JK 3207-04-30

Polismyndigheten i Västra Götaland har till Justitiekanslern överlämnat en anmälan mot tidningen Den svenske Nationalsocialisten nr 2 år 2004, som utges av Nationalsocialistisk front. Anmälaren ifrågasätter om inte delar av tidningens innehåll utgör hets mot folkgrupp. 

Till anmälan har fogats ett exemplar av tidningen, där vissa avsnitt har gulmarkerats. Bl.a. gäller detta följande avsnitt. 

1. På sidan 5 i tidningen finns det en artikel med rubriken "Riksdagen: Nej till förbud mot tidelag och djurpornografi". I artikeln står bl.a. följande. "Fram till 1944 fanns det en lag i Sverige som förbjöd perversa avarter men i takt med den ökande liberaliseringen så valde man att tillåta såväl tidelag som homosexualitet." 

2. I en annan artikel på sidan 5, med rubriken "LO blir huvudsponsor för bögarnas parad", står vidare bl.a. "Denna gång sker det genom att de som huvudsponsor kommer att skänka 300 000 kronor till 'Stockholm Pride', ett spektakel som verkar för att normalisera homo- bi- och transsexualitet i första hand. Många menar dock att Stockholm Pride på sikt verkar för att normalisera även andra sexuella avarter som pedofili." 

Justitiekanslern har från Patent- och registreringsverket inhämtat uppgiften att utgivningsbevis finns för tidskriften Den Svenske Nationalsocialisten. 

Justitiekanslern är ensam åklagare vad gäller tryckfrihetsbrott. Vilka brott som är tryckfrihetsbrott anges i 7 kap. 4 § och 5 §tryckfrihetsförordningen. 

Tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp innefattar att någon i t.ex. en tidning hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning (7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen och 16 kap. 8 § brottsbalken). 

Lagstiftningen om hets mot folkgrupp innehåller begränsningar så att inte varje yttrande som innehåller omdömen om en viss grupp eller varje uttryck för missaktning är straffbelagt. I förarbetena sägs bl.a. att det för straffbarhet bör krävas att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga och att uttalandet eller meddelandet alltid måste bedömas i sitt sammanhang. Ett visst utrymme för straffria kritiska eller liknande uttalanden måste självfallet finnas. Avgörande blir hur meddelandet framstår vid en objektiv bedömning. Vidare måste det med hänsyn till sammanhanget stå klart att gärningsmannens uppsåt med meddelandet har varit att sprida ett sådant meddelande som innefattar hot mot eller missaktning för gruppen i fråga. 

I förarbetena till den lagändring som innebar att även hets med anspelning på sexuell läggning kriminaliserades anförs bl.a. att förslaget till en kriminalisering i detta hänseende inte är avsett att hindra en fri och saklig debatt. Meningen är alltså inte att hindra resonemang och diskussioner om homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet vare sig inom kyrkor eller på andra håll i samhället (prop. 2001-02:59 s. 41). 

Att det föreligger olika åsikter i samhället om det befogade i den kritik eller de synpunkter som framförs är en omständighet som saknar betydelse för frågan om ett yttrande är straffbart. Även för sådana yttranden som av en bred allmänhet kan uppfattas som stötande eller direkt missvisande måste det alltså finnas ett vidsträckt utrymme. Den bedömning som jag har att göra är således av rent straffrättslig art och innefattar ingen lämplighetsbedömning. 

Att beskriva homosexualitet som en pervers avart får förvisso anses som stötande och kränkande. Mot bakgrund av vad som har sagts ovan om det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga utrymmet för att föra diskussioner även i ämnen som dessa anser jag emellertid att varken detta eller något annat som förekommer i tidningen går utöver vad som är tillåtet att uttrycka inom ramen för den yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Därvid beaktar jag även det sätt på vilket särskilt uttrycket pervers avart har använts. 

Jag vidtar därför ingen åtgärd i ärendet.