JK 4312-06-21

Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län för bristande rutiner i samband med att Polisen råkar skada viss egendom

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern kritiserar Polismyndigheten i Stockholms län för bristande rutiner i samband med att Polisen råkar skada viss egendom. 

Bakgrund

Den 25 november 2005 färdades två poliser till häst längs Narvavägen i Stockholm. Den ena hästen skyggade för ett föremål och backade in i två cyklar som var parkerade invid ridvägen. I vart fall en av cyklarna, som tillhörde MV, skadades. 

Den 6 december 2005 beslutade polismyndigheten att inte inleda förundersökning avseende smitning med motiveringen att det inte hade förekommit någon trafikolycka. Beslutet överprövades den 13 december 2005 av en åklagare utan att ändras; som skäl angavs att det inte fanns anledning att anta att något brott som hör under allmänt åtal hade förövats. 

MV begärde ersättning för den skadade cykeln hos Rikspolisstyrelsen. Genom ett beslut den 27 mars 2006 avslog Rikspolisstyrelsen anspråket med motiveringen att det inträffade inte var att anse som fel eller försummelse enligt skadeståndslagen

Klagomålet

MV har i en skrivelse till Justitiekanslern framfört klagomål mot Polismyndigheten i Stockholms län med anledning av det inträffade. Han har anfört bl.a. följande. Han fann sin cykel skadad på morgonen. Av en tillfällighet fick han genom en granne veta att det var en ridande polis, som hade tappat kontrollen över sin häst, som hade orsakat skadan. Genom att inte vidta erforderliga åtgärder efter det att cykeln skadades har polisen gjort sig skyldig till smitning. Den trafikmålsanteckning som upprättades innehåller ett antal sakfel. 

Polismyndighetens yttrande m.m.

Justitiekanslern har inhämtat ett yttrande från Polismyndigheten i Stockholms län och begärt svar på följande frågor: 

1. Vad har polismyndigheten för rutiner när incidenter som den i ärendet aktuella inträffar? Vilka åtgärder vidtas för att söka ta reda på ägaren till t.ex. en skadad cykel?

2. Hur gick det till i det aktuella fallet? Vidtogs några åtgärder med anledning av den upprättade trafikmålsanteckningen? Vad gjorde polismyndigheten för att söka ta reda på ägaren till cykeln? 

Polismyndigheten har i ett yttrande anfört bl.a. följande. 

”Bakgrund 

(…) Polismannen, vars häst orsakade skadan, skrev en trafikmålsanteckning och skickade den till Östermalms närpolisområde. Trafikmålsanteckningen diariefördes i T-diariet. Det fanns ingen information på cykeln som kunde leda till ägaren och därför kunde denne inte hittas. Cykelns ägare, MV, kontaktade rytteriet efter ca två veckor och polismannen bad då ägaren om ursäkt för olyckshändelsen och sade att denne kunde inkomma med ett yrkande om ersättning till polismyndigheten, men angav samtidigt att han inte kunde garantera någon ersättning. 

Ärendehanteringen 

Ärendet handlades vid City polismästardistrikts trafikgrupp, dnr 0201-T-45990/05. Undersökningsledaren beslutade den 6 december 2005 att inte inleda någon förundersökning med motiveringen att det inte var någon trafikolycka enligt Vägverkets definition i verkets handledning 1998:60. Därefter översändes handlingarna i ärendet till enheten för interna utredningar där en anmälan om tjänstefel/smitning upprättades. Chefsåklagare CE beslutade den 13 december 2005 att inte inleda förundersökning med motiveringen att anmälningsuppgifterna inte gav anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal förövats. 

(…) 

Besvarande av Justitiekanslerns frågor 

Allmänt gäller som rutin för alla polismän att kännedom om brott, händelser, incidenter och förhållanden i övrigt som rör arbetet och är av vikt skall rapporteras till närmaste förman och att rapport eller annan dokumentation skall skrivas i enlighet med förmannens direktiv, t.ex. minnesanteckning, trafikmålsanteckning eller brottsanmälan. Vidare skall i samband därmed de åtgärder som är möjliga vidtas, t.ex. kontroll av namnskylt eller annat som kan identifiera ägaren till det skadade föremålet och ägaren kontaktas. 

När en skada orsakats av en häst upprättar alltid polisrytteriet en trafikmålsanteckning som skickas till det aktuella närpolisområdet för en registrering i trafikdiariet. Trafikmålsanteckningen utreds därefter i berört polismästardistrikt. En kopia av trafikmålsanteckningen behålls vid polisrytteriet. Om det är en bil med registreringsskylt som skadats inhämtas information om ägaren via fordonsregistret och kontakt tas med ägaren via telefon eller brev där rytteriet talar om att det är de som orsakat skadan. Om det är en cykel som har namnuppgift, stöldmärkning eller liknande som kan identifiera ägaren görs efterforskningar och ägaren kontaktas. Cyklar utan namnuppgift eller annat som kan identifiera ägaren lämnar rytteriet utan åtgärd. 

Svaret på den andra frågan om det aktuella fallet och vilka åtgärder som vidtogs är följande. 

I det aktuella fallet skrev polismannen vars häst orsakade skadan på cykeln en trafikmålsanteckning och skickade den till Östermalms närpolisområde i enlighet med den gällande rutinen. Trafikmålsanteckningen diariefördes i T-diariet och lämnades vidare för utredning av trafikgruppen vid City Polismästardistrikt. Det fanns inga uppgifter på cykeln eller i övrigt som kunde identifiera ägaren och därför vidtogs inga åtgärder för efterforskning av ägaren. 

Bedömning 

Sammanfattningsvis gäller följande rutin vid cykelskador orsakade av polishästar. En trafikmålsanteckning upprättas. Efterforskning av ägaren till den skadade cykeln görs i det fall det finns uppgifter på cykeln som kan leda till att ägaren identifieras och då kontaktas ägaren och informeras om det inträffade. Om identifieringsuppgifter saknas på cykeln kan ägarförhållandet däremot inte utredas och därför vidtas inga sådana åtgärder. 

Polismyndigheten anser dock att det i de fall ägaren inte kan identifieras är lämpligt att polismannen som orsakat skadan lämnar ett meddelande på cykeln om det som hänt. Myndigheten avser att införa detta moment i rutinen gällande skadade föremål vars ägare inte kan identifieras. Vidare avser myndigheten att se över rapporteringsrutinen avseende händelser när polishästar orsakar skador på parkerade cyklar, dvs. utreda frågan om dokumenteringen då bör ske i annan form än som trafikmålsanteckning. 

(…) 

När det gäller frågan om smitning från polismannens sida kan polismyndigheten konstatera att polismannen har följt gällande rutin och rapporterat olyckshändelsen samt att chefsåklagaren har bedömt att inget brott har begåtts som faller under allmänt åtal.” 

MV har yttrat sig över vad polismyndigheten har anfört. 

Inledningsvis skall sägas att Justitiekanslern handlägger detta ärende inom ramen för sin tillsynsverksamhet och inte som ett skadeståndsärende; MV:s skadeståndsanspråk har handlagts av Rikspolisstyrelsen i enlighet med bestämmelserna i förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. 

Justitiekanslern instämmer i polismyndighetens bedömning att det får anses vara en otillfredsställande rutin att i de fall då det inte går att identifiera ägaren till ett föremål som har skadats av en polishäst inte vidta någon åtgärd alls. Det är knappast rimligt att ägaren inte får kännedom om skadeorsaken i ett sådant fall, eller som i detta fall får kännedom endast genom en tillfällighet. Polismyndigheten kan inte undgå kritik för sina bristande rutiner i angivet hänseende. 

Den av polismyndigheten föreslagna åtgärden – att fästa ett meddelande på det skadade föremålet – förefaller ändamålsenlig. Justitiekanslern utgår från att rutinen kommer att tillämpas även i de fall då andra föremål än cyklar, t.ex. barnvagnar, skadas. 

Justitiekanslern har inte funnit skäl att vidta några åtgärder i övrigt i ärendet. 

Justitiekanslerns beslut och polismyndighetens yttrande bör skickas till Rikspolisstyrelsen för kännedom.