JK 3594-97-21

Anmälan mot Landsarkivet i Lund rörande handläggningen av en begäran om utfående av allmänna handlingar

Ärendet

Göte A har i en skrivelse hit, såsom denna får uppfattas, anmält dels att han av tjänstemän vid Landsarkivet i Lund (härefter Landsarkivet) oriktigt har nekats att få ta del av vissa allmänna handlingar, dels att han inte har fått något beslut i frågan med anvisning om hur beslutet kan överklagas. Han har vidare anfört att de tjänstemän vid Landsarkivet som handlade hans begäran om utfående av handlingar borde ha hänskjutit frågan till myndigheten eller upplyst honom om att han har rätt att göra detta.

Göte A har till sin anmälan fogat en kopia av sin begäran om utfående av handlingar och en kopia av Landsarkivets besked i saken.

Riksarkivet har yttrat sig i ärendet, se bilaga (här utesluten).

Göte A har, sedan han fått del av Riksarkivets yttrande, inkommit med ytterligare en skrivelse hit och anfört i huvudsak: Att Landsarkivet inte fakturerat honom avgift för sökning av uppgifter visar att Landsarkivet förstått innebörden av hans ansökan. Landsarkivets handläggning framstår som en ovilja att lämna ut allmänna handlingar som inte i sin helhet är offentliga. Han var villig att betala kostnaderna för kopior. Han kunde också ha erbjudits att avgiftsfritt läsa de avidentifierade kopiorna på plats. Genom att låta skriva av de efterfrågade handlingarna i stället för att kopiera dem kunde Landsarkivet ha undvikit sådant slitage som kan uppstå vid kopiering. Det "är slarvigt" att Landsarkivet inte "har upptäckt" landsfogdens resor. Äldre diarier och dagböcker innehåller ibland olika typer av ärenden på olika upplägg.

Bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet m.m. finns i 2 kap.tryckfrihetsförordningen. I sekretesslagen (1980:100) anges närmare bl.a. under vilka förutsättningar en myndighet får vägra att lämna ut allmänna handlingar med hänvisning till sekretess. Där föreskrivs också hur frågor om utlämnande av allmänna handlingar skall handläggas.

Den som vill ta del av en allmän handling skall vända sig till den myndighet som förvarar handlingen. Om bedömningen görs att handlingen kan lämnas ut skall den genast eller så snart det är möjligt på stället tillhandahållas den som önskar ta del av den. En myndighet är dock inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället om betydande hinder möter. En begäran om att få en kopia av en allmän handling skall behandlas skyndsamt. Ett beslut från myndigheten där sökandens begäran om att få ta del av en handling i sin helhet eller i vissa delar har avslagits kan överklagas. Om den som prövar begäran finner att handlingen inte kan lämnas ut eller att delar av den inte kan lämnas ut skall frågan om utlämnande, på begäran av sökanden, hänskjutas till myndigheten. Sökandenskall underrättas om att han kan begära detta och om att beslut av myndigheten krävs för att ett avgörande skall kunna överklagas.

Göte A:s skrivelse till Landsarkivet avsåg en begäran att skyndsamt "få kopior" av dels - ur Landsfogdens i Kristianstads län arkiv - "dagbok för inkommande ärenden och landsfogdens tjänsteresor inom riket" för tiden den 1 maj - 31 augusti 1933, dels - ur Landsfiskalens i Brösarps distrikt arkiv - brottmålsdiarier för samma tidsperiod. Göte A angav i skrivelsen anledningen till att han begärde kopior av handlingarna samt att han emotsåg handlingarna med sekretesskyddade uppgifter avidentifierade. Slutligen angav han också att han, om handlingarna inte lämnades ut, önskade beslut med besvärshänvisning.

Landsarkivet besvarade Göte A:s skrivelse med att meddela att "inget påträffats" vid en genomgång av de hos Landsarkivet förvarade handlingarna rörande Landsfogden i Kristianstads län, bl.a. dagbok för inkommande ärenden, och Landsfiskalen i Brösarps distrikt, brottmålsdiarier, för aktuell tidsperiod. Vidare upplyste Landsarkivet att "resedagböcker för Landsfogden i Kristianstads län startar först år 1936".

Jag betvivlar inte att Landsarkivet uppfattat Göte A:s skrivelse som en förfrågan huruvida vissa uppgifter finns i handlingar hos Landsarkivet. Skrivelsen till honom framstår nämligen inte som begriplig om Landsarkivet handlat utifrån andra bevekelsegrunder. Landsarkivets tolkning och därpå följande handläggning av hans begäran - om än betingad också av att Landsarkivet önskade bespara Göte A en kostnad och samtidigt minimera slitaget på arkivalierna - framstår dock inte som rimlig. Göte A hade ju uttryckligen angett att han önskade kopior, med sekretesskyddade uppgifter avidentifierade, av vissa handlingar och ett beslut med besvärshänvisning om detta nekades honom. Även om det av begäran i någon mån kanske gick att ana vilket slags uppgifter han önskade efterforska i handlingarna, ger hans begäran om utlämnande av kopior av handlingarna enligt min mening inte utrymme för någon annan tolkning än att han önskade vidta denna efterforskning själv. Om man från Landsarkivets sida ändå var osäker på hur Göte A:s begäran skulle uppfattas och önskade ett klarläggande härav eller av serviceskäl ville upplysa honom om konsekvenserna av hans framställning och om alternativa sätt att ta del av innehållet i de efterfrågade handlingarna, hade detta lämpligen kunnat åstadkommas vid en kontakt med Göte A. Vid en sådan kontakt hade han åtminstone fått tillfälle att ta ställning till hur han ville gå till väga.

Såvitt avser de efterfrågade handlingarna om landsfogdens tjänsteresor inom riket har Göte A i ärendet här hänvisat till skyldigheten enligt instruktionen (1917:902) för landsfogdarna att anteckna vissa uppgifter om sådana resor. Av 21 § nämnda instruktion framgår att landsfogden skulle föra dagbok över alla inkommande ärenden och i denna, på särskilt upplägg, anteckna de föreskrivna uppgifterna om tjänsteresor. Såsom Göte A har anfört i sin anmälan hit har han inte begärt att få kopior av någon särskild resedagbok.

Landsarkivets svar till Göte A kan inte uppfattas som ett avslag på en begäran om att få kopior av - och inte heller på en begäran om att över huvud taget få ta del av - allmänna handlingar. Till följd av den tolkning av Göte A:s framställning som gjordes vid Landsarkivet kom ju någon prövning av begäran om handlingarnas utlämnande inte att äga rum. Det fattades följaktligen inte något beslut - av en tjänsteman eller myndigheten - i frågan om utlämnande av handlingarna.

Det har i ärendet kunnat konstateras att Landsarkivets tolkning av och underlåtenhet att undanröja eventuella oklarheter i Göte A:s begäran om utfående av handlingar har lett till en handläggning som innebar att någon prövning av frågan om handlingarnas utlämnande inte kom att äga rum. Vikten av att en myndighet inte - genom en alltför fri tolkning av en framställning och utan efterhörande av sökandens uppfattning i frågan - undandrar sig skyldigheten att pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar kan inte nog understrykas. Det sagda gäller även om myndighetens tolkning, enligt dess egen uppfattning, endast är till sökandens fördel. Finns det grundad anledning att betvivla att sökanden på något sätt önskar få ta del av allmänna handlingar bör sökanden kontaktas för ett klarläggande. Vid en sådan kontakt finns det i och för sig inget som hindrar att myndigheten av serviceskäl lämnar vissa upplysningar om t.ex. kostnader. Om det inte finns några tillämpliga sekretessregler som hindrar ett helt eller delvist utlämnande av allmänna handlingar måste dock valet i fråga om utlämnandet, med de kostnader det kan medföra, tillkomma sökanden.

Såsom Riksarkivet i sitt yttrande har uttryckt saken synes ambitionen att hålla en hög servicenivå i detta fall ha lett till en icke avsedd kollision med tryckfrihetsförordningens regler. Grundlagens regler har dock företräde framför aldrig så vällovliga ambitioner. Av det nämnda yttrandet framgår att också Landsarkivet instämmer i bedömningen att Göte A:s framställning inte behandlades korrekt.

Några ytterligare åtgärder utöver de uttalanden som framgår ovan är inte påkallade från min sida. Med den kritik som ligger i det sagda avslutas därför ärendet.