NJA 1981 s. 975

Arvsskattemål. Vid inregistrering av bouppteckning beslutade TR:n att beskattning av vissa äganderättsförvärv skulle, eftersom egendomen var belastad med livstids nyttjande- och avkomsträtt, uppskjutas enligt 6 § arvsskattelagen. Kammarkollegiet överklagade med yrkande att arvsskatt måtte uttas för äganderättsförvärven. HovR:n fastställde beslutet och kollegiet fullföljde talan i HD. Där upplystes att TR:n - sedan innehavaren av nyttjande- och avkomsträtten avlidit - genom lagakraftvunna beslut hade beskattat ifrågavarande förvärv på grundval av avgivna deklarationer. Eftersom arvsskatt sålunda uttagits för egendomen, har kollegiets besvärstalan ansetts inte kunna upptas till prövning.

HovR:n

Genom inbördes testamente d 6 okt 1933 förordnade C.F.H.K. och hans hustru K.K. att den av dem som överlevde den andre skulle med full äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap, att vad sålunda stadgats dock icke skulle inskränka bröstarvinges laglott, att i laglotten skulle inräknas vad bröstarvingarna erhållit i förtida arv samt att efter bådas död kvarlåtenskapen skulle fördelas mellan deras bröstarvingar enligt lag.

C.F.H.K. avled d 15 juli 1941 och efterlämnade som dödsbodelägare makan K.K. och fyra barn, däribland F.H.K..

Testamentet godkändes av dödsbodelägarna d 15 dec 1941 med, förutom annat, följande tillägg: Den testamentslott, som tillkommer undertecknad K.K., skall med äganderätt tillfalla bröstarvingarna till lika fördelning, men förbehåller jag K.K. mig nyttjande- och avkomsträtt till densamma under min livstid. De värden, som vid skiftet tilldelas denna lott, skola förvaras och förvaltas av oss gemensamt och få icke av oss pantsättas eller överlåtas.

Bouppteckning och tilläggsbouppteckning efter den avlidne inregistrerades vid Malmö rådhusrätt d 9 febr 1942 resp d 24 maj 1943. Skatt uttogs på hela kvarlåtenskapen, och vid skattens bestämmande tog rätten hänsyn till dödsbodelägarnas överenskommelse d 15 dec 1941. Värdet av F.H.K:s äganderätt till andel av kvarlåtenskapen beräknades till 130 529 kr.

F.H.K. gifte sig d 16 april 1943 med U.W..

Genom testamente d 3 jan 1972 förordnade F.H.K. att vid hans frånfälle all hans kvarlåtenskap med undantag för bröstarvinges laglott, i vilken arvsförskott skulle inberäknas, skulle med full äganderätt tillfalla hans hustru.

F.H.K. avled d 21 jan 1973 och efterlämnade som dödsbodelägare makan U.K. och två myndiga barn, F.H.K.j:r och C.A.P.

Genom arvsavstående d 1 april 1973 avstod U.K. så mycket av sin testamentslott till barnen att hon och vartdera barnet skulle erhålla lika mycket i arv efter hennes make.

Bouppteckningen efter F.H.K. som upptog en behållning av 129 429 kr 55 öre inregistrerades d 14 nov 1973 vid Malmö TR. Skatt uttogs med 1 650 kr.

Tilläggsbouppteckning efter F.H.K. upprättades d 11 jan 1976. I tillägget upptogs som ytterligare tillgång F.H.K:s andel av kvarlåtenskapen i dödsboet efter C.F.H.K. på grund av K.K:s arvsavstående d 15 dec 1941. Efter avdrag för bouppteckningskostnader och det kapitaliserade värdet av K.K:s nyttjande- och avkomsträtt angavs andelens värde till 2 767 626 kr. U.K. hade d 15 dec 1975 förklarat att det arvsavstående hon gjort d 1 april 1973 skulle gälla även de tillgångar som skulle upptagas i tilläggsbouppteckningen.

Vid registreringen d 10 mars 1976 av tilläggsbouppteckningen yttrade Malmö TR (rådmannen Eilard), att den i tilläggsbouppteckningen uppgivna egendomen var i sin helhet belastad med livstids nyttjande- och avkomsträtt för den avlidnes moder K.K., född d 4 aug 1886, att på grund härav skattskyldighet för U.K.:s, F.H.K:s och C.A.P:s testamentsförvärv av egendom i tilläggsbouppteckningen enligt 6 § 1 st AGL inträdde först då K.K:s nyttjande- och avkomsträtt upphörde samt att, enär sådant förhållande som enligt 6 § 2 st AGL medför, att arvsskatt för förvärven likväl skall uttas, inte förelåg, tilläggs bouppteckningen inte föranledde någon efterbeskattning.

Kammarkollegiet anförde besvär i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att, enär skattskyldighet för den i bouppteckningstillägget upptagna egendomen inträtt d 21 jan 1973, HovR:n måtte med upphävande av TR:ns uppskovsbeslut debitera skatt för förvärvet av egendomen.

Dödsboet medgav kollegiets talan.

HovR:n (hovrättslagmannen Elliot, hovrättsrådet Sjövall, referent, samt adj led Anders Nilsson och Heuman) anförde i beslut d 30 dec 1976: Genom testamentet d 6 okt 1933 upplät C.F.H.K. äganderätt till nu ifrågavarande egendom för K.K.. Efter mannens död avstod K.K. från äganderätten till förmån för F.H.K. men förbehöll sig nyttjande- och avkomsträtt till egendomen under sin livstid. K.K:s rätt till egendomen har uppkommit genom rättshandlingar som tillkommit före F.H.K:s död, och rätten bestod alltjämt när vid dennes död äganderätten till egendomen övergick till U.K., F.H.K. j:r och C.A.P.

Vid angivna förhållanden och då, såsom TR:n ock funnit, sådant fall som avses i 6 § 2 st arvsskattelagen ej föreligger, inträder skattskyldigheten för U.K.:s, F.H.K.j:rs och C.A.P:s lång till nämnda egendom först då K.K:s rätt till egendomen upphör.

På grund av det anförda fastställer HovR:n överklagade beslutet.

Kammarkollegiet och dödsboet anförde besvär och yrkade att HD måtte, med ändring av HovR:ns beslut, fastställa arvsskatt för förvärven av den i tilläggsbouppteckningen upptagna egendomen.

I HD blev upplyst att K.K. avlidit d 14 nov 1975.

Dödsboet återkallade sedermera, eftersom ifrågavarande egendom beskattats på grund av avgivna deklarationer, sin besvärstalan.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, Revsekr Svensson, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut: Skäl. I HD är upplyst att K.K. avlidit d 14 nov 1975 och att därefter, genom beslut som numera vunnit laga kraft, beskattning skett av testamentsförvärven i fråga på grundval av deklarationer som avgivits av U.K., F.H.K. j:r och C.A.P.

Dödsboet har i HovR:n icke fört talan mot TR:ns beslut i skatteärendet och har därför ej i HD ägt överklaga HovR:ns beslut, innebärande fastställelse av TR:ns beslut. På grund härav skall dödsboets besvärstalan avvisas.

Vad angår kammarkollegiets talan godtar HD HovR:ns bedömning.

Slut. Dödsboets besvärstalan i HD avvisas.

HD fastställer HovR:ns beslut.

HD (JustR:n Westerlind, Brundin, Hessler, Sven Nyman och Rydin, referent) fattade följande slutliga beslut:

Domskäl

Skäl.

Dödsboet har inte överklagat TR:ns beslut d 10 mars 1976 i HovR:n. Med hänsyn härtill och då HovR:n fastställt TR:ns beslut har boet inte haft rätt att fullfölja talan mot HovR:ns beslut. På grund härav skall boets besvärstalan avvisas.

I HD är upplyst att K.K. avlidit d 14 nov 1975 och att TR:n genom tre skilda beslut d 16 mars 1977, vilka vunnit laga kraft, beskattat nu aktuella förvärv på grund av deklarationer som avgivits av U.K., F.H.K.j:r och C.A.P.

Eftersom arvsskatt genom lagakraftvunna beslut har uttagits för ifrågavarande egendom på grundval av deklarationerna, finner HD kammarkollegiets besvärstalan inte kunna upptas till prövning.

Till följd av det anförda skall kammarkollegiets besvärstalan avvisas samt HovR:ns beslut och TR:ns beslut d 10 mars 1976, såvitt talan däremot förts, undanröjas.

Slut.

Dödsboets besvärstalan avvisas.

Med undanröjande av HovR:ns beslut och TR:ns beslut d 10 mars 1976, såvitt talan däremot förts, avvisar HD kammarkollegiets besvärstalan.