Kollektivavtalstolkning

Beskrivning saknas!

Rättsfall60

AD 2009 nr 25: Fråga om hur en bestämmelse i bussbranschavtalet ska tolkas för arbetstagare som träder in i avtalet efter en upphandling och som dessförinnan omfattats av trafikavtalet. Frågan är om dessa arbetstagare har rätt att behålla 30 semesterdagar och om de därmed inte har rätt till de tre arbetstidsförkortningsdagar som finns föreskrivna i bussbranschavtalet.
AD 2004 nr 76: Tolkning av kollektivavtal m.m. Tvisten gäller hur antalet semesterdagar i en semesterperiod skall beräknas för anställda med oregelbundna arbetstider vid Tågia AB.
AD 2008 nr 49: Enligt kollektivavtalet med allmänna anställningsvillkor för anställda inom massa- och pappersindustrin har de anställda rätt till minst elva timmars ledighet per 24-timmarsperiod (dygnsvila). Frågor huruvida regeln innebär dels att 24-timmarsperioden måste infalla mellan kl. 06.00 och 06.00, dels att ledigheten måste vara sammanhängande.
AD 2014 nr 69: Arbetsdomstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.
AD 2013 nr 83: Mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier gäller kollektivavtal med tillämpningsregler rörande 38-40 §§ medbestämmandelagen. Enligt en bestämmelse om sanktioner i kollektivavtalet ska allmänt skadestånd normalt inte utgå vid brott mot dessa regler om avtalsbrottet framstår som ursäktligt eller rör rena formaliafel. En arbetsgivare har vid anlitandet av ett flertal underentreprenörer brutit mot tillämpningsreglerna. Frågan är om arbetsgivaren kan undgå skadeståndsskyldighet på grund av att avtalsbrotten ska anses ursäktliga eller röra rena formaliafel enligt regeln om sanktioner.
AD 2017 nr 5: Kollektivavtalstolkning. I bussbranschavtalet finns en bestämmelse om förläggning av paus vid linjetrafik. Enligt bestämmelsen får körning pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast. Fråga om ett bolags förfarande att exkludera den tid som en viss buss stod stilla vid ändhållplatser från begreppet körning utgör kollektivavtalsbrott.
AD 1996 nr 133: Enligt bestämmelse i kollektivavtal för elektrikerbranschen skall vissa servicefordon vara utrustade med tilläggsvärme som skall kunna brukas oberoende av det befintliga färdvärmesystemet. I en tvist rörande tillämpningen av denna bestämmelse träffar avtalsparterna förlikning genom ett kollektivavtal i vilket det tidigare träffade kollektivavtalet anges innebära att bilen vid användande skall vara ur arbetsmiljösynpunkt lämpligt tempererad när den brukas. I målet, som gäller en senare tvist rörande tolkningen av den nu aktuella avtalsregleringen mellan parterna, uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Innebär det mellan parterna ursprungligen träffade kollektivavtalet en skyldighet för arbetsgivaren att utrusta ett servicefordon så att kupen kan vara uppvärmd när arbetstagaren sätter sig i fordonet? - 2) Träffade avtalsparterna genom det senare ingångna kollektivavtalet en överenskommelse om att det tidigare avtalet skall tolkas så att arbetsgivaren har en skyldighet att utrusta fordonet i enlighet med vad som angetts i det föregående?
AD 1997 nr 63: SL Tunnelbanan AB är ett av flera dotterbolag till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). För SL Tunnelbanan och flera av dotterbolagen gäller bl.a. kollektivavtalen Specialbestämmelser för heltidsanställd GS- personal (GS-avtalet), som innehåller bestämmelser om ordinarie arbetstid, och Allmänna bestämmelser för heltidsanställda arbetstagare (AB/A/-SL), som innehåller bestämmelser om ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid, övertidsersättning. I februari 1995 träffade bolaget och dåvarande Statsanställdas förbund (numera SEKO-Facket för Service och Kommunikation) ett kollektivavtal om att "efter lokal överenskommelse" veckoarbetstiden i visst avseende kunde vid arbetstidsförläggning överstiga den i GS-avtalet föreskrivna ordinarie arbetstiden såvitt gällde GS-personal vid en av bolagets arbetsplatser. Giltighetstiden för detta avtal, liksom för GS-avtalet och AB(A)-SL gick ut den 31 mars 1995. Den 7 december 1995 träffades avtal om fortsatt giltighet av de båda sistnämnda kollektivavtalen. Tvisten i målet gäller i första hand frågan om en sådan lokal överenskommelse träffats som avses i avtalet från februari 1995. Vid prövningen kommer arbetsdomstolen också in på frågan om betydelsen av att ett kollektivavtalslöst tillstånd gällt mellan avtalsparterna under tiden den 1 april fram till den 7 december 1995, då parterna träffade överenskommelse om fortsatt giltighet av GS-avtalet och AB(A)-SL.
AD 2014 nr 64: En arbetstagare har varit facklig förtroendeman och skyddsombud med uppdrag enbart som skyddsombud. Fråga om kollektivavtalsparterna har särreglerat frågan om grundutbildning i arbetsmiljöfrågor för arbetstagare och fackliga förtroendemän med enbart skyddsombudsuppdrag med följd att en av förbundet anordnad utbildning därför inte omfattas av förtroendemannalagens bestämmelser om rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner.
AD 2009 nr 54: Enligt bemanningsavtalet ska timlönen eller månadslönen under s.k. utbokad tid och vid längre uppdrag motsvara det genomsnittliga förtjänstläget för jämförbara grupper hos kund. Fråga om tolkning av bestämmelsen i ett fall då det inhyrande företaget, ett byggnadsföretag, inte hade några egna anställda byggarbetare på de aktuella byggarbetsplatserna. Vidare fråga om bestämmande av allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
AD 2013 nr 52: Enligt tillämpligt kollektivavtal har arbetstagare det år då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag och arbetstagaren är i tjänst rätt till annan ledig dag utan löneavdrag. Fråga om en arbetsgivare gjort sig skyldigt till brott mot kollektivavtalet.
AD 2008 nr 97: Fråga om en arbetsgivare har haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister, s.k. pjäsanställda, under speluppehåll. Även fråga om de pjäsanställda diskriminerats på grund av att de innehaft visstidsanställning.
AD 2017 nr 26: Fråga om ett bolag brutit mot ett lokalt kollektivavtal genom att inte ombesörja att arbetstagare hos bolaget validerades på visst sätt och därvid vilken form av validering som parterna träffat avtal om.
AD 2015 nr 63: Tolkning av kollektivavtal. Två piloter har med kort varsel fått sin starttid för tjänstgöring framflyttad samtidigt som sluttiden för tjänstgöringen inte senarelagts. Fråga om detta utgjort en sådan programändring som enligt kollektivavtalet ger rätt till kompensation.
AD 2006 nr 5: Arbetsdomstolen har i en tidigare dom funnit att den part som i ett kollektivavtal fört in ett begrepp som är vedertaget inom avtalsområdet men gett begreppet en annan innebörd än den vanliga står risken för den oklarhet som har uppkommit vid tolkningen av kollektivavtalet i detta hänseende. Arbetsdomstolen har nu funnit bl.a. att parternas tillämpning av kollektivavtalet i tiden efter den tidigare domen inte ändrat betydelsen av det vedertagna begreppet i kollektivavtalet.
AD 2006 nr 43: Till ett kollektivavtal har parterna fogat en bilaga benämnd entreprenörsbilagan. När ett bolag planerade att lägga ut viss verksamhet på entreprenad avgav arbetstagarorganisationen en vetoförklaring, under åberopande av 39 § medbestämmandelagen, mot den tilltänkta åtgärden. Arbetstagarorganisationen gjorde gällande att den tilltänkta entreprenaden stred mot entreprenörsbilagan. Fråga har uppkommit dels om arbetstagarorganisationen utan grund utnyttjat sin vetorätt, dels om bolaget genom att genomföra den planerade entreprenaden gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.
AD 2016 nr 55: Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med fördelningstalet 0,88. Arbetstagarna hade varken yrkesbevis eller erkännandeintyg, vilket enligt byggavtalets ordalydelse är en förutsättning för att få lön enligt fördelningstalet 1,0. Arbetstagarna var inte medlemmar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Fråga om byggavtalet ska tolkas - eller jämkas - med beaktande av EU-rätten på så sätt att lön med fördelningstalet 1,0 ska betalas trots avsaknad av yrkesbevis och erkännandeintyg och om förbundet till följd av en sådan tolkning - eller jämkning - har rätt till allmänt skadestånd med en direkt eller analog tillämpning av medbestämmandelagen för det påstådda brottet mot byggavtalet.
AD 2016 nr 26: Tolkning av kollektivavtal för beredskapsbrandmän. Fråga om förhöjd ersättning vid utryckning under kväller, nätter och helger ska betalas per påbörjad timme eller faktiskt arbetad tid.
AD 2008 nr 104: Fråga om ett sakförsäkringsbolag genom att i enskilda anställningsavtal träffa överenskommelse om rörlig lön har brutit mot gällande kollektivavtal. Även fråga om storlek på allmänt skadestånd för medgivna kollektivavtalsbrott avseende arbetstid och semester.
AD 2013 nr 55: I 2004 års reservofficersavtal finns regler om reservofficerspremier. Två reservofficerare anställda vid Försvarsmakten har för tiden från och med år 2006 inte fått någon reservofficerspremie. Arbetsdomstolen har avvisat talan såvitt avser den ene av de två reservofficerarna, eftersom domstolen inte funnit att talan i den delen uppfyllt förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Den huvudsakliga tvistefrågan därefter har avsett om den kvarvarande reservofficeren har haft rätt till premier enligt antingen övergångsbestämmelserna eller 7 § i 2004 års reservofficersavtal. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. Därutöver tvist om Försvarsmakten förhandlingsvägrat och brutit mot mellan parterna gällande samverkansavtal.
AD 2000 nr 6: En arbetstagare har varit anställd som vikarie för en viss namngiven anställd under dennes bortovaro, dock längst till en viss tidpunkt. Fråga om en bestämmelse i det tillämpliga kollektivavtalet innebär att denna tidsbegränsade anställning inletts med en "inbyggd" prövoperiod om tre månader under vilken arbetsgivaren varit berättigad att avsluta anställningen i förtid utan sakliga skäl.
AD 2017 nr 39: En arbetstagare hos Försvarsmakten skadades vid utlandstjänstgöring. Arbetstagaren hade två privata olycksfallsförsäkringar som inte föll ut, då försäkringarna enligt försäkringsvillkoren inte gällde vid olycksfall i det aktuella insatsområdet. Arbetstagaren fick viss ersättning enligt ett kollektivavtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöring. Tvisten avser huvudsakligen kollektivavtalets innebörd, i fråga om kollektivavtalet innebär att en arbetstagare har rätt till full kompensation vid bortfall av försäkringsskydd eller om kollektivavtalets ersättningsbestämmelse är en s.k. arbetsgivarventil som medger möjlighet för arbetsgivaren att besluta om ersättning, men som inte innebär någon skyldighet att betala ersättning.
AD 2011 nr 43: Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal, det s.k. trafikavtalet, ska löneutrymmet tillföras ett visst belopp per anställd vid trafikstart av nyavtalad trafik. Fråga om detta belopp ska tillföras löneutrymmet för alla anställda som arbetar under avtalet eller bara för vissa yrkesgrupper.
AD 2013 nr 87: Tolkning av en bestämmelse om föräldralön/havandeskapslön i måleriavtalet.
AD 2009 nr 5: Installationsavtalet innehåller en bestämmelse som innebär att arbetstagaren under vissa förutsättningar bör arbeta på övertid i den utsträckning som enligt gällande lag kan medgivas. Fråga huruvida beordring av arbete mellan kl. 24.00 och 05.00 i strid mot 13 § arbetstidslagen utgör ett skadeståndsgrundande brott mot installationsavtalet. Även fråga om det enligt en särskild överenskommelse mellan parterna i installationsavtalet föreligger en skadeståndsgrundande skyldighet för en arbetsgivare att ta initiativ till förhandling inför genomförande av nattarbete.
AD 2009 nr 33: Tolkning av en kollektivavtalsbestämmelse om arbetsgivares förhandlingsskyldighet innan beslut fattas om provanställning av arbetstagare.
AD 2004 nr 73: Fråga om giltigt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning har träffats samt, i sådant fall, om det finns stöd i kollektivavtalet och de enskilda anställningsavtalen för att tidsbegränsa anställningarna på sätt som skett. Vidare fråga bl.a. om det förelegat företrädesrätt till återanställning.
AD 2006 nr 16: Två arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist då arbetsgivaren lade ned sin verksamhet på orten. Under uppsägningstiden erbjöds, sökte och tillträdde arbetstagarna anställningar hos samma arbetsgivare men på en annan ort. Arbetstagarna hade tidigare, i enlighet med en överenskommelse i form av kollektivavtal, haft personliga lönetillägg. Fråga har uppkommit dels om överenskommelsen innebär att arbetstagarna har rätt att behålla sina personliga tillägg så länge de är oavbrutet anställda hos samma arbetsgivare, dels om arbetstagarna har erhållit nya anställningar eller har kvar sina gamla anställningar.
AD 2007 nr 30: I samband med den s.k. Ädelreformen 1992 övergick viss sjukvårdspersonal från landstingen till kommunerna. Fråga om den närmare innebörden av en bestämmelse i ett lokalt kollektivavtal om att sådan personal hade rätt att bibehålla den arbetstid som vid övergången gällde vid landstinget.
AD 2009 nr 36: Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga att medverka till att lämna utandningsprov i ett alkoskåp och om deras vägran att göra detta har utgjort saklig grund för uppsägning. Vidare fråga om installationen av alkoskåpet har utgjort brott mot ett vid företaget gällande kollektivavtal om alkolås. Även fråga om giltigheten av tolkningsföreträden enligt 33 och 34 §§ medbestämmandelagen m.m.
AD 2010 nr 2: Ett bussbolag införde ett tjänstgöringsschema för bolagets driftledare innebärande att driftledarnas arbetsdag vissa dagar delades upp i två arbetspass med fyra timmars ledighet mellan passen. Enligt tjänstgöringsschemat skulle varje driftledare ha sin arbetstid förlagd på detta sätt under fem dagar i månaden. Fråga har uppkommit om en sådan arbetstidsförläggning strider mot det mellan parterna gällande kollektivavtalet eller, om så inte är fallet, mot arbetstagarnas enskilda anställningsavtal.
AD 2008 nr 98: En arbetstagares fackliga organisation och en arbetsgivare har efter förhandlingar avtalat att arbetstagarens anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 31 december 2007 på grund av arbetsbrist. Enligt avtalet är arbetstagaren fram tills anställningen avslutats arbetsbefriad "utan avräkning". Tvisten gäller om arbetstagaren har rätt till lön och semesterersättning under hela uppsägningstiden och således även sedan hon den 8 oktober 2007 hade tillträtt en anställning hos en annan arbetsgivare.
AD 2008 nr 71: Enligt 21 § 6 mom Transportavtalet är arbetsgivaren skyldig att på i förväg gjord framställning från Svenska Transportarbetareförbundet, då anledning därtill föreligger, förete avlöningslistor, arbetstidskort, arbetstidsschema samt andra handlingar, som organisationen behöver för att tillvarata arbetstagarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren. Fråga om omständigheterna i ett visst fall varit sådana att ”anledning” i avtalets mening förelegat.
AD 2008 nr 39: Beredskapen för tre arbetstagare på ett universitetssjukhus har vid olika tillfällen avbrutits genom arbete vilket lett till att de inte erhållit elva timmars sammanhängande dygnsvila i enlighet med 13 § arbetstidslagen. När arbetstagarna har inställt sig för arbete på ordinarie arbetstid nästkommande arbetsdag har arbetsgivaren beordrat dem att vara lediga för att uppfylla arbetstidslagens reglering om dygnsvila. Fråga huruvida arbetstagarna, enligt det mellan parterna gällande kollektivavtalet – AB 05, haft rätt till bibehållen lön vid sådan ledighet.
AD 2008 nr 28: Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete trots att gällande kollektivavtal angav att annandag pingst var en s.k. avtalsenlig fridag. De anställda har i stället varit lediga på nationaldagen, som sedan den 1 april 2005, i stället för annandag pingst, utgör en allmän helgdag. Fråga om bolaget genom att träffa överenskommelse med de anställda om byte av arbetsfri dag brutit mot kollektivavtalet. Även fråga om bolaget varit skyldigt att på eget initiativ förhandla med förbundet inför bytet av arbetsfri dag.
AD 2003 nr 9: Enligt ett kollektivavtal för anställda inom Svenska kyrkan regleras bl.a. att överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare samt att stiftsförbund inom Svenska kyrkans Församlingsförbund utgör lokal arbetsgivarpart avseende lönesättning av präster vid löneöversynsförhandlingar och nyanställning. I målen tar Arbetsdomstolen ställning till frågan om avtalets innebörd är att all lönesättning av präster skall ske med stiftsförbund som arbetsgivarpart eller att det ger möjlighet för en enskild präst att träffa överenskommelse om lön med sin arbetsgivare, församling eller samfällighet. Domstolen tar också ställning till frågan om det i de tre fall av löneöverenskommelser som målen rör är den enskilde prästen eller lokal arbetstagarorganisation, Kyrkans Akademikerförbunds stiftskrets, som är att betrakta som arbetstagarpart.
AD 2011 nr 3: Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal har en arbetstagare som uppnått viss ålder och viss sammanhängande anställningstid rätt till ett års uppsägningstid när han eller hon sägs upp av arbetsgivaren på grund av arbetsbrist, s.k. förlängd uppsägningstid. Fråga om en arbetstagare, vid tillämpning av bestämmelsen, har rätt att tillgodoräkna sig anställningstid hos en tidigare arbetsgivare när den anställning som han eller hon sägs upp ifrån har tillkommit efter en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Även fråga om kollektivavtalsbestämmelsen strider mot den nämnda lagregeln om innebörden är att anställningstiden hos den förre arbetsgivaren inte får räknas. Slutligen fråga om 6 b § anställningsskyddslagen, för det fall avtalsbestämmelsen då inte anses strida mot lagen, i sin tur strider mot de EU-rättsliga regler som ligger bakom den nämnda lagregeln.
AD 2016 nr 49: Kollektivavtalstolkning. I Kollektivavtal, allmänna villkor och löner, Bransch Äldreomsorg mellan Föreningen Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet samt tre tjänstemannaförbund finns en bestämmelse om att antalet semesterdagar överenskommes individuellt och utgör minst 25 semesterdagar per år. Har överenskommelse inte träffats om annat utgör, enligt bestämmelsen, antalet semesterdagar från och med det år medarbetaren fyller 40 år 31 dagar och från och med det år medarbetaren fyller 50 år 32 dagar. Fråga om ett bolags förfarande att på grund av med arbetstagare som fyllt 40 år träffade anställningsavtal med bestämmelser om 25 semesterdagar per år inte ge dem flera semesterdagar än så strider mot kollektivavtalet.
AD 2008 nr 54: Enligt det s.k. installationsavtalet är en arbetsgivare skyldig att tillhandahålla ställningar och skyddsutrustning enligt lag och föreskrifter för att tillförsäkra en säker arbetsmiljö. Ett bolag fann vid en riskbedömning inför ett installationsarbete bl.a. att en skylift skulle användas eftersom arbetet skulle utföras på hög höjd. Tvist uppkom i frågan om bolaget i installationsavtalets mening har tillhandahållit skyliften, som var placerad på en annan plats än där arbetet skulle utföras.
AD 2012 nr 8: Arbetstagare, som var sysselsatta i kontinuerligt skiftarbete vid ett sågverk, hade personliga tillägg enligt en övergångsregel i sågverkavtalet. Arbetsgivaren beslutade att upphöra med skiftformen med arbetsbristuppsägningar som följd. I samband med förhandlingarna som föregick besluten träffade de lokala parterna ett kollektivavtal om bl.a. att det personliga tillägget skulle återinföras vid återgång till det tidigare kontinuerliga skiftarbetet. Fråga om även arbetstagare som återanställdes när skiftformen återinfördes har rätt att till personligt tillägg enligt den lokala överenskommelsen.
AD 2009 nr 94: Enligt bemanningsavtalet ska timlönen eller månadslönen under s.k. utbokad tid och vid längre uppdrag motsvara det genomsnittliga förtjänstläget för jämförbara grupper hos kund. Fråga om hur den jämförbara gruppen ska avgränsas när ett byggnadsföretag har hyrt in arbetstagare för att utföra byggnadsarbete. Tvisten gäller framför allt om de lärlingar och s.k. feriepraktikanter som arbetar hos kundföretaget ska räknas med i gruppen av byggnadsarbetare.
AD 2011 nr 58: I de på det kommunala området gällande kollektivavtalen återfinns särskilda bestämmelser om arbetstider för lärare. Bestämmelserna innebär att årsarbetstiden uppgår till 1 767 timmar. Av årsarbetstiden utgör 1 360 timmar reglerad arbetstid, och återstoden utgör s.k. förtroendetid. Fråga huruvida avtalsbestämmelserna innebär att en kommun har rätt att utöka lärarnas undervisningstid inom ramen för den reglerade arbetstiden.
AD 2015 nr 74: Kollektivavtalstolkning. Tvist har uppkommit bl.a. om vissa delar i en på visst sätt beräknad resultatbonus ska ingå som en rörlig lönedel (P) i det genomsnittliga förtjänstläget enligt § 4 mom 2 bemanningsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att så inte är fallet.
AD 2018 nr 23: Kollektivavtalstolkning. Fråga om ett flygbolag har brutit mot en bestämmelse i ett kollektivavtal för piloter om att det första anställningsåret utgör provanställning genom att nyanställa åtta piloter med allmän visstidsanställning.
AD 2005 nr 13: I ett kollektivavtal som gäller för cateringarbetare föreskrivs att ett lönetillägg om 1 200 kr skall utgå om anställningen avser arbete som kräver särskild yrkesutbildning, t.ex. utbildning till kock eller kallskänka. I målet är fråga om fyra arbetstagare haft sådant kallskänksarbete att de varit berättigade till lönetillägg enligt kollektivavtalet. De har samtliga varit anställda hos ett cateringföretag som levererar färdiga måltider till bl.a. flygbolag.
AD 2017 nr 31: Ett antal arbetstagare, som är tillsvidareanställda som reservofficerare hos Försvarsmakten, har för Försvarsmaktens räkning tjänstgjort i Afghanistan. Innan de åkte till Afghanistan utbildades de i Sverige och hade då fritt logi med logementsstandard som staten erbjudit dem. Fråga om arbetstagarna enligt kollektivavtal har haft rätt till logitillägg under utbildningstiden i Sverige och utlandstraktamente under tjänstgöringen i Afghanistan, alternativt om de i avsaknad av sådan rätt i strid med lag har missgynnats såsom tidsbegränsat anställda för tjänstgöringen i förhållande till tillsvidareanställda med sådana förmåner. Även fråga om staten har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att inte för utbildningstiden i Sverige uttryckligen erbjuda arbetstagarna fritt logi i form av enkelrum med dusch och toalett på rummet.
AD 2016 nr 6: Tolkning av kollektivavtal angående samordning av pensionsförmåner för vissa piloter som bytt bas från Stockholm till Köpenhamn. Även fråga om partsställningen i målet.
AD 2016 nr 32: Tolkning av kollektivavtal. I teknikinstallationsavtalet finns en bestämmelse om beredskapstjänst. Där föreskrivs bland annat att arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om beredskapstjänst samt att arbetsgivaren vid fara i dröjsmål, dock högst en gång under loppet av fem veckor per arbetstagare, har rätt att påfordra beredskapstjänst. Fråga om vilken innebörd bestämmelsen har och främst vilken rätt den ger arbetsgivaren att beordra och schemalägga beredskapstjänst. Även fråga om avvisning av fastställelseyrkande.
AD 2001 nr 18: Ett företag i flygbranschen och en facklig organisation träffar en överenskommelse om pension för kabinpersonal. Enligt överenskommelsen har arbetstagare bl.a. rätt till delpension, innebärande att arbetstagaren från 55 års ålder kan arbeta halvtid och uppbära delpension med 65 procent av lönebortfallet. Enligt överenskommelsen har arbetstagare vidare rätt att kvarstå i tjänst under två år efter det att arbetstagaren uppnått den gällande pensionsåldern, 60 år. Fråga huruvida en arbetstagare som haft delpension och som väljer att kvarstå i tjänst vid 60 års ålder enligt överenskommelsen är berättigad till delpension utöver halvtidslönen. I tvisten uppkommer bl.a. fråga om betydelsen av att arbetsgivaren under lång tid efter överenskommelsens tillkomst konsekvent har tillämpat denna i enlighet med den fackliga organisationens inställning.
AD 2008 nr 12: Mellan Flygarbetsgivarna och Tjänstemannaförbundet HTF gäller kollektivavtal för hos ett bolag anställda C/A och C/C med bas i Sverige. Fråga om en av avtalsbestämmelserna innebär att tjänstgöringsskyldigheten för en C/A under en 14-dagarsperiod är begränsad till högst sex dygn/sju dagar mellan fridagar och om uttrycket ”sex dygn/sju dagar” i timmar räknat är 144 timmar. Arbetsdomstolen finner att utredningen visar att parternas gemensamma uppfattning om avtalsbestämmelsens innebörd från avtalsslutandet och framgent varit att den inneburit en begränsning av arbetsskyldigheten till maximalt sex dygn/sju dagar mellan fridagar och att bestämmelsen därmed har den innebörden.
AD 2003 nr 90: Fråga om en 18-åring som under pågående utbildning till kock innehaft feriearbete i restaurangkök har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening. Fråga även om han har haft rätt till lön för heltid, som angetts i anställningsbeviset, eller för den tid han faktiskt har arbetat, samt om utfående av lönekraven enligt 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
AD 1994 nr 149: Enligt färjeavtalet skall arbetstagare för att erhålla sjukförmåner från arbetsgivaren undersökas och sjukskrivas av läkare som anvisats av arbetsgivaren. Fråga om arbetstagare som undersökts och sjukskrivits av en annan läkare har haft rätt till sjuklön för sin frånvaroperiod.
AD 2007 nr 66: Enligt bestämmelser i ett företagsavtal erhåller en arbetstagare arbetstidsförkortning om nattpass fullgöres i viss omfattning under en begränsningsperiod. Fråga om den närmare innebörden av begreppet nattpass.
AD 2005 nr 2: På tre av Skanskas arbetsplatser i Kalmar län träffades överenskommelser om månadslön för yrkesarbetare med yrkesbevis och på en av arbetsplatserna även om befattningslön med individuella tillägg av meritvärderingsmodell. Fråga om löneöverenskommelserna strider mot anläggningsavtalet.
AD 2006 nr 65: Fråga om arbetsgivare gjort sig skyldiga till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har haft att ta ställning till om markarbeten som utförts på två arbetsplatser skulle ha anmälts enligt anläggningsavtalets huvudregel om arbetsplatsanmälan eller om det undantag som gäller varit tillämpligt. Undantaget gäller arbetsplatser som är så små och tillfälliga att en arbetsplatsanmälan inte fyller något rimligt syfte.
AD 2018 nr 35: Frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.
AD 2018 nr 59: Tolkning av lokalt kollektivavtal i fråga om tågvärdar på Öresudstågen har rätt till obekvämtidstillägg (ob-ersättning) för sådan "uppehållstid" som äger rum på obekväm tid och inte utgör obetald tid enligt kollektivavtalet. Även fråga om partsställningen i målet.
AD 2018 nr 69: Tolkning av en bestämmelse i bussbranschavtalet om uppräkning av tid mellan kl. 22.00 och 06.00.
AD 2019 nr 10: Fråga om en arbetsgivare gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att underlåta att anvisa två målare personalutrymmen i form av vid respektive arbetsplats uppställd personalbod.
AD 2019 nr 16: Två bolag har tecknat kollektivavtal i form av s.k. hängavtal till byggavtalet och därutöver tecknat separata, likalydande, löneöverenskommelser. Tvisten har huvudsakligen rört om löneöverenskommelserna enbart reglerar timlönen för yrkesarbetare eller om det av överenskommelserna även följer vilken timlön som ska betalas till övriga arbetstagarkategorier.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator