JO dnr 3381-2005

I en anmälan, som kom in till JO den 27 juli 2005, klagade AA på att Länsstyrelsen i Västra Götalands län felaktigt hade angett att ett överklagande hade kommit in i rätt tid samt överlämnat överklagandet och övriga handlingar i ärendet till Länsrätten i Göteborg. Dessutom ifrågasatte han länsstyrelsens besked att det inte gick att undvika en prövning i länsrätten. Vidare uppgav han bl.a. att han samma dag som den felaktiga rättidsprövningen skett hade fått muntligt besked från en handläggare hos länsstyrelsen om att beslutet hade vunnit laga kraft.

Anmälan remitterades till länsstyrelsen för utredning och yttrande. I länsstyrelsens remissvar den 1 november 2005 anfördes i huvudsak följande.

Yttrande

En tjänsteman har gjort ett räknefel vid s.k. rättidsprövning. Felet ledde till att Länsstyrelsens beslut inte vann laga kraft och att beslutet i stället lämnades över för prövning till högre instans. En fortsatt rättslig prövning av bygglovärendet hade inte skett om Länsstyrelsen hade fattat ett korrekt beslut om tiden för överklagande.

För AA medför det inträffade att han blivit tvungen att vänta ytterligare tid på ett lagakraftvunnet beslut och att han behövde svara i högre instans. Han har alltså fått lägga tid och kraft på en fortsatt prövning av ärendet. Han har berättat att han även mått mycket dåligt av det som hänt och av att behöva fortsätta att argumentera mot sin granne.

Länsstyrelsen har fattat ett felaktigt beslut avseende om överklagandet kommit in i rätt tid. Felet har medfört att det rättsliga förfarandet har dragit ut på tiden vilket har medfört olägenheter för AA. Länsstyrelsen har framfört sin ursäkt till honom muntligt och skriftligt.

Rutinerna för rättidsprövning har setts över för att undvika att felet upprepas.

Utredning

Sedan miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun beslutat att avslå en ansökan från BB om bygglov för att ta i anspråk ett verandatak som balkong på fastigheten T. x:x i Sotenäs kommun, överklagade BB kommunens beslut till Länsstyrelsen.

De som deltagit i den slutliga handläggningen av Länsstyrelsens ärende hade båda semester från mitten av juni och in i juli. Rättidsbedömningen gjordes därför av annan handläggare på enheten. Hon räknade fel och bedömde att överklagandet hade kommit in i rätt tid. Hon antecknade beslut om rätt tid på överklagandet på gängse sätt och ärendet med handlingar skickades därefter till Länsrätten i Göteborg.

Länsrätten i Göteborg har i dom den 30 september 2005 avslagit BB:s överklagande. Han har överklagat länsrättens dom till kammarrätten.

Under vecka 27, den 4 - 8 juli, hade AA flera kontakter med Länsstyrelsen. Därvid redogjorde den handläggare som hade beslutat om rättidsprövningen för vad som inträffat. AA hade upprepade kontakter med ytterligare företrädare för Länsstyrelsen, bl.a. chefen för rättsenheten CC.

CC framförde under den aktuella veckan muntliga och skriftliga ursäkter till AA för det begångna felet. Hon informerade om de regler som gäller vid den aktuella prövningen. Hon framförde också till AA att Länsstyrelsen inte har möjlighet enligt gällande rätt att återkalla beslut om att överklagandet kommit in i rätt tid och om att överlämna handlingarna till länsrätten. I samband med detta gick hon igenom aktuella rättskällor och hon hade även kontakt med DD, vid Riksdagens ombudsmän, eftersom AA hänvisade till henne.

CC informerade vidare om möjligheterna att JO-anmäla Länsstyrelsen och om möjligheterna att begära skadestånd för det inträffade. Hon uppmanade honom också att själv ta kontakt med länsrätten för att lägga fram sin sak.

CC skrev till länsrätten och informerade om att Länsstyrelsen gjort fel vid rättidsbedömningen.

AA har anfört att han fick besked från Länsstyrelsen den 28 juni 2005 om att Länsstyrelsens beslut hade vunnit laga kraft. Samma dag kom överklagandet in till Länsstyrelsen. I akten saknas anteckningar om att någon har lämnat detta besked till honom. Länsstyrelsen har frågat den personal som vid den aktuella tidpunkten under sommaren arbetade med överklagningsärenden och rättidsprövningar om någon har talat med AA och lämnat honom beskedet att beslutet vunnit laga kraft. Ingen kan erinra sig något sådant samtal och AA:s uppgift kan därför inte bekräftas.

Tillsammans med remissvaret gavs bl.a. in ett yttrande från den handläggare som hade gjort den felaktiga bedömningen.

AA gavs möjlighet att kommentera remissvaret.

Av 24 § förvaltningslagen (1986:223) följer att det är den myndighet som har beslutat i ärendet som prövar om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Den högre instansen kan inte överpröva underinstansens bedömning i denna fråga. I och med att den beslutande myndigheten konstaterat att överklagandet har kommit in i rätt tid och överlämnat handlingarna i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet (se 25 § förvaltningslagen ) är frågan härom avgjord. Detta gäller även om det senare kommer fram att bedömningen varit felaktig.

Den redovisade regleringen ställer stora krav på noggrannhet vid prövningen. Viktiga rättssäkerhetsintressen står på spel och en felaktig bedömning kan få mycket allvarliga konsekvenser. Vid prövningen i detta fall huruvida överklagandet hade

Jag konstaterar att länsstyrelsen har beklagat det inträffade samt angett att rutinerna har setts över i syfte att undvika en upprepning av det inträffade.

Länsstyrelsen har inte kunnat bekräfta uppgiften om att AA muntligen skulle ha fått besked om att länsstyrelsens beslut hade vunnit laga kraft. Jag går inte vidare i den delen.

Upplysningsvis kan nämnas att staten under vissa förutsättningar kan bli skadeståndsskyldig för fel som begås vid myndighetsutövning. Sådana frågor handläggs av Justitiekanslern enligt förordningen ( 1995:1301 ) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. JO är inte behörig att pröva sådana frågor.

Ärendet avslutas.