ARN 2006-5813

Obehöriga uttag med kontokort. Fråga om kontokortet har förlorats genom grov oaktsamhet (34 § konsumentkreditlagen [1992:830]);

Obehöriga uttag med kontokort. Fråga om kontokortet har förlorats genom grov oaktsamhet ( 34 § konsumentkreditlagen [1992:830]); Avgörande 2007-04-18; 2006-5813

Efter en vistelse i Barcelona upptäckte S att två obehöriga kortuttag hade gjorts från hennes konto. Antingen hade kortet stulits ur hennes plånbok i den hyrda lägenheten och sedan lagts tillbaka vid ett senare tillfälle, eller hade kortet kopierats. Hon förvarade kortet i en blixtlåsförsedd ficka i plånboken som i sin tur låg i en väska som också varit försedd med blixtlås. Väskan har inte vid något tillfälle lämnats kvar i den förhyrda lägenheten under tid då hon själv inte varit där. När hon har sovit har väskan med plånboken i förvarats i ett angränsande rum till sovrummet. Dörren till lägenheten har alltid varit låst, även då hon själv vistades där.

S yrkade befrielse från betalningsansvar för de obehöriga uttagen som genomförts med kortet, totalt 9 637 kr 84 öre. Till stöd för yrkandet åberopade hon att hon inte varit grovt oaktsam vid sin förvaring av kortet.

Banken motsatte sig yrkandet. Till stöd för sin inställning åberopade banken att kortets chip hade avlästs vid inköpen vilket fick anses innebära att anmälarens kort använts vid betalningen. Kortet har tillfälligt förlorats genom grov oaktsamhet, eftersom S inte lämnat någon sannolik förklaring till hur det gått till då kortet förlorats.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Banken har inte gjort gällande att S själv har gjort de aktuella uttagen. Detta är inte heller sannolikt med hänsyn till hur namnteckningen på betalkvittot ser ut jämfört med anmälarens egen namnteckning. Tvisten mellan parterna rör således inte frågan om uttagen har varit obehöriga eller inte, utan frågan om anmälaren har förlorat kortet genom grov oaktsamhet.

Av 34 § första stycket andra punkten konsumentkreditlagen (1992:830) följer att kontohavaren är betalningsskyldig för uttag eller köp som gjorts av någon obehörig person med hjälp av kortet, om kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att använda kortet förlorat det genom grov oaktsamhet. I förarbetena till 34 § konsumentkreditlagen anges bl.a. att det bör krävas mera försvårande omständigheter för att grov oaktsamhet skall anses föreligga, eftersom ett kontokort i regel är avsett att lättillgängligt kunna medföras i olika sammanhang. Som exempel på sådana omständigheter anges att kontokortet lämnats kvar i ficka, väska, fordon eller dylikt som inte stått under uppsikt (se prop. 1976/77:123 s. 191).

Banken har inte ifrågasatt att kortet har förvarats på det sätt som S beskrivit, nämligen i en plånbok i en väska som inte vid något tillfälle lämnats kvar i den förhyrda lägenheten när hon inte vistades där. Lägenheten har varit låst även när hon vistades där.

Det framgår inte av utredningen hur kortet har förlorats och de obehöriga uttagen har kunnat göras. Utredningen visar emellertid inte heller att kortet skulle ha förvarats eller använts på ett sådant sätt som för med sig att S skall anses ha förlorat det genom grov oaktsamhet. S yrkande skall därför bifallas.