JO dnr 832-2011

) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, hade upphört

M.L. framförde i en anmälan till JO klagomål mot Skarpnäcks stadsdelsförvaltning i Stockholms kommun avseende handläggningen av ett ärende rörande H.A., som är född i maj 1992. I anmälan anfördes bl.a. att H.A., vårdnadshavare och det hem där H.A. var placerad inte underrättats om att stadsdelsnämnden beslutat att vården av henne med stöd av LVU upphört.

Inledningsvis inhämtades vissa handlingar från stadsdelsförvaltningen. Vidare inhämtades upplysningar per telefon från förvaltningen.

Härefter anmodades Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms kommun att inkomma med utredning och yttrande över omständigheterna kring hur H.A. och det jourhem där hon vistades underrättades om att nämnden beslutat att vården med stöd av 3 § LVU skulle upphöra. Yttrandet skulle också behandla hur nämnden dokumenterar att underrättelse av beslut om upphörande av vård har skett.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande.

Utredning och yttrande över omständigheter

2010-08-17 framkommer med anledning av att socialjouren kontaktas i ärendet, att varken H.A. eller jourhemmet uppfattat att utredarna informerat om att LVU kommer att upphöra 2010-08-04. Det framkommer inte av journalanteckningarna huruvida H.A. har fått information genom skriftlig underrättelse efter nämndsammanträde. Samma dag som förvaltningen får kännedom om ovan finns att läsa i journaler att handläggare avser kontakta jourhemsförmedling, jourhem samt H.A. om detta. Det framgår sedan av journalen att jourhemsförmedling samt jourhem

Rutiner vid dokumentation av underrättelse om beslut

Efter sammanträde med Skarpnäcks stadsdelsnämnds sociala delegation expedieras de beslut som i enlighet med Stockholm stads och stadsdelsförvaltningens rutiner skall expedieras med eventuella besvärshänvisningar. När det avser detta specifika fall, upphörande av vård enligt LVU, har beslut samt besvärshänvisning expedierats till H.A. dagen efter sociala delegationens sammanträde, 2010-08-05. (Utdrag från delgivningsbok bifogas) Stadsdelsförvaltningen dokumenterar expediering av beslut dels genom att eventuellt rekommenderat kvitto biläggs akt eller genom de böcker som styrker att ett brev gått iväg rekommenderat.

Efter sociala delegationens sammanträde återsänds beslut samt beslutsunderlaget till ansvarig socialsekreterare. Socialsekreterare registrerar beslutet i Stockholms stads journalföringssystem samt lägger handlingarna i akten. Då beslut skickas med rekommenderat brev kontrollerar socialsekreterare inte att beslutet delgivits. Om det rekommenderade brevet inte hämtas ut kommer försändelsen åter till förvaltningen. Socialsekreterare får då ansvar att försöka kommunicera beslutet muntligen. I detta specifika fall kom inte försändelsen åter vilket innebär att H.A. har hämtat ut försändelsen.

M.L. bereddes tillfälle att kommentera nämndens remissvar.

Enligt 21 § förvaltningslagen (1986:223) ska en sökande, klagande eller annan part underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövlig. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Av utredningen i ärendet framgår att stadsdelsnämnden underrättade H.A. om sitt beslut att avsluta vården enligt 3 § LVU den 4 augusti 2010 genom sända en kopia av beslutet till H.A. i ett rekommenderat brev.

Jag har inte några invändningar mot att nämnden sände beslutet per post till H.A. En skriftlig underrättelse kan dock inte anses utgöra en tillräcklig åtgärd för att upplysa någon om att han eller hon inte längre står under tvångsvård. Nämnden borde efter sitt beslut ha sett till att H.A. och jourhemmet utan dröjsmål informerades om nämndens beslut. I sammanhanget bör noteras att H.A. och jourhemmet i förväg hade informerats om förvaltningens avsikt att föreslå för nämnden att LVU-vården skulle upphöra. Till undvikande av misstag borde H.A. och hemmet likväl ha underrättats omgående om att beslutet verkligen hade fattats.

Vad M.L. anfört i övrigt föranleder inte någon ytterligare åtgärd från min sida.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.