JK 827-11-31

Fråga om ett hotfullt uttalande i direktsänd radio, riktat mot bl.a. den ansvarige utgivaren för radioprogrammet, har åtnjutit

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern återlämnar anmälan till Polismyndigheten i Skåne för de åtgärder som kan vara aktuella där.

Polismyndigheten i Skåne har hit överlämnat en anmälan angående olaga hot för prövning. Enligt anmälan har en person vid ett flertal tillfällen den 15 januari 2011 ringt till radioprogrammet Iranska föreningen för fred och dialog och i direktsändning sagt att han ska mörda alla på radiokanalen. Anmälarna har även uppgett att de har hotats av samma person tidigare.

Av Myndigheten för radio och tv:s hemsida framgår att Iranska föreningen för fred och dialog har tillstånd att sända närradio i Malmö under beteckningen Radio Aryamehr.

Enligt 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är varje svensk medbor-gare gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt att enligt den grundlagen i bl.a. ljudradio offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. I 1 kap. 2 § YGL stadgas vidare en rätt att till bl.a. redaktioner lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i sådana medier som omfattas av YGL (s.k. meddelarfrihet). Myndigheter och andra allmänna organ får enligt 1 kap. 4 § YGL inte utan stöd i grundlagen ingripa mot någon på grund av att han eller hon i ett sådant medium har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk.

Regleringen i YGL innebär, med några inte här aktuella undantag, att straff- eller ersättningsansvar enligt allmän lag inte kan utkrävas av den som med stöd av sin meddelarfrihet lämnar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.

Som utgångspunkt gäller dock att YGL skapar skydd endast för uppgifter som är avsedda att ligga till grund för publicering i sådana medier som omfattas av YGL. Det krävs med andra ord att den som har lämnat ett meddelande också har åsyftat att det skulle offentliggöras. Om något sådant publiceringssyfte inte föreligger hos uppgiftslämnaren aktualiseras inte reglerna om meddelarfrihet och ett straffrättsligt ansvar enligt allmänna straffbestämmelser kan komma i fråga för de uppgifter som har lämnats. Ett exempel på en sådan straffbestämmelse är 4 kap. 5 § i brottsbalken om olaga hot.

Frågan är då om de anmälda uttalandena har åtnjutit meddelarskydd. Uttalandena har lämnats i direktsänd radio och den person som uttalat sig i radioprogrammet måste därför i och för sig ha insett att de skulle komma att offentliggöras. Detta är dock enligt Justitiekanslerns uppfattning inte detsamma som att ett publiceringssyfte har förelegat i den mening som avses när det gäller att ge en meddelare skydd mot ingripanden från det allmännas sida. Enligt anmälan riktades hoten mot bl.a. den ansvarige utgivaren (”alla på radiokanalen”) och det vore knappast rimligt att en person i skydd av meddelarfrihet skulle kunna hota utgivaren när denne inte kan avstå från att offentliggöra hotet. När ett hot framförs i ett direktsänt radioprogram får därför hotet anses vara huvudsyftet och offentliggörandet en bieffekt. De aktuella uttalandena har därför enligt Justitiekanslerns uppfattning inte åtnjutit meddelarskydd (jfr Justitiekanslerns beslut den 12 oktober 2007, dnr 3745-07-31, där samma synsätt har kommit till uttryck).

Det sagda innebär att bedömningen av de aktuella yttrandena ska ske utan hänsyn till att radiosändningen var grundlagsskyddad. I den mån yttrandena är brottsliga rör det sig alltså inte om något yttrandefrihetsbrott. Justitiekanslern är följaktligen inte behörig att ta ställning till anmälan och handlingarna i ärendet återlämnas till Polismyndigheten i Skåne för de åtgärder som kan vara aktuella där.