JO dnr 1258-2017

I en anmälan till JO klagade AA på socialförvaltningen i Järfälla kommun. Han uppgav bl.a. följande: Relationsvåldshandläggaren skickade vid två tillfällen skrivelser till domstolen utan att rätten hade begärt det. Han fick inte bemöta anklagelserna som riktades mot honom i skrivelserna. Handläggaren var inte objektiv, utan försökte påverka hans rätt till umgänge med sina barn.

JO begärde att Socialnämnden i Järfälla kommun skulle yttra sig över det som AA hade anfört i sin anmälan.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande:

Familjerättens handläggning i ärendet

Järfälla och Upplands-Bro kommuns familjerätt sammanställde på uppdrag av Attunda tingsrätt ett yttrande enligt 6 kap. 20 §, andra stycket föräldrabalken , en så kallad snabbupplysning vilken avslutades 2016-12-07. Snabbupplysningen innehöll en redovisning av familjemedlemmarnas förekomst i Järfällas socialregister samt redogörelser för samtal med kvinnan, mannen samt ett av barnen. I snabbupplysningen finns uppgifter om att kvinnan och barnen vid tillfället uppehöll sig på skyddat boende samt uppgifter från kvinnan och ett av barnen om att våld utövats mot kvinnan av mannen.

Attunda tingsrätt beslutade vid muntlig förhandling 2016-12-12 om interimistiskt umgängesstöd för barnen enligt 6 kap. 20 § föräldrabalken .

Vuxenenhetens handläggning i ärendet

Kvinnan aktualiserades på Järfällas Vuxenenhet 2016-09-15 och dagen efter placerades hon på ett skyddat boende dit hon valde att ta med sina barn, handläggare i relationsvåldsärendet var [. . .].

De av Socialstyrelsen framtagna och rekommenderade bedömningsmetoderna ”FREDA-beskrivning” och ”FREDA-farlighetsbedömning” har använts i relationsvåldsärendet för att ge en närmre beskrivning av våldets karaktär och omfattningen av våldet samt för att skapa en bild av risken för fortsatt våld och dödligt våld.

Kvinnans advokat ber 2016-10-28 att handläggaren skriver ett intyg om de insatser som vuxenenheten tillhandahåller för dennes klient. Handläggaren skickar detta intyg till kvinnans advokat 2016-12-09.

Kvinnan ber handläggaren 2017-02-01 att skriva ett intyg till tingsrätten om att det är olämpligt för barnen att träffa sin far. Handläggaren meddelar att han kan skriva ett intyg om att det finns risk att barnen röjer barnens och moderns vistelseadress vid umgänget. Intyget skickas till Attunda tingsrätt 2017-02-03 och är det intyg som bifogats av AA i dennes JO-anmälan.

Kritiken som riktas mot handläggaren av AA är att denne visat bristande objektivitet i sina yttranden, att denne kommit med ogrundade anklagelser om våld samt att handläggaren ska ha kränkt barnens och AA:s rättigheter att träffa varandra. AA påpekar också i sin anmälan att handläggarens bedömningsmetoder är under all kritik och att handläggaren har yttrat sig till tingsrätten utan att de gett honom uppdraget att yttra sig.

Relationsvåldshandläggares primära uppdrag är att hjälpa drabbade personer att bli fria från våld. Det finns i uppdraget inget formellt ansvar att höra den eventuelle våldsutövaren. Det som görs inom ramen för uppdraget är en trovärdighetsbedömning av den förmodat utsattes berättelse och kravet på objektivitet är i förhållande till brukaren, det vill säga den förmodat våldsutsatta. I det yttrande som handläggaren skickat till Attunda tingsrätt, daterat 2017-02-03 sker en beskrivning av det våld som redovisats vid användandet av FREDA- bedömningsinstrument. Handläggaren uppger i möte med utredare att denne borde varit tydligare med att denna beskrivning är grundad på utsagor även om dessa bedömts som trovärdiga. Bedömningsmetoden relationsvåldshandläggaren använt sig av ”FREDA” är framtagen av och rekommenderad av Socialstyrelsen. Varken i det första yttrandet som ställdes till kvinnans advokat eller i det andra som skickades till Attunda tingsrätt görs några rekommendationer om att umgänge inte bör ske. Däremot påtalas risken för vad ett fortsatt umgänge skulle kunna leda till. Slutligen så stämmer det att handläggaren yttrat sig till tingsrätten utan att ha fått uppdraget av rätten att yttra sig.

I ärenden gällande vårdnad, boende och umgänge är det Järfälla- och Upplands-Bros familjerätts uppdrag att sammanställa och tillhandahålla den information som kan vara av betydelse för rättens beslut. Det bedöms därför som viktigt att information till rätten går via denna instans. Genomgången av ärendet har visat att det finns behov av att tydliggöra förvaltningens rutiner kring yttranden och intyg för att underlätta för handläggare som ofta hamnar i situationer där intyg efterfrågas. Ett arbete kommer att inledas med syfte att ge tydliga svar på i vilka situationer intyg ska skrivas, vem som skriver dem och vart dessa ska skickas.

AA kommenterade remissvaret och uppgav bl.a. följande: I februari 2017 hade relationsvåldshandläggaren kontakt med BB:s ombud och gav förslag på vad hon skulle anföra för att något umgänge mellan barnen och AA inte skulle komma till stånd.

AA bifogade några mejl som CC hade skickat till BB:s ombud i februari 2017. I ett mejl stod det bl.a. följande:

När det gäller umgänget: BB har sagt att det måste vara en assistent med. Då de som är anställda också är personer som bor på hennes boende finns det ju en ökad risk att boendet avslöjas. Jag har bett henne att prata med [ assistansbolaget: JO:s anmärkning ] eftersom det också gäller deras anställdas säkerhet. Jag tror att det kan bli svårt att garantera säkerheten för dem eftersom han redan har ringt en av assistenterna. När det gäller de två andra barnen kan de så klart vägra följa med och då kan inte umgängesstödet göra så mycket mer än att försöka. Får inte umgängesstödet med dem så går det inte att genomföra.

I ett annat mejl uttryckte CC bl.a. följande:

Om du får använda assistenternas säkerhet som ett argument så gör det. Men det är bara spekulationer från min sida. Jag håller med om att han går väldigt långt i sitt våld mot BB. Jag har faktiskt aldrig stött på det tidigare.

JO begärde att socialnämnden även skulle yttra sig över det som AA hade anfört i sitt yttrande över nämndens remissvar.

Bakgrund

[– – –]

l: AA riktar kritik angående ett besök socialtjänsten gjort hos AA:s dotter där relationsvåldshandläggaren redogjort för vilka olika typer av vårdnad som finns. Då dottern efter detta möte uttalat i familjerättens snabbyttrande att hon vill att modern ska få ensam vårdnad verkar AA dra slutsatsen att detta skulle bero på att relationsvåldshandläggaren har påverkat dottern till detta.

2: AA kritiserar det yttrande som relationsvåldshandläggare skickat till Attunda tingsrätt daterat 2017-02-03.

3: Relationsvåldshandläggaren ska ha gett förslag till moderns ombud på vad denne ska peka på för omständigheter för att undvika att umgänge ska komma till stånd.

4: Relationsvåldshandläggaren kritiseras för att denne i alltför stor utsträckning företrätt modern och ”verkat för” att inget umgänge skall ske mellan AA och hans barn.

5: Slutligen kritiseras också socialtjänsten för att de använder bedömningsinstrumentet ”FREDA” vid förmodat våld i nära relationer.

Analys

Kritiken att AA:s dotter skulle ha blivit påverkad av relationsvåldshandläggaren avseende sina åsikter om boende och umgänge anser socialförvaltningen är obefogad. I tjänsteanteckningar framgår att flera handläggare var närvarande vid aktuellt besök på det skyddade boendet och att relationsvåldshandläggaren förklarat vad de olika typerna av vårdnad innebär. Socialtjänsten har i enlighet med socialtjänstlagen och barnkonventionen en skyldighet att informera barn och ungdomar om deras rättigheter och låta dem komma till tals.

Angående relationsvåldshandläggarens kontakter med moderns ombud avseende frågor om umgänge anser socialförvaltningen att relationsvåldshandläggaren har agerat utifrån sitt uppdrag vilket är att hjälpa modern att bli fri från våld. Relationsvåldshandläggaren motsätter sig inte umgänget mellan barnen och AA utan värnar om att umgänget ska ske under säkra former. Detta bland annat på grund av att fadern tidigare kontaktat sitt ena barns personliga assistent vilket bedömdes öka risken för att adressen till moderns skyddade boende skulle röjas. Med anledning av barnets behov behöver en personlig assistent närvara vid umgänget.

Avseende övrig kritik att relationsvåldshandläggaren i för stor utsträckning företrätt modern, användandet av bedömningsinstrumentet FREDA samt det yttrande som relationsvåldshandläggare skickade till Attunda tingsrätt i februari 2017, hänvisar socialnämnden till tidigare lämnat yttrande daterat 2017-05-02.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

JO tog del av Attunda tingsrätts dagboksblad och dom den 26 juni 2017 i mål nr T 6474-16.

Socialtjänstens uppdrag består av uppgifter av skiftande karaktär. En uppgift som socialtjänsten har är att ge kvinnor som har varit utsatta för våld eller andra

Socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta vuxna insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas, ska nämnden ha genomfört en utredning och en riskbedömning (7 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer [SOSFS 2014:4]). I ett allmänt råd till bestämmelsen anges att socialnämndens stöd och hjälp bör kunna ges i form av bl.a. information och råd, hjälp att ordna ett stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakter med frivilligorganisationer och andra aktörer samt hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, t.ex. Polismyndigheten och Skatteverket.

Förutom att hjälpa våldsutsatta kvinnor har socialtjänsten andra uppgifter. En viktig uppgift är att socialnämnden i vissa fall ska lämna uppgifter till en domstol som ska bestämma i en fråga om vårdnad, boende eller umgänge.

När det gäller frågor om vårdnad, boende och umgänge med barn så avgörs de ytterst av en domstol. I sådana mål har rätten ett särskilt ansvar för att se till att dessa frågor blir tillräckligt utredda (6 kap. 19 första stycket § FB).

Det finns särskilda bestämmelser i FB om att en domstol kan hämta in uppgifter från en socialnämnd i sådana mål. Innan rätten avgör ett mål eller ett ärende om vårdnad, boende eller umgänge med barn, ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna upplysningarna till rätten ( 6 kap. 19 § andra stycket FB ). Om det behövs ytterligare utredning har rätten möjlighet att ge socialnämnden eller något annat organ i uppdrag att utse någon att verkställa den. När en sådan utredning har färdigställts kan den part som anser att det finns felaktigheter i utredningen påpeka det för domstolen. Domstolen ska självständigt pröva vilket värde uppgifterna i en utredning har, och domstolen kan ta initiativ till ytterligare utredningsåtgärder ( 6 kap. 19 § tredje stycket FB ).

Rätten får besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden fram till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden. Rätten kan hämta in upplysningar från socialnämnden i frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet ( 6 kap. 20 § FB ).

I vissa situationer finns det en skyldighet för nämnden att lämna ett yttrande till domstolen även om den inte har begärt det. Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i en fråga om vårdnad, umgänge eller förmynderskap för ett barn ska nämnden göra en framställning eller ansöka om det hos den domstol till vilken ärendet hör (5 kap. 2 § socialtjänstförordningen

I ärenden som gäller stöd och hjälp till våldsutsatta vuxna är det inte ovanligt att den enskilde vill att socialtjänsten ska hjälpa till med att skriva intyg eller yttranden till andra myndigheter som den enskilde har kontakter med.

Det finns visserligen inte något formellt hinder mot att en handläggare vid socialtjänsten skriver ett intyg om den enskildes kontakter med socialtjänsten. Om ett intyg eller yttrande lämnas är det dock viktigt att tänka på att det kan få betydelse i såväl offentliga som enskilda rättsförhållanden. Vid utformningen av en sådan skrivelse eller ett intyg måste den grundlagsfästa objektivitetsprincipen beaktas som följer av 1 kap. 9 § regeringsformen och som innebär att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta saklighet och opartiskhet. Det gäller inte bara hur en sak faktiskt har handlagts, utan även hur myndighetens handlande har uppfattats. Numera kommer principen också till uttryck i 5 § i förvaltningslagen (2017:900) , FL.

Om en enskild ber en handläggare att skriva ett intyg eller ett yttrande måste handläggaren agera så att hans eller hennes opartiskhet inte kan ifrågasättas. Handläggaren måste bl.a. ta hänsyn till att det kan finnas en bakomliggande konflikt mellan den enskilde och en annan part som kan påverka frågan huruvida det är lämpligt att ett intyg utfärdas eller inte. I en sådan skrivelse bör givetvis handläggaren också bara uttala sig om omständigheter som han eller hon har tillräcklig kännedom om. Kravet på att företrädare för det allmänna ska agera sakligt och objektivt innebär bl.a. att en sådan skrivelse som regel endast ska innehålla en redovisning av faktiska förhållanden, och inte några värderingar eller bedömningar. De formuleringar som används måste övervägas noga, och det är angeläget att handläggaren försäkrar sig om att skrivelsen inte kan uppfattas som att han eller hon har gjort en egen bedömning av situationen. Möjligheten att i en skrivelse ta in uppgifter som rör någon annan än den som intyget gäller kan vidare begränsas av den sekretess som gäller för uppgiften hos socialtjänsten.

I mål om vårdnad, boende och umgänge med barn har socialnämnden lagreglerade uppgifter när det gäller att lämna upplysningar till domstolen. JO har i flera beslut uttalat att det är angeläget att stor försiktighet iakttas när uppgifter lämnas vid sidan av de bestämmelserna. När det pågår en tvist mellan föräldrarna om vårdnad, boende eller umgänge med barn finns det skäl att vara särskilt återhållsam med att skriva yttranden på begäran av den ena föräldern eftersom det då finns en risk för att nämnden uppfattas som partisk (se t.ex. JO

Skrivelserna i det aktuella fallet

I detta fall hade relationsvåldshandläggaren upprättat båda skrivelserna på begäran av BB, och syftet var att de skulle användas i målet vid tingsrätten som bl.a. handlade om umgänge med barn.

När ett intyg eller ett yttrande upprättas av någon från socialtjänsten i ett mål om t.ex. umgänge med barn utan att domstolen har begärt ett sådant intyg eller yttrande och det inte heller är fråga om ett sådant yttrande som avses i socialtjänstförordningen så finns det givetvis en stor risk för att nämnden kan uppfattas som partisk redan genom att intyget upprättas. Det gäller oavsett vem från socialtjänsten som skriver intyget eller yttrandet. Utrymmet för en handläggare vid socialtjänsten att skriva ett intyg eller ett yttrande i ett sådant mål utan att nämnden uppfattas som partisk är därför ytterst begränsat. Enligt min mening bör därför inte en socialsekreterare, på eget initiativ eller på uppdrag av endast den ena föräldern, skriva yttranden eller intyg som är avsedda att användas i en tvist som gäller vårdnad, boende och umgänge enligt FB.

Anledningen till att relationsvåldshandläggaren upprättade skrivelserna var för att BB skulle använda dem i tvisten vid domstolen. Det måste ha stått klart för handläggaren att syftet med att skrivelserna skulle användas i domstolen var att påverka domstolens ställningstagande i frågan om AA skulle ha umgänge med parternas barn. Redan omständigheten att relationsvåldshandläggaren upprättade skrivelserna innebar alltså en risk för att AA skulle kunna uppfatta nämnden som partisk. Nämnden har i sitt remissvar angett att uppdraget att sammanställa och tillhandahålla den information som kan vara av betydelse för rättens beslut vilar på familjerätten och att det är viktigt att information till rätten går den vägen. Jag delar den bedömningen. För att inte riskera att påverka förtroendet för socialtjänstens verksamhet borde relationsvåldshandläggaren enligt min mening över huvud taget inte ha upprättat skrivelserna. Han får därför kritik för att han upprättade skrivelserna.

Jag går nu över till att uttala mig om skrivelsernas innehåll. Båda skrivelserna innehåller uppgifter om AA som BB hade lämnat till socialtjänsten, bl.a. en redogörelse för bakgrunden till varför hon och deras gemensamma barn bodde i ett skyddat boende och att AA hade utsatt BB för allvarligt våld. I skrivelsen daterad den 3 februari 2017, som handläggaren skickat in till tingsrätten, framhöll han att det fanns vissa risker när det gällde barnens umgänge med AA I skrivelsen anger handläggaren vidare bl.a. att BB är trovärdig i sin berättelse och att hon har ett fortsatt skyddsbehov.

Skrivelserna beskriver alltså inte bara BB:s faktiska förhållanden, utan innehåller en redogörelse för händelser kopplade till AA. Det framgår inte heller att skrivelserna enbart bygger på BB:s uppgifter om AA. Jag har

Relationsvåldshandläggarens mejl till BB:s ombud

I ett mejl som relationsvåldshandläggaren skickade till BB:s ombud uttryckte handläggaren bl.a. att han instämde i att AA gick ”väldigt långt i sitt våld mot […]” och att han ”faktiskt aldrig hade stött på det tidigare”. Handläggaren uppmanade även BB:s ombud att använda ett av barnens assistenters säkerhet som ett argument mot umgänge. AA fick kännedom om innehållet i mejlet eftersom det lämnades in till tingsrätten i ett ärende som gällde verkställighet av ett beslut om umgänge. Det framstår som uppenbart att handläggaren hade tagit ställning för BB i tvisten om umgänge. Han borde också ha räknat med att mejlen skulle kunna komma att användas i domstolen. För sin bristande objektivitet i dessa avseenden ska handläggaren kritiseras.

Övrigt

I sitt remissvar har nämnden angett att kravet på objektivitet i ett ärende som gäller stöd och hjälp till en våldsutsatt person gäller i förhållande till den enskilde i det aktuella ärendet. Nämnden har i övrigt inte berört frågan om hur innehållet i relationsvåldshandläggarens skrivelser eller mejl förhåller sig till objektivitetsprincipen. Resonemanget väcker frågor om nämnden har bristande förståelse för vikten av att hela nämndens handlande präglas av objektivitet. Jag förutsätter att nämnden vid det fortsatta arbetet med att utveckla förvaltningens rutiner i berört avseende beaktar det som jag nu har anfört.

Ärendet avslutas.