JO dnr 657-2000

I 20 § lagen ( 1993:737 ) om bostadsbidrag anges följande. Om en ansökan om bostadsbidrag är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövning av bidraget, får försäkringskassan förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars inte tas upp till prövning. Följs inte föreläggandet får ansökan avvisas.

I förarbetena till lagen om bostadsbidrag anges i specialmotiveringen till 20 § att ett avvisningsbeslut kan överklagas enligt förvaltningslagen eftersom en ansökan som avvisas inte sakprövas ( prop. 1992/93:174 s. 65 ). Riksförsäkringsverket har utformat sina rekommendationer rörande kassans fullföljdshänvisning i enlighet med förarbetsuttalandet (Allmänna Råd 1998:10 s. 78 och 93). Detta innebär bl.a. att Riksförsäkringsverket anger att överklagandetiden skall vara tre veckor.

Enligt 29 § lagen om bostadsbidrag skall bestämmelserna i 20 kap. 10 – 13 §§ lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring (AFL) om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut tillämpas i ärenden om bostadsbidrag.

Av 20 kap. 10 § AFL framgår att ett beslut av en allmän försäkringskassa som har fattats av tjänsteman i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av kassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a § AFL.

Kronobergs läns allmänna försäkringskassa beslutade den 11 oktober 1999 att med stöd av 20 § lagen om bostadsbidrag avvisa AA:s ansökan om bostadsbidrag eftersom han trots föreläggande inte skickat in begärd komplettering. Till beslutet fogades en omprövningshänvisning. AA överklagade beslutet i en skrivelse ställd till länsrätten. Med anledning av överklagandet fattade försäkringskassan ett beslut

JO anmodade i remisser den 18 februari och den 9 mars 2000 försäkringskassan att yttra sig över detta samt över valet av fullföljdshänvisning. I sitt remissvar den 22 mars 2000 hänvisade försäkringskassan – genom direktören BB – till ovan återgivna förarbetsuttalande och Riksförsäkringsverkets anvisningar i frågan. Kassan anförde därutöver följande.

I skrivelse den 11 oktober 1999 meddelades AA försäkringskassans beslut om avvisning eftersom han trots föreläggande inte skickat in begärd komplettering till försäkringskassan. Skrivelsen var försedd med omprövningshänvisning. Anledningen härtill är att Länsrätten i Kronobergs län i beslut den 18 december 1996 återförvisat ett mål om avvisning till försäkringskassan. Länsrättens beslut innebar att försäkringskassan skulle ompröva ärendet enligt 20 kap. 10 § lagen om allmän försäkring. Försäkringskassan överklagade nämnda beslut till Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten meddelade prövningstillstånd. I beslut den 17 september 1997 avvisade kammarrätten försäkringskassans överklagande. Kammarrättens beslut överklagades av Riksförsäkringsverket till Regeringsrätten. Regeringsrätten meddelade inte Riksförsäkringsverket prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därför fast.

Med hänsyn till vad som ovan angetts var AA:s beslut den 11 oktober 1999 försett med omprövningshänvisning. Den 20 oktober 1999 inkom till försäkringskassan en överklagan av försäkringskassans beslut den 11 oktober 1999. Skrivelsen var ställd till länsrätten. Eftersom ifrågavarande beslut inte hade omprövats på försäkringskassan meddelades AA beslut efter omprövning den 29 oktober 1999.

I skrivelse den 9 november 1999 överklagade AA försäkringskassans omprövningsbeslut. Ärendet översändes till länsrätten den 12 november 1999.

Med hänsyn till de beslut som meddelats av länsrätten, kammarrätten och Regeringsrätten anser försäkringskassan att ärendet är rätt handlagt vad gäller kassans fullföljdshänvisning på beslut den 11 oktober 1999. AA:s skrivelse som inkom till försäkringskassan den 20 oktober 1999 och som var ställd till länsrätten skulle därför först omprövas av försäkringskassan.

Nämnda skrivelse från AA sändes därför inte till länsrätten. – – –

Ärendet remitterades därefter till Riksförsäkringsverket för yttrande. Verket anmodades att, mot bakgrund av ovan återgivna förarbetsuttalande och domstolsavgöranden, yttra sig över försäkringskassornas tillämpning i praktiken av gällande bestämmelser om överprövning och omprövning av beslutet om avvisning enligt 20 § lagen om bostadsbidrag. Riksförsäkringsverket anmodades också att yttra sig över vilka åtgärder det vidtagit, t.ex. vad avser dess rekommendationer till kassorna, med anledning av nämnda avgöranden. Verket anmodades även att ange sin syn på föreskriften som sådan, dvs. till att utebliven komplettering i ett ärende om bostadsbidrag leder till avvisning och inte till en på befintligt material företagen sakprövning.

Riksförsäkringsverket – genom överdirektören CC– anförde i remissvaret följande.

– – –

Är en ansökan om bostadsbidrag så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövning av bidraget, får försäkringskassan enligt 20 § BoL förelägga sökanden att

I prop. 1992/93:174 anges i specialmotiveringen till ovannämnda paragraf att eftersom en ansökan som avvisas inte sakprövas kan avvisningsbeslutet överklagas enligt förvaltningslagen .

RFV har i allmänt råd ( 1998:10 ) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar – med hänvisning till nämnda proposition – angett att eftersom ingen sakprövning sker ska avvisningsbeslut överklagas enligt förvaltningslagen . Tid för överklagande är tre veckor.

Den nämnda texten i allmänna rådet är ett återgivande av förarbetena och inte en rekommendation av RFV om tillämpningen av en författning.

RFV anser vidare att försäkringskassans beslut att avvisa en ansökan om bostadsbidrag – om den är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövningen – inte är ett ärende enligt lagen om bostadsbidrag, eftersom någon sakprövning inte sker. Någon omprövning enligt 20 kap. 10 § lagen om allmän försäkring ska därför inte göras.

Frågan om försäkringskassans beslut att avvisa en ansökan om bostadsbidrag ska omprövas av kassan eller överklagas till länsrätten har flera gånger varit föremål för domstolsprövning.

Ett av dessa domstolsavgöranden är det av JO omtalade där Regeringsrätten den 16 april 1999 beslutade att inte bevilja RFV prövningstillstånd i målet.

RFV har även överklagat en dom från Kammarrätten i Stockholm den 10 december 1997 (mål nr 5444-1996) till Regeringsrätten den 26 mars 1998. I detta mål har verket beviljats prövningstillstånd den 14 april 1999. Verket vet inte när målet kommer att avgöras.

RFV driver med andra ord på för att få fram prejudikat i frågan. När ett sådant avgörande finns avser verket att vidta de åtgärder som krävs med anledning av avgörandet.

Under tiden håller RFV försäkringskassorna informerade om läget. Senast på en konferens i december 1999 informerades kassorna om att inget avgörande föreligger från Regeringsrätten i frågan.

Detta betyder att försäkringskassorna i dag tillämpar bestämmelserna om avvisning i 20 § BoL enligt skrivningen i allmänna råd ( 1998:10 ) sid. 78.

AA har beretts tillfälle att kommentera remissvaret men har inte hörts av.

Från Regeringsrätten har den 14 mars 2001 inhämtats att Riksförsäkringsverkets överklagande av Kammarrättens i Stockholm beslut i mål nr 5444-1996 ännu inte är prövat.

Följande fråga har uppkommit i ärendet. När en försäkringskassa beslutat att med stöd av 20 § lagen om bostadsbidrag avvisa en ansökan som inte är komplett, kan beslutet överklagas eller skall det först omprövas av kassan?

I lagens förarbeten (specialmotiveringen till 20 §, prop. 1992/93 s. 174) anförs att ett avvisningsbeslut kan överklagas enligt förvaltningslagen eftersom ansökan inte sakprövas. En sådan tillämpning skulle bl.a. innebära att försäkringskassan inte skall ompröva avvisningsbesluten på det sätt som anges i 20 kap. 10 § lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring (AFL). Vidare skulle överklagandetiden vara begränsad till tre veckor.

Det finns alltså två olika linjer i den aktuella frågan. Kammarrätten i Stockholm har följt den senare linjen i det avgörande som Riksförsäkringsverket nämnt i sitt yttrande hit. Detta är också den tillämpning som Kronobergs läns allmänna försäkringskassa använt sedan några år. Riksförsäkringsverket stödjer för sin del den linje som framförts i specialmotiveringen till 20 § lagen om bostadsbidrag. Verket har också överklagat det nämnda kammarrättsavgörandet till Regeringsrätten, som meddelat prövningstillstånd i målet.

Frågan kommer alltså att få sin lösning genom ett domstolsavgörande ¹ . Jag går därför inte närmare in på denna fråga. Med hänsyn till att rättsläget ännu är oklart saknas utrymme för någon kritik mot försäkringskassan för dess handläggning av det av AA påtalade ärendet.

I övrigt har inget framkommit som jag bör uttala mig om. Ärendet avslutas.

¹ Som ett tillägg till detta referat lämnas följande upplysning. Regeringsrätten meddelade

dom i det omnämnda målet den 21 maj 2001 (mål nr 831-1998). Domstolen anslöt sig

därvid till kammarrättens ståndpunkt att ett av försäkringskassan med stöd av 20 § lagen

om bostadsbidrag fattat beslut enligt 29 § samma lag jämförd med 20 kap. 10 § AFL skall

omprövas av kassan.