Kompensationsåtgärd

Beskrivning saknas!

Rättsfall3

MÖD 2004:68: Tillstånd enligt miljöbalken till verksamhet vid Hägerums kraftverk i Virån-----Ett av miljödomstolen beviljat tillstånd att bedriva ett minikraftverk i nära anslutning till ett Natura 2000-område hade överklagats bl.a. med påståenden om att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) i målet inte var tillräckligt omfattande samt att det i vart fall inte förelåg förutsättningar för att bevilja tillstånd eftersom verksamheten skulle komma att medföra alltför omfattande störningar på de livsmiljöer och arter som området avsåg att skydda. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att MKB:n, efter kompletteringar, var tillräcklig som underlag för prövningen samt att, även om kraftverket i huvudsak skulle anläggas utanför Natura 2000-området, verksamheten skulle få sådana inverkningar på detsamma att den var tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. MÖD utvecklade skälen för under vilka förutsättningar ett tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken kan ges. Efter att ha ändrat vissa villkor rörande bl.a. minimivattenflödet i den gamla huvudfåran i ån fann MÖD att tillstånd kunde ges till verksamheten.
MÖD 2006:49: Tillstånd till täktverksamhet-----Underinstanserna hade avslagit en ansökan om tillstånd till utvidgning av en täkt inom ett område som är av riksintresse för såväl naturvård och friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken (MB) som materialutvinning, 3 kap. 7 § MB. Enligt 4 kap. 2 § MB skulle dessutom turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas i det aktuella åslandskapet. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att brytningen inte skulle medföra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och friluftsliv då bolaget erbjudit sig att kompensera förlusten av viss skyddsvärd fäladsmark genom att bevara och restaurera andra närliggande områden på sådant sätt att denna typ av mark skulle komma att öka. På grund härav bedömdes det inte aktuellt att göra en avvägning mellan 3 kap. 6 § och 3 kap. 7 § enligt 3 kap.10 § miljöbalken. Vad gällde åslandskapet enligt 4 kap. 2 § MB hade täkten redan gett upphov till negativ påverkan varför den begränsade ytterligare påverkan inte utgjorde en påtaglig skada på detta intresse. MÖD gav tillstånd till den utvidgade täkten.
MÖD 2006:44: Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator