JK 4235-11-21
Klagomål mot en åklagares uttalanden i medierna m.m.
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern uttalar kritik mot statsåklagaren NS med anledning av hans uttalanden i vissa medier, men vidtar i övrigt ingen ytterligare åtgärd i ärendet.
Kort bakgrund
Statsåklagaren NS leder en förundersökning som inleddes 2006 angående misstankar om brott mot vissa FN-sanktioner. Utredningen har kommit att omfatta flera bolag däribland Scania AB. LÖ är vd för Scania AB. Han förhördes inom ramen för den pågående förundersökningen den 21 februari 2011. I förhörsprotokollet har antecknats att han hördes i egenskap av vittne. Av ett TT-telegram den 9 juni 2011 framgår att NS till medierna lämnat uppgifter av vilka framgår att LÖ inte kommer att delges misstanke om brott och att det således inte är aktuellt med något åtal mot honom.
Ärendet här
LÖ och Scania AB – genom ombudet advokaten PH – har i en skrivelse hit gjort en anmälan mot NS och anfört bl.a. att denne vid en rad tillfällen under 2010 och 2011 har uttalat sig i olika medier och därvid påstått att LÖ skulle vara brottsmisstänkt. I anmälan uppges vidare att NS röjt sekretessbelagda uppgifter ur utredningen beträffande LÖ och Scania AB, handlagt förundersökningen utan att iaktta sin objektivitets- och hänsynsplikt, kraftigt försenat utredningen samt till utländska myndigheter angett svenska subjekt för påstådda brott mot utländsk lagstiftning.
I ett beslut den 3 oktober 2011 fann jag att anmälan aktualiserade frågan om NS hade gjort sig skyldig till brott i tjänsten samt att en sådan fråga i första hand ska utredas av allmän åklagare. Ärendet överlämnades därför till Riksenheten för polismål, Malmö, (riksenheten) för de åtgärder som kunde anses påkallade där. I beslutet angavs att det sedan riksenheten hade tagit ställning till anmälan skulle övervägas om denna borde föranleda några ytterligare åtgärder inom ramen för Justitiekanslerns tillsynsuppgifter.
Vice överåklagaren EN vid riksenheten beslutade den 23 december 2011 att förundersökning inte skulle inledas beträffande tjänstefel resp. brott mot tystnadsplikt eftersom uppgifterna i ärendet inte gav anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal hade förövats (åklagarens dnr AM-165541-11). Såvitt gäller NS uttalanden i medierna anges i beslutet bl.a. följande.
Åklagaren har i media gjort olika uttalanden med innebörd att vd:n för Scania, LÖ, skulle höras och delges misstanke om grovt sanktionsbrott. Brottsmisstanken uppgavs bestå i att Scania i strid med FN:s sanktionsbestämmelser låtit två andra företag betala s.k. kickbacks till den irakiska regimen samt att om LÖ känt till detta lutade det åt åtal. Uppgifterna spreds även i utländska medier. Det påstås att åklagarens uttalanden lett till skada för LÖ och Scania.
/…/
Det finns inget generellt hinder för en åklagare att lämna uppgifter till massmedia under en pågående förundersökning. Åklagaren har att göra en prövning i det enskilda fallet om sekretess föreligger.
Före det aktuella uttalandet av åklagaren i nyhetsinslaget den 2 november 2010 har det, som det får uppfattas, varit allmänt känt att utredning pågick om bolaget och att misstanke delgivits olika personer i ledande ställning i bolaget. Vidare redogörs i inslaget för att LÖ är vd och ytterst ansvarig för bolaget. På fråga från reportern om LÖ ska delges misstanke bekräftar åklagaren detta genom att säga "ja, så kommer det att bli". I en utredning av detta slag får det anses naturligt att vd ska höras. Uppgiften om i vilken egenskap vd ska höras i utredningen är en uppgift som får anses omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Nämnda uppgifter har sedan även tagits upp i en artikel i Dagens Industri och spridits i media utomlands.
Med tanke på att uppgifterna tidigare varit kända om att utredning pågick, att personer i nivån under vd delgivits misstanke om brott och att åklagaren under en intervju bekräftat detta får det anses att åklagaren av oaktsamhet gjort uttalandet om i vilken egenskap LÖ ska höras. Vid en samlad bedömning får gärningen anses som ringa och inte nå upp till straffbar nivå även om LÖ förorsakats men. Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det förhållandet att vederbörande därefter vid förhör inte delgivits misstanke om brott ändrar inte denna bedömning.
LÖ och Scania AB har i en skrivelse hit kommenterat riksenhetens beslut och bl.a. angett att beslutet innehåller ett antal närmare angivna sakfel. Vidare har de i flera skrivelser hit påtalat att NS enligt deras uppfattning fortsatt att svartmåla Scania AB samt till stöd för detta gett in vissa tidningsartiklar.
Jag har tagit del av ingivna artiklar som publicerats i papperstidningar och på nätet samt av de anmälda TV-inslagen.
Jag har inte ansett det erforderligt att inhämta något yttrande från NS eftersom det är uppenbart att han – i vart fall i TV-inslag – gjort uttalanden av innebörden att LÖ skulle höras och delges misstanke om brott.
Riksenheten har utrett frågan om NS åtgärder innefattar något brott i tjänsten och funnit att så inte är fallet varför någon förundersökning inte ska inledas. Jag gör på grundval av det material som presenterats inte någon annan bedömning när det gäller den straffrättsliga frågan. Jag finner emellertid skäl att inom ramen för Justitiekanslerns tillsynsuppdrag göra vissa uttalanden.
Jag konstaterar inledningsvis att riksenhetens beslut slår fast att NS varit oaktsam genom sina uttalanden om i vilken egenskap LÖ skulle höras. Redan härigenom har det olämpliga i hans agerande lyfts fram. Jag vill emellertid utveckla detta.
NS leder den aktuella förundersökningen. Denna är massmedialt uppmärksammad både i Sverige och i utlandet. Det är naturligt att NS i sin egenskap av förundersökningsledare har kontakter med journalister. När han uttalar sig angående förundersökningen sker detta i tjänsten. En åklagare kan visserligen inte allmänt sett anses företräda den myndighet i vilken han är anställd. Av reglerna i rättegångsbalken följer emellertid att fullgörandet av åklagaruppgifter inte lagts på åklagarmyndigheterna som sådana utan på de enskilda åklagarna som personer. Uppgiftslämnandet i tjänsten av en åklagare anses därför inte omfattas av meddelarfrihet.
Offentlighetsprincipen innebär bl.a. en rätt för var och en, också för medierna, att få del av allmänna handlingar och av uppgifter som inte är sekretessbelagda. Den som i tjänsten lämnar sådana uppgifter ansvarar för att detta sker på ett omdömesgillt och professionellt sätt. De uppgifter som lämnas ska vara korrekta, objektiva samt sakligt underbyggda (jfr 1 kap. 9 § regeringsformen). Vidare föreskriver 23 kap. 4 § rättegångsbalken bl.a. att en förundersökning bör bedrivas på sådant sätt att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet. Vid mediekontakter inom ramen för en förundersökning är det självfallet mycket viktigt att bl.a. den enskildes integritet beaktas och att den som uttalar sig noga överväger vilka effekter ett uttalande kan få, inte bara för den fortsatta utredningen utan också för enskilda personer. Om det är oklart hur det förhåller sig med en viss fråga eller om uppgiftslämnaren saknar kännedom om ett faktiskt förhållande ska han eller hon upplysa om detta och inte spekulera om saken.
NS har i de anmälda TV-inslagen och såvitt framgår även till andra medier reservationslöst lämnat uppgift om att LÖ skulle komma att höras som misstänkt. Det borde ha stått klart för NS att det var en väsentlig fråga om det förelåg en misstanke om brott eller inte. Även om hans uttalanden skett av oaktsamhet finns det mot bakgrund av vad jag har anfört ovan skäl att rikta allvarlig kritik mot NS för att han lämnat felaktiga uppgifter vilket utsatt LÖ för olägenhet.
LÖ och Scania AB har i en av sina skrivelser hit lämnat synpunkter på riksenhetens beslut och därvid gjort gällande att beslutet innehåller ett antal sakfel. Påpekandena tar sikte på den straffrättsliga bedömningen. Jag finner därför inte skäl att kommentera skrivelsen men kommer att översända en kopia av den till riksenheten för de åtgärder man där kan anse påkallade.
När det gäller anmälan hit i övriga delar ger de inte anledning för mig att nu vidta någon ytterligare åtgärd eller att göra några uttalanden.