JO dnr 4073-2009

I en anmälan till JO förde L.P. fram klagomål mot Miljönämnden i Höganäs kommun angående handläggningen av ett klagomålsärende enligt miljöbalken . Han anförde i huvudsak att nämnden inte vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med problem med buller och matos från hans grannfastighet.

Muntliga upplysningar och handlingar hämtades in från Miljönämnden i Höganäs kommun. JO tog också del av Länsrättens i Skåne län dom den 13 december 2006 i mål 3199-06. Härefter anmodades nämnden att mot bakgrund av bestämmelserna i 21 § förvaltningslagen (1986:223) göra en utredning och yttra sig över innehållet i L.P:s anmälan.

I remissvaret anförde nämnden följande.

– – –

Miljöavdelningens förslag till beslut

Miljönämnden konstaterar att klagomålet på matos och buller från restaurangverksamheten på fastigheten Mölle 14:44 upphörde i februari 2008 efter de åtgärder som företaget Restaurang Intim HB lät vidta mot störningarna. Miljönämnden konstaterar också att miljöavdelningens personal tillbakavisar de påstådda uttalandena i det skriftliga klagomålet som beklagliga missförstånd.

Redogörelse för ärendet

L.P., boende på Norra Brunnsvägen 5 i Mölle, har från juli 2006 och under år 2007 framfört klagomål på matos och buller från hotellrestaurangen på intilliggande fastighet Mölle 14:44. Under 2006 och 2007 hade miljökontoret ett flertal kontakter med den klagande, hotellägaren och den restaurangansvarige. Miljökontoret ställde krav på Restaurant Intim HB att åtgärda problemen med lukt och buller. Åtgärder vidtogs fortlöpande men flera av dessa visade sig i efter hand vara otillräckliga. Miljökontoret ställde då nya krav på åtgärder, som till slut ledde till en förbättrad ventilation från köket och minskat buller. I februari 2008 uppgav L.P. vid ett möte med miljökontoret att varken bullret eller matoset längre var något problem. Samtidigt framkom dock att L.P. inte var nöjd med att ärendet dragit ut på tiden. Efter

Eftersom de krav på åtgärder som ställts i ärendet inte har gått L.P. emot och krävda åtgärder har vidtagits så har det inte funnits anledning att fatta något beslut i ärendet som skulle gå L.P. emot och som han då skulle kunna överklaga.

L.P:s kom in med ett skriftligt klagomål på handläggningen till Riksdagens ombudsmän den 22 juli 2009. I skrivelsen framförs flera påståenden om vilseledande uttalanden vad gäller t. ex. möjligheten att överklaga beslut och innebörden av riktvärden. Dessutom klagar L.P. på ovänligt bemötande från miljökontorets sida.

Förutom klagomålen på miljökontoret framkommer bl. a. också missnöje med bygglovshanteringen kring hotelletableringen och fortsatt missnöje med att hotellet över huvud taget har tillåtits att etablera sig på platsen.

L.P. kommenterade remissvaret.

Enligt 26 kap. 3 § miljöbalken utövar den kommunala nämnd som fullmäktige bestämmer tillsyn över bl.a. miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap. miljöbalken , med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd. Tillsynen ska enligt 26 kap. 1 § säkerställa syftet med balken och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna. Tillsynsmyndigheten ska för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Av 26 kap. 9 § framgår att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

När någon vänder sig till en kommunal nämnd i dess egenskap av tillsynsmyndighet och begär ett ingripande mot en olägenhet som denne anser sig drabbad av uppkommer ett ärende hos myndigheten. En tillsynsmyndighet är skyldig att vara aktiv genom att utreda inkomna anmälningar om missförhållanden samt följa upp vidtagna åtgärder.

Ett anhängiggjort ärende ska alltid avslutas genom ett formligt beslut av något slag. Innebörden av beslutet avgörs av omständigheterna i det enskilda fallet. Ett beslut kan bestå i ett föreläggande till den som är ansvarig för en störande verksamhet eller t.ex. vara ett konstaterande att ingen olägenhet förekommer, varför klagoärendet avslutas utan åtgärd.

JO har i flera tidigare beslut uttalat att en sakägare, t.ex. en granne eller närboende som berörs av olägenheter, har rätt att inom rimlig tid få ett formligt beslut som, om det går honom eller henne emot, kan överklagas. Även när den som har gjort anmälan inte berörs av beslutet i sådan mån att han eller hon har rätt att överklaga beslutet kan det, med hänsyn till intresset av att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheterna, i många fall vara lämpligt att underrätta klaganden om hur ärendet har avgjorts.

L.P. har från juli 2006 vid upprepade tillfällen vänt sig till miljönämnden i Höganäs kommun med klagomål på verksamheten på en grannfastighet. Klagomålen har avsett olägenheter i form av matos och buller. Nämnden har inledningsvis handlagt klagomålen i två ärenden. Den 8 juni 2007 har det ena ärendet avslutats i ärendehanteringssystemet, varefter handläggningen fortsatt i det andra ärendet. Sistnämnda ärende avlutades den 5 januari 2009 med kommentaren ”Inga klagomål har inkommit på lång tid. Ärendet avslutas.” Något formligt beslut upprättades inte.

Av remissvaret framgår att nämnden inte funnit anledning att avsluta ärendet genom ett formligt beslut eftersom verksamhetsutövaren genomfört de åtgärder som nämnden ställt krav på. Vidare anges i remissvaret att L.P. vid ett besök på miljökontoret ska ha förklarat att olägenheterna hade upphört. Någon närmare dokumentation av vad som framkom vid det mötet finns inte i klagomålsärendet.

Den utredning av klagomålen som genomförts har uppenbarligen lett nämnden till slutsatsen att det inte förekommit någon olägenhet som motiverar ett ingripande enligt miljöbalken . Nämnden borde så snart den kom fram till detta ha avslutat klagomålsärendet genom ett formligt beslut som återspeglat den bedömning. L.P. skulle ha underrättats om beslutet och han borde också ha underrättats om hur det kan överklagas. Handläggningen har således varit bristfällig.

Vad L.P. i övrigt tagit upp i sin anmälan ger inte anledning till någon åtgärd från JO:s sida.