Avkomsträtt

Beskrivning saknas!

Rättsfall2

NJA 1983 s. 587: Arvsskattemål. Makar förordnade i inbördes testamente att den av dem som överlevde den andra skulle erhålla all den avlidnas kvarlåtenskap med fri dispositionsrätt under sin återstående livstid. Mannen förordnade härjämte att, därest i hans kvarlåtenskap skulle ingå aktier i visst bolag, hustrun skulle erhålla avkomsträtt till aktierna under sin livstid medan äganderätten skulle tillfalla hans arvingar. I dödsboet efter mannen utgjordes tillgångarna väsentligen av de nämnda aktierna och översteg värdet av dessa behållningen i boet. Makarnas barn framställde utan angivande av någon inskränkning anspråk på laglott och anspråken godkändes av modern. Under hänvisning till bröstarvinges rätt enligt 7 kap 5 § ÄB att utfå sin laglott i egendom, varöver han äger fritt förfoga, har - inom ramen för behållningen - den hustrun i testamentet tillagda avkomsträtten jämkats till att avse avkomsten av hälften av aktierna medan barnen påförts dels värdet av hälften av aktierna och dels värdet av hälften av dessa belastade med den nämnda avkomsträtten.
NJA 1981 s. 975: Arvsskattemål. Vid inregistrering av bouppteckning beslutade TR:n att beskattning av vissa äganderättsförvärv skulle, eftersom egendomen var belastad med livstids nyttjande- och avkomsträtt, uppskjutas enligt 6 § arvsskattelagen. Kammarkollegiet överklagade med yrkande att arvsskatt måtte uttas för äganderättsförvärven. HovR:n fastställde beslutet och kollegiet fullföljde talan i HD. Där upplystes att TR:n - sedan innehavaren av nyttjande- och avkomsträtten avlidit - genom lagakraftvunna beslut hade beskattat ifrågavarande förvärv på grundval av avgivna deklarationer. Eftersom arvsskatt sålunda uttagits för egendomen, har kollegiets besvärstalan ansetts inte kunna upptas till prövning.