JK 2302-03-65

Enligt 13 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning får vid allmän kameraövervakning av en plats dit allmänheten har tillträde inte fler personer än som behövs för att övervakningen skall kunna bedrivas ha tillgång till behandlade eller bevarade bilder eller upptaget ljud. Materialet skall vidare hanteras så att missbruk motverkas.

Enligt 19 § lagen om allmän kameraövervakning kan länsstyrelsen förena ett tillstånd om kameraövervakning med villkor om bl.a. hur inspelat material skall användas eller bevaras.

Om förutsättningarna för ett tillstånd ändras får länsstyrelsen enligt 20 § lagen om allmän kameraövervakning meddela nya villkor eller, om det inte finns förutsättningar för att meddela tillstånd, återkalla det. I detta fall har länsstyrelsen i tillståndet föreskrivit att inte fler personer än som behövs för att övervakningen skall fungera får ha tillgång till behandlade eller bevarade bilder och att materialet skall hanteras så att missbruk motverkas.

Enligt 22 § lagen om allmän kameraövervakning får länsstyrelsen meddela de förelägganden och förbud som krävs för att lagen och villkor som har meddelats med stöd av lagen skall följas.

Justitiekanslern har enligt lagen om allmän kameraövervakning till uppgift att tillvarata allmänna intressen när det gäller tillämpningen av lagen.

Lagen om allmän kameraövervakning har till ändamål att skydda den enskilde mot sådana integritetskränkningar som användningen av dessa kameror kan ge upphov till. Riskerna för intrång i enskildas personliga integritet ökar när tillståndet att bedriva allmän kameraövervakning är förenat med en rätt att behandla eller bevara bilder. För att begränsa det integritetsintrång som kameraövervakning kan medföra är det av stor betydelse att inspelat material inte sprids till fler än nödvändigt. Det är också angeläget att motverka att materialet förvaras och hanteras på ett sådant sätt att obehöriga kan få tillgång till det eller att materialet används för andra syften än de avsedda.

Arnolds Salonger AB fick i ett beslut den 24 november 1999 tillstånd att använda tre kameror för övervakningen av restaurangen Spy Bar. Tillståndet var förenat med en rätt att även spela in och bevara de bilder som förmedlades av övervakningskamerorna. Justitiekanslern har inte haft några synpunkter på tillståndet och har sålunda avstått från att överklaga beslutet.

Länsstyrelsens beslut om återkallelse har motiverats med hänvisning till hur bolaget har hanterat det bildmaterial som inhämtats genom kameraövervakningen på restaurangen. Länsstyrelsen har vid sin bedömning av om missbruk med avseende på hanteringen av bildmaterialet förekommit beaktat bl.a. att en företrädare för bolaget under september 2002 har kunnat lämna ut bilder som inhämtats genom kameraövervakningen.

Den omständigheten att en person kunde lämna ut bilder från övervakningskameran till Aftonbladet visar tillsammans med utredningen i övrigt att Arnolds Salonger AB inte hade ordnat hanteringen av bildmaterialet på ett tillräckligt säkert sätt. Det fanns således goda skäl för länsstyrelsen att aktualisera frågan om en återkallelse av tillståndet till bildinspelning.

Utredningen synes emellertid också visa att bolaget numera har vidtagit åtgärder i avsikt att avsevärt förbättra rutinerna kring bildhanteringen. Enligt Justitiekanslerns mening bör frågan om bolagets tillstånd att spela in och bevara bilder i princip bedömas utifrån den nya situation som uppkommer genom de förbättrade rutinerna.

Med hänsyn till att behovet av att spela in och bevara bilder synes kvarstå oförändrat lutar Justitiekanslern åt att bolaget bör kunna få ytterligare en chans. Justitiekanslern vill därvid peka på möjligheten att som ett alternativ utfärda nya villkor för tillståndet som t.ex. kan innefatta krav på installation av sådan digital utrustning som bolaget sagt sig ha för avsikt att anskaffa. Om återkallelse inte sker nu, torde länsstyrelsen vidare ha anledning att intensifiera sin tillsyn beträffande bolagets bildhantering för att på så sätt försäkra sig om att de nya rutinerna medför en tillfredsställande säkerhet.

En viss betydelse i sammanhanget har också den omständigheten att det nuvarande tillståndet är tidsbegränsat till den 1 december 2004. Bolagets vilja och förmåga att förbättra säkerheten med anledning av den inträffade incidenten kommer alltså att kunna bedömas i samband med den nya tillståndsprövning som då torde bli aktuell.

Justitiekanslern har i ett beslut den 22 november 2002 slagit fast att den person som lämnade ut de ifrågavarande bilderna till Aftonbladet omfattades av skyddsreglerna för meddelare i Tryckfrihetsförordningen (TF) och att något ingripande mot den personen därför inte kunde ske. En särskild fråga är då om länsstyrelsens beslut kan anses komma i konflikt med detta meddelarskydd, som bl.a. innebär att inga sanktioner får tillgripas mot meddelaren (1 kap. 1 § tredje stycket TF, jfr 1 kap. 3 § TF).

Meddelarskyddet innebär sålunda ett förbud mot otillåten bestraffning avmeddelaren själv. Länsstyrelsens återkallelsebeslut riktar sig mot bolaget. Beslutet är dessutom inte utformat som en sanktion mot att bilder lämnades ut i det enskilda fallet utan som en påföljd för de dåliga säkerhetsarrangemangen i allmänhet kring bilderna.

Justitiekanslerns slutsats är att meddelarskyddet inte i och för sig kan anses lägga hinder i vägen för länsstyrelsens återkallelsebeslut.

-----

Sammanfattningsvis anser Justitiekanslern att länsstyrelsens beslut att återkalla bolagets tillstånd till bildinspelning i och för sig inte möter något hinder enligt TF men att en återkallelse ändå synes kunna undvaras om det meddelas nya villkor rörande den utrustning som får användas och hanteringen av inspelat material m.m. (jfr 19 och 20 §§) i syfte att förbättra säkerheten kring bilderna.