Immaterialrätt checklista

Hej Viktor, Kul att du hittat till lagen.nu's wiki-del, och intressant arbete med checklistan. Jag måste dock fråga vad syftet med denna är? Eftersom den skrivs på huvuddelen av wikin är den synlig utåt som en del av lagen.nu på https://lagen.nu/begrepp/Immaterialrätt_checklista, och det är kanske inte meningen? --Staffan Malmgren 15 december 2011 kl. 21.22 (CET)

Vilken typ av immaterialrätt?

Gå igenom:

1. Skyddsobjekt, vilket passar in?

2. Kvalitetskrav, uppfyller objektet verkshöjd?

A. Upphovsrätt: Intellektuella prestationer, såsom konstnärliga och litterära verk.

B. Varumärkesrätt: Särskiljande varukännetecken.

C. Mönsterrätt: Mönster

D. Patenträtt: Uppfinningar

Upphovsrätt

1

Är verket originellt, enligt 1:1 URL?

Ja -> vidare till 1.1

Nej -> Se närstående rättigheter (1)

OBS! JU SVAGARE ORIGINALITET, JU SVAGARE SKYDD! = Kopior kan lägga sig närmre. (smultronfallet NJA 1994 s. 74.) Det inskränkta skyddet i smultronfallet omfattade endast: 1. Efterbildning, 2. Påfallande likhet.

1.1: Skyddet är formlöst och uppkommer i samband med skapandet.

Skyddssubjektet. Skyddet tillfaller:

1§ - den som skapat,

6§ - flera upphovsmän,

7§ - okänd upphovsman,

OBS! Vid anställningsförhållande. Kan regleras i avtal (27§, om överlåtelse). Annars gäller "tumregeln": Om verket har uppkommit som resultat av ett åtagande som du har mot arbetsgivaren, får arbetsgivaren använda sig av verket. Vid datorprogram gäller 40a §!

1.2 Är upphovsrätten preskriberad (43 – 44a §§)?

OBS! Nyinspelningar av fria verk är dock upphovsrättsligt skyddade, enligt 4§. Därutöver är det nya verket även skyddat av de närstående rättigheterna (45§).

och även såsom utövande konstnär (45 §).

Ja -> Verket är fritt, men glöm inte klassikerskyddet i 51§.

Nej -> Vidare till punkt 1.3.

1.3 Faller verket in under undantagen i 9§?

Ja -> Verket är fritt.

Nej -> Vidare till punkt 2.

2

Upphovsmannens ekonomiska rättigheter (2§). Dessa rättigheter kan överlåtas.

OBS! Ensamrätten gäller även om verket har ändrats på något sätt (dvs när dte inte är fråga om direkt avbildning), så länge verkets inre form bibehålls. Tänk dock på att det kan vara fråga om oberoende dubbelskapande, är dte troligt att två personer skulle ha kunnat skapa samma sak oberoende av varandra (tänk bla på variationsmöjligheterna)?

1. Exemplarframställning (2st)

- Behöver inte vara någon exakt kopia. Fotografier, ljudupptagningar, avbildningar mha noter är också exemplarframställning.

2. Rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten. (3st)

A) Överföring till allmänheten

- Överföring

- Till allmänheten

- Från samma plats

- SE ÄVEN KOMPLETTERINGSREGELN (sista stycket)!

B) Offentligt framförande

- Offentligt: Dvs när det inte är en sluten krets (1. Individuellt bestämd, 2. utåt avgränsad enhet, 3. med påvisbart samband mellan medlemmarna.)

- Framförande (även kortare uppspelningar räknas som framförande, se NJA 86 s. 702, försäljaren)

- På samma plats (t ex en restaurang spelar radiomusik)

- Med eller utan teknik

- SE ÄVEN KOMPLETTERINGSREGELN (sista stycket)!

C) Offentlig visning

- Görs tillgängligt

- För allmänheten

- Utan tekniska hjälpmedel

D) Spridning

- Allmänheten

- Spridning

3

Upphovsmannens ideella rättigheter. Kan ej överlåtas, endast efterges i mycket liten omfattning.

A) Paternitetsrätt, enligt 1 st. (namngivning)

B) Respekträtt (1. Ändringar, 2. form och sammanhang)

OBS! Parodier och travestier är okej, enligt gammal hävd, och utgör undantag från respekträtten. Se Alfonsfallet, där det fastslogs att det är ok om den skapade produkten innehåller en komisk effekt som är främmande för originalverket! Verket blir då ett självständigt verk (4§ 2 st), fritt från originalverket (både ekonomiskt och ideellt). I mycket grova fall kan det dock tänkas att de ideella rättigheterna ändå kan kränkas.

4

Är situationen sådan som beskrivs under 2 eller 3?

Ja -> Vidare till punkt 5 och leta efter inskränkningar i upphovsmannens rättigheter.

Nej -> Verket är fritt.

5

OBS! Den ideella rätten inskränks inte! (11§)

U: 26 c §

Inskränkningar vid framställning

- 14 §: Upptagningar av egna framföranden för undervisning.

- 18 §: Samlingsverk för undervisning.

- 16 §: Arkiv och bibliotek.

- 11a §: Tillfälliga kopior.

- 12 §: Exemplar för privat bruk.

1. skriftlig form (dvs ej kartor och grafik), men både analog och digital skrift.

2. begränsade delar eller begränsat omfång.

3. Privat bruk

4. Förlagan ska vara lovlig. (4st)

Arbetsplats: Får ta kopior åt sig själv, men ej åt kollegor (NJA II 1961 s 122). Se dock 42 b §, om avtalslicens för företagskopiering.

Anlita utomstående, som kopierar åt en: Det är okej. Men ej om ej utomstående "anlitar sig själv".

Inskränkningar vid spridning

- KONSUMTIONSREGELN, 19 §. -> Se dock 26 n, om följerätt vid konstverk.

Inskränkningar vid visning av exemplar

- 20 §: Exemplar får visas offentligt i vissa fall.

Inskränkningar vid offentligt framförande

- 21 §:

1. Ej det huvudsakliga, ej inträde, utan förvärvssyfte.

Eller:

2. Vid undervisning och gudstjänst

Inskränkningar vid konstverk

- 20a §

- 23 §: Konstverk som återges tillsammans med text.

- 24 §: Byggnader får fritt avbildas. Likaså vissa konstverk.

OBS! Ritningar får ej ändras/avbildas!

Citat

- 22 §: Ok att citera ur offentliggjorda verk. HR: Hjälpmedel för framställningen. Pressen har dock en mer långtgående rätt till uttalanden, om det finns ett informationsintresse. (JAS-fallet)

Datorprogram

- 26g §

- 26h §

Varumärkesrätt

1

Är varumärket:

1) Särskiljande? (2:5 § och 1:5 §) Det ska finnas en associativ förmåga - en koppling mellan märket och produkten.

2) Möjligt att återge grafiskt? (1:4 §) Noter är okej för ljud (hemglassfallet). Färger kan återges grafiskt, men dte är svårt att påvisa särskiljningsförmåga (samband mellan själva färgen och produkten).

Ja -> vidare till 1.1

Nej -> Varumärket är fritt.

OBS! JU SVAGARE SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA, JU SVAGARE SKYDD!

1.1: Skyddet uppstår genom:

A) Registrering enligt 1:6 § hos PTV, som gäller i Sverige.

- Vad ansökan ska innehålla, 2:1 §.

- Hinder för utfärdande, 2:4-2:10 §.

- Skyddet delas in i olika varu- och tjänsteklasser, 2:13.

B) Gemenskapsregistrering enligt 10:5 + förordning om gemenskapsvarumärken, som gäller i hela EU.

C) Inarbetning enligt 1:7 §, som gäller där varumärket är inarbetat.

Skyddssubjektet. Skyddet tillfaller:

- Den som registrerar. (1:6§)

Eller

- Den som inarbetar (1:7§)

1.2 Är varumärkesskyddet preskriberat (2:32-33 §§)?

Obegränsad skyddstid. Det krävs dock att registreringen förnyas vart 10:e år, vilket kan göras så länge märket används. Ett inarbetat varumärke är skyddat så länge inarbetningen fortgår.

Ja -> Varumärket är fritt!

Nej -> Vidare till punkt 1.3.

1.3 Faller varumärket in under undantagen för ensamrätten?

- Kännetecken som består av en form som följer av varans art, en form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat. (1:9 §)

- Hinder mot registrering enligt 2:4-11 §§.

Ja -> Varumärket är fritt.

Nej -> Vidare till punkt 2.

2

Varumärkesinnehavarens ensamrätt innebär:

Ensamrätt till förväxlingsbara kännetecken i näringsverksamhet (1:10 VmL).

1p:

- Identiska varukännetecken. (Vid en helhetsbedömning, bleknande minnesbilden)

- Identiska varor eller tjänster.

- Användningen skadar varukännetecknets funktion (ursprungsangivelsefunktion och reklamfunktion, överkurs)

2p:

- Liknande varukännetecken. (Vid en helhetsbedömning, bleknande minnesbilden)

- Liknande varor eller tjänster.

- Risk för förväxling (ta hjälp av produktregeln). Om varumärket är välkänt räcker det dock att användningen skapar associationer till det välkända varumärket, i enlighet med sista delen av meningen i p 2 (se Jägermeisterfallet).

3p:

- Liknande varukännetecken.

- Känt inom en betydande del av omsättningskretsen (notoriskt välkänt)

- Otillbörlig fördel, eller till skada för märkets särskiljningsförmåga eller anseende.

Plus sista stycket!

3

Går användningen in under punkt 2?

Nej -> Märket är fritt.

Ja -> Gå vidare till punkt 4 och leta efter inskränkningar.

4

Inskränkningar i ensamrätten:

- 1:11 §: En rad inskränkningar.

- 1:12 §: KONSUMTIONSREGELN

- 3:2 §: Varumärket måste verkligen brukas.

- 3:1 §: Degeneration

Mönsterrätt