JK 3625-07-28

Protokoll fört vid Justitiekanslerns inspektion vid Åklagarkammaren i Sundsvall den 21 och 22 maj 2007

Allmänt

Justitiekanslern inspekterade den 21 och 22 maj 2007 Åklagarkammaren i Sundsvall.

Vid ett möte med företrädare för åklagarkammaren redogjorde Justitiekanslern för syftet med inspektionen. Vid mötet deltog från Justitiekanslerns sida justitiekanslern GL, byråchefen HR, hovrättsassessorn MH, föredraganden MM och expeditionsförmannen JOS.

Chefsåklagaren CK uppgav bl.a. följande om åklagarkammarens verksamhet.

Åklagarkammaren leds av honom biträdd av vice chefsåklagaren BM och chefsadministratören VYG. Organisatoriskt består kammaren av ett kansli och 16 åklagarrotlar. På kansliet arbetar sex åklagarsekreterare. Härutöver har kammaren en chefsadministratör. Åklagarrotlarna innehas av chefsåklagaren, två vice chefsåklagare, åtta kammaråklagare, två assistentåklagare och tre extra åklagare. Vice chefsåklagarna och fyra av kammaråklagarna är specialister inom olika brottsområden. Vidare har kammaren två beredningsjurister.

CK började sin tjänst som chefsåklagare i december 2006 varför hans kunskap om vad som dessförinnan har förevarit på åklagarkammaren i viss mån är begränsad. Kammaren har länge varit underbemannad, men läget blev krisartat år 2005 när under september – oktober sex av tolv åklagartjänster på kort tid blev vakanta bl.a. på grund av föräldraledighet och sjukskrivningar. Åklagarkammaren fick till följd av den uppkomna situationen lämna över 500 ärenden till andra kammare och därtill ta hjälp av pensionerade åklagare för att klara av ärendehanteringen. Kammaren hade per den 2 april 2007 610 ärenden i balans (ca 38 ärenden per åklagare) samt därutöver 645 ärenden i s.k. polisbalans, vilket är något för mycket. De problem som följer av denna överbelastning kommer dock att kunna lösas då det inom en relativt snar framtid kommer att finnas 17 åklagare på kammaren.

På frågan om vilka prioriteringar som görs på kammaren svarade CK att ärenden där misstänkta är frihetsberövade naturligtvis är prioriterade, liksom ”ungdomsmål”. Vad gällde avvägningen mellan kvantitet och kvalitet bedömde han att kvaliteten på handläggningen i ärenden generellt är god och att detta gällde även ärenden med frihetsberövade och ungdomar. För att uppnå en fullt tillfredställande situation i ungdomsmålen skulle det enligt hans mening nog behöva avsättas en särskild funktion på kammaren för detta ändamål. Vad beträffar rättssäkerheten i handläggningen ansåg han att förundersökningarna håller god klass och att de krav som finns på objektivitet och allsidig belysning genomgående uppfylls. Han menade dock att det var tydligt att handläggningstiderna på kammaren i ljuset av rättegångsbalkens skyndsamhetskrav kunde vara bättre.

Justitiekanslern frågade även om samarbetet med övriga delar av det lokala rättsväsendet fungerar som det skall. CK nämnde härvidlag att han ansåg att Polisen arbetar bra och målinriktat och att kommunikationen med polisledningen fungerar mycket väl. Ett tydligt problem ansåg han dock vara att Polisen har delvis andra utgångspunkter för sin verksamhet än åklagarkammaren – ett förhållande som leder till att Polisen använder sina resurser till utredningar som i vart fall från ett åklagarperspektiv kanske ibland är av ett mer begränsat värde. En lösning som CK förordade är att åklagarkammaren får en extraresurs i form av en ”filteråklagare”, som Polisen kan vända sig till och som i förekommande fall genom exempelvis beslut om förundersökningsbegränsning kan bidra till att Polisens utredningar fokuseras på angelägna frågor.

Även samarbetet med domstolarna fungerar enligt CK bra med reservation för att det råder delade meningar om huruvida åklagarkammaren i alltför stor utsträckning binder handläggningen av vissa mål till specifika åklagare. Beträffande häktningsfristerna menade han att dessa framför allt skapar problem när der rör sig om häktningar i Örnsköldsvik, då avståndet från Sundsvall – 15 mil – medför att en åklagare kan behöva avsätta en hel dag för en kort häktningsförhandling. Vidare menar han att problem har uppstått när häktet i Härnösand har varit överbelagt och frihetsberövade på grund därav har kommit att transporteras så långa sträckor som exempelvis till och från Gotland. CK uppfattade det vidare som olyckligt att det inte finns något häkte i Sundsvall mot bakgrund av att Sundsvall är den i särklass mest belastade brottsplatsen i regionen.

Efter detta inledande samtal påbörjade Justitiekanslern sin inspektion av verksamheten vid kammaren.

Justitiekanslerns genomgång omfattade, förutom anhållnings- och granskningsliggaren, akter som åklagarkammaren hade tagit fram inför inspektionen i vissa öppna ärenden där de tidsfrister som framgår av 2 a § förundersökningskungörelsen (1947:948) och 4 § lagen (1964:167) om unga lagöverträdare (s.k. ”ungdomsärenden”) hade aktualiserats, de 30 äldsta öppna ärendena som inte rörde ekonomisk brottslighet, de 30 äldsta öppna ärendena – utöver de som redan har nämnts – som rörde misstanke om antingen stöld eller bedrägeri samt de 30 senast avslutade ärendena där förundersökningen hade lagts ned på grund av att preskription hade inträtt.

I det följande redovisar Justitiekanslern de iakttagelser som gjordes vid granskningen.

704A-4389-06-1: En anmälan om misshandel inkom till åklagarkammaren den 29 november 2006. Målsäganden var då 14 år. Samma dag expedierades direktiv till Polisen. Därefter har inga handläggningsåtgärder antecknats i diariet.

704A-4156-05-1: En anmälan om sexuellt ofredande den 3 eller 4 december 2005 inkom den 6 december 2005 till åklagarkammaren. Såväl målsäganden som den misstänkte gärningsmannen var då under 18 år. Utredningsdirektiv expedierades till Polismyndigheten i Västernorrlands län den 19 december 2005. Påminnelser till Polisen expedierades den 25 april 2006, den 28 juli 2006, den 16 mars 2007 och den 17 april 2007. Därutöver finns en påminnelse den 8 januari 2007 antecknad i akten, men det saknas uppgift i diariet om att den skulle ha expedierats till Polisen.

704A-3452-05-2: En förundersökning avseende bl.a. rattfylleri och olovlig körning, begångna den 24 september 2005 och den 2 oktober 2005, delgavs den 17 oktober 2005 jml. 23 kap. 18 § RB de misstänkta, varav en var under 18 år. Sedan direktiv om komplettering av förundersökningen den 29 september 2006 hade expedierats till Polisen med anledning av en omrubricering av rattfylleribrottet delgavs de misstänkta på nytt förundersökningen den 4 respektive 10 oktober 2006. Beslut om åtal fattades den 23 januari 2007.

704A-4698-06: I ärendet, som gällde misstanke om misshandel/övergrepp i rättssak, var målsäganden under 18 år. Åklagaren lämnade utredningsdirektiv till Polisen genom en skrivelse den 4 januari 2007. Åklagaren hade därefter påmint Polisen den 28 mars respektive den 14 maj 2007. Några utredningsåtgärder hade dock inte redovisats till åklagaren.

Pågående ärenden

704A-231-04 och 704A-232-04-01: Den 8 september 2003 upprättade Polismyndigheten i Västra Götaland en anmälan om olaga hot och sexuellt ofredande begångna under maj – september 2003. En åklagare på Åklagarkammaren i Skövde inledde förundersökning och expedierade utredningsdirektiv den 16 oktober 2003. Den 27 oktober 2003 upprättade Polismyndigheten i Västernorrlands län en anmälan avseende samma målsägande och misstänkt, nu avseende ofredande och förtal. Den 13 oktober 2003 upprättade samma polismyndighet en anmälan från den nämnde misstänkte mot den nämnda målsäganden avseende förskingring och falsk tillvitelse under maj – september 2003. Polisen beslutade den 21 januari 2004 att inleda förundersökning beträffande de två sistnämnda anmälningarna. Åklagarkammaren i Skövde överlämnade den 22 januari 2004 ärendet till åklagarkammaren i Sundsvall. Den 18 maj 2004 inkommer ett meddelande till åklagarkammaren från Polisen i Västernorrland i vilket Polisen önskar kontakt med åklagare eller direktiv i ärendet. Därefter har ingenting antecknats i diariet utöver att ett förhör skulle ha inkommit från Polisen den 8 juli 2004. Denna handling har inte återfunnits i akten.

C2-523-04 och C7-412-04: Polismyndigheten i Västernorrland upprättade den 3 februari 2004 en anmälan avseende förtal och bedrägeri. Brottsmisstankarna kom – till följd av en dubbelregistrering av anmälan hos Polisen – att handläggas av två olika åklagare i två olika ärenden. Förundersökning avseende misstanken om förtal (nu rubricerad förolämpning) inleddes den 9 februari 2004, och samma dag expedierades utredningsdirektiv. Direktiv rörande misstanken om bedrägeri expedierades den 29 februari 2004. I förnyade direktiv som expedierades den 6 april 2004 upplystes om ärendefördelningen mellan åklagarna. Därutöver finns inga uppgifter om handläggningsåtgärder noterade i diariet utöver en påminnelse den 14 maj 2007 till Polisen rörande förundersökningen avseende bedrägeri.

704A-119-04: En person anhölls den 5 februari 2004 som misstänkt för ett rån som hade begåtts samma dag. Anhållandet upphörde dagen efter. Förundersökningen synes i allt väsentligt ha slutförts i september 2004. Den 28 april 2005 delgavs den misstänkte jml. 23 kap. 18 § rättegångsbalken förundersökningen. Förundersökningsprotokollet, med upplysning om slutdelgivning, inkom till åklagarkammaren den 12 maj 2005. Den 15 november 2006 beslutades om åtal. Huvudförhandling har inte hållits i tingsrätten.

704A-2109-03-1 och 704A-2109-03-2: Förundersökningen, som i nu aktuella delar avsåg misstankar om bl.a. häleri, tillgrepp av fortskaffningsmedel, m.m. fram till och med september 2003 delgavs den misstänkte jml. 23 kap. 18 § rättegångsbalken den 20 november 2003. Den 17 januari 2005 beslutades att åtal skulle väckas för vissa av gärningarna och att förundersökningen skulle läggas ned i andra delar. Huvudförhandling har inte hållits i tingsrätten.

704A-1191-03-1: Vissa förundersökningsåtgärder vidtogs med anledning av en misstanke om bedrägeri under tiden den 13 november 2001 till den 14 januari 2003. Därefter expedierades den 21 juni 2003 direktiv till Polismyndigheten i Västernorrlands län. Efter en påminnelse, som expedierades den 18 februari 2005, inkom den 11 och 13 maj 2005 vissa handlingar från Polisen. Nya direktiv till Polisen expedierades den 27 april 2006. Inga handläggningsåtgärder efter denna tidpunkt har registrerats i diariet.

704A-115-03: I ärendet inleddes förundersökning rörande misstanke om bokföringsbrott den 24 januari 2004. Åklagaren lämnade samma dag direktiv till Polisen om de utredningsåtgärder som borde vidtas (C2-115-03). Åklagaren hade genom skrivelsen den 7 mars 2005 respektive den 14 maj 2007 påmint om utredningen. Några utredningsåtgärder hade inte redovisats av Polisen. Preskription av brottet torde inträda den 20 november 2007 (5 år efter det berörda bolagets konkurs).

Ärenden där förundersökningen har lagts ned på grund av preskription

Ärenden där förundersökningen har lagts ned på grund av preskri

tion

704A-1732-99-1: Den 23 september 1999 inkom en anmälan om bokföringsbrott avseende tiden 1997 och 1998. Beslut om att inleda förundersökning avseende skatte- och bokföringsbrott fattades den 1 oktober 1999. Beslut om husrannsakan fattades den 15 december 1999. Den 21 juni 2000 inkom handlingar och en revisionspromemoria från Polisen. Nya utredningsdirektiv expedierades till Polisen den 10 juli 2000. Påminnelser expedierades den 27 september 2002, den 1 mars 2005 och den 2 juni 2005. Den 17 maj 2006 lades förundersökningen avseende bokföringsbrottet ned med hänvisning till preskription. Samma dag lades även förundersökningen avseende skattebrottet ned med hänvisning till bevisläget.

704A-2000-04-1 och 704A-2000-04-2: Den 9 juni 2004 inkom en anmälan om bokföringsbrott under tiden den 1 maj – 15 november 2002. Den 10 juni 2004 skickades en underrättelse till anmälaren och tillsynsmyndigheten om handläggningen. Den 10 november 2005 inleddes förundersökning mot två personer och utredningsdirektiv expedierades till Polisen. Den 11 maj 2006 lades förundersökningarna ned med hänvisning till preskription.

704A-1022-01-1, 704-1022-01-2 och 704-1022-01-3: Den 9 april 2001 inkom handlingar i ett ärende från Åklagarkammaren i Örnsköldsvik. Den 17 april 2001 inleddes förundersökning rörande tre personer angående bokföringsbrott den 1 januari 1999 – 18 augusti 2000 och utredningsdirektiv expedierades till Polisen. Därefter finns det, bortsett från en påminnelse som expedierades till Polisen den 8 april 2005, inga uppgifter om handläggningsåtgärder noterade i diariet förrän den 24 maj 2006, då förundersökningarna lades ned på grund av preskription.

704A-2185-01-1: Den 30 augusti 2001 inkom en anmälan om bokföringsbrott under tiden den 1 mars 1999 till den 1 mars 2000. Förundersökning inleddes den 3 september 2001 och utredningsdirektiv expedierades till Polisen samma dag. Nästa handläggningsåtgärder som har registrerats i diariet avser den 23 maj 2003, då misstankegraden ändrades och en påminnelse expedierades till Polisen. Den 8 april 2005 expedierades en ny påminnelse till Polisen. Förundersökningen lades ned på grund av preskription den 24 maj 2006.

704A-255-02-1: Den 28 januari 2002 inkom en anmälan som bedömdes röra skattebrott, urkundsförfalskning alternativt osant intygande respektive bokföringsbrott. Förundersökning inleddes beträffande urkundsförfalskning alternativt osant intygande respektive bokföringsbrott 1998-2000. Utredningsdirektiv expedierades till Polisen den 20 februari 2002 varefter, bortsett från en påminnelse som expedierades till Polisen den 7 mars 2005, inga uppgifter om handläggningsåtgärder finns noterade i diariet förrän den 27 oktober 2006, då förundersökningarna lades ned på grund av preskription. Samma dag beslutades att förundersökning avseende skattebrott inte skulle inledas med hänvisning till att det inte fanns anledning att anta att brott hade förövats samt med hänvisning till preskription.

704A-1711-02-1: Den 27 april 2001 anmäldes en person för grov oredlighet mot borgenärer under tiden den 5 januari – den 15 december 1999 samt för bokföringsbrott i två fall. Åklagarkammaren i Umeå har enligt vad Justitiekanslern kan utröna inlett förundersökning beträffande dessa tre brottsmisstankar. Den 25 juni 2002 flyttades ärendet från Umeå till Sundsvall, varefter inga handläggningsåtgärder finns noterade i diariet förrän den 26 januari 2006, då förundersökningarna angående bokföringsbrott lades ned. Den 3 maj 2006 expedierades utredningsdirektiv till Polisen angående den kvarvarande brottsmisstanken om grov oredlighet mot borgenärer. Den 15 maj 2006 expedierades ytterligare direktiv samt handlingar till Polisen. Den 23 maj 2006 inkom ett förhör från Polisen varefter förundersökningen lades ned samma dag. Den 6 juni 2006 expedierades beslutet till Polisen och den 3 oktober 2006 underrättades den tidigare misstänkte om att förundersökningen avseende samtliga tre brottmisstankar hade lagts ned.

704A-2318-03-01: Anmälan om förtal upptogs den 11 juli 2003 av Polismyndigheten i Västernorrland som inledde förundersökning. Enligt åklagarmyndighetens diarium inkom anmälan till åklagarkammaren den 2 september 2003 och utredningsdirektiv expedierades till Polisen den 5 september 2003. Den 21 november 2003 inkom förhörsprotokoll från Polisen, som meddelades nya utredningsdirektiv den 2 december 2003. Nästa diarieförda åtgärd avser den 18 februari 2005, då en påminnelse till Polisen expedierades. Den 10 oktober 2006 inkom Polisen med protokoll från ett förhör som hade hållits den 17 december 2003 samt en fråga om förundersökningen inte borde läggas ned. Den 25 oktober 2006 lades förundersökningen ned på grund av preskription.

Granskningen i denna del föranleder ingen anteckning i protokollet.

De iakttagelser som gjordes i de granskade ärendena rörde i samtliga fall utdragna handläggningstider. Sådana iakttagelser gjordes även i ett flertal andra ärenden som inte redovisas separat i detta protokoll.

Sedan de ovan angivna iakttagelserna hade anmälts för justitiekansler GL beslöt han att beträffande handläggningen av de i protokollet redovisade ärendena genom remisser inhämta yttranden från åklagarkammaren samt, i merparten av fallen, Polismyndigheten i Västernorrlands län.

Vid ett avslutande samtal mellan chefsåklagaren CK och Justitiekanslerns medarbetare redovisades översiktligt de iakttagelser som hade gjorts i de ärenden som hade granskats.

Justitiekanslern angav bl.a. att en inspektion som sker under en och en halv dag givetvis inte kan ge en fullständig bild av hur verksamheten vid åklagarkammaren fungerar. Det allmänna intrycket var dock att det framstod som tydligt att åklagarkammaren under några år varit kraftigt underbemannad, något som hade resulterat i att handläggningen beträffande ett antal ärenden blivit lidande. Justitiekanslern upplyste om att en närmare redogörelse för de iakttagelser som gjorts under inspektionen kommer att ges skriftligen i ett protokoll och att åklagarmyndigheten kommer att i förekommande fall beredas tillfälle att lämna sin syn på de frågor som tas upp.

Vad beträffar de ärenden där akterna av olika skäl inte var tillgängliga för granskning, förklarade Justitiekanslern att granskningen av dessa ärenden kommer att ske sedan åklagarkammaren har skickat akterna i fråga till Stockholm.

Inspektionen avslutades den 22 maj 2007 kl. 15.00 med ett tack till åklagarkammaren för den vänlighet och det tillmötesgående som hade visats Justitiekanslerns medarbetare under inspektionen.