ARN 1993-5356

En resenär har dels vid bokningen av en resa inte fått upplysning om att visum krävdes för medborgare i en stat utanför EES- området, dels senare fått ett felaktigt besked om att visumkrav gällde även för resa till ett annat land. Fråga om skadeståndsskyldighet för researrangören (jfr 6 § paketreselagen)

En resenär har dels vid bokningen av en resa inte fått upplysning om att visum krävdes för medborgare i en stat utanför EES-området, dels senare fått ett felaktigt besked om att visumkrav gällde även för resa till ett annat land. Fråga om skadeståndsskyldighet för researrangören (jfr 6 § paketreselagen ) Avgörande 1994-03-11; 93-5356

A hade bokat en resa till Kreta för sig och sin kroatiske pojkvän. Vid incheckningen upplystes de om att pojkvännen behövde visum för att komma in i Grekland och chockade mottog de beskedet att de inte fick gå ombord på planet.

På researrangörens kontor på flygplatsen fick de av en tjänsteman en förfrågan om de i stället ville resa till Spanien. En annan tjänsteman uppgav emellertid att pojkvännen behövde visum även för inresa till Spanien. Vid kontakt med ett spansk flygbolag, som hade representant på flygplatsen, uppgavs det däremot att han inte behövde visum. Researrangören ville trots detta inte låta dem följa med till Spanien. De köpte då två reguljära flygbiljetter till Spanien. I nämnden ville A ha ersättning av arrangören för kostnaden för dessa biljetter.

Researrangören bestred yrkandet och gjorde med hänvisning till de allmänna resevillkoren gällande att det ålåg resenärerna att anskaffa visum. Arrangören hade inte kunnat utreda om man av good-will-skäl hade diskuterat en ersättningsresa till Spanien. Någon skyldighet att erbjuda en sådan resa förelåg i vart fall inte.

Nämnden anförde:

Enligt 6 § lagen (1992:1672) om paketresor skall resenären innan ett avtal sluts på lämpligt sätt informeras om vad som gäller i fråga om pass och visum för medborgare i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Enligt 7 § gäller marknadsföringslagen i fråga om underlåtenhet att lämna information. Innebörden av detta är att arrangören kan åläggas att lämna den information som krävs.

Däremot finns det inte några lagbestämmelser om skadeståndsansvar för arrangören vid brister i informationshänseende. Om resenären lider skada till följd av utebliven information, torde han ändå ibland kunna grunda ett skadeståndsanspråk på allmänna principer om s.k. culpa in contrahendo, sägs det i propositionen till paketreselagen (prop. 1992/93:95 s.72). - Vad som åsyftas är ett tämligen graverande vållande från arrangörens sida i samband med ingåendet av ett avtal.

A:s medresenär var tydligen inte medborgare i en EES-stat. I lagförarbetena sägs att det emellertid bör kunna krävas av arrangörerna att de uppmanar medborgare i andra stater än EESländerna att själva undersöka relevanta bestämmelser om pass och visum; se prop 1992/93:95 s.72. Någon direkt till A eller hennes medresenär riktad uppmaning av det slaget har inte gjorts innan avtalet slöts. Däremot innehåller researrangörens särskilda resevillkor en sådan uppmaning.

Vad nu sagts leder nämnden till den slutsatsen att researrangören inte kan göras skadeståndsansvarig såvitt gäller informationen om visum för

resan till Grekland. Inte heller kan nämnden finna att researrangören skulle vara skadeståndsskyldig till följd av den som det visade sig felaktiga uppgiften om visumkrav till Spanien. Uppgiften lämnades ju när personalen försökte hjälpa resenärena ur den tråkiga situation de hamnade när det visade sig att de inte kunde delta i Greklandsresan. Det rådde då inte något egentligt avtalsförhållande mellan resenärerna och företaget, och det framstår som ursäktligt att personalen i den uppkomna situationen har lämnat en felaktig uppgift beträffande en medborgare i en stat utanför EES-området. Skadeståndsyrkandet kan alltså inte bifallas.