ARN 2002-0432

Köp av bil. Bevisbördans placering och kravet på bevisningens styrka vid tvist om huruvida köpeavtal ingåtts.

Köp av bil. Bevisbördans placering och kravet på bevisningens styrka vid tvist om huruvida köpeavtal ingåtts. Avgörande 2002-06-13; 2002-0432

C besökte bilföretaget J den 25 september 2001 för att diskutera köp av en VW Golf Variant TDI 90 med diverse utrustning. Leverans kunde ske ca tre månader efter beställning. Enligt C skulle han provköra bilen och bestämma sig när bilen anlände till bilföretaget. Något köpeavtal sade sig C aldrig ha skrivit under. Någon beställning av extrautrustning hade han heller inte gjort. Enligt bilföretaget var kunden säker på vad han ville ha och ett inbyte diskuterades. C och säljaren diskuterade mellanpriset vid C:s besök den 25 september 2001. C lämnade ett bud som bilförsäljaren ansågs sig behöva viss betänketid för att godkänna. Dagen efter meddelade säljaren C per telefon att budet accepterades. Enligt bilföretagets uppfattning köpte C alltså bilen per telefon och det var först vid en senare diskussion om extrautrustning som C drog sig ur köpet. C bestred att han gjort något bilköp över telefon.

C yrkade betalningsbefrielse från den annulleringavgift på 6 000 kr som bilföretaget hade debiterat honom.

Bilföretaget bestred yrkandet.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Nämnden konstaterar inledningsvis att det är bilföretaget som har bevisbördan för att ett bindande avtal träffats mellan parterna (se Kurt Grönfors, Avtalslagen, 1984, s.43). Det torde också ligga en särskild plikt på näringsidkaren i konsumentförhållanden att vara verksam för att undanröja risker för missförstånd och oklarheter i parternas inbördes relationer i samband med avtalsförhandlingar inför köp (jfr beträffande konsumenttjänster i detta avseende prop. 1984/85:110 s. 160). I allmänhet torde det därför i sådana förhållanden krävas att det föreligger en otvetydig bevisning som visar att det varit bägge parters avsikt att ingå avtal. I första hand kan det ske genom ett av båda parterna underskrivet köpeavtal. Mot bakgrund av det anförda finner nämnden att det i förevarande fall i avsaknad av ett skriftligt köpeavtal inte kan, mot C:s bestridande, anses visat att det träffats något bindande avtal mellan parterna om köp av bilen. Bilföretaget har därför inte rätt att kräva C på någon annullationskostnad. C:s yrkande skall därför bifallas.