ARN 1993-2973

Ett kontokort som förvarades i en väska i en låst bil stals medan konsumenten lämnade sitt barn på dagis. Konsumenten har i detta fall inte ansetts ha förlorat kortet genom grov oaktsamhet (jfr 34 § konsumentkreditlagen 1992:830).

Ett kontokort som förvarades i en väska i en låst bil stals medan konsumenten lämnade sitt barn på dagis. Konsumenten har i detta fall inte ansetts ha förlorat kortet genom grov oaktsamhet (jfr 34 § konsumentkreditlagen 1992:830). Avgörande 1993-11-23; 93-2973

M:s plånbok innehållande ett kontokort stals ur hennes handväska som hon förvarade i sin låsta bil. Bilen stod parkerad på gatan i ett lugnt område i Malmö. M lämnade bilen under två till tre minuters tid för att följa sitt barn till förskolan. Under en stor del av denna tid hade hon bilen under uppsikt. Hon befann sig aldrig längre än 30 meter från bilen. Med hjälp av kontokortet har någon obehörig i en bankomat tagit ut sammanlagt 13.900 kr från M:s konto. Då M senare kom fram till sitt arbete upptäckte hon förlusten och gjorde då omedelbart en anmälan om förlusten till banken.

M yrkade att banken skulle ersätta henne för uttagen, vilka hade företagits innan förlustanmälan hade hunnit göras till banken.

Banken, som bestred yrkandet, anförde att anmälaren hade förlorat kontokortet genom grov oaktsamhet eftersom hon hade lämnat det kvar i ett fordon som hon inte hade uppsikt över. Banken kunde därför inte anses skyldig att ersätta henne för uttagen.

Nämndens bedömning:

Av kortbestämmelserna § 5 framgår att kontohavaren är betalningsskyldig för belopp som påförts kontot genom att Onlinekortet använts av obehörig endast om kontohavaren - såvitt nu är i fråga - "genom grov oaktsamhet förlorat sitt kort" eller "på annat sätt förlorat kortet och inte snarast efter upptäckten anmält förlusten" på visst sätt. Kontobestämmelserna har utformats med 24 § konsumentkreditlagen (1977:981) som förebild. Bestämmelserna i den paragrafen är tvingande till konsumentens förmån.

Av förarbetena till konsumentkreditlagen (se prop. 1976/77:123 s.191) framgår att man vid bedömningen av huruvida grov oaktsamhet föreligger bör beakta att kontokort i regel är avsedda att lättillgängligt kunna medföras i olika sammanhang för att kunna användas i stället för pengar. Det bör därför krävas mer försvårande omständigheter för att grov oaktsamhet skall anses föreligga som t. ex. att kortet lämnats kvar i en ficka, väska eller fordon som inte stått under uppsikt (jfr även Eriksson-Lambertz, Konsumentkrediter, s.318 f). Fråga uppkommer då huruvida banken i detta ärende kunnat visa att M har gjort sig skyldig till sådan grov oaktsamhet i samband med förlusten av kortet. Av utredningen i ärendet framgår att M förvarat sitt kort i sin handväska som hon lämnat kvar i sin låsta bil. Hon var ifrån bilen under högst två till tre minuter under det att hon lämnade sitt barn på ett daghem, beläget cirka 30 meter från den plats där hon parkerat bilen. Bilen var under stor del av denna tid inom synhåll för M. Området var lugnt och anledning saknades att anta att stöldrisken skulle vara förhöjd. Då M senare parkerade sin bil vid sin arbetsplats fann hon att en ruta slagits in och att hennes plånbok hade tillgripits. Omedelbart efter upptäckten ringde hon till banken och anmälde förlusten. Det framstår i detta fall enligt nämndens mening visserligen som mindre välbetänkt av M att lämna kvar plånboken med kortet i bilen. Men med hänsyn till vad hon anfört om att hon haft

viss uppsikt över bilen, att hon lämnat bilen endast under två till tre minuters tid, att bilen var låst och att den var parkerad på en lugn plats utan förhöjd stöldrisk, påståenden som inte motsägs av övrig utredning i ärendet, kan banken inte anses ha visat att förlusten av kortet orsakats av en så allvarlig oaktsamhet att denna får anses vara grov.

Fråga uppkommer då om M anmält förlusten av kortet i enlighet med villkoren för kortet. Av utredningen i ärendet framgår att hon spärrat kortet inom en timme efter det att stölden av kortet upptäcktes. Det får enligt nämndens mening anses vara i enlighet med avtalsvillkoren.

M har således - såvitt visats i ärendet - inte genom grov oaktsamhet förlorat kortet. Hon har vidare snarast efter upptäckten av stölden anmält förlusten av kortet i enlighet med avtalsvillkoren. Vid sådana förhållanden är hon inte skyldig att betala för belopp som påförts kontot genom att kortet har använts av obehörig.

Nämnden rekommenderar således banken att frånfalla sina krav gentemot M om betalning av de belopp som påförts kontot genom att kortet använts av obehörig.