JK 2908-02-30
Publicering av namn på personer som uppges ha haft anknytning till nazistiska sammanslutningar. Förtal?
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern inleder inte någon förundersökning i ärendet.
AÅ har i en skrivelse hit gjort gällande att hennes mor, MH, har förtalats genom att moderns flicknamn, MS, har publicerats i TH:s bok Den svenska nationalsocialismen, Medlemmar och sympatisörer 1931 - 45. AÅ anser att hennes mor genom publiceringen har pekats ut som nazist.
Justitiekanslern har från Carlssons Bokförlag fått ett exemplar av den bok som anmälan avser. Enligt författaren var de organisationer som räknas upp i boken nationalsocialistiska eller sympatiserade med nationalsocialismen.
I boken ingår MH:s flicknamn och dåvarande bostadsort Norrhult i en sammanställning av namn avseende ett mycket stort antal personer som uppges ha varit medlemmar i eller sympatisörer till Svensk Socialistisk Samling. Till grund för uppgifterna i boken om de enskilda personernas medlemskap i olika nationalsocialistiska sammanslutningar har författaren lagt bl.a. jul- och nyårshälsningar från de namngivna personerna som varit införda i vissa tidskrifter. I MH:s fall rör det sig om en jul- och nyårshälsning som varit införd i tidningen Ungt Folk, nr 12 för år 1942.
MH har anfört bl.a. att hon aldrig låtit trycka sitt namn i den aktuella tidskriften och att hon aldrig har varit medlem i något nationalsocialistiskt parti.
Tryckfrihetsbrottet förtal består i att någon i en tryckt skrift pekar ut någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Var det med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar den som lämnade uppgiften att denna var sann eller att han hade skälig grund för den, är gärningen inte straffbar (5 kap. 1 § brottsbalken och 7 kap. 4 § 14 tryckfrihetsförordningen).
Brottet förtal får enligt 5 kap. 5 § första stycket brottsbalken inte åtalas av någon annan än målsäganden, dvs. den som har blivit utsatt för förtalet (enskilt åtal). Har målsäganden angett brottet till åtal får dock ett förtalsbrott åtalas av åklagare om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt (allmänt åtal).
MH har angett brottet till åtal.
Publiceringen av MH:s flicknamn i en sammanställning av namn på personer som uppges ha varit med i eller sympatiserat med partiet Svensk Socialistisk Samling innebär att hon beskylls för att ha varit nazist vid den aktuella tidpunkten. Denna uppgift är sådan att den är ägnad att utsätta henne för andras missaktning. MH får därför anses ha blivit förtalad genom den beskyllning som framförs i boken.
Det kan av flera skäl vara av intresse att publicera sammanställningar avseende personer som har varit medlemmar i eller sympatiserat med ett visst politiskt parti eller en viss organisation. Utifrån en sådan sammanställning kan man ibland undersöka t.ex. den sociala sammansättningen inom ett parti och därigenom få bättre kunskap om olika strömningar och uppfattningar i samhället under en viss tidsperiod. Den aktuella publiceringen får anses försvarlig redan av det skälet att sammanställningarna ger en bild av svenska politiska sympatier under ett historiskt betydelsefullt skede. Även med beaktande av det obehag publiceringen kan medföra för många berörda är den enligt min mening försvarlig.
Det får alltså anses ha varit försvarligt att publicera MH:s flicknamn i boken. Det gäller under förutsättning att författaren hade skälig grund för utpekandet.
MH:s flicknamn förekom i samband med en jul- och nyårshälsning som var införd i tidningen Ungt Folk år 1942. Denna tidning gavs ut av Svensk Socialistisk Samlings ungdomsavdelning. Med hänsyn härtill får TH enligt min mening anses ha haft skälig grund för att publicera uppgifterna om MH i boken.
Någon förundersökning skall alltså inte inledas i ärendet.
Jag har i detta ärende endast prövat om publiceringen av MH:s flicknamn har inneburit förtal av henne. Min bedömning är visserligen att publiceringen har varit ägnad att utsätta henne för andras missaktning och att den därmed har inneburit förtal. Jag har emellertid funnit att det var försvarligt av TH att publicera hennes flicknamn i boken då han får anses ha haft skälig grund för uppgiften. Publiceringen är därför inte straffbar.
Mitt ställningstagande i detta ärende innebär inte att jag har tagit ställning till frågan om förtal i fråga om alla personer som namnges i boken. Frågan om det funnits skälig grund för uppgifterna kan beträffande var och en slutligt besvaras först efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Ärendet avslutas här.