ARN 1995-4501

Förhållandet lagen (1992:1672) om paketresor och luftfartslagen (1957:297) när det gäller prisavdrag och skadestånd i anledning av förseningar. Även fråga om vilseledande friskrivningsklausul och vad som är ersättningsgill skada.

Förhållandet lagen ( 1992:1672 ) om paketresor och luftfartslagen (1957:297) när det gäller prisavdrag och skadestånd i anledning av förseningar. Även fråga om vilseledande friskrivningsklausul och vad som är ersättningsgill skada. Avgörande 1996-01-16; 95-4501

P och 10 medresenärer från Luleå deltog i en paketresa till Kos våren 1995. Resan, som var på två veckor, kostade 3 525 kr per person. Resenärerna skulle ha varit framme på Kos kl 21.15 men de kom fram till hotellet först kl. 03.00 så de sov bort halva nästa dag.

Hemresan från Kos var försenad från kl. 22.15 till ca kl. 02.30. Den enda upplysning de fick om förseningen var i transferbussen till flygplatsen. Då uppgavs att förseningen skulle vara en timme. De fick sitta på en kvalmig flygplats där folk låg och satt på golvet eftersom det var platsbrist. De fick ersättning för utlägg för mat.

De hade bokat hotellrum på Arlanda. Eftersom de var försenade kunde de inte utnyttja rummen. De fick inte heller tillbaka pengarna för rummen eftersom de inte hade avbokat dem. P yrkade prisavdrag och skadestånd med 4 265 kr.

Arrangören bestred yrkandet. I katalogen anges att arrangören inte ansvarar för skada i samband med anslutningsresa till och från flygplatsen. Tider är preliminära och arrangören ansvarar inte för arrangemang utanför bolagets regi. Ändringar kan ske i flygprogrammet. Inget flygbolag kan undvika förseningar. Flyget till Kos försenades med 4 1/2 timme och hemresan med 4 timmar och 10 minuter.

Nämndens bedömning:

För resan gäller lagen (1992:1672) om paketresor. I 4 § denna lag anges följande. Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmel-serna i lagen är till nackdel för resenären är utan verkan mot denne, om han förvärvar paketresan huvudsakligen för enskilt ändamål från en näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. - I 15 och 16 §§ ges bestämmelser om påföljder för fel i de avtalade tjänsterna. Vid andra fel än sådana som anges i 15 § har resenären enligt 16 § första stycket rätt till prisavdrag och skadestånd, om inte felet beror på honom. I 16 § andra stycket sägs att resenären inte har rätt till skadestånd, om arrangören visar att felet beror på ett hinder utanför arrangörens kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. I samma paragrafs tredje stycke anges att om felet beror på någon som arrangören har anlitat, är arrangören fri från skadeståndsansvar enligt andra stycket endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt den bestämmelsen.

Enligt 18 § skall emellertid skador som omfattas av bestämmel-serna i bl.a. luftfartslagen (1957:297) ersättas enligt den lagen i stället för enligt lagen om paketresor. Arrangören är dock alltid skyldig att ersätta resenären för vad denne har att fordra enligt luftfartslagen.

Enligt 20 § luftfartslagen i förening med 18 § lagen om paket-resor är arrangören skyldig att ersätta resenären för skada till följd av försening vid flygresa, om inte arrangören visar att flygbolaget, dess anställda och alla som flygbolaget anlitat har vidtagit alla nödvändiga åtgärder

för att undvika skadorna eller att det har varit omöjligt för dem att vidta åtgärderna. Det är här alltså fråga om ett s.k. presumtionsansvar (se prop. 1985/86:119 s. 40). I flygbolagets ansvar ingår också att vidta erforderliga åtgärder för att begränsa eller förebygga skada.

Av handlingarna i ärendet framgår att nerresan till Kos har försenats med mer än fyra timmar och att hemkomsten till Sverige har försenats med mer än fyra timmar. P och hans medresenärer har yrkat prisavdrag samt ersättning för hotellrum som inte har kunnat utnyttjas och för mat. Arrangören har bestritt ersättningsanspråken under åberopande av en friskrivning i bolagets katalog; det sägs där att bolaget inte svarar för kostnad som uppkommit till följd av försening.

Eftersom paketreselagen är tvingande till resenärernas förmån är bolagets friskrivning i katalogen utan verkan. Friskrivnings-klausulen bör tas bort ur kommande kataloger eftersom den vilseleder resenärerna beträffande deras rättigheter.

Nämnden finner att de förseningar som har förevarit på ner- och hemresan inte är av den storleksordningen och inte har medfört sådana konsekvenser att ett prisavdrag är motiverat. Vad gäller skadeståndsyrkandena konstaterar nämnden att arrangören inte har visat att sådana omständigheter förelegat som gör att presumtionsansvaret inte skall gälla. Arrangören bär således ett ansvar för skador till följd av förseningen.

Resenärerna har till följd av förseningen på hemresan inte kunnat utnyttja bokad hotellinkvartering för vilken de haft kostnader om tillhopa 1 570 kr. Enligt förarbetena till konsumentlagstift-ningen (se t.ex. prop. 1989/90:89 s. 42) är detta en ersättnings-gill skada. Nämnden finner därför att resenärerna är berättigade att erhålla ersättning av bolaget för denna skada.

Vad slutligen gäller resenärernas kostnad för mat finner nämnden inte visat att flygförseningen i sig orsakat att resenärerna drabbats av några nödvändiga extra matkostnader. De kan därför inte få ersättning för några ökade matkostnader.