AFS 2018:4

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker

AFS 2018:4

Smittrisker

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Smittrisker

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker

ISBN 978-91-7930-653-3

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

www.av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Arbetsmiljöverket

112 79 Stockholm

Telefon 010-730 90 00 www.av.se

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

allmänna råd.

Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter.

Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av

föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar.

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga num-

mer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets

författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.

Utgivare: Anna Varg

DanagårdLiTHO AB, 2018

AFS 2018:4

Innehåll

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker

Syfte ...................................................................................................................5

Tillämpningsområde .......................................................................................5

Till vem riktar sig föreskrifterna....................................................................6

Definitioner.......................................................................................................6

Gemensamma bestämmelser..............................................................................9

Dokumentera oönskad händelse med konstaterad exponering

Skyddsåtgärder i laboratorier där avsikten inte är att arbeta med

Systematiskt arbetsmiljöarbete ......................................................................9

Undersöka och riskbedöma arbetet ..............................................................9

Förebyggande åtgärder ..................................................................................9

Vaccination och andra medicinska åtgärder .............................................10

för smittämnen i riskklass 3 och 4...............................................................10

smittämnen ....................................................................................................11

Arbete med risk för kontakt med kroppsvätskor .........................................11

Utbildning för arbetstagare..........................................................................11

Särskilda hygienåtgärder..............................................................................11

Behållare för skärande och stickande avfall ..............................................12

Arbetskläder...................................................................................................13

Skyddsåtgärder vid vård av människor eller djur med

smittämnen i riskklass 3 och 4 .....................................................................13

Arbete med smittämnen i laboratorier, i rum för försöksdjur och

i industriella processer ......................................................................................14

Skyddsnivåer för arbete med smittämnen i laboratorier och i rum

Anmälan av arbete med eller förvaring av koncentrerade

Utbildning och information .........................................................................14

Åtgärdsplan vid olycka med utsläpp av smittämnen..............................14

Avfall och kontaminerat material från arbete med smittämnen ............14

Skyddsåtgärder för alla verksamheter vid arbete med smittämnen......15

för försöksdjur................................................................................................15

Skyddsnivåer för arbete med smittämnen i industriella processer........17

smittämnen ....................................................................................................20

Bestämmelser om sanktionsavgifter ...............................................................21

Bilaga 1. Förteckning över smittämnen med tillhörande

riskklass ...............................................................................................................23

A Förteckning över bakterier............................................................................24

B Förteckning över virus...................................................................................30

C Förteckning över prioner ..............................................................................38

D Förteckning över humana invärtesparasiter..............................................39

E Förteckning över svampar ............................................................................42

3

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna

AFS 2018:4

Utkom från trycket

råd om smittrisker;

den 18 maj 2018

beslutade den 8 maj 2018.

Arbetsmiljöverket föreskriver1 följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförord-

ningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.

Syfte

1 §

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga risker för att arbetstagare

blir infekterade av smittämnen, eller blir varaktiga bärare av smittämnen, på

grund av sina arbetsuppgifter.

Tillämpningsområde

2 §

Dessa föreskrifter gäller för arbetsuppgifter som innebär att arbetstagare

kan utsättas för smittrisker, på grund av uppgifternas art eller de förhållanden

under vilka de utförs.

Dessa föreskrifter gäller även studerande och praktikanter som under ut-

bildning utför uppgifter som innebär att de kan utsättas för smittrisker på

grund av uppgifternas art eller de förhållanden under vilka de utförs.

Det finns bestämmelser om allergier och toxiska effekter, som orsakas av

mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer, i Arbets-

miljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.

4-11 §§ och 30 § gäller vid alla arbeten och vid all utbildning som omfattas av

dessa föreskrifter, inklusive de arbeten och utbildningar där någon av 12-29 §§

är tillämpliga.

12 §

gäller vid arbete i laboratorier där man hanterar material som innehåller

eller kan innehålla smittämnen eller hanterar djur eller material i rum för för-

1 Jfr rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot

risker vid exponering för biologiska agens i arbetet och rådets direktiv 2010/32/EU av den

10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador

inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu.

5

AFS 2018:4

söksdjur som misstänks vara infekterade med smittämnen men där avsikten

inte är att arbeta med smittämnen enligt 18-25 §§.

13-17 §§ gäller vid alla arbetsmoment där det kan förekomma kontakt med

kroppsvätskor men där avsikten inte är att arbeta med smittämnen.

17 § gäller vid vård av människor eller djur som är eller misstänks vara

smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4.

18-29 §§ gäller vid arbete med smittämnen i laboratorier, rum för försöksdjur

och industriella processer.

Till vem riktar sig föreskrifterna

3 §

Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare

likställs:

-

Den som anlitar inhyrd arbetskraft.

-

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem, men utan någon

anställd yrkesmässigt driver verksamhet.

-

Den som gemensamt med annan, men utan någon anställd yrkesmäs-

sigt driver verksamhet.

-

Den som ansvarar för att anordna utbildning.

Defnitioner

4 §

I dessa föreskrifter har följande begrepp denna betydelse.

Arbete med smittämnen

Arbete som innebär att:

- avsiktligt odla eller koncentrera

smittämnen

- hantera odlade eller koncentrerade

smittämnen

- hantera försöksdjur som avsiktligt

bär på smittämnen.

Arbetskläder

Med arbetskläder avses i 16 § i dessa före-

skrifter sådana kläder som krävs enligt So-

cialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i

vård och omsorg.

Med arbetskläder i 18-28 §§ avses sådana

kläder som arbetsgivaren kräver ska använ-

das av andra skäl än som personlig skydds-

utrustning.

Dekontaminering

Metod för att avdöda, inaktivera eller redu-

cera mängden av smittämnen så att de inte

orsakar ohälsa.

6

AFS 2018:4

7

Desinfektion

Metod som reducerar antalet smittämnen.

Djur inom djurens hälso- och

Djur som får vård eller omvårdnad inom

sjukvård

verksamheter inom djurens hälso- och sjuk-

vård och djur som står under vård eller be-

handling efter veterinärs ordination, men

som inte behandlas av arbetstagare inom

djurens hälso- och sjukvård. I dessa före-

skrifter avses även behandling av djur som

omfattas av villkorad läkemedelsanvänd-

ning.

Industriell process

Odling av smittämnen i kärl som utgör ett

slutet system, såsom en jäsningstank. Van-

ligtvis odlas större volymer, men det finns

ingen absolut övre eller undre volymgräns.

En industriell process är inte begränsad till

produktion utan kan ingå i forskning och

utveckling.

Integrerad skyddsfunktion

En skyddsfunktion som sitter ihop med ett

vasst föremål på ett sådant sätt att man inte

riskerar att komma i kontakt med den vassa

änden efter användning. Dessutom ska man

inte behöva använda andra föremål för att

aktivera skyddsfunktionen.

Koncentrerade smittämnen

Avsiktligt ökad mängd smittämnen per vo-

lymenhet.

Mikroorganismer

Bakterier, mögel- och jästsvampar, virus och

andra mikrobiologiska enheter, cellulära och

inte cellulära, som kan reproduceras eller

överföra genetiskt material.

Riskklass

Den klass en mikroorganism eller ett smitt-

ämne hänförs till när den klassificerats ut-

ifrån sin förmåga att orsaka infektion och

hur allvarliga följderna kan bli.

Skyddsnivå

Den uppsättning av skyddsåtgärder som är

anpassad för arbete med smittämnen med

likartade risker enligt 23-28 §§.

AFS 2018:4

Smittrisk

Risk att utsättas för smittämnen som kan or-

saka infektion hos människor eller risk att

bli varaktiga bärare av smittämnen.

Smittämnen

Mikroorganismer, prioner och humana in-

värtesparasiter, som kan framkalla infektio-

ner hos människor.

Smittämne i riskklass 2

Smittämne som kan orsaka sjukdomar hos

människor och kan utgöra en fara för ar-

betstagare. För de flesta finns effektiv be-

handling, eller förebyggande åtgärder, som

vaccination. Oftast är spridningsrisken be-

gränsad.

Smittämne i riskklass 3

Smittämne som kan orsaka allvarliga sjuk-

domar hos människor och kan utgöra en

allvarlig fara för arbetstagare. Ofta finns ef-

fektiv behandling, eller förebyggande åtgär-

der, som vaccination. Det kan finnas risk för

spridning ut till samhället.

Smittämne i riskklass 4

Smittämne som kan orsaka mycket allvar-

liga sjukdomar hos människor och kan ut-

göra en allvarlig fara för arbetstagare. Det

finns sällan möjlighet till effektiv behand-

ling, eller förebyggande åtgärder, som vac-

cination. Det kan ge stora konsekvenser om

smittämnet sprids ut i samhället.

Vassa föremål

Stickande och skärande föremål såsom skal-

peller, kanyler, nålar och liknande föremål,

som används på människor samt på djur

inom djurens hälso- och sjukvård eller vid

arbete med smittämnen på laboratorier.

Verksamheter inom djurens

Verksamheter som bedriver vård, omvård-

hälso- och sjukvård

nad eller operativa ingrepp på djur enligt

den definition som framgår av lagen om

verksamhet inom djurens hälso- och sjuk-

vård.

8

AFS 2018:4

9

Gemensamma bestämmelser

Systematiskt arbetsmiljöarbete

5 §

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

finns regler om att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållan-

dena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns

också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa.

I 6-28 §§ nedan finns särskilda krav på att undersöka, riskbedöma och åt-

gärda smittrisker.

Undersöka och riskbedöma arbetet

6 §

När arbetstagare har arbetsmoment med smittrisk, ska arbetsgivaren, i

sin undersökning och riskbedömning av arbetsförhållandena, särskilt ta hän-

syn till:

1.

Vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk.

2.

Hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion.

3.

Vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilde

arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen.

4.

Under hur lång tid arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i

arbetet.

När smittämnet är känt ingår det i riskbedömningen att ta hänsyn till

tillgänglig information om riskklass enligt förteckningen över klassificerade

smittämnen i bilaga 1. Om smittämnet saknas i förteckningen, ska arbetsgi-

varen klassificera smittämnet, enligt definitionerna i 4 §. Vid tveksamhet ska

den högre riskklassen väljas.

Vid arbete med smittämnen enligt 18-28 §§ ska det stå i riskbedömningen

vilken skyddsnivå som arbetet ska bedrivas på.

Förebyggande åtgärder

7 §

På arbetsställen där det finns smittrisk ska arbetsgivaren vidta åtgärder

för att undvika att smittämnen sprids, och se till att antalet arbetstagare som

riskerar att utsättas för smittämnen hålls så lågt som möjligt.

8 §

Arbetsgivaren ska se till att den dekontaminering som behövs sker så

snart som möjligt, med de medel och metoder som är anpassade efter behovet.

AFS 2018:4

9 §

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare kan tvätta eller desinfektera

händerna, i arbeten med smittrisk.

Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att se till att arbetstagare inte äter

eller dricker i utrymmen med smittrisk.

Vaccination och andra medicinska åtgärder

10 §

Arbetsgivaren ska, vid behov, erbjuda vaccination, andra medicinska

förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare

kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får information om fördelar och

nackdelar med en vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd

mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder.

Allmänna råd:

Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för vaccination, an-

dra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller,

liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgiva-

ren och inte belasta arbetstagare

.

Dokumentera oönskad händelse med konstaterad exponering för smittämnen

i riskklass 3 och 4

11 §

Arbetsgivaren ska dokumentera när exponering för smittämnen i risk-

klass 3 eller 4 har konstaterats i samband med tillbud, olyckor eller andra oön-

skade händelser.

Följande uppgifter ska dokumenteras:

1. Namn på de personer som har exponerats.

2. Vilken typ av arbete som utfördes.

3. Vilket eller vilka smittämnen, i riskklass 3 eller 4, som arbetstagaren

exponerades för, i den utsträckning kunskap finns.

4. En beskrivning av hur exponeringen skedde.

Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller

i fyrtio år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter

enligt bilaga 1.

Läkare som utför kontroller och uppföljande kontroller enligt 10 § ska få

tillgång till dokumentationen om exponeringar.

Den arbetsgivare som underlåter att dokumentera exponering i strid med

kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den

som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har

färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

10

AFS 2018:4

11

Skyddsåtgärder i laboratorier där avsikten inte är att arbeta med smittämnen

12 §

Arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2, enligt 23 §, tillämpas

i laboratorier där man hanterar material som innehåller eller kan innehålla

smittämnen, men där arbetet inte omfattar arbete med smittämnen enligt 18-

25 §§.

Arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2, enligt 23 §, tillämpas i rum

för försöksdjur där man hanterar material eller djur som innehåller eller miss-

tänks innehålla smittämnen, men där arbetet inte omfattar arbete med smitt-

ämnen enligt 18-25 §§.

Ytterligare skyddsåtgärder ska tillämpas, i enlighet med en högre skyddsni-

vå enligt 24-25 §§, om riskbedömningen visar att det är nödvändigt.

Arbete med risk för kontakt med kroppsvätskor

Utbildning för arbetstagare

13 §

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som kan riskera att komma

i kontakt med kroppsvätskor från människor, får särskild utbildning om de

smittrisker som kan förekomma i verksamheten. På samma sätt ska arbetsgi-

varen för verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård se till att arbetstaga-

re inom djurens hälso- och sjukvård, som kan riskera att komma i kontakt med

kroppsvätskor från djur, får särskild utbildning om de smittrisker som kan

förekomma i verksamheten.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får utbildningen innan de börjar sitt

arbete. Arbetsgivaren ska se till att utbildningen och nödvändig information

uppdateras vid förändrade risker, samt upprepas regelbundet.

Utbildningen ska ta upp hur man ska

1. undvika smittrisker

2. skydda sig mot stick- och skärskador i arbetet

3. följa hygienåtgärderna i 14 §

4. agera, för att minska risken för smittöverföring, om en oönskad hän-

delse har inträffat

5. rapportera oönskade händelser internt.

Särskilda hygienåtgärder

14 §

Arbetsgivaren ska se till att särskilda hygienåtgärder tillämpas, utöver

de i 7-9 §§, inom

-

verksamheter där man kan riskera att komma i kontakt med kropps-

vätskor från människor

AFS 2018:4

-

verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård

-

andra verksamheter där man kan riskera att komma i kontakt med

kroppsvätskor från djur inom djurens hälso- och sjukvård.

De särskilda hygienåtgärderna ska minst omfatta följande:

1. Händerna ska desinfekteras före rent och efter orent arbete samt efter

att skyddshandskar har använts. Om det behövs ska händerna tvättas

med tvål och vatten innan de desinfekteras.

2. Händerna ska vara fria från smycken och liknande när handtvätt och

handdesinfektion utförs.

3. Tekniska hjälpmedel som behövs för att förebygga smittrisker ska an-

vändas.

4. Vassa föremål som är avsedda att användas på människor och som

kan komma i kontakt med kroppsvätskor ska vara försedda med en

fungerande integrerad skyddsfunktion om sådana produkter finns

tillgängliga på marknaden.

5. Vassa föremål, som har använts på människa eller djur, ska hanteras

på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för

skärande och stickande avfall.

6. Skyddshylsan ska aldrig sättas tillbaka på en kanyl eller annat vasst

föremål som har använts på människa eller djur.

7. Vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor

ska personlig skyddsutrustning användas, så som engångsskydds-

handskar och visir.

8. Vid arbetsmoment som innebär risk för allvarlig luftburen smitta ska

andningsskydd användas.

Behållare för skärande och stickande avfall

15 §

Arbetsgivaren ska se till att vassa föremål som har varit i kontakt med

kroppsvätska från människor, eller från djur inom djurens hälso- och sjukvård,

läggs i säkra behållare för skärande och stickande avfall. Detta gäller även för

vassa föremål där den integrerade skyddsfunktionen har aktiverats.

Arbetsgivaren ska se till att det finns avfallsbehållare för skärande och stick-

ande avfall, att behållarna är säkra mot genombrott av vassa föremål och att

de inte återanvänds.

Arbetsgivaren ska se till att avfallsbehållare för skärande och stickande av-

fall märks med orden ”skärande och stickande avfall”.

Den arbetsgivare som inte uppfyller kraven enligt andra och tredje stycket,

ska betala sanktionsavgift, se 30 §.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För

den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som

har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

12

AFS 2018:4

13

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 270 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Arbetskläder

16 §

För de arbetstagare som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbets-

kläder enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg

ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av arbetskläderna när arbetsdagen

är slut. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetskläder som är använda hålls åt-

skilda från andra kläder, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.

Allmänna råd:

Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för tvätt av arbets-

kläder som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Social-

styrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, liksom alla andra

kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta

arbetstagare

.

Skyddsåtgärder vid vård av människor eller djur med smittämnen i riskklass

3 och 4

17 §

Vid vård och omvårdnad av människor som är eller misstänks vara

smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4, ska arbetsgivaren se till att de

skyddsåtgärder som behövs enligt resultatet av riskbedömningen väljs och

tillämpas. Detsamma gäller för djur som vårdas på djursjukhus eller klinik

och som är eller misstänks vara smittade med smittämnen i riskklass 3 eller 4.

Förutom de skyddsåtgärder som följer av riskbedömningen ska relevanta

skyddsåtgärder enligt nedan väljas och tillämpas:

1. Arbetsområdet är avskilt från annan verksamhet i samma byggnad.

2. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare.

3. Frånluft och vid behov även tilluft ska filtreras med HEPA-filter eller

liknande.

4. Arbetsområdet kan tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering

med validerad metod.

5. Arbetsområdet ska ha undertryck.

6. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra

och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och

liknande.

7. Utrustning ska dekontamineras innan den tas ut från arbetsområdet.

8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna över-

blicka arbetsområdet.

9. Det finns effektiv kontroll av skadedjur.

AFS 2018:4

10. Infekterat material, inklusive djur, hanteras i en mikrobiologisk säker-

hetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning.

11. Förbränning eller en annan validerad metod används för att avdöda-

smittämnen i djurkadaver.

Arbete med smittämnen i laboratorier, i rum för försöksdjur

och i industriella processer

Utbildning och information

18 §

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare som arbetar med smittämnen

får den praktiska och teoretiska utbildning och den information som är nöd-

vändig för att förebygga att de utsätts för smittämnen.

Om vassa föremål som är kontaminerade med smittämnen används, ska

kraven enligt 13 § ingå i utbildningen och informationen.

Arbetstagare ska få utbildningen och informationen innan de påbörjar arbe-

tet med smittämnen. Utbildningen och informationen ska omfatta åtminstone

följande:

1. Resultatet av riskbedömningen inklusive en redovisning av vilka häl-

sorisker smittämnena kan ge.

2. Vilka krav på hygienåtgärder som finns.

3. Hur och vilka skyddsåtgärder som ska tillämpas.

4. Hur man ska rapportera internt om oönskade händelser.

Arbetsgivaren ska se till att utbildningen och informationen uppdateras om

risker förändras samt upprepas regelbundet.

Åtgärdsplan vid olycka med utsläpp av smittämnen

19 §

Vid arbete med smittämnen i riskklass 4 ska arbetsgivaren upprätta en

åtgärdsplan vid olycka med utsläpp av smittämnen.

En sådan åtgärdsplan ska också upprättas vid arbete med smittämnen i risk-

klass 3, om ett utsläpp av smittämnena kan orsaka allvarliga infektioner hos

människor.

Åtgärdsplanen ska vara skriftlig och vid behov sättas upp på arbetsstället.

Övningar av åtgärderna ska ske årligen eller oftare om det behövs.

Avfall och kontaminerat material från arbete med smittämnen

20 §

Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kontaminerat ma-

terial, utrustning och avfall, som inte är dekontaminerat enligt 8 §, ska samlas

upp, lagras och inaktiveras på ett säkert sätt.

14

AFS 2018:4

15

Arbetsgivaren ska se till att avfallsbehållare för kontaminerat material är

säkra och identifierbara.

Om vassa föremål är kontaminerade med smittämnen ska även kraven på

avfallsbehållare enligt 15 § uppfyllas.

Smittämnen i riskklass 3 och 4 måste avdödas med en validerad metod i

anslutning till verksamheten innan de lämnar arbetsområdet.

Arbetsområdet ska vara utrustat så att avloppsvatten kan dekontamineras

om det finns risk att smittämnen i riskklass 3 eller 4 kan komma ut i avloppet.

Skyddsåtgärder för alla verksamheter vid arbete med smittämnen

21 §

Om riskbedömningen inte tydligt visar vilken skyddsnivå som be-

hövs och allvarlig hälsorisk inte kan uteslutas, ska arbetet bedrivas på minst

skyddsnivå 3 enligt 24 §.

22 §

När arbetskläder och personlig skyddsutrustning ska användas vid

arbete med smittämnen, ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av arbets-

kläderna och den personliga skyddsutrustningen innan de lämnar arbetsom-

rådet.

Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetskläderna och den personliga skydds-

utrustningen dekontamineras, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.

Allmänna råd:

Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för tvätt av arbets-

kläder som ska bäras enligt 22 §, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåt-

gärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare

.

Skyddsnivåer för arbete med smittämnen i laboratorier och i rum för för-

söksdjur

23 §

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i la-

boratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst

skyddsnivå 2 enligt följande:

1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma

byggnad. Arbetsområdet ska, om riskbedömningen visar att det be-

hövs, kunna tillslutas för att möjliggöra dekontaminering med valide-

rad metod.

2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra

och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och

liknande.

3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras.

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för arbetstagare som är informerade

om riskerna.

AFS 2018:4

5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skyl-

ten ska ange riskklass eller skyddsnivå.

6. Det ska finnas en effektiv kontroll av skadedjur.

7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar att det

behövs, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk

säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning.

8. Vid behov ska observationsfönster eller motsvarande finnas för att

kunna överblicka arbetsområdet.

9. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad me-

tod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver.

24 §

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i la-

boratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst

skyddsnivå 3 enligt följande:

1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma

byggnad. Vid luftburen smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar

att det behövs, ska arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjlig-

göra dekontaminering med validerad metod.

2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra

och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och

liknande.

3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras.

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare.

5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet.

Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även

informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson.

6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur.

7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar att det

behövs, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk

säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning.

8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna över

blicka arbetsområdet.

9. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften ska arbetsområ-

det ha undertryck och tillträdet ska ske via luftsluss.

10. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften, och i övrigt

om riskbedömningen visar att det behövs, ska frånluft filtreras med

HEPA-filter.

11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning, om riskbedömningen

visar att det behövs.

16

AFS 2018:4

17

12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad me-

tod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver.

25 §

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i labo-

ratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå

4 enligt följande:

1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet i sam-

ma byggnad och ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekonta-

minering med validerad metod.

2. Bänkar, arbetsytor, golv, väggar och tak ska vara vattentäta och lätta

att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfek-

tionsmedel och liknande.

3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras.

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare.

5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet.

Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även

informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson.

6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur.

7. Smittämnen och infekterat material och djur ska hanteras i en mikro-

biologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslut-

ning.

8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna över-

blicka arbetsområdet.

9. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske via

luftsluss.

10. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter.

11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning.

12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad me-

tod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver.

Skyddsnivåer för arbete med smittämnen i industriella processer

26 §

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i in-

dustriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 2 enligt

följande:

1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Arbetsom-

rådet ska, om riskbedömningen visar att det behövs, kunna tillslutas

för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod.

2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer pro-

cessen från övrig omgivning inom arbetsområdet.

AFS 2018:4

3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra

och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och

liknande.

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för arbetstagare som är informerade

om riskerna.

5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet. Skyl-

ten ska ange riskklass eller skyddsnivå.

6. Utsläpp från det slutna systemet ska minimeras genom utformningen

av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel

av material och överföring av levande prover mellan system.

7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade

metoder, före slutgiltigt utsläpp.

8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade

metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet.

9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och, om det behövs, personlig

skyddsutrustning.

27 §

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i in-

dustriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3 enligt

följande:

1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Vid luftbu-

ren smitta, och i övrigt om riskbedömningen visar att det behövs, ska

arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontamine-

ring med validerad metod.

2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer pro-

cessen från övrig omgivning inom arbetsområdet. Om riskbedöm-

ningen visar att det behövs ska det finnas separat ventilation för att

förhindra luftföroreningar.

3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra

och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och

liknande.

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare.

5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet.

Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även

informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson.

6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen

av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel

av material och överföring av levande prover mellan system.

18

AFS 2018:4

19

7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade

kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp.

8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade

kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slut-

na systemet.

9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och personlig skyddsutrustning.

10. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften ska arbetsområ-

det ha undertryck och tillträde ska ske genom luftsluss.

11. Frånluft ska filtreras med HEPA-filter och om riskbedömningen visar

att det behövs, även tilluft.

12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet.

28 §

Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i indu-

striella processer bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå 4 enligt följande:

1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet och

arbetsområdet ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontami-

nering med validerad metod.

2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer pro-

cessen från omgivningen. Det ska finnas separat ventilation för att för-

hindra luftföroreningar.

3. Bänkar, arbetsytor, golv och väggar ska vara vattentäta och lätta att

rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektions-

medel och liknande.

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare.

5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområdet.

Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även

informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson.

6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen

av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel

av material och överföring av levande prover mellan system.

7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade

kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp.

8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade

kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slut-

na systemet.

9. Arbetstagare ska byta om till arbetskläder och personlig skyddsut-

rustning innan tillträde till arbetsområdet.

10. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske genom

luftsluss.

AFS 2018:4

11. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter.

12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet.

Anmälan av arbete med eller förvaring av koncentrerade smittämnen

29 §

Första gången en arbetsgivare avser att arbeta med, eller förvara, kon-

centrerade smittämnen i riskklass 2, 3 eller 4 ska arbetsgivaren anmäla verk-

samheten till Arbetsmiljöverket, senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Även

när en sådan verksamhet ska flyttas till en annan adress, ska arbetsgivaren

anmäla det senast 30 dagar före flytt.

Anmälan behövs inte för verksamheter där arbetet med smittämnen enbart

omfattar primär odling eller koncentrering direkt ur ett prov från människa

eller djur, utan ytterligare odling.

Anmälan behövs inte för verksamheter som omfattar arbete med genetiskt

modifierade smittämnen där verksamheten är anmäld eller har tillstånd enligt

bestämmelserna i förordning (2000:271) om genetiskt modifierade organismer

och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om innesluten användning av genetiskt

modifierade mikroorganismer.

I anmälan ska följande uppgifter lämnas:

1. Arbetsgivarens namn*, adress* och organisationsnummer**.

2. Besöksadressen till arbetsstället där arbetet med smittämnen ska be-

drivas**.

3. Namn och kontaktuppgifter för den som är kontaktperson* vid an-

mälan.

4. Namn, kontaktuppgifter, befattning och kunskaper för den person

som har det övergripande ledningsansvaret för verksamheten där

arbetet med smittämnen ska ske*.

5. Namn, kontaktuppgifter, befattning och kunskaper för den person

som har direkt ledningsansvar för arbetstagarna om det är någon

annan än den som har det övergripande ledningsansvaret*.

6. Verksamhetens inriktning: laboratorieverksamhet, försöksdjur med

smittämnen, förvaring av koncentrerade smittämnen, industriell

process eller annat (beskriv vad)**.

7. Namn och riskklass för de smittämnen som hanteras*. En förteck-

ning finns i bilaga 1.

8. En kortfattad sammanfattning av de risker som har identifierats vid

riskbedömningen enligt 6 §*.

9. Vilken skyddsnivå som är nödvändig enligt resultatet av riskbe-

dömningen**.

10. Eventuella skyddsåtgärder som tillämpas, utöver de obligatoriska

åtgärderna enligt 23-28 §§*.

20

AFS 2018:4

21

11. Översiktlig beskrivning av vilka övriga förebyggande åtgärder som

planeras*.

Vid en ändring i någon av de uppgifter i fjärde stycket som är markerade

med en asterisk (*) ska arbetsgivaren senast inom 30 dagar anmäla ändringen

eller ändringarna till Arbetsmiljöverket.

Vid en ändring i någon av de uppgifter i fjärde stycket som är markerade

med två asterisker (**) måste arbetsgivaren göra en ny anmälan om arbete med

smittämnen enligt första och fjärde stycket.

Den arbetsgivare som underlåter att anmäla arbete med smittämnen i strid

med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den

som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har

färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta - 1) × 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Bestämmelser om sanktionsavgifter

30 §

Bestämmelserna i 11 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 § första stycket

2 arbetsmiljölagen (1977:1160). Bestämmelserna i 15 § utgör föreskrifter enligt

4 kap. 4 § samma lag. Bestämmelserna i 29 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 8 §

första stycket 2 samma lag.

Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt 8

kap. 5-10 §§arbetsmiljölagen. Sanktionsavgifternas storlek beräknas enligt de

grunder som anges i 11 §, 15 § och 29 §.

1. Denna författning träder i kraft den 19 november 2018.

2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter

(AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpå-

verkan, överkänslighet.

3. Anmälan om användning av smittämnen enligt 28 § de upphävda

föreskrifterna (AFS 2005:1) och tillstånd som är giltiga vid tiden för

ikraftträdandet och har meddelats enligt 29 § de upphävda föreskrif-

terna (AFS 2005:1) ska gälla som anmälan om arbete med smittämnen

enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker.

AFS 2018:4

4. Verksamheter med användning av smittämnen enligt 28 § de upp-

hävda föreskrifterna (AFS 2005:1), som bedrivs sedan den 5 juni 2005,

ska anses ha anmält verksamheten för första gången enligt 29 § första

stycket.

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Jens Åhman

Anna Varg

22

AFS 2018:4

23

Bilaga 1

Bilaga 1. Förteckning över smittämnen med tillhörande

riskklass

Mikroorganismerna i förteckningen är smittämnen i riskklass 2–4 som har

klassificerats i EU och i Sverige enligt definitionerna i 4 §. Förteckningen är

inte fullständig. Det innebär att om en mikroorganism saknas, betyder det inte

att den automatiskt tillhör riskklass 1.

Riskklassificeringen gäller smittämnets vildtyp.

Riskklassificeringen av zoonotiska smittämnen tar enbart hänsyn till sjuk-

dom hos människor.

Riskklassificeringen av smittämnen tar enbart hänsyn till friska arbets-

tagare. Särskild hänsyn kan behöva tas till infektionskänsliga arbetstagare.

Nomenklaturen är inte alltid uppdaterad enligt de senaste rönen. Där namn

har bytts anges ofta också det tidigare namnet i kolumnen Anmärkningar.

Noteringen ”spp.” omfattar övriga arter i släktet som är kända för att vara

sjukdomsframkallande hos människor.

Noteringen ”Vaccin finns” innebär inte nödvändigtvis att vaccinet alltid är

allmänt tillgängligt eller att det är effektivt mot alla varianter av smittämnet.

Noteringen ”Långtidseffekter” innebär att smittämnet kan ha lång inkuba-

tionstid eller att det kan medföra en latent infektion.

AFS 2018:4

A Förteckning över bakterier

Antibiotikaresistenta bakterier tillhör normalt samma riskklass som anti-

biotikakänsliga av samma art.

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Actinomadura madurae

2

Actinomadura pelletieri

2

Actinomyces gerencseriae

2

Actinomyces israeli

2

Actinomyces spp.

2

Aggregatibacter actinomyce-

2

Actionbacillus actinomyce-

temcomitans

temcomitans

Anaplasma phagocytophilum

2

Ehrlichia phagocytophilum

Arcanobacterium haemolyti-

2

Corynebacterium haemolyticum

cum

Bacillus anthracis

3

Toxinproduktion

Bacteroides fragilis

2

Bartonella bacilliformis

2

Bartonella quintana

2

Rochalimaea quintana

Bartonella spp.

2

Rochalimaea spp.

Bordetella bronchiseptica

2

Bordetella parapertussis

2

Bordetella pertussis

2

Vaccin finns.

Borrelia burgdorferi

2

Borrelia duttonii

2

Borrelia recurrentis

2

Borrelia spp.

2

Brachyspira spp.

2

Serpulina spp.

Brucella abortus

3

Brucella canis

3

Brucella melitensis

3

Brucella suis

3

Burkholderia mallei

3

Pseudomonas mallei

Burkholderia pseudomallei

3

Pseudomonas pseudomallei

Campylobacter fetus

2

Campylobacter jejuni

2

Campylobacter spp.

2

Cardiobacterium hominis

2

24

AFS 2018:4

25

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Chlamydophila trachomatis

2

Chlamydia trachomatis

Chlamydophila pneumoniae

2

Chlamydia pneumoniae

Chlamydophila psittaci

3

Chlamydia psittaci

Fågelassocierade stammar

Chlamydophila psittaci

2

Chlamydia psittaci

Andra stammar.

Clostridium botulinum

2

Toxinproduktion

Clostridium perfringens

2

Clostridium tetani

2

Toxinproduktion

Vaccin finns.

Clostridium spp.

2

Corynebacterium diphtheriae

2

Toxinproduktion

Vaccin finns.

Corynebacterium minutissi-

mum

2

Corynebacterium pseudotuber-

culosis

2

Corynebacterium spp.

2

Coxiella burnetii

3

Edwardsiella tarda

2

Ehrlichia spp.

2

Eikenella corrodens

2

Elizabethkingia meningosep-

tica

2

Flavobacterium meningosepticum

Enterobacter aerogenes/cloacae

2

Enterobacter spp.

2

Enterococcus spp.

2

Erysipelothrix rhusiopathiae

2

Escherichia coli

2

Undantaget ickepatogena

stammar.

Escherichia coli, verotoxigena

stammar (t.ex. O157:H7 eller

O103)

3

Toxinproduktion

Normalt inte luftburen.

Fluoribacter bozemanae

2

Legionella bozemannae

AFS 2018:4

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Francisella tularensis spp.

holarctica

2

Francisella tularensis Typ B

Betraktas som riskklass 3 till dess

typning skett som bekräftar en

lägre klassificering.

Francisella tularensis spp.

tularensis

3

Francisella tularensis Typ A

Fusobacterium necrophorum

2

Gardnerella vaginalis

2

Haemophilus ducreyi

2

Haemophilus influenzae

2

Haemophilus spp.

2

Helicobacter pylori

2

Klebsiella oxytoca

2

Klebsiella pneumoniae

2

Klebsiella spp.

2

Legionella pneumophila

2

Legionella spp.

2

Leptospira interrogans

2

Gäller alla serotyper.

Listeria ivanovii

2

Listeria monocytogenes

2

Morganella morganii

2

Mycobacterium bovis, BCG-

stam

2

Vaccinstam

Mycobacterium leprae

Tuberkulösa mykobakterier

(MTC)

3

M. tuberculosis-komplexet

Långtidseffekter bör beaktas.

Mycobacterium africanum

3

Vaccin finns.

Mycobacterium bovis

3

Vaccin finns.

Mycobacterium caprae

3

Mycobacterium microti

3

Normalt inte luftburen.

Mycobacterium pinnipedii

3

Mycobacterium tuberculosis

Icke-tuberkulösa mykobakte-

rier (NTM)

3

Vaccin finns.

M. avium/intracellulare-kom-

plexet

Mycobacterium abcessus

2

Mycobacterium avium

2

Inkluderar spp. avium, paratur-

berculosis och silvaticum

26

AFS 2018:4

27

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Mycobacterium chelonae

2

Mycobacterium chimaera

2

Mycobacterium fortuitum

2

Mycobacterium intracellulare

2

Mycobacterium malmoense

2

Mycobacterium marinum

2

Mycobacterium scrofulaceum

2

Mycobacterium simiae

2

Mycobacterium szulgai

2

Mycobacterium ulcerans

3

Normalt inte luftburen.

Mycobacterium xenopi

2

Mycoplasma hominis

2

Mycoplasma pneumoniae

2

Neisseria gonorrhoeae

2

Neisseria meningitidis

2

Vaccin finns.

Neorickettsia sennetsu

2

Ehrlichia sennetsu, Rickettsia

sennetsu

Nocardia asteroides

2

Nocardia brasiliensis

2

Nocardia farcinica

2

Nocardia nova

2

Nocardia otitidiscaviarum

2

Orientia tsustugamushi

3

Rickettsia tsutsugamushi

Pasteurella multocida

2

Pasteurella spp.

2

Peptostreptococcus anaerobius

2

Plesiomonas shigelloides

2

Porphyromonas spp.

2

Prevotella spp.

2

Proteus mirabilis

2

Proteus penneri

2

Proteus vulgaris

2

Providencia alcalifaciens

2

Proteus inconstans

Providencia rettgeri

2

Proteus rettgeri

Providencia spp.

2

Pseudomonas aeruginosa

2

AFS 2018:4

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Pseudomonas mallei och pseu-

domallei, se Burkholderia

Rhodococcus hoagii

2

Rhodococcus equi

Rickettsia akari

3

Normalt inte luftburen.

Rickettsia canadensis

3

Rickettsia canada

Normalt inte luftburen.

Rickettsia conorii

3

Rickettsia montanensis

3

Rickettsia montana

Normalt inte luftburen.

Rickettsia typhi

3

Rickettsia mooseri

Rickettsia prowazekii

3

Rickettsia rickettsii

3

Rickettsia spp.

Rochalimaea quintana,

se Bartonella quintana

2

Salmonella enterica subsp.

arizona

2

Salmonella enterica subsp.

enterica ser. enteritidis

2

Salmonella enteritidis

Salmonella enterica subsp. en-

terica ser. paratyphi A, B, C

2

Salmonella paratyphi A, B, C

Vaccin finns.

Salmonella enterica subsp.

enterica ser. typhimurium

2

Salmonella typhimurium

Salmonella enterica subsp.

enterica ser. typhi

3

Salmonella typhi

Vaccin finns.

Normalt inte luftburen.

Salmonella subsp. enterica,

andra ser.

2

Shigella boydii

2

Shigella dysenteriae (Typ 1)

3

Toxinproduktion

Normalt inte luftburen.

Shigella dysenteriae

2

Andra än typ 1.

Shigella flexneri

2

Shigella sonnei

2

Staphylococcus aureus

2

Streptobacillus moniliformis

2

Streptococcus pneumonia

2

28

AFS 2018:4

29

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Streptococcus pyogenes

2

Streptococcus suis

2

Streptococcus spp.

2

Treponema carateum

2

Treponema pallidum

2

Treponema pertenue

2

Treponema spp.

2

Truperella pyogenes

2

Actinomyces pyogenes

Vibrio cholerae

2

Inklusive El Tor.

Toxinproduktion

Vaccin finns.

Vibrio parahaemolyticus

2

Vibrio spp.

2

Yersinia enterocolitica

2

Yersinia pestis

3

Yersinia pseudotuberculosis

2

Yersinia spp.

2

AFS 2018:4

B Förteckning över virus

Virus listas familjevis i alfabetisk ordning.

Taxonomin bygger inte alltid på genetiskt släktskap. Vid mycket lika eller

identisk sjukdomsbild, riskklass och genetiskt släktskap används en samlande

benämning.

Många virus saknar svenska namn. I några fall är namnen översatta från

engelskan och i andra fall anges både svenska och engelska benämningar. Med

långtidseffekter menas t.ex. lång inkubationstid eller latenta infektioner.

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Adenoviridae (Adenovirus)

Alla virus i familjen

2

Arenaviridae (Arenavirus)

LCM-Lassafeberviruskomplex:

Den gamla världens arenavirus.

Lassafebervirus

4

Lymfocytiskt choriomeningit-

3

virus, stammar som infekterar

och ger upphov till sjukdom

hos primater

Lymfocytiskt choriomeningit-

2

virus, e.g. Armstrong

Mopeiavirus

2

Tacaribeviruskomplex:

Den nya världens arenavirus.

Flexalvirus

3

Guanaritovirus

4

Juninvirus

4

Juninvirus Candid#1

2

Vaccinstam

Machupovirus

4

Sabiavirus

4

Andra känt patogena arenavirus

2

Astroviridae (Astrovirus)

Alla virus i familjen

2

Bunyaviridae (Bunyavirus)

Bunyamwera serogrupp

2

Exempel: Bunyamweravirus,

Cache Valleyvirus

30

AFS 2018:4

31

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

California serogrupp

Germistonvirus

Oropouchevirus

Andra känt patogena Bunyaviridae

2

2

3

2

Caliciviridae (Calicivirus)

Norovirus

2

Norwalkvirus

Andra känt patogena Caliciviridae

2

SARS-virus

MERS-virus

Andra Coronaviridae

Ebolavirus

Marburgvirus

Denguevirus

Gula febernvirus

Hepatit C-virus

Hepatit G-virus

Exempel: La crosse, Jameston

Canyon virus, Snowshoe hare

virus, Tahyna, Inkoo, Califor-

nia encephalitis virus

Coronaviridae (Coronavirus)

3

Severe Acute Respiratory

Syndrome virus

3

Middle East Respiratory

Syndrome Coronavirus

(MERS-CoV)

2

Filoviridae (Filovirus)

4

Zaire, Bundigugya, Sudan,

Reston, Taï forest

4

Flaviviridae (Flavivirus)

Japansk B encefalitvirus

Kyasanur Forestvirus

Langatvirus

Louping ill-virus

Murray Valley encefalitvirus

3

3

3

3

3

3

2

3

3

Vaccin finns.

Långtidseffekter

Normalt inte luftburen.

Långtidseffekter

Normalt inte luftburen.

Vaccin finns.

Vaccin finns.

Vaccin finns (TBE-vaccinet).

Normalt inte luftburen.

Även känd som Australian

mosquito-borne encephalitis

virus.

Omsk haemorrhagisk febervirus

3

Vaccin finns.

AFS 2018:4

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

3

3

3

3

Normalt inte luftburen.

3

2

Potentiellt fosterskadande.

3

Vaccin finns.

Fästingburen encefalit, exem-

pel: Hypr, Neurörfl, Absetta-

rov, Kumlinge, Torö, Salem

3

Vaccin finns.

Fästingburen encefalit, exem-

pel: Sofjin, Oshima

3

Vaccin finns.

Fästingburen encefalit, exem-

pel: Aina, Latvia, Kokkola

2

Powassan encefalitvirus

Rociovirus

St Louis encefalitvirus

Wesselsbronvirus

West Nile febervirus

Zikavirus

Fästingburna encefalitvirus (TBE):

TBE West European subtype,

Central European tick-borne

encephalitis virus

TBE Far Eastern subtype, Russi-

an spring-summer encephalitis

TBE Siberian subtype

Andra känt patogena flavivirus

Hantaviridae (Hantavirus)

Hantavirus, HPS-orsakande

(Hantavirus Pulmonary Syn-

drome)

Hantavirus, HFRS-orsakande

hantavirus (Haemorrhagic fever

with renal syndrome)

Hantavirus, NE-orsakande

(Nephropathia epidemica)

Andra känt patogena hantavirus

3

3

2

2

Exempel: Sin nombrevirus

(även känt som Muerto

Canyon), Andesvirus

Exempel: Dobravavirus (även

känt som Belgradvirus), Han-

taanvirus, Seoulvirus

Exempel: Puumalavirus

Exempel: Prospect Hillvirus,

Tulavirus

Hepadnaviridae (Hepadnavirus)

Hepatit B-virus

3

Långtidseffekter

Vaccin finns.

Normalt inte luftburen.

32

AFS 2018:4

33

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Hepatit D-virus (Delta)

3

Vaccin mot hepatit B-virus

kommer att skydda arbets-

tagare som inte redan har

påverkats av hepatit D-virus,

eftersom viruset bara är pato-

gent för arbetstagare vid sam-

tidig eller sekundär infektion

orsakad av hepatit B-virus.

Normalt inte luftburen.

Hepeviridae (Hepatitvirus)

Hepatit E-virus

3

Normalt inte luftburen.

Herpesviridae (Herpesvirus)

Cytomegalovirus (CMV)

Epstein-Barrvirus (EBV)

Herpesvirus simiae

Herpes simplexvirus typ 1 och 2

Humant B-lymfotropiskt virus

Humant herpesvirus 7

Humant herpesvirus 8

Varicella-zostervirus (VZV)

2

2

3

2

2

2

2

2

B virus

HBLV-HHV6

HHV7

HHV8 Långtidseffekter

Narioviridae (Nairovirus)

Krim-Kongo haemorragisk

febervirus (CCHFV)

Hazaravirus

Andra känt patogena Nairovirus

4

2

2

Crimean-Congo haemorrhagic

fever virus.

Orhtomyxoviridae (Orthomyxovirus)

Influensavirus typ A, B och C

Högpatogent aviärt influensa-

virus (HPAIV)

Fästingburna Orthomyxoviridae:

Dhorivirus

Thogotovirus

2

3

Vaccin finns för typerna A och

B.

2

2

Papovaviridae (Papovavirus)

BK-virus

2

Långtidseffekter

JC-virus

2

Långtidseffekter

AFS 2018:4

Papillomavirus (humana)

2

Långtidseffekter

Paramyxoviridae (Paramyxovirus)

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Hendravirus

Humant orthopneumovirus

Humant respirovirus 1 och 3

Humant rubulavirus 2 och 4

Mässlingvirus (morbillivirus)

Newcastle diseasevirus

Nipahvirus

Påssjukevirus (parotitvirus)

4

2

2

2

2

2

4

2

Equine morbillivirus

Respiratory syncytial virus,

RSV

Parainfluensavirus typ 1 och 3

Parainfluensavirus typ 2 och 4

Vaccin finns.

Vaccin finns.

Parvoviridae (Parvovirus)

Primat erythroparvorvirus 1

2

Phenuiviridae

Phlebovirus:

Rift Valley febervirus

Sandflyvirus

Toscanavirus

Andra känt patogena Phlebovirus

3

2

2

2

Humant parvovirus, B 19

Sandfly Sicilian virus, Sandfly

Naples virus

Punta Torovirus

Ukuniemivirus, Heartlandvi-

rus, Chagresvirus, Chandiru-

virus

Picornaviridae (Picornavirus)

Enterovirus:

Coxsackievirus

Coxsackievirus 24

Echovirus

Enterovirus 70

Enterovirus 73

Poliovirus

Rhinovirus

2

2

2

2

2

2

2

Även känt som Acute hae-

morrhagic conjunctivitis virus

(AHC).

Även känt som Acute hae-

morrhagic conjunctivitis virus

(AHC).

Vaccin finns.

34

AFS 2018:4

35

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Andra känt patogena picornavirus

2

Hepatovirus:

Hepatit A-virus

Parechovirus:

Humant parechovirus typ A

och B

Ljunganvirus

Cardiovirus:

Saffold virus

Kobuvirus:

Aichivirus 1

Cosavirus:

Cosavirus A

2

2

2

2

2

2

Poxviridae (Poxvirus)

Buffalopoxvirus

Cowpoxvirus

Elephantpoxvirus

Paravacciniavirus

Molluscum contagiosumvirus

Monkeypoxvirus

Orfvirus

Rabbitpoxvirus

Vacciniavirus

Smittkoppvirus (variola, major

och minor)

Whitepoxvirus (”variola virus”)

Yatapoxvirus:

Tanapoxvirus

2

2

2

2

2

3

2

2

2

4

4

2

Humant enterovirus typ 72;

Hepatovirus A.

Vaccin finns.

Två virus har identifieras:

ett av buffalopoxtyp och det

andra en variant av vaccinia-

virus.

Variant av cowpoxvirus.

Milkers’ nodule, pseudo-

cowpox

Vaccin finns.

Vaccin finns.

Vaccin finns.

Yaba monkey tumorvirus

2

AFS 2018:4

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Reoviridae (Reovirus)

Coltivirus

2

Humana rotavirus

2

Orbivirus

2

Reovirus

2

Retroviridae (Retrovirus)

Humant immunbristvirus (HIV)

3

Långtidseffekter

Normalt inte luftburen.

Humant T-cell lymfotroptiskt

3

HTLV 1 och 2

virus, typ 1 och 2

Primat T-lymfotropiskt virus

1 och 2

Långtidseffekter

Normalt inte luftburen.

Simian immunodeficiency virus

3

För närvarande finns det inte

(SIV)

några bevis för sjukdom hos

människor som orsakats av de

andra retrovirusen av ap-

ursprung. Som säkerhetsåtgärd

behövs dock skyddsnivå 3.

Normalt inte luftburen.

Rhaboviridae (Rhabovirus)

Lyssavirus:

Australian bat lyssavirus

3

Vaccin finns (rabiesvaccin).

Duvenhagevirus

3

Vaccin finns (rabiesvaccin).

European bat lyssavirus 1 och 2

3

Vaccin finns (rabiesvaccin).

Lagos batvirus

3

Mokolavirus

3

Rabiesvirus

3

Vaccin finns.

Normalt inte luftburen.

Vesiculovirus:

Vesikulärt stomatitvirus

2

Piryvirus

3

Togaviridae (Togavirus)

Alfavirus:

Eastern equine encephalomy-

3

Vaccin finns.

elitvirus

Bebaruvirus

2

Chikungunyavirus

3

Normalt inte luftburen.

36

AFS 2018:4

37

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Evergladesvirus

Mayarovirus

Mucambovirus

Ndumuvirus

O’nyong-nyongvirus

Ross Rivervirus

Semliki forestvirus

Sindbisvirus

Tonatevirus

Venezuelan equine encepha-

lomyelitisvirus

Western equine encephalomy-

elitisvirus

Andra kända alfavirus

Rubivirus:

Röda hundvirus ( rubella)

3

3

3

3

2

2

2

2

3

3

3

2

2

Normalt inte luftburen.

Normalt inte luftburen.

Vaccin finns.

Vaccin finns.

Rubivirus

Vaccin finns.

Reproduktionsstörande;

förbud att exponera gravida

arbetstagare för viruset finns i

Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om gravida och ammande

arbetstagare.

Toroviridae (Torovirus)

Alla virus i familjen

2

Oklassificerade virus (tillhör inte någon av övriga familjer)

Hepatitvirus som ännu inte

3

Långtidseffekter.

identifierats

Normalt inte luftburen.

AFS 2018:4

C Förteckning över prioner

Prioner eller atypiska smittämnen förknippade med transmissibel spongio-

form encefalopati, TSE. Samtliga har långtidseffekter, till exempel lång inku-

bationstid eller latenta infektioner.

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Agens som orsakar bovin spongi-

oform encefalopati (BSE)

3

Normalt inte luftburen.

Andra agens utöver BSE som ger

TSE-liknande symtom hos djur,

utom scrapie

3

Normalt inte luftburen. Det

finns inga belägg för infektion

hos människa orsakad av

animala TSE utom BSE. Som

säkerhetsåtgärd behövs dock

skyddsnivå 3.

Agens som orsakar Creutz-

feldt-Jakob sjukdom (CJD) och

variant av CJD

3

Normalt inte luftburen.

Agens som orsakar Gerst-

mann-Sträussler-Scheinker syn-

drom (GSS)

3

Normalt inte luftburen.

Agens som orsakar kuru

3

Normalt inte luftburen.

Agens som orsakar scrapie

2

Det finns inga belägg för infek-

tion hos människa orsakad av

scrapie. Som säkerhetsåtgärd

behövs dock skyddsnivå 2.

38

AFS 2018:4

39

D Förteckning över humana invärtesparasiter

Utvärtesparasiter är inte smittämnen enligt definitionen i 3 § och finns därför

inte med i förteckningen.

Riskklassen avser de stadier i parasitens livscykel inom vilken den är smitt-

sam för arbetstagare på arbetsställen.

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Acanthamoeba castellan

2

Ancylostoma duodenale

2

Angiostrongylus cantonensis

2

Angiostrongylus costaricensis

2

Ascaris lumbricoides

2

Allergiska effekter.

Ascaris suum

2

Allergiska effekter.

Babesia divergens

2

Babesia microti

2

Balantidium coli

2

Brugia malayi

2

Brugia pahangi

2

Capillaria philippinensis

2

Capillaria spp.

2

Clonorchis sinensi

2

Clonorchis viverrini

2

Cryptosporidium parvum

2

Cryptosporidium spp.

2

Cyclospora cayetanensis

2

Dipetalonema streptocerca

2

Diphyllobothrium latum

2

Dracunculus medinensis

2

Echinococcus granulosus

3

Normalt inte luftburen.

Echinococcus multilocularis

3

Normalt inte luftburen.

Echinococcus vogeli

3

Normalt inte luftburen.

Entamoeba histolytica

2

Fasciola gigantica

2

Fasciola hepatica

2

Fasciolopsis buski

2

Giardia lamblia

2

Giardia intestinalis

Hymenolepis diminuta

2

Hymenolepis nana

2

AFS 2018:4

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Leishmania braziliensis

3

Normalt inte luftburen.

Leishmania donovani

3

Normalt inte luftburen.

Leishmania aethiopica

2

Leishmania major

2

Leishmania mexicana

2

Leishmania peruviana

2

Leishmania tropica

2

Leishmania spp.

2

Loa loa

2

Mansonella ozzardi

2

Mansonella perstans

2

Mansonella streotocerca

2

Naegleria fowleri

3

Necator americanus

2

Onchocerca volvulus

2

Opisthorchis felineus

2

Opisthorchis spp.

2

Paragonimus westermani

2

Plasmodium falciparum

3

Normalt inte luftburen.

Plasmodium knowlesi

3

Normalt inte luftburen.

Plasmodium spp.

2

Humana och ap-associerade.

Sarcocystis suihominis

2

Schistosoma haematobium

2

Schistosoma intercalatum

2

Schistosoma japonicum

2

Schistosoma mansoni

2

Schistosoma mekongi

2

Strongyloides stercoralis

2

Strongyloides spp.

2

Taenia saginata

2

Taenia solium

3

Normalt inte luftburen.

Toxocara canis

2

Toxocara gatti

2

40

AFS 2018:4

41

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Toxoplasma gondii

2

Reproduktionsstörande; för-

bud att exponera gravida ar-

betstagare för parasiten finns i

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om gravida och ammande ar-

betstagare.

Trichinella spiralis

2

Trichuris trichiura

2

Trypanosoma brucei brucei

2

Trypanosoma brucei gambiense

2

Trypanosoma brucei rhodesiense

3

Normalt inte luftburen.

Trypanosoma cruzi

3

Normalt inte luftburen.

Wuchereria bancrofti

2

AFS 2018:4

E Förteckning över svampar

Storsvampar som är giftiga vid förtäring, till exempel vit flugsvamp, omfattas

inte av definitionen enligt 3 § och återfinns därför inte i förteckningen.

Smittämne

Risk-

klass

Anmärkning

Aspergillus fumigatus

2

Allergiska effekter.

Blastomyces dermatitidis

3

Ajellomyces dermatitidis

Candida albicans

2

Allergiska effekter.

Candida tropicalis

2

Candida spp.

2

Cladophialophora bantiana

3

Xylohypha bantiana, Cladospori-

um bantianum, C. trichoides

Coccidioides immitis

3

Allergiska effekter.

Cryptococcus neoformans

2

Filobacidiella neoformans var.

neoformans

Allergiska effekter.

Cryptococcus gatti

2

Filobasidiella bacillispora, Cryp-

tococcus neoformans var. gatti

Allergiska effekter.

Emmonsia parva var. parva

2

Emmonsia parva var. crescens

2

Epidermophyton floccosum

2

Allergiska effekter.

Fonsecaea compacta

2

Fonsecaea pedrosoi

2

Histoplasma capsulatum

3

Ajellomyces capsulatus

Histoplasma duboisi

3

Madurella grisea

2

Madurella mycetomatis

2

Microsporum spp.

2

Allergiska effekter.

Neoteostudina rosatii

2

Paracoccidioides brasiliensis

3

Scedosporium apiospermum

2

Pseudallescheria bodyii

Scedosporium prolificans

2

Scedosporium inflatum

Sporothrix schenckii

2

Talaromyces marneffei

2

Penicillium marneffei

Allergiska effekter.

Trichophyton rubrum

2

Trichophyton spp.

2

42

Arbetsmiljöverket

·

112 79

·

Stockholm

·

Tel 010-730 90 00

·

www.av.se

Utgivare: Anna Varg

ISBN 978-91-7930-653-3 · ISSN · 1650-3163