ARN 2001-4993

Fråga om paketreselagens tillämplighet på språkresa. Även fråga om avtalsvillkor om prishöjning p.g.a. valutakursförändring har varit oskäligt. (2, 11 och 12 §§ paketreselagen, 36 § avtalslagen)

Fråga om paketreselagens tillämplighet på språkresa. Även fråga om avtalsvillkor om prishöjning p.g.a. valutakursförändring har varit oskäligt. ( 2 , 11 och 12 §§ paketreselagen , 36 § avtalslagen ) Avgörande 2002-02-26; 2001-4993

L beställde i april 2001 en språkresa i Spanien hos ett språkreseföretag. Kostnaden för undervisning och boende, exklusive flygresan, uppgick till 21 110 kr. Hon skulle vara inkvarterad i en lägenhet tillsammans med andra studenter. Fakturan anlände den 20 april 2001. Eftersom hon inte fick studielån av CSN bad hon om uppskov med betalningen av boendet till den 1 juli 2001, vilket beviljades mot att hon undertecknade en försäkran om att hon skulle betala den totala kursavgiften senast den 10 juli 2001. Försäkran undertecknades den 18 maj 2001. Hon betalade då också 14 230 kr som delbetalning. Den 22 maj 2001 fick hon en fyllnadsfaktura på 1 270 kr på grund av valutakursförändring. Reklamation skedde dagen därpå. Hon betalade fyllnadsfakturan den 31 maj 2001 och den 3 juli 2001 betalade hon återstående belopp om 5 580 kr. Genom att tilläggsbeloppet inte fanns med i ursprungsfakturan har hon inte möjlighet att bedöma det högre priset och avboka kursen. Resan har bokats av språkreseföretaget. Därefter fick hon en bekräftelse från reseföretaget K och betalade resan direkt till K. L yrkade återbetalning av ett belopp om 1 270 kr och att nämnden skulle uttala att hon inte är betalningsskyldig för ytterligare fyllnadsfakturor. Som grund för yrkandet åberopade hon att språkreseföretaget enligt 11 § paketreselagen inte hade rätt att göra gällande ett avtalsvillkor om prishöjning på grund av valutaändring.

Språkreseföretaget bestred yrkandet. Enligt avtalsvillkoren som L undertecknat har man rätt att höja fakturerat belopp på grund av valutakursförändringar ända fram till dess att fakturan är betald till fullo.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Bakgrund

L avtalade i april 2001 med språkreseföretaget om deltagande i en 13 veckor lång kurs i spanska i Valencia, Spanien, med avresa den 3 juni 2001 och hemkomst den 1 september 2001. Enligt bolagets broschyr uppgick priset för språkundervisningen till 12 600 kr och för boendet till 2 840 kr/fyra veckor.

I de för avtalet gällande allmänna avtalsvillkoren reserverar sig språkreseföretaget för prishöjningar p.g.a. valutakursförändringar.

Den 19 april 2001 fakturerades L kursen. I fakturan angavs priset för språkundervisningen till 12 600 kr och priset för boendet till 8 060 kr, jämte vissa administrativa avgifter. I ett odaterat antagningsbesked, som enligt språkreseföretaget översänts till L den 19 april 2001, upplystes bl.a. om att den svenska kronan radikalt försvagats gentemot flera utländska valutor, varför man skulle komma att tvingas att sända fyllnadsfakturor till en del av studenterna. Vidare angavs att priserna ”ökar procentuellt med den procent som valutan ökat sedan den 1 oktober 2000” och att en eventuell fyllnadsfaktura skulle komma att sändas ca 14 dagar före kursstart.

Parterna kom överens om att betalningen skulle delas upp på två betalningstillfällen på grund av att CSN inte hade beviljat L fullständigt studiemedel före kursstart. En förutsättning för detta var att L undertecknade en särskild försäkran som innebar att hon förband sig att senast den 10 juli 2001 betala hela kursavgiften och att språkreseföretaget hade rätt att höja den

faktura som skulle betalas detta datum, om det skedde valutakursförändringar. L undertecknade försäkran den 18 maj 2001.

Den 22 maj 2001 fick L en fyllnadsfaktura på ett belopp om 1 270 kr avseende ”valutakursförändring”. Fakturan var daterad den 21 maj 2001 och förfallodatum var den 31 maj 2001. I fakturan reserverade sig språkreseföretaget för att det fakturerade beloppet skulle komma att höjas vid valutakursförändring. Vidare lämnades på nytt samma information som fanns i antagningsbeskedet. Kursavgiften, inklusive valutatillägget är, såvitt framkommit, betald.

Tvisten gäller huruvida L är betalningsskyldig för valutatillägget eller ej. L har därvid gjort gällande att så inte är fallet under åberopande av att språkreseföretagets avtalsvillkor strider mot 11 § lagen (1992:1672) om paketresor (paketreselagen). Språkreseföretaget har å sin sida hänvisat till att L accepterat villkoren om prishöjning som finns i bolagets allmänna avtalsvillkor och i den försäkran som hon undertecknat den 18 maj 2001. Vidare har språkreseföretaget hänvisat till den information som lämnats i antagningsbeskedet.

Är paketreselagen tillämplig?

Paketreselagen genomför rådets direktiv 90/314/EEG om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Enligt 1 § paketreselagen gäller lagen paketresor som arrangörer, själva eller genom återförsäljare, säljer eller marknadsför.

Med paketresa avses enligt 2 § första stycket samma lag ett arrangemang som har utformats innan avtal träffas och som 1. består av transport och inkvartering eller någon av dessa tjänster i kombination med någon turisttjänst som utgör en inte oväsentlig del av arrangemanget och som inte är direkt knuten till transport eller inkvartering, 2. varar mer än 24 timmar eller inbegriper övernattning 3. samt säljs eller marknadsförs för ett gemensamt pris eller för skilda priser som är knutna till varandra. Lagen gäller enligt andra stycket även om olika tjänster som ingår i arrangemanget skall betalas var för sig.

Av språkreseföretagets marknadsföring framgår att språkresan innefattat språkundervisning och boende, antingen i lägenhet tillsammans med andra elever eller i ett s.k. studentresidens.

När det gäller frågan om transport till och från Spanien har ingått i arrangemanget, konstaterar nämnden att det har det varit möjligt att, efter särskild överenskommelse och mot avgift, få hjälp med biljettbokningen från språkreseföretagets sida. Denna möjlighet har L begagnat sig av. Bokningsbekräftelsen och fakturan avseende resan har därefter sänts direkt från reseföretaget till kursdeltagaren. Såvitt framkommit synes språkreseföretaget endast ha fungerat som förmedlare mellan kursdeltagaren och reseföretaget. Priset för arrangemanget har inte omfattat resan. Mot denna bakgrund kan det inte anses att avtalet har innefattat ett transportmoment (jfr prop. 1992/93:95 s. 63).

För att paketreselagen under dessa omständigheter skall vara tillämplig krävs att arrangemanget förutom inkvartering består av en turisttjänst som utgör en inte oväsentlig del av arrangemanget. Den tjänst som förutom inkvarteringen ingår i arrangemanget som en väsentlig del utgörs av en kurs Språk och Kultur under 13 veckor vid en språkskola i Valencia. Grunden i all undervisning sägs i marknadsföringen av utbildningen vara ”att studenten i

genuin miljö inte bara ges kunskap i det aktuella språket av välutbildade lärare utan också bereds tillfälle att tränga in i värdlandets kulturella egenart”.

EG-domstolen har i sin dom den 11 februari 1999 i mål C-237/97 ansett en tjänst som består i att en arrangör väljer skola inte i sig kan anses som en turisttjänst i paketresedirektivets mening, eftersom en sådan tjänst, som erbjuds elever som deltar i internationellt utbyte av skolelever, har som särskilt mål att utbilda deltagarna (p. 30 i domen). Enligt nämndens mening kan samma synsätt anläggas också på språkutbildning som arrangeras från Sverige i utlandet. Av detta följer att den i arrangemanget ingående språkundervisningen inte är att betrakta som en turisttjänst. På grund av detta och då det inte heller i övrigt har förekommit turisttjänster i sådan grad att de kan sägas ha utgjort en väsentlig del av arrangemanget är paketreselagen inte tillämplig på det nu aktuella fallet.

Är avtalsvillkoret om prishöjning på grund av valutakursförändringar oskäligt?

Paketreselagen är således inte tillämplig på den nu aktuella språkresan. Däremot kan giltigheten de av språkreseföretaget åberopade avtalsvillkoren om prishöjning prövas med hänsyn till 36 § avtalslagen. Enligt denna lagbestämmelse kan ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid denna prövning skall särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.

Av intresse i sammanhanget är Marknadsdomstolens praxis på området.

Sett från kursdeltagarens synvinkel företer den av språkreseföretaget arrangerade kursen vissa likheter med en paketresa. De konsumentskyddsaspekter som ligger till grund för paketresedirektivet och paketreselagen gör sig därför också gällande i fråga om den nu aktuella typen av språkresa. Av intresse för bedömningen av skäligheten av prishöjningsvillkoret med stöd av 36 § avtalslagen är därför också 11 och 12 §§paketreselagen, eller i vart fall grunderna för dessa. Av 4 § paketreselagen följer att ett avtalsvillkor som, i jämförelse med bestämmelserna i paketreselagen är till nackdel för resenärerna, inte är gällande för denne, under förutsättning att paketresan förvärvats för enskilt ändamål.

Marknadsdomstolens praxis

Marknadsdomstolen har i ett närbesläktat fall, nämligen i domstolens beslut MD 1974:13 som rörde frågan om skäligheten av en prishöjningsklausul i reseavtal, slagit fast bland annat att prishöjningsklausuler är tillåtna endast då prishöjningen är betingad av omständigheter som näringsidkaren saknar möjlighet att råda över och att förutse. Vidare krävs enligt domstolen att det rör sig om en kvalificerad kostnadsökning för att motivera prishöjning. Dessutom krävs att möjligheten att ta ut pristillägg kombineras med en rätt för konsumenten att utan kostnad frånträda avtalet. Slutligen ansåg domstolen att det inte kan anses skäligt att konsumenten skall kunna drabbas av prishöjningar så sent som en vecka före avresa och att konsumenten i allmänhet måste anses vara berättigad att räkna med ett pris som ligger fast under avsevärt längre tid före avresedagen.

Paketreselagens bestämmelser

I 11 § första stycket paketreselagen föreskrivs att ett avtalsvillkor endast får ändras till resenärens nackdel, om det framgår tydligt av avtalet att detta får ske. Vidare anges att priset endast får höjas, om det dessutom av avtalet framgår tydligt hur det nya priset skall fastställas. I förarbetena till paragrafen sägs bl.a. att kravet på tydlighet visserligen inte kan sträckas så långt att man alltid skall kunna utläsa av exempelvis en formel vilket det nya priset blir. Däremot torde angivelsen åtminstone behöva vara så pass preciserad att arrangören utifrån den kan redovisa sin beräkning så att resenären har rimlig möjlighet att kontrollera att det nya priset är korrekt beräknat (prop. 1992/93:95 s. 81).

Av det i ärendet aktuella avtalet framgår det tydligt att prishöjning får ske på grund av valutakursförändringar. Däremot framgår inte tydligt hur det nya priset skall fastställas. Sålunda framgår inte vid vilken tidpunkt avstämning av valutakursförändringen skall ske och hur stor del av denna som skall belasta konsumenten.

Av 11 § andra stycket paketreselagen framgår att priset endast får höjas på grund av vissa närmare angivna förhållanden. Ett sådant angivet förhållande är ändringar i växelkurser som påverkar arrangörens kostnader för resan. Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1992/93:95 s. 82) framgår att härmed avses sådana kostnadsökningar som drabbar en arrangör som har träffat avtal med en underleverantör om en viss tjänst som ingår i paketet och den valuta som avtalet har träffats i stiger kraftigt i värde i förhållande till den svenska kronan. Sådana kostnadsökningar får övervältras på resenären. Däremot får arrangören inte kompensera sig på det sättet för en växelkursförlust som saknar samband med paketresan i fråga.

Den i ärendet aktuella prishöjningsklausulen får antas syfta till att kompensera arrangören för sådana kostnadsökningar som föranleds av valutakursförändringar. Av avtalet framgår emellertid inte att så skulle vara fallet. Det framgår inte heller av utredningen i ärendet att det debiterade valutatillägget helt eller delvis motsvarar en kostnadsökning för de tillhandahållna tjänsterna som språkreseföretaget kan ha drabbats av till följd av inträffade växelkursförändringar.

Enligt 11 § tredje stycket paketreselagen får priset inte höjas under de sista 20 dagarna före den avtalade avresedagen. Ett avtalsvillkor om prisändring får inte heller vara ensidigt till resenärens nackdel. Enligt förarbetena till bestämmelsen innebär detta att avtalet måste innehålla en föreskrift om motsvarande prissänkningar, om arrangören vill förbehålla sig rätten till prishöjningar i vissa fall (prop. 1992/93:95 s. 82).

Av utredningen i ärendet framgår att L den 22 maj 2001 fick en fyllnadsfaktura på ett belopp om 1 270 kr avseende ”valutakursförändring”. Avresedagen för deltagande i språkkursen var den 3 juni 2001, vilket innebär att prishöjningen skedde mindre än både 20 och 14 dagar före avresan. Avtalet mellan L är i fråga om prishöjning ensidigt till konsumentens nackdel, eftersom det inte innehåller någon föreskrift om motsvarande prissänkningar.

I 12 § första och andra styckena paketreselagen föreskrivs bland annat att resenären får frånträda avtalet, om avtalsvillkoren ändras enligt 11 § och ändringen är väsentligt till hans nackdel, och att arrangören – om han vill ändra avtalsvillkoren – skall underrätta resenären snarast och därvid lämna besked om dennes rätt att frånträda avtalet.

L har enligt avtalet med språkreseföretaget inte haft någon motsvarande rätt att frånträda avtalet vid ändringar av avtalet till hennes nackdel.

Det anförda ger vid handen att paketreselagens bestämmelser också nära ansluter till Marknadsdomstolens bedömning i det förut redovisade avgörandet MD 1974:13.

Sammanfattning

Nämnden kan sammanfattningsvis konstatera att de avtalsvillkor som språkreseföretaget har tillämpat och åberopat i ärendet, nämligen de i de allmänna avtalsvillkoren, i antagningsbeskedet och i försäkran, i flera avseenden avviker från de tvingande krav till skydd för konsumenter som ställs upp i 11 och 12 §§paketreselagen och som också kommer till uttryck i Marknadsdomstolens praxis.

Nämnden finner mot bakgrund av det anförda att den av språkreseföretaget genomförda prishöjningen för L med stöd av de åberopade avtalsvillkoren är oskälig med hänsyn till att prishöjningen har skett kort före kursens början, bristen på tydlighet och koppling mellan valutakursförändringarna och språkreseföretagets kostnadsökningar för språkkursen och boendet och avsaknaden av en möjlighet för L att utan kostnad frånträda avtalet vid en prishöjning.

Prishöjningsvillkoret bör därför med stöd av 36 § avtalslagen lämnas utan avseende och L återfå det betalda valutatillägget om 1 270 kr.