JK 2919-17-8.1
Remissyttrande Betänkandet Bättre skydd mot diskriminering
Utgångspunkter för Justitiekanslerns yttrande
Utgångspunkter för Justitiekanslerns yttrande
Genomgången av de förslag som läggs fram i betänkandet och de överväganden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har att beakta. Med dessa utgångspunkter har Justitiekanslern, utöver vad som framgår nedan, inte några synpunkter på förslagen.
Bevisbörderegler
Bevisbörderegler
I betänkandet föreslås en språklig justering av bevisbörderegeln i diskrimineringslagen så att det tydligare framgår att det är fråga om en presumtionsregel. Som en följd av detta föreslås motsvarande ändring i föräldraledighetslagen, skollagen och lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Någon ändring i hur regeln ska tillämpas är enligt utredningen inte avsedd. Justitiekanslern har inte någon erinran mot de ändringar som föreslås i denna del.
Skollagsreglerad verksamhet
Skollagsreglerad verksamhet
I betänkandet föreslås att de regler i diskrimineringslagen som rör skollagsreglerad verksamhet ska föras över till skollagen för att där samordnas med reglerna om kränkande behandling.
Utredningen har gjort en djup och bred analys av de för- och nackdelar som en överflyttning av reglerna skulle medföra. Justitiekanslern har i allt väsentligt ingen erinran mot utredningens överväganden i denna del men konstaterar att den av utredningen föreslagna ordningen kräver en välfungerande samverkan mellan skolmyndigheterna och Diskrimineringsombudsmannen.
Genom samordningen utsträcks rätten till diskrimineringsersättning till att omfatta även annan kränkande behandling enligt skollagen. Vidare ska diskriminering i skollagsreglerad verksamhet behandlas på samma sätt som annan kränkande behandling i preskriptionshänseende. Att tillerkänna någon diskrimineringsersättning för behandling som enligt den juridiska definitionen inte är diskriminering inger enligt Justitiekanslern betänkligheter. Det finns en risk att diskrimineringsbegreppet därigenom kan komma att urholkas. Diskrimineringsersättning har vidare ett preventivt syfte vilket kan antas medföra att ersättningsnivåerna för kränkande behandling som inte har diskriminerande inslag kommer att bli högre i skollagsreglerad verksamhet än i andra fall, vilket framstår som inkonsekvent. Att diskriminering i skollagsreglerad verksamhet enligt förslaget nu kommer att omfattas av en tioårig preskriptionstid innebär också att dessa fall behandlas annorlunda än motsvarande diskriminering i annan verksamhet och medför – för äldre barn – att en händelse tillåts stå öppen under en längre tid än vad som nu är fallet.
Justitiekanslern ställer sig tveksam till förslaget i dessa delar.
Förslag till en ny förordning om statsbidrag för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering
Förslag till en ny förordning om statsbidrag för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering
I den nya förordningen införs det ett antal förändringar som syftar till att modernisera regleringen. Det föreslås bl.a. att stödet ska benämnas statsbidrag. Vidare föreslås det bestämmelser som innehåller vissa villkor för när statsbidrag ska kunna beviljas samt en upplysningsbestämmelse som hänvisar till förvaltningslagens bestämmelse om att överprövning ska ske hos allmän förvaltningsdomstol.
Justitiekanslern ställer sig positiv till de moderniseringar som föreslås i betänkandet och till att överklagandeförbudet tas bort.
Förslag om att det ska inrättas en diskrimineringsnämnd
Förslag om att det ska inrättas en diskrimineringsnämnd
Enligt förslaget ska en domstolsliknande nämnd inrättas som ska tillhandahålla ett enkelt, billigt och snabbt förfarande för prövning av anmälningar om diskriminering. Utredningen presenterar endast riktlinjer för hur arbetet och nämnden ska organiseras. Det föreslås bl.a. att den nya nämnden inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom den nya myndigheten Diskrimineringsnämnden. Utredningen anför att det krävs ytterligare överväganden för att förslaget ska kunna genomföras. Enligt Justitiekanslerns mening bör det därvid göras en noggrann analys av de för- och nackdelar som inrättande av en ny myndighet skulle innebära jämfört med andra alternativa lösningar för att säkerställa ett mer effektivt arbete mot diskriminering.