JK 3745-07-31

Polismyndigheten i Stockholms län, City polismästardistrikt, har hit överlämnat en anmälan angående olaga hot för bedömning av om brott mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen har begåtts.

Den överlämnade anmälan är gjord av TE, som arbetar som reporter på Aftonbladets nättidning och skriver för tidningen i en blogg som är ansluten till nättidningen. Just den blogg som anmälan avser finns nu inte längre kvar. På bloggen fanns det en kommentarfunktion. Adressen till bloggen var www.blogg.aftonbladet.se/7. Enligt anmälan har TE utsatts för hot genom två meddelanden som har skickats till honom via kommentarfunktionen på denna blogg. Detta skall ha inträffat den 11 maj 2007.

De anmälda meddelandena lyder enligt anmälan följande.

”Jag kommer döda dig Turkiet var bäst. Signatur […].”

” Fuck you Sweden, you are full of guys. Please die T you are a fag. We should star a war against Sweden. Sweden fucks so fucking much this is a series death hot. Watch your back T fag.”

Beträffande bloggen och kommentarfunktionen har Justitiekanslern inhämtat följande uppgifter från TE. Hans blogg utgjorde en av Aftonbladets officiella bloggar. Ansvaret för dess innehåll låg på den ansvarige utgivaren för hela nättidningen och inte på honom. Kommentarerna som skrevs på hans blogg publicerades först efter att han hade granskat dem. Beträffande de två anmälda kommentarerna beslutade han efter en sådan förhandsgranskning att underlåta att publicera dem på bloggen.

Omfattas bloggen av grundlagsskydd?

Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott. En förutsättning för att Justitiekanslern skall vara behörig att ingripa med allmänt åtal är att den fråga som saken gäller omfattas av regleringen i tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Innehållet på en webbsida på Internet faller i princip utanför både TF:s och YGL:s tillämpningsområden. Enligt den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är emellertid grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpliga också bl.a. när en redaktion för en tryckt periodisk skrift med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur en databas. Det gäller under förutsättning att mottagaren inte kan ändra innehållet i databasen.

Justitiekanslern har i tidigare ärenden här funnit att Aftonbladets webbplats www.aftonbladet.se har grundlagsskydd enligt 1 kap. 9 § YGL med hänsyn till den koppling som finns till själva papperstidningen (se JK:s beslut den 9 november 2000 i ärenden med dnr 2841-00-31 och 3249-00-31). Det finns inte anledning att se saken på ett annat sätt när det som i detta fall handlar om Aftonbladets bloggtjänst, som tillhandahålls på en särskild webbplats, www.blogg.aftonbladet.se. Både bloggtjänsten och nättidningen ägs av samma företag, nämligen Aftonbladet Nya Medier AB.

För grundlagsskydd är det emellertid inte tillräckligt att det är ett traditionellt massmedieföretag som driver databasen utan att den även är ordnad så att massmedieföretaget har kontroll över innehållet i databasen.

Den som vill skriva en kommentar på den aktuella bloggen möts av följande information angående funktionen.

”Är du inloggad publiceras kommentaren omedelbart, om inte innehavaren har valt att godkänna först. Är du inte inloggad kan du inte se kommentaren förrän den har godkänts av bloggens innehavare.”

En granskning av den aktuella bloggen i förening med TE:s egna uppgifter ger vid handen att inläggen på hans blogg förhandsgranskades av honom innan de publicerades där. Bloggen jämte kommentarfunktionen var alltså så utformade att den som besökte sidan inte själv kunde påverka dess innehåll. Detta innebär att bloggen inklusive kommentardelen omfattades av det grundlagsskydd som tillkommer databaser enligt 1 kap. 9 § YGL.

Det kan här tilläggas att det numera finns information på de bloggar som Aftonbladet tillhandahåller som tyder på att grundlagsskydd nu inte råder för dessa.

Enligt 1 kap. 2 § YGL är varje svensk medborgare tillförsäkrad rätt att till bl.a. författare och andra upphovsmän samt redaktioner lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i sådana medier som omfattas av YGL (s.k. meddelarfrihet). Myndigheter och andra allmänna organ får enligt 1 kap. 4 § YGL inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon på grund av att han eller hon i ett sådant medium har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Regleringen innebär att ett ingripande från det allmänna mot den som med utnyttjande av meddelarfriheten lämnar meddelanden till bl.a. massmedier bara kan ske när YGL medger det. Detta innebär, med några inte här aktuella undantag, att straff- eller ersättningsansvar enligt allmän lag inte kan utkrävas av den som med stöd av sin meddelarfrihet lämnar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.

Som utgångspunkt gäller att YGL skapar skydd endast för uppgifter som är avsedda att ligga till grund för publicering i sådana medier som omfattas av YGL. Det krävs med andra ord att den som har lämnat ett meddelande också har åsyftat att det skulle offentliggöras. Om något sådant syfte inte föreligger hos uppgiftslämnaren aktualiseras inte reglerna om meddelarfrihet och ett straffrättsligt ansvar enligt allmänna straffbestämmelser kan komma i fråga för de uppgifter som har lämnats. Ett exempel på en sådan straffbestämmelse är 4 kap. 5 § om olaga hot. För frågan om meddelarfrihet föreligger saknar det dock betydelse om meddelandet har blivit publicerat eller inte.

De ifrågavarande meddelandena har sänts till reportern TE:s blogg, som var en av Aftonbladets officiella bloggar. Något annat kan i och för sig inte antas än att detta har skett med syftet att de skulle publiceras där. Det vore emellertid knappast rimligt att en person i skydd av meddelarfrihet skulle kunna hota just den person som för tillfället ansvarar för bloggen och som sålunda inte kan skydda sig mot hotet genom att låta bli att offentliggöra det. Exempelvis ett mycket allvarligt dödshot mot denne skulle då gå fritt från straff. När hot riktas mot den som ansvarar för bloggen torde man därför ofta få se det så att hotet är huvudsaken och offentliggörandeavsikten en bisak. Jag gör bedömningen att detta gäller här och att den som skickat yttrandena till TE därför inte kan åberopa meddelarfrihet.

Det sagda innebär att bedömningen av de ifrågavarande yttrandena skall ske utan hänsyn till att bloggen var grundlagsskyddad. I den mån yttrandena är brottsliga rör det sig sålunda inte om något tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Därmed är det inte Justitiekanslern som är åklagare, utan brottsmisstanken skall utredas av polis och vanlig åklagare.

Anmälan skall sålunda återlämnas till polismyndigheten för de åtgärder som kan bedömas motiverade där.