JK 2511-10-30

Tryckfrihetsbrott

Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. En förutsättning för Justitiekanslerns behörighet är att tryckfrihetsförordningen (TF) är tillämplig. Tryckfrihetsförordningen är enligt 1 kap 5 § tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress.

Justitiekanslern har i flera fall haft att ta ställ­ning till anmälningar avseende olika klistermärken som härrör från www.patriot.nu. Klister­märk­ena har tid­ig­­are bedömts vara tryckta. Avseende klistermärke 14 och 16 inledde Ju­sti­tie­­­kanslern den 5 juni 2009 förundersökning beträffande tryckfrihets­brott­et hets mot folkgrupp (dnr 2861-09-30 och 3235-09-30). Justitiekanslern in­hämt­ade ett sakkunnigutlåtande från Statens kriminaltekniska labo­ra­tor­ium över frågan om klistermärkena hade framställts i tryckpress. Ut­låt­an­det gav stöd härför. Justitiekanslern utgår därför också i detta fall från att de här ak­tu­ella klistermärkena är tryckta skrifter i den mening som avses i TF och att TF därmed är tillämplig på dem. Det är därmed Justitie­kans­lern som ska ta ställning till anmälan.

Enligt 1 kap 6 § TF gäller vidare att en skrift, för att anses som en tryckt skrift i TF:s mening, ska vara utgiven. En skrift anses enligt bestämmelsen ut­­given – med ett här inte aktuellt undantag – då den blivit utlämnad för för­sälj­­ning eller spridning på annat sätt i Sverige. Ifrågavarande klistermärken har enligt anmälan påträffats dels uppklistrat på ett elevskåp i Furulids­skolan, dels i ett elevskåp hos en elev på skolan. Inget tyder på att den aktuella elev­en har haft något med framställningen av klistermärkena att göra. I före­var­an­­de fall saknas det således skäl att anta annat än att klister­märkena, gen­om att de har tillhandahållits eleven respektive satts upp på elevskåpet, är att be­trak­ta som utgivna i TF:s mening.

Det tryckfrihetsbrott som skulle kunna aktualiseras här är hets mot folk­grupp enligt 7 kap 4 § 11 TF och 16 kap 8 § brottsbalken. I straff­be­stäm­mel­sen föreskrivs att den som i ett uttalande eller i ett annat med­del­an­de som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en an­nan så­d­an grupp av personer med anspelning på bl.a. ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur­sprung eller trosbekännelse ska dömas för hets mot folkgrupp.

Justitiekanslern bedömer att klistermärkena 1 – 13 och 15 inte innefattar hets mot folkgrupp. Förundersökning ska därmed inte inledas beträffande dessa klistermärken.

När det gäller klistermärkena 14 och 16 har Justitiekanslern i tidigare ären­den funnit att de innefattar hets mot folkgrupp. Detta är alltjämt Justi­tie­kanslerns be­dömning. Det saknas skäl att anta att det här är fråga om klis­ter­märken ur en annan upp­la­ga än den som prövades i de tidigare nämnda ärendena. Åtal har där väckts be­träff­an­de klistermärke 16. För­undersökning ska därför inte inledas beträffande detta klistermärke. Justi­tie­kanslern be­slut­ade den 22 ok­to­­ber 2009 att lägga ner en förundersökning avseende klistermärke 14 då det inte gick att utröna vem som var ansvarig eller vem som hade spridit klister­­märket respektive att klistermärket hade spridits. Enligt 9 kap 3 § TF ska åtal i fall som detta väckas inom ett år från ut­giv­ning­en. Eftersom det saknas skäl att anta att det nu aktuella klister­mär­ket 14 härrör från en annan upplaga än den som prövades i det tidigare ären­det tor­de därmed preskription har inträtt avseende klistermärke 14. Det skulle un­der alla om­stän­dig­­het­er knappast vara möjligt att motbevisa en even­tuell preskriptionsinvänd­ning. Med hänsyn härtill ska för­under­sök­ning inte hel­ler in­led­as av­seende detta klistermärke.

Omhändertagandet av klistermärkena

I mål om tryckfrihetsbrott är som ovan angetts Justitiekanslern en­sam be­hör­ig åklagare och det är därmed endast Justitiekanslern som får be­slu­ta om tvångsmedelsanvändning såsom beslag i sådana ärenden. Av an­mäl­­­an fram­går att klistermärkena nu finns i polisens förvar med anledning av att rek­torn på Furulidsskolan har över­läm­nat dem dit. Något beslut om be­slag har inte fattats och kan, med den bedömning Justitie­kanslern gjort i ärendet, inte heller komma i fråga.

Justitiekanslern vill med anledning av det inträffade understryka att ett in­gripande från det allmännas sida mot en tryckt skrift endast får ske i den ordning som föreskrivs i TF. Det innebär bl.a. att om polisen i detta fall ha­de kallats till skolan med anledning av det märke som hade klistrats upp på elevskåpet, så hade polisen inte ägt omhänderta de klistermärken som den utpekade eleven innehade om inte eleven frivilligt hade läm­nat dem till po­lis­en eller Justitiekanslern hade beslutat att ta dem i beslag. I det sag­da lig­ger att inte heller någon annan företrädare för det allmänna – såsom rektorn vid en skola som drivs med det allmänna som huvudman – äger in­gri­pa för att hindra spridningen av tryckta skrifter, i detta fall klistermärken, med hän­visning till deras in­nehåll. Klistermärkena återlämnas till polisen för er­for­derliga åtgärder.

Ärendet avslutas här.