JK 11543-17-3.2

Ifrågasatt yttrandefrihetsbrott vid satellitsändningar

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern inleder inte förundersökning. 

Ärendet 

Ärendet

En utländsk myndighet har vänt sig till granskningsnämnden för radio och tv och anmält innehållet i vissa sändningar från två satellitprogram­tjäns­ter. Enligt anmälan har program som sänts av det första programföretaget under tiden den 12 december 2015 – 18 augusti 2015 respektive av det andra programföretaget under tiden den 31 december 2015 – 18 oktober 2016 innehållit inslag som strider mot bestämmelser om bland annat terrorism, hets mot folkgrupp och uppvigling. 

Granskningsnämnden för radio- och tv har i ett beslut den 17 oktober 2017 bedömt att innehållet i anmälan inte ger anledning att anta att sändningarna strider mot bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio-_och_tv-lagen och lämnade därför ärendet utan vidare åtgärd. Granskningsnämnden konstaterade vidare att frågan om hets mot folkgrupp hanteras av Justitiekanslern när det är fråga om yttrandefrihetsbrott eller av allmän åklagare när det inte är fråga om ett sådant brott. Anmälan överlämnades därefter till Polismyndigheten som i sin tur översänt handlingarna till Justitiekanslern för bedömning. 

Justitiekanslern har tagit del av bl.a. av granskningsnämndens promemoria angående programmens innehåll.   

Justitiekanslerns bedömning 

Justitiekanslerns bedömning

Enligt 1 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen är grundlagen tillämplig på sändningar av radioprogram, varmed i grundlagen avses även bl.a. TV-program, som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Grundlagen är enligt samma paragraf tillämplig även på TV-program som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige. Av utredningen får anses framgå att de anmälda programmen utgörs av sådana satellitsändningar som utgår från Sverige och som därför omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens exklusiva straff- och process­bestämmelser. 

Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihets­brott. Det är därmed endast Justitiekanslern som är behörig att pröva anmälan. 

Av 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen jämförd med 7 kap.4 och 5 §§tryckfrihetsförordningen framgår vilka gärningar som utgör yttrandefrihets­brott. Till dessa brott hör bl.a. uppvigling och hets mot folkgrupp. Gärningar som är straffbelagda enbart i allmän lag (såsom lagen om straff för terroristbrott eller lagen om straff för offentlig upp­maning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet) utgör däremot inte yttrandefrihetsbrott. 

Enligt 7 kap. 1 § andra stycket YGL jämförd med 1 kap. 1 § tredje stycket YGL är den tid inom vilken allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott ska väckas beträffande TV-program sex månader från det att programmet sändes. 

Utredningen i ärendet ger inte underlag för bedömningen att hets mot folk­grupp eller uppvigling har begåtts genom de anmälda sändningarna. Det finns inte heller anledning att anta att något annat yttrandefrihetsbrott har begåtts genom sändningarna. Tiden för att väcka allmänt åtal har dessutom gått ut.    

Förundersökning ska därför inte inledas i ärendet.