JO dnr 1759-1999

AA anmälde Länsarbetsnämnden i Jönköpings län till JO för dess handläggning av ärenden rörande varsel om uppsägning. Han anförde i huvudsak följande. Företag som avser att varsla om uppsägning får av länsarbetsnämnden en blankett, på vilken de kan ange om de önskar att varselbeskedet skall vara sekretessbelagt eller inte. Länsarbetsnämnden har för AA förklarat att företagets inställning utgör endast en del av nämndens bedömning i det fall att handlingar begärs utlämnade i ärendet. Enligt uppgift har dock länsarbetsnämnden haft en från företaget avvikande åsikt i endast ett fall. I det fallet hade uppgifterna redan publicerats i lokaltidningen och företagsledningen tillfrågades dessutom om det var i sin ordning att lämna ut uppgifterna. AA ifrågasatte om inte länsarbetsnämndens förfarande står i strid med sekretesslagens mening. Han ansåg vidare att bedömningen av sekretess bör vara mycket strikt och att länsarbetsnämnden bör få klara regler för när sekretess skall användas.

Från Länsarbetsnämnden i Jönköpings län inhämtades en kopia av den aktuella blanketten. Blanketten hade följande lydelse.

FRÅGA OM SEKRETESS

Vi medger att länsarbetsnämnden får lämna ut uppgift om detta varsel  Ja  Nej

Underskrift:........................................Namnförtydligande:................................

Företrädare för massmedia ringer så gott som varje dag till länsarbetsnämnden för att få reda på om något varsel kommit in. Länsarbetsnämnden prövar varje sådan framställning utifrån gällande sekretessbestämmelser (se nedan). Undantag från sekretess kan medges av den som skyddas (t ex ett företag som lämnat varsel). Ett sådant medgivande kan göras ovan.

Lagen ( 1974:13 ) om vissa anställningsfrämjande åtgärder innehåller regler om bl.a. varsel. Av dessa följer att underrättelser och varsel om driftinskränkningar

Enligt 7 kap § 10 Sekretesslagen gäller sekretess i ärende om arbetsförmedling m.m. för uppgift om enskilds personliga förhållanden, och enligt 8 kap § 1 gäller sekretess i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

Länsarbetsnämnden kommer att lämna ut uppgift om varsel, namn och kontaktperson till Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) samt till

Trygghetsrådet i Jönköping (SAF/Ptk), med förbehåll att uppgifterna endast får användas i försäkrings- respektive medlemsärende, och att uppgifterna inte får röjas för utomstående. Förbehållet gäller också att innan någon åtgärd vidtas (t.ex. spridande av trycksaker eller annan information till enskild arbetstagare inom företaget) skall företagsledningens samtycke och synpunkter inhämtas.

OBS! Blanketten skall alltid fyllas i och skrivas under samt bifogas varselanmälan

Ärendet remitterades till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för yttrande. I remissvaret anfördes följande.

Sekretessregler i s.k. varselärenden

8 kap. sekretesslagen innehåller regler om sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Av 8 kap 1 § framgår att sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Bland lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder återfinns lagen ( 1974:13 ) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.

Uppgifter i de ärenden som initieras enligt denna lag, s.k. varselärenden, lämnas av företag som av olika skäl måste inskränka sin verksamhet. Företagen är skyldiga att på sätt som lagen bestämmer informera länsarbetsnämnden om driftinskränkningen, bl.a. genom att lämna uppgifter om namn på de anställda som berörs.

Sekretess är huvudregel (omvänt skaderekvisit) vad gäller uppgifter i varselärenden. Den som tillämpar bestämmelsen måste därför förvissa sig om att det står helt klart att uppgiften kan utlämnas utan att företaget i de aktuella ärendena lider skada.

Den höga sekretesströskeln har t.ex. fått till följd att länsarbetsnämnderna i diarieföringen av handlingar i varselärenden med stöd av 15 kap. 2 § 2 st sekretesslagen vanligen utelämnar namnet på det företag som varslat, för att diariet i övriga delar skall kunna företes för allmänheten.

AA synes ha en uppfattning att en mindre sträng sekretess bör gälla för uppgifter i dessa ärenden. Han framhåller att sekretess skall gälla först när ett företag lider ”mycket svår och påvisbar skada”.

Med hänvisning till vad nyss sagts delar AMS inte denna uppfattning.

Även om sekretesslagens regler inte så sällan är svåra att tillämpa är de emellertid enligt AMS mening så ”klara” som AA efterlyser.

Länsarbetsnämndens handläggning av kontakter med företag som avser lämna eller har lämnat varsel om driftinskränkning – – –

Länsarbetsnämnden har enligt AMS mening inget författningsstöd för detta krav. Intresset från massmedia om att få uppgifter om företag som varslat är emellertid stort, varför det kan anses praktiskt att lämna företagen i fråga tillfälle att ge sitt medgivande till att lämna ut uppgifter.

Ett nej från företagets sida att lämna ut uppgifter är dock utan verkan vilket även länsarbetsnämnden synes mena när man berör frågan i sitt brev av 1999-04-28 till AA.

Användningen av blanketten står därför enligt AMS mening inte i alla delar i överensstämmelse med en författningsenlig handläggning av utlämnandeärenden.

I blanketten finns även texten ”om varslet orsakats av konkurs så omfattas uppgifter om konkursen inte av sekretesslagen ”. Vad som avses med denna mening är otydligt. Oavsett om det varslande företaget är i konkurs eller ej måste 8 kap 1 § sekretesslagen anses vara tillämplig på uppgifter om företagets affärs- och driftförhållanden.

AMS avser därför att ta upp en diskussion med länsarbetsnämnden om ändringar i blanketten utifrån vad här sagts samt med beaktande av Justitieombudsmannens beslut i ärendet.

Av upplysningar som inhämtades från länsarbetsnämnden framgick följande. Ett varselärende hos länsarbetsnämnden initieras av att en företrädare för ett företag informerar om att företaget avser att varsla om uppsägning. Företaget tillställes då ett ”standardpaket”, bestående av s.k. varselblankett, den i detta ärende aktuella sekretessblanketten samt ett par informationsbroschyrer. Om företaget på blanketten efterger sekretessen lämnas handlingarna ut vid begäran härom. Om företaget däremot markerar i nej-rutan och inte bifogar en skrivelse med sina skäl för detta – och skälen inte på annat sätt är kända – tar länsarbetsnämnden kontakt med företaget och efterhör dess skäl för att anse att sekretess skall föreligga. De flesta varselbeskeden beläggs inte med sekretess av länsarbetsnämnden.

Stf. JO Ekberg anförde i beslut den 12 april 2000 följande.

Som framgår av remissvaret gäller presumtion för sekretess enligt 8 kap. 1 § sekretesslagen i ärenden om varsel enligt lagen ( 1974:13 ) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Paragrafen avser att skydda företag såvitt gäller deras affärs- och driftförhållanden.

Den för vilken sekretessen är tillkommen kan enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen själv förfoga över sekretessen. Enligt det lagrummet kan nämligen sekretess till skydd för enskild helt eller delvis efterges av den enskilde. Med en enskild avses såväl en enskild fysisk person som en enskild juridisk person. Att samtycke kan ges i förväg med tanke på en kommande situation framgår av förarbetena till sekretesslagen ( prop. 1979/80:2 , del A, s. 331).

I ett läge där det ofta förekommer att handlingar som kan vara sekretessbelagda begärs utlämnade från en myndighet kan det ligga i linje med myndighetens allmänna serviceansvar att i förväg inhämta synpunkter på ett utlämnande från den för vilken sekretessen är tillkommen. En sådan åtgärd kan vara ägnad att

När det gäller den av länsarbetsnämnden använda blanketten för förfrågan om sekretess är jag däremot mera tveksam om den är alldeles lämpligt utformad. Den kan genom de inledande kryssalternativen ge det intrycket att det är företaget som självständigt förfogar över frågan huruvida utlämnande av uppgift om varsel får äga rum. Så är ju inte fallet. Om företaget inte lämnar medgivande till utlämnande, ankommer det på länsarbetsnämnden att med utgångspunkt från bestämmelserna i sekretesslagen pröva huruvida utlämnande kan ske. Det är som framgått av utredningen inte ovanligt att nämnden vid en sådan prövning finner att skäl för sekretess inte föreligger.

Det har vidare upplysts att nämnden i vissa fall där samtycke till utlämnande inte ges tar kontakt med företaget och efterhör företagets närmare grunder för att sekretess skall anses föreligga. Med hänsyn till det skaderekvisit som finns i sekretessbestämmelsen – sekretess råder om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att företaget lider skada – är självfallet företagets inställning en viktig del i den bedömning som länsarbetsnämnden skall göra. Nämnden måste emellertid väga in även andra faktorer när ställning skall tas till om utlämnande kan ske. Det sägs visserligen i blanketten att nämnden prövar utlämnandefrågor enligt gällande sekretessbestämmelser men utan uttrycklig erinran om detta förhållande vid kontakten med företaget kan företaget ånyo bibringas uppfattningen att det är företagets åsikt som är avgörande för om utlämnande skall ske eller ej.

Enligt min mening bör tydligare än som nu sker anges på blanketten att företagets uppfattning i sekretessfrågan – i fall då eftergift inte medges – endast utgör en del av underlaget för länsarbetsnämndens bedömning vid en begäran om handlingsutlämnande. AMS har i sitt yttrande pekat på andra delar av blanketten där en översyn kan vara motiverad. Eftersom AMS avser att ta upp en diskussion med länsarbetsnämnden om ändringar i blanketten och jag förutsätter att så sker går jag inte vidare i ärendet.