Providencia spp. | 2 |
| Pseudomonas aeruginosa | 2 Toxinproduktion |
| Rhodococcus hoagii | 2 Corynebacterium equii, Rhodococcus equi |
| Rickettsia africae | 3 |
| Rickettsia akari | 3 |
| Rickettsia australis | 3 |
| Rickettsia canadensis | 2 Rickettsia canada |
| Rickettsia conorii | 3 |
| Rickettsia heilongjiangensis | 3 |
| Rickettsia japonica | 3 |
| Rickettsia montanensis | 2 Rickettsia montana |
| Rickettsia prowazekii | 3 |
| Rickettsia rickettsii | 3 |
| Rickettsia sibirica | 3 |
| Rickettsia typhi | 3 Rickettsia mooseri |
| Rickettsia spp. | 2 |
| Salmonella enterica ssp. arizonae | 2 Salmonella choleraesuis ssp. arizonae 31 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Salmonella enteritidis | 2 Salmonella enterica ssp. enterica ser. enteritidis |
| Salmonella paratyphi A, B, C | 2 Salmonella enterica ssp. enterica ser. paratyphi A, B, C Vaccin finns. |
| Salmonella typhi | 3 Salmonella enterica ssp. enterica ser. typhi Vaccin finns. |
| Salmonella typhimurium | 2 Salmonella enterica ssp. enterica ser. typhimurium |
| Salmonella (andra serotyper) | 2 Salmonella ssp. enterica, andra ser. |
| Shigella boydii | 2 |
| Shigella dysenteriae (typ 1) | 3 Toxinproduktion |
| Shigella dysenteriae | 2 Andra än typ 1. |
| Shigella flexneri | 2 |
| Shigella sonnei | 2 |
| Staphylococcus aureus | 2 Toxinproduktion |
| Streptobacillus moniliformis | 2 |
| Streptococcus agalactiae | 2 |
| Streptococcus dysgalactiae ssp. equisimilis | 2 |
| Streptococcus pneumoniae | 2 Toxinproduktion Vaccin finns. |
| Streptococcus pyogenes | 2 Toxinproduktion |
| Streptococcus suis | 2 |
| Streptococcus spp. | 2 32 |
| Treponema carateum | 2 |
| Treponema pallidum | 2 |
| Treponema pertenue | 2 |
| Treponema spp. | 2 |
| Trueperella pyogenes | 2 Actinomyces pyogenes |
| Ureaplasma parvum | 2 |
| Ureaplasma urealyticum | 2 |
| Vibrio cholerae Vibrio parahaemolyticus | 2 Inklusive El Tor. Toxinproduktion Vaccin finns. 2 Benecka parahaemolytica |
| Vibrio spp. | 2 |
| Yersinia enterocolitica ssp. enterocolitica | 2 |
| Yersinia enterocolitica ssp. palearctica | 2 |
| Yersinia pestis | 3 |
| Yersinia pseudotuberculosis | 2 |
| Yersinia spp. | 2 33 |
B Förteckning över virus
Virus listas enligt ordning (O), familj (F) och genus (G) i alfabetisk ordning. Ordning, familj eller genus gäller fram till nästa ordning, familj eller genus börjar.
Taxonomin bygger inte alltid på genetiskt släktskap. Vid mycket lika eller identisk sjukdomsbild, riskklass och genetiskt släktskap används en samlande benämning. Många virus saknar svenska namn. I några fall är namnen översatta från engelskan och i andra fall anges både svenska och engelska benämningar.
Smittämne Risk- Anmärkning klass
Bunyavirales (O) Hantaviridae (F) Orthohantavirus (G) Andes orthohantavirus 3 Art av hantavirus som orsakar HPS (hantavirusorsakat lungsyndrom) Bayou orthohantavirus 3
| Black Creek Canal orthohantavirus Cano Delgadito orthohantavirus | 3 3 |
| Choclo orthohantavirus | 3 |
| Dobrava-Belgrade orthohantavirus | 3 Art av hantavirus som orsakar HFRS (hemorragisk feber med renalt syndrom) |
| El Moro Canyon orthohantavirus Hantaan orthohantavirus | 3 3 Art av hantavirus som orsakar HFRS (hemorragisk feber med renalt syndrom) 34 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
| Laguna Negra orthohantavirus | 3 |
| Prospect Hill orthohantavirus | 2 |
| Puumala orthohantavirus | 2 Art av hantavirus som orsakar sorkfeber (nephropathia epidemica) |
| Seoul orthohantavirus | 3 Art av hantavirus som orsakar HFRS (hemorragisk feber med renalt syndrom) |
| Sin Nombre orthohantavirus | 3 Art av hantavirus som orsakar HPS (hantavirusorsakat lungsyndrom) |
| Andra känt patogena hantavirus | 2 |
Nairoviridae (F) Orthonairovirus (G)
| Crimean-Congo haemorrhagic fever orthonairovirus | 4 Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHFV) |
| Dugbe orthonairovirus | 2 |
| Hazara orthonairovirus | 2 |
| Nairobi sheep disease orthonairovirus | 2 |
| Andra känt patogena nairovirus | 2 |
Peribunyaviridae (F) Orthobunyavirus (G)
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Bunyamwera orthobunyavirus | 2 Germiston virus |
| California encephalitis orthobunyavirus | 2 |
| Oropouche orthobunyavirus | 3 |
| Andra känt patogena orthobunyavirus | 2 |
Phenuiviridae (F) Phlebovirus (G)
| Bhanja phlebovirus | 2 |
| Punta Toro phlebovirus | 2 |
| Rift Valley fever phlebovirus | 3 |
| Sandfly fever Naples phlebovirus | 2 Toscana Virus |
| SFTS phlebovirus Andra känt patogena phlebovirus | 3 Severe Fever with Thrombocytopenia Syndrome- Virus 2 |
Herpesvirales (O) Herpesviridae (F) Cytomegalovirus (G) Humant 2 Cytomegalovirus betaherpesvirus 5 Lymphocryptovirus (G) Humant 2 Epstein-Barrvirus gammaherpesvirus 4
Smittämne Risk- Anmärkning klass
Rhadinovirus (G) Humant 2 Långtidseffekter gammaherpesvirus 8 Roseolovirus (G)
| Humant betaherpesvirus 6A | 2 Humant B-lymfotropt virus |
| Humant betaherpesvirus 6B | 2 |
| Humant betaherpesvirus 7 | 2 |
Simplexvirus (G)
| Macacine alfaherpesvirus 1 | 3 Herpesvirus simiae, Herpes B-virus |
| Humant alfaherpesvirus 1 | 2 Humant herpesvirus 1, Herpes simplex-virus typ 1 |
| Humant alfaherpesvirus 2 Varicellovirus (G) | 2 Human herpesvirus 2, Herpes simplex-virus typ 2 |
| Humant alfaherpesvirus 3 | 2 Herpesvirus varicella-zoster Vaccin finns. |
Mononegavirales (O) Filoviridae (F) Ebolavirus (G) 4 Marburgvirus (G) Marburg marburgvirus 4 Paramyxoviridae (F) Avulavirus (G)
Smittämne Risk- Anmärkning klass
Newcastle-virus 2 Henipavirus (G) Hendra henipavirus 4 Nipah henipavirus 4 Morbillivirus (G) Mässlingsmorbillivirus 2 Vaccin finns. Respirovirus (G) Humant respirovirus 1 2 Parainfluensavirus 1 Humant respirovirus 3 2 Parainfluensavirus 3 Rubulavirus (G) Påssjukerubulavirus 2 Vaccin finns. Humant rubulavirus 2 2 Parainfluensavirus 2 Humant rubulavirus 4 2 Parainfluensavirus 4 Pneumoviridae (F) Metapneumovirus (G) Orthopneumovirus (G) Humant 2 Respiratoriskt syncytialvirus orthopneumovirus Rhabdoviridae (F) Lyssavirus (G) Australian bat lyssavirus 3 Vaccin finns. Duvenhage lyssavirus 3 Vaccin finns. European bat lyssavirus 1 3 Vaccin finns. European bat lyssavirus 2 3 Vaccin finns.
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Lagos bat lyssavirus | 3 |
| Mokola lyssavirus | 3 |
| Rabies lyssavirus | 3 Vaccin finns. |
Vesiculovirus (G)
Vesicular stomatitisvirus, 2 Alagoas vesiculovirus
Vesicular stomatitisvirus, 2 Indiana vesiculovirus
Vesicular stomatitis- 2 virus, New Jersey vesiculovirus Piry vesiculovirus 2 Piry virus
Nidovirales (O)
Coronaviridae (F)
Betacoronavirus (G)
Severe acute respiratory 3 SARS-virus syndrome-related coronavirus
Severe acute respiratory 3 SARS-CoV-2 syndrome-related coronavirus 2 Diagnostiskt laboratoriearbete utan odling som inbegriper SARS-CoV- 2 ska utföras vid en anläggning med förfaranden som minst motsvarar skyddsnivå 2. Odlingsarbete som inbegriper SARS-CoV-2 bör utföras i ett laboratorium med skyddsnivå 3 där lufttrycket är lägre än atmosfären.
Smittämne Risk- Anmärkning klass
Middle East 3 MERS-virus respiratory syndrome coronavirus Andra känt patogena 2 Coronaviridae Picornavirales (O) Picornaviridae (F) Cardiovirus (G) Saffoldvirus 2 Cosavirus (G) Cosavirus A 2 Enterovirus (G)
| Enterovirus A | 2 |
| Enterovirus B | 2 |
| Enterovirus C | 2 |
| Enterovirus D, Humant enterovirus typ 70 | 2 Akut hemorragisk bindhinneinflammationvirus |
| Rhinoviruses | 2 |
| Poliovirus, typ 1 och 3 | 2 Vaccin finns. |
| Poliovirus, typ 2 | 3 Vaccin finns. |
Hepatovirus (G) Hepatovirus A 2 Hepatit A-virus, Humant enterovirus typ 72 Vaccin finns. Kobuvirus (G) Aichivirus A 2 Aichivirus 1
Smittämne Risk- Anmärkning klass
Parechovirus (G)
| Parechovirus A | 2 |
| Parechovirus B | 2 Ljungan virus |
| Andra känt patogena Picornaviridae | 2 |
Oklassificerade (O) Adenoviridae (F) 2 Astroviridae (F) 2 Arenaviridae (F) Mammarenavirus (G)
| Brazilian mammarenavirus | 4 Sabiavirus |
| Chapare mammarenavirus | 4 |
| Flexal mammarenavirus | 3 |
| Guanarito mammarenavirus | 4 |
| Junín mammarenavirus | 4 |
| Lassa mammarenavirus | 4 |
| Lujo mammarenavirus | 4 |
| Lymfocytiskt koriomeningitmammarenavirus | 2 Neurotropa stammar. |
| Lymfocytiskt koriomeningitmammarenavirus | 2 Andra stammar. 41 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
| Machupo mammarenavirus | 4 |
| Mobala mammarenavirus | 2 |
| Mopeia mammarenavirus | 2 |
| Tacaribe mammarenavirus | 2 |
| Whitewater Arroyo mammarenavirus Caliciviridae (F) | 3 |
Norovirus (G) Norovirus 2 Norwalk virus Andra känt patogena 2 Caliciviridae Hepadnaviridae (F) Orthohepadnavirus (G) Hepatit B-virus 3 Vaccin finns. Långtidseffekter Hepeviridae (F) Orthohepevirus (G) Orthohepevirus A 2 Hepatit E-virus Flaviviridae (F) Flavivirus (G)
| Denguevirus | 3 |
| Japansk encefalitvirus | 3 Vaccin finns. |
| Kyasanur Forest disease virus | 3 Vaccin finns. 42 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
| Louping ill virus | 3 |
| Murray Valley encefalitvirus | 3 Australia encephalitis virus |
| Omsk hemorragisk febervirus | 3 |
| Powassanvirus | 3 |
| Rociovirus | 3 |
| St. Louis encefalitvirus | 3 |
| Fästingburna | TBE |
encefalitvirus
| Absettarovvirus | 3 |
| Hanzalovavirus | 3 |
| Hyprvirus | 3 |
| Kumlingevirus | 3 |
| Negishivirus | 3 |
| Rysk vårsommarencefalitvirus | 3 RSSE Fästingburen encefalit. Vaccin finns. |
| Fästingburen encefalitvirus, centraleuropeiska undertypen | 3 TBE, CEE Vaccin finns. |
| Fästingburen encefalitvirus, Fjärran Östernundertypen Fästingburen encefalitvirus, sibiriska undertypen | 3 TBE 3 TBE Vaccin finns. 43 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
| Wesselsbronvirus | 3 |
| West Nile febervirus | 3 |
| Gula febernvirus | 3 Vaccin finns. |
| Zika virus | 2 |
| Andra känt patogena flavivirus | 2 |
Hepacivirus (G) Hepacivirus C 3 Hepatit C-virus Långtidseffekter Orthomyxoviridae (F) Gammainfluensavirus (G) Influensa C-virus 2 Vaccin finns för typerna A och B. Influensavirus A (G)
| Högpatogen aviär influensavirus | 3 HPAIV, H5 Till exempel: H5N1 |
| Högpatogen aviär influensavirus | 3 HPAIV, H7 Till exempel: H7N7, H7N9 |
| Influensa A-virus | 2 Vaccin finns för typerna A och B. |
| Influensa A-virus A/New York/1/18 | 3 H1N1, Spanska sjukan 1918 |
| Influensa A-virus A/ Singapore/1/57 | 3 H2N2 |
| Lågpatogen aviär influensavirus H7N9 | 3 LPAIV |
Influensavirus B (G) Influensa B-virus 2 Vaccin finns för typerna A och B.
Smittämne Risk- Anmärkning klass
Thogoto virus (G) Dhorivirus 2 Fästingburna orthomyxoviridae: Dhori Thogotovirus 2 Fästingburna orthomyxoviridae: Thogoto Papillomaviridae (F) 2 Långtidseffekter Parvoviridae (F) Erythroparvovirus (G) Primaters 2 Humant erythroparvovirus 1 parvovirus, B 19 virus Polyomaviridae (F) Betapolyomavirus (G) Humant 2 BK-virus polyomavirus 1 Långtidseffekter Humant 2 JC-virus polyomavirus 2 Långtidseffekter Poxviridae (F) Molluscipoxvirus (G) Molluscum 2 contagiosumvirus Orthopoxvirus (G) Kokoppsvirus 2 Apkoppsvirus 3 Vaccin finns.
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Vacciniavirus | 2 inkl. Buffalopoxvirus (Två virus har identifierats: ett av buffalopoxtyp och det andra en variant av Vacciniavirus), Elephantpoxvirus (variant av Cowpoxvirus), Rabbitpoxvirus (variant av Vacciniavirus) |
| Variolavirus | 4 Variola major och minor Vaccin finns. |
Parapoxvirus (G) Orfvirus 2 Pseudocowpoxvirus 2 Mjölkarknotorvirus, Parapoxvirus bovis Yatapoxvirus (G) Tanapoxvirus 2 Yaba monkey tumorvirus 2 Reoviridae (F) Seadornavirus (G)
| Bannavirus | 2 |
| Coltivirus (G) | 2 |
| Rotavirus (G) | 2 |
| Orbivirus (G) | 2 |
Retroviridae (F) Deltaretrovirus (G) Primaters 3 Humant T-cell-lymfotropt virus, T-lymfotropt virus 1 typ 1 Långtidseffekter
Smittämne Risk- Anmärkning klass
Primaters 3 Humant T-cell-lymfotropt virus, T-lymfotropt virus 2 typ 2 Långtidseffekter Lentivirus (G)
Humant 3 HIV 1 immunbristvirus Långtidseffekter 1 Humant 3 HIV 2 immunbristvirus Långtidseffekter 2 Apors immunbristvirus 2 SIV För närvarande finns det inte några bevis för sjukdom hos människor som orsakats av de andra retrovirusen av apursprung. För arbete med dessa smittämnen rekommenderas skyddsnivå 3.
Togaviridae (F)
Alfavirus (G)
| Cabassouvirus | 3 |
| Östlig hästencefalitvirus | 3 Vaccin finns. |
| Bebaruvirus | 2 |
| Chikungunyavirus | 3 |
| Evergladesvirus | 3 |
| Mayarovirus | 3 |
| Mucambovirus | 3 |
| Ndumuvirus | 3 |
| O'nyong-nyongvirus | 2 |
| Ross Rivervirus | 2 47 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
| Semliki Forestvirus | 2 |
| Sindbisvirus | 2 |
| Tonatevirus | 3 |
| Venezuelansk hästencefalitvirus | 3 Vaccin finns. |
| Västlig hästencefalitvirus | 3 Vaccin finns. |
| Andra känt patogena alfavirus | 2 |
Rubivirus (G)
Rubellavirus 2 Vaccin finns. Reproduktionsstörande; förbud att exponera gravida arbetstagare för smittämnet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:7) om gravida och ammande arbetstagare.
Oklassificerade (F)
Deltavirus (G)
Hepatit delta-virus 2 Hepatit delta-virus är patogen för arbetstagare bara vid samtidig eller sekundär infektion orsakad av hepatit B-virus. Vaccination mot hepatit B-virus kommer därför att skydda arbetstagare som inte redan påverkats av hepatit Bvirus mot hepatit delta-virus. Vaccin finns. Långtidseffekter
C Förteckning över prioner
Prioner eller atypiska smittämnen förknippade med transmissibel spongioform encefalopati, TSE.
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Agens som orsakar bovin spongioform encefalopati (BSE) | 3 Långtidseffekter |
| Agens som ger BSEliknande TSE hos djur, utom scrapie | 3 Långtidseffekter Det finns inga belägg för infektion hos människa orsakad av animala TSE utom BSE. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå 3. |
| Agens som orsakar Creutzfeldt- Jakobs sjukdom (CJD) och variant av CJD | 3 Långtidseffekter |
| Agens som orsakar Gerstmann- Sträussler-Scheinkers syndrom (GSS) | 3 Långtidseffekter |
| Agens som orsakar kuru | 3 Långtidseffekter |
| Agens som orsakar scrapie | 2 Det finns inga belägg för infektion hos människa orsakad av scrapie. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå 2. 49 |
D Förteckning över humana invärtesparasiter
Utvärtesparasiter är inte smittämnen enligt definition i 4 § och finns därför inte med i förteckningen. Riskklassen avser de stadier i parasitens livscykel inom vilken den är smittsam för arbetstagare på arbetsställen.
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Acanthamoeba castellani | 2 |
| Ancylostoma duodenale | 2 |
| Angiostrongylus cantonensis | 2 |
| Angiostrongylus costaricensis | 2 |
| Anisakis simplex | 2 Allergiska effekter. |
| Ascaris lumbricoides | 2 Allergiska effekter. |
| Ascaris suum | 2 Allergiska effekter. |
| Babesia divergens | 2 |
| Babesia microti | 2 |
| Balamuthia mandrillaris | 3 |
| Balantidium coli | 2 |
| Brugia malayi | 2 |
| Brugia pahangi | 2 |
| Brugia timori | 2 |
| Capillaria philippinensis | 2 |
| Capillaria spp. | 2 |
| Clonorchis sinensis | 2 Opisthorchis sinensis |
| Clonorchis viverrini | 2 Opisthorchis viverrini |
| Cryptosporidium hominis | 2 50 |
| Cryptosporidium parvum | 2 |
| Cyclospora cayetanensis | 2 |
| Dicrocoelium dentriticum | 2 |
| Dipetalonema streptocerca | 2 |
| Diphyllobothrium latum | 2 |
| Dracunculus medinensis | 2 |
| Echinococcus granulosus | 3 |
| Echinococcus multilocularis | 3 |
| Echinococcus oligarthus | 3 |
| Echinococcus vogeli | 3 |
| Entamoeba histolytica | 2 |
| Enterobius vermicularis | 2 |
| Enterocytozoon bieneusi | 2 |
| Fasciola gigantica | 2 |
| Fasciola hepatica | 2 |
| Fasciolopsis buski | 2 |
| Giardia lamblia Heterophyes spp. | 2 Giardia duodenalis, Giardia intestinalis 2 |
| Hymenolepis diminuta | 2 |
| Hymenolepis nana | 2 |
| Leishmania aethiopica | 2 |
| Leishmania braziliensis | 3 |
| Leishmania donovani | 3 51 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Leishmania guyanensis | 3 Viannia guyanensis |
| Leishmania infantum | 3 Leishmania chagasi |
| Leishmania major | 2 |
| Leishmania mexicana | 2 |
| Leishmania panamensis | 3 Viannia panamensis. |
| Leishmania peruviana | 2 |
| Leishmania tropica | 2 |
| Leishmania spp. | 2 |
| Loa loa | 2 |
| Mansonella ozzardi | 2 |
| Mansonella perstans | 2 |
| Mansonella streotocerca | 2 |
| Metagonimus spp. | 2 |
| Naegleria fowleri | 3 |
| Necator americanus | 2 |
| Onchocerca volvulus | 2 |
| Opisthorchis felineus | 2 |
| Opisthorchis spp. | 2 |
| Paragonimus westermani | 2 |
| Paragonimus spp. | 2 |
| Plasmodium falciparum | 3 |
| Plasmodium knowlesi | 3 |
| Plasmodium spp. | 2 Humana och ap-associerade |
| Sarcocystis suihominis | 2 52 |
| Schistosoma haematobium | 2 |
| Schistosoma intercalatum | 2 |
| Schistosoma japonicum | 2 |
| Schistosoma mansoni | 2 |
| Schistosoma mekongi | 2 |
| Strongyloides stercoralis | 2 |
| Strongyloides spp. | 2 |
| Taenia saginata | 2 |
| Taenia solium | 3 |
| Toxocara canis | 2 |
| Toxocara cati | 2 |
| Toxoplasma gondii | 2 Reproduktionsstörande; förbud att exponera gravida arbetstagare för parasiten finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:7) om gravida och ammande arbetstagare. |
| Trichinella nativa | 2 |
| Trichinella nelson | 2 |
| Trichinella pseudospiralis | 2 |
| Trichinella spiralis | 2 |
| Trichomonas vaginalis | 2 |
| Trichostrongylus orientalis | 2 |
| Trichostrongylus spp. | 2 |
| Trichuris trichiura | 2 |
| Trypanosoma brucei brucei | 2 53 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Trypanosoma brucei gambiense | 2 |
| Trypanosoma brucei rhodesiense | 3 |
| Trypanosoma cruzi | 3 |
| Wuchereria bancrofti | 2 54 |
E Förteckning över svampar
Storsvampar som är giftiga vid förtäring, till exempel vit flugsvamp, omfattas inte av definitionen enligt 4 § och återfinns därför inte i förteckningen.
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Aspergillus flavus | 2 Allergiska effekter. |
| Aspergillus fumigatus | 2 Allergiska effekter. |
| Aspergillus spp. | 2 |
| Blastomyces dermatitidis | 3 Ajellomyces dermatitidis |
| Blastomyces gilchristii | 3 |
| Candida albicans | 2 Allergiska effekter. |
| Candida dubliniensis | 2 |
| Candida glabrata | 2 |
| Candida parapsilosis | 2 |
| Candida tropicalis | 2 |
| Cladophialophora bantiana Cladophialophora modesta | 3 Xylohypha bantiana, Cladosporium bantianum, Cladosporium trichoides 3 |
| Cladophialophora spp. | 2 |
| Coccidioides immitis | 3 Allergiska effekter. |
| Coccidioides posadasii | 3 Allergiska effekter. |
| Cryptococcus gattii | 2 Filobasidiella bacillispora, Cryptococcus neoformans var. gatti, Filobacidiella neoformans var. bacillispora Allergiska effekter. 55 |
| Cryptococcus neoformans | 2 Filobasidiella neoformans var. neoformans Allergiska effekter. |
| Emmonsia parva var. parva | 2 |
| Emmonsia parva var. crescens | 2 |
| Epidermophyton floccosum | 2 Allergiska effekter. |
| Epidermophyton spp. | 2 |
| Fonsecaea pedrosoi | 2 |
| Histoplasma capsulatum | 3 Ajellomyces capsulatus |
| Histoplasma capsulatum var. farciminosum | 3 |
| Histoplasma duboisii | 3 |
| Madurella grisea | 2 |
| Madurella mycetomatis | 2 |
| Microsporum spp. | 2 Allergiska effekter. |
| Nannizzia spp. | 2 |
| Neotestudina rosatii | 2 |
| Paracoccidioides brasiliensis | 3 Allergiska effekter. |
| Paracoccidioides lutzii | 3 |
| Paraphyton spp. | 2 |
| Rhinocladiella mackenziei | 3 |
| Scedosporium apiospermum | 2 Pseudallescheria bodyii |
| Scedosporium prolificans | 2 Scedosporium inflatum |
| Sporothrix schenckii | 2 56 |
| Smittämne | Risk- Anmärkning klass |
|---|---|
| Talaromyces marneffei | 2 Penicillium marneffei Allergiska effekter. |
| Trichophyton rubrum | 2 Allergiska effekter. |
| Trichophyton tonsurans | 2 Allergiska effekter. |
| Trichophyton spp. | 2 57 |