JO dnr 1919-2007

I en anmälan mot Länsrätten i Mariestad begärde Socialnämnden i Falköpings kommun att JO skulle granska domstolens handläggning av ett mål angående en ansökan om vård enligt lagen ( 1990:52 ) med särskilda bestämmelser om vård av unga – LVU. Socialnämnden framförde bl.a. följande.

Socialnämnden beslutade den 10 januari 2007 om omedelbart omhändertagande enligt LVU av flickan AA, född år 1994, vilket beslut fastställdes av Länsrätten i Mariestad den 22 januari 2007. Sedan socialnämnden i ansökan, som kom in till länsrätten den 6 februari 2007, begärt att AA skulle beredas vård enligt 1 § och 2 § LVU, hölls muntlig förhandling i målet den 16 februari 2007. Vid förhandlingen gavs modern, hennes ombud och barnets ombud utrymme att föra talan. Då kommunjuristen, som biträdde socialnämnden, begärde ordet förvägrades detta av rådmannen BB och förhandlingen förklarades därefter avslutad. Förhandlingen inleddes med att parterna fick redogöra för sina respektive yrkanden. Utöver detta gavs alltså inte socialnämnden tillåtelse att komma till tals. Socialnämndens intention med att begära ordet var inte att upprepa det som redan framförts skriftligen utan att kunna bemöta de påståenden och slutsatser som ombuden hade redovisat under förhandlingen.

När socialnämnden tog del av domen, där det framgick att länsrätten hade avslagit socialnämndens ansökan om vård enligt LVU, beslutade nämnden att överklaga och begära inhibition. Syftet med begäran om inhibition var att säkerställa att barnets mor inte skulle hämta flickan från den utredningsinstitution där hon varit placerad sedan det omedelbara omhändertagandet. Socialförvaltningen kontaktade BB och upplyste om sin begäran och om att det var av största vikt att länsrätten uppmärksammade det fax som nämnden skulle skicka samt behandlade det som brådskande. BB gav vid telefonsamtalet intryck av att faxet skyndsamt skulle vidaresändas till kammarrätten. Faxet skickades till länsrätten fredagen den 23 februari 2007 kl. 14.27. Länsrätten dröjde dock till efter veckoslutet med att

översända handlingarna till kammarrätten. Vid den tidpunkten hade modern redan agerat och hämtat hem dottern från utredningsinstitutionen.

Länsrätten anmodades att göra en utredning och yttra sig angående vad som framförts i anmälan.

Rådmannen BB yttrade följande.

Av protokoll över förhandlingen framgår att den pågått klockan 14.00–17.00, med två pauser. Efter förhandlingen överlade länsrätten och beslutade dom i målet, vilket avslutades kl. 17.30.

Socialnämnden anför att man inte fått tillräckligt utrymme för sin talan och att förhandlingen avbrutits av undertecknad trots att man påtalat detta.

Socialnämndens talan i målet har sin grund i en inom myndigheten upprättad skriftlig utredning. Socialnämnden vidhöll vid förhandlingen sin ansökan om vård. I den situationen var det främst av vikt att klargöra vilken inställning som vårdnadshavaren respektive barnets ställföreträdare och offentliga biträde hade i målet. Länsrätten hörde som vittnen barnets lärare och den man som mor och barn flyttat till. Socialnämndens företrädare hade då tillfälle att ställa frågor. Som nämnts så avlutades förhandlingsdelen kl. 17.00. Det är riktigt att kommunjuristen i samband med det inte gavs tillfälle att anföra mera. Det kan jag nu bara beklaga. Å andra sidan så hade socialnämnden rollen som sökande i målet och det bör därför ha varit vårdnadshavaren och/eller barnets ställ företrädare som skulle ha haft sista ordet.

I sin begäran om granskning tar socialnämnden vidare upp sådant som har samband med nämndens överklagande av länsrättens dom. Även i det fallet var det fråga om åtgärder en fredag eftermiddag. Det är riktigt att jag kontaktades av en kvinna från socialtjänsten. Jag vill också minnas att hon framförde vikten av att faxet uppmärksammades och att jag förklarade att det är andra inom länsrätten som tar emot fax (på en annan våning). Efter samtalet försökte jag vidarebefordra att ett fax med överklagande skulle inkomma hit, men jag minns inte nu vem eller vilka jag kontaktade.

Slutligen kan nämnas att kammarrätten numera genom dom 2007-04-05 bifallit socialnämndens yrkande om tvångsvård (skiljaktig mening framgår av domen).

Lagmannen CC yttrade bl.a. följande (bilagorna uteslutna här).

Länsrätten har vid kontroll av inkomna fax konstaterat att ifrågavarande fax inkom till länsrätten kl. 15.39 dvs. drygt en timma senare än den av social nämnden angivna tidpunkten, jfr trafikrapport, bilaga 2. Vintertid gällde vid tillfället, stor noggrannhet gäller beträffande faxarnas tidsinställning i domstolarna just med hänsyn till att tidpunkter kan ifrågasättas vid överklaganden m.m. Vid vilken tidpunkt ifrågavarande fax har hämtats av handläggare framgår inte av anteckningar i målhanteringssystemet VERA. Detta är heller inte någon föreskriven åtgärd vid domstolen. Överklagandet har däremot registrerats och rättidsprövats av behörig domstolssekreterare. Överklagandet och akten har senare samma dag, dock senast klockan 16.30 översänts till Kammarrätten i Jönköping med ordinarie postgång, se dagboksblad bilaga 3. Denna rutin är en överenskommelse med överrätterna då dessa inte vill pröva överklaganden utan tillgång till fullständigt aktmaterial inklusive band med vittnesförhör. Hade länsrätten faxat över överklagandet och övriga handlingar i målet skulle detta troligtvis inte ha varit kammarrätten till del förrän tidigast efter klockan 17.00. Kammarrättens beredskap gällande faxar och beslut angående inhibition vid denna sena tidpunkt är inte känd av länsrätten.

Socialnämnden i Falköpings kommun kommenterade remissvaret och anförde att länsrätten i sitt yttrande hade berört ett annat fax än det som var aktuellt i ärendet.

I ett beslut den 1 februari 2008 anförde stf JO Ragnemalm följande.

Förfarandet vid muntlig förhandling i allmän förvaltningsdomstol är när det gäller förhandlingens yttre förlopp i huvudsak oreglerat, till skillnad från vad som gäller i allmän domstol (jfr t.ex. bestämmelserna i 43 kap. 7 – 9 §§ och 46 kap. 6 – 10 §§ rättegångsbalken om huvudförhandling i underrätt). Ett grundläggande krav på förfarandet vid en muntlig förhandling är dock givetvis att parterna, även parter som företräder det allmänna, får tillfälle att komma till tals och tillvarata sina intressen, särskilt då domstolen tar upp målet till avgörande i direkt anslutning till den muntliga förhandlingen. Detta följer redan av kommunikationsprincipen (se 10 , 12 och 18 §§ förvaltningsprocesslagen , 1971:291).

Socialnämnden har beträffande förfarandet vid den muntliga förhandlingen i länsrätten anfört att nämnden trots önskemål härom inte fick möjlighet att yttra sig angående uppgifter som hade framkommit under förhandlingen. Utredningen i ärendet får anses bekräfta detta. Det har inte lämnats någon godtagbar förklaring till det inträffade. Jag kan konstatera att handläggningen inte var tillfredsställande och domstolen kan inte undgå kritik för detta.

Uppgift står mot uppgift i fråga om när socialnämndens fax med överklagande och begäran om inhibition kom in till länsrätten. Jag anser det inte meningsfullt att ytterligare utreda saken.

Med erinran om ovan anförd kritik avslutas ärendet.