JK 197-16-30

I anmälningar som kom in till Polismyndigheten i januari 2016 riktades kritik mot polisen och vissa chefer där. Anmälarna ifrågasatte om företrädare för Polismyndigheten hade agerat brottsligt under och efter festivalerna ”We are Sthlm” år 2014 och 2015. Företrädare för Polismyndigheten ansågs bl.a. ha uttalat sig på olämp­ligt sätt i media. En polischef skulle, enligt en artikel som publicera­des i Dagens Nyheter den 10 januari 2016, med anledning av det som hade in­träffat under och efter festivalerna ha uttalat följande. ”Det här är en öm punkt, vi vågar ibland inte säga som det är för att vi tror att det spelar Sverige­demokra­terna i händerna. Vi får ta på oss det här inom polisen.” Även presschefen för Polisregion Stockholm ansågs ha uttalat sig på olämp­ligt sätt i den aktuella artikeln.

Den 13 januari 2016 beslutade Åklagarmyndigheten, Särskilda åklagar­kam­maren, att inte inleda förundersökning om tjänstefel med anledning av de inkomna an­mäl­ningarna. Samtidigt beslutade man att ”skicka ärendet vidare för Justitie­kans­lerns handläggning”.

När det gäller uppgifter som lämnas till media för publicering har tryck­frihetsförordningens (TF) och yttrandefrihetsgrundlagens (YGL) bestäm­melser om meddelarfrihet betydelse för frågan om handlandet är straffbart eller inte. Av bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL följer att det står var och en fritt att lämna uppgifter och underrättelser i vil­ket ämne som helst för offentliggörande i bl.a. tryckta skrifter och radio­pro­gram såvida inte annat är föreskrivet i TF och YGL. Regleringen innebär att ett ingripande från det allmänna mot den som med utnyttjande av med­de­lar­friheten lämnar uppgifter för publicering bara kan ske när TF och YGL med­ger det.

Meddelarfriheten syftar till att säkerställa att sådant som enligt offentlighets­principen ska vara tillgängligt för alla inte undanhålls utan kan publiceras och innebär att även sekretessbelagda uppgifter i viss utsträckning kan lämnas ut till företrädare för medierna. Även anställda hos myndigheter omfattas av meddelarfrihet, men däremot inte myndigheten som sådan.

En polisman anses i regel ha meddelarfrihet vid kontakter med media. När det tydligt framgår att hon eller han uttalar sig på myndighetens vägnar faller uppgiftslämnandet dock utanför det område som omfattas av med­delar­friheten.  

Av den aktuella artikeln framgår att den person vars uttalande citeras är lokal polischef på Södermalm i Stockholm, att han var kommende­rings­chef för ”We are Sthlm” 2014 och att det är av den anledningen som han blivit intervjuad. Han måste där­med förut­sättas ha gjort sina uttalanden i tjänsten. Utrymmet för att ett uttalande ska kunna anses vara ett ”privat” agerande vid sidan om tjänste­utövandet är i en sådan situation mycket begränsat. Uttalandet är i stället att anse som ett uttalande från myndigheten.

Även när det gäller det ifrågasatta uttalandet av presschefen är det tyd­ligt att uttalandet måste anses ha gjorts på myndighetens vägnar.

Det uppgiftslämnande som har anmälts skyddas alltså inte av meddelar­friheten och ska därför bedömas enligt vanlig lag. Det ankommer då inte på Justitie­kans­lern utan i första hand på polis och allmän åklagare att pröva om något brott har begåtts. 

Ärendet återlämnas mot denna bakgrund till Åklagarmyndigheten för de åtgärder som kan bli aktuella där.