MÖD 2004:68

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2004-02-05 i mål nr M 423-02,

se bilaga A

KLAGANDE

Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4625, 116 91 STOCKHOLM

Ombud

KA-L

MOTPART

Hägerums Kvarn HB, Furuvägen 10 B, 572 34 OSKARSHAMN

Ombud

1. WJ

2. Advokaten K-ÅL

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till verksamheten i Hägerums kraftverk i Virån, Oskarshamns kommun, Kalmar län

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen ändrar villkoren 3 och 7 i miljödomstolens domslut på följande sätt.

Villkor 3

I vad skötseln av kvarndammen beror skall minst 340 liter vatten per sekund släppas till huvudfåran om inte annat gäller enligt villkor 6 eller 7. Är tillrinningen mindre än 340 liter per sekund skall hela tillrinningen släppas till huvudfåran. Huvuddelen skall ledas genom fiskvägen som omlöp vid vänddammen, men en mindre del, ca 0,05 m3/s, skall ledas genom sidodammen för att undvika torrläggning av denna gren.

Villkor 7

Under fiskvandringstid, från och med september till och med oktober, skall vattenföringen i huvudfåran ökas till minst 1,0 m³/s eller, vid lägre flöden, hela tillrinningen med en varaktighet av minst ett dygn var fjortonde dag.

2. Miljööverdomstolen avslår Hägerums Kvarn Handelsbolags yrkande om att tillståndet skall få tas i anspråk utan hinder av att det inte vunnit laga kraft.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Svenska Naturskyddsföreningen (Naturskyddsföreningen) har, så som den slutligen fastställt sin talan, yrkat:

I första hand, att Miljöverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom och återförvisar målet till miljödomstolen för ny handläggning innefattande en miljökonsekvensbeskrivning med en fullständig inventering av botten- och strandfloran i de Natura 2000-skyddade delarna av området som berörs av ansökan.

I andra hand, att Miljööverdomstolen, för det fall den finner att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas, undanröjer miljödomstolens dom och ogillar Hägerums kvarn HB:s ansökan om tillstånd.

Hägerums Kvarn HB (bolaget) har bestritt ändring och för egen del yrkat att Miljööverdomstolen skall förordna att tillståndet skall få tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande).

Naturskyddsföreningen har bestritt yrkandet om verkställighetsförordnande.

Miljööverdomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling och syn.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat samma grunder och bevisning som i miljödomstolen med i huvudsak följande ändringar och tillägg.

Naturskyddsföreningen

Grunden för Naturskyddsföreningens yrkande om att målet skall återförvisas till miljödomstolen är att miljökonsekvensbeskrivningen har sådana brister att den inte utgör ett tillräckligt beslutsunderlag för tillståndsprövningen enligt 7 kap.28 b och 29 §§miljöbalken. Grunden för yrkandet om att miljödomstolens dom skall undanröjas och tillstånd inte meddelas är att bolaget inte visat att den planerande verksamheten inte kan skada livsmiljön som skall skyddas i det aktuella Natura 2000-området (jfr 7 kap. 28 b § miljöbalken). Verksamheten är inte heller av sådan art att den kan tillåtas enligt undantagsregeln i 7 kap. 29 § miljöbalken.

Brister i miljökonsekvensbeskrivningen

Bolaget har inte tillräckligt väl underbyggt och sakligt redogjort för hur karaktärsarterna i det aktuella Natura 2000-området, habitat 3260, kommer att påverkas av verksamheten. De genomförda inventeringarna av floran i området uppvisar brister. Till följd härav har miljödomstolen inte kunnat bedöma vilken eventuell påverkan sådana arter kan utsättas för genom den ifrågavarande verksamheten.

En annan brist i miljökonsekvensbeskrivningen är att den inte innehåller någon analys av vilka fysiska konsekvenser i form av erosion och deposition av sediment uppströms och nedströms kraftverket som kan uppkomma till följd av verksamheten.

Risken för skador på vissa arter och livsmiljöer

Det finns risk för att livsmiljön i det utpekade området skadas genom den ifrågavarande verksamheten. Naturvårdsverket nämner i sina vägledningar just vattenkraftsutbyggnad som ett hot för den aktuella typen av livsmiljö. Det finns idag inte heller några vetenskapliga studier som visar att småskalig vattenkraft inte riskerar att skada livsmiljöer som vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Med det existerande beslutsunderlaget i detta fall finns det inte möjlighet att förvissa sig om att verksamheten inte kommer att inverka negativt på livsmiljöns gynnsamma bevarandestatus i området. Det finns vidare risk för att arter, bland annat karaktärsarter för livsmiljön, som avses skyddas utsätts för en störning som kan skada livsmiljön. Den sökta verksamheten är därför inte tillåtlig enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken. Verksamheten är inte heller av sådan art att den kan tillåtas enligt 7 kap. 29 § miljöbalken.

Bolaget

Brister i miljökonsekvensbeskrivningen

Bolaget har, utöver miljökonsekvensbeskrivningen och tidigare utförda undersökningar, låtit utföra och till Miljööverdomstolen givit in en kompletterande vegetationsundersökning avseende botten och strandfloran i vattendraget. Liksom av tidigare utförda utredningar framgår av den kompletterande undersökningen att ingen förändring av vegetationen kan förväntas på grund av återupptagandet av driften i kraftverket. Undersökningen visar vidare att det inte förekommer några rödlistade arter utmed den aktuella åsträckan. Den enda förändring som förväntas uppkomma är att den i hela landet vanliga näckmossan inte kommer att växa lika högt på stenarna som idag. Detsamma, om än med något mindre påverkan, förmodas bli fallet med den rödalg som finns i området.

Av vad som redovisats i ansökningshandlingarna framgår att erosion eller deposition av sediment inte förväntas uppstå till följd av återupptagandet av driften i Hägerums kraftverk. Det har funnits kraftanläggningar på platsen under lång tid utan att problem uppkommit. En viss sedimentanhopning kommer att uppstå i kraftverksdammen, men detta var även fallet då tidigare kraftverk var i drift.

Risken för skador på vissa arter och livsmiljöer

Såväl miljökonsekvensbeskrivningen som samtliga de studier som bolaget gett in i målet visar på att inga av de livsmiljöer och arter som Natura 2000-området avser att skydda på något sätt kommer att skadas av återupptagandet av kraftverksdriften. Eftersom det således inte finns någon risk för betydande påverkan på miljön inom Natura 2000-området är den ifrågavarande verksamheten över huvud taget inte tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Bolaget accepterar emellertid miljödomstolens bedömning i denna del. På grund av vad bolaget anfört behöver verksamheten inte heller prövas enligt 7 kap 29 § miljöbalken.

Naturskyddsföreningen har genmält: Redan bolagets egen utredning visar att karaktärsarter för den utpekade livsmiljön finns i området. Naturskyddsföreningen har därtill låtit utföra en botanisk inventering med särskild inriktning på mossor i området. Av inventeringen, som skedde den 13-14 september 2004, framgår att ett flertal arter förekommer som inte framgått av bolagets undersökningar, bl.a. klolånke.

Bolaget har anfört att det inte klart framgår var i Virån den av Naturskyddsföreningen utförda inventeringen gjorts. Vidare anför bolaget att några centimeters mindre amplitud för de i den aktuella miljön vanliga arterna näckmossan och rödalgen, inte kan anses försämra arternas bevarandestatus.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Oskarshamns kommun och Fiskeriverket har samtliga hänvisat till sina respektive yttranden i miljödomstolen.

Länsstyrelsen har därtill förklarat att bevarandeplanen för det nu berörda Natura 2000-området ännu inte är färdigställd, men att det vid framtagandet av denna läggs stor vikt vid att fiskvandringshinder undanröjs och att fiskvandringsvägar anläggs i Virån.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljööverdomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen, med de kompletteringar som gjorts, innehåller de uppgifter som krävs för en bedömning i enlighet med 7 kap. 28 b § miljöbalken och att den uppfyller kraven på innehåll och syfte enligt 6 kap.miljöbalken.

Prövning enligt 7 kap. 28 a-b §§ miljöbalken

Allmänt

Viråns vattensystem är sedan år 2002 förtecknat som ett sådant naturområde som enligt 7 kap. 27 § första stycket 2 miljöbalken bör beredas särskilt skydd (Natura 2000-område). Området omfattar ungefär 2 200 hektar av sjöar förbundna av strömmande vattendrag. Det saknar särskilt områdesskydd och någon bevarandeplan finns ännu inte upprättad.

För bedrivande av verksamhet eller för vidtagande av åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Detsamma har ansetts gälla för vidtagande av åtgärder utanför ett sådant område, om dessa åtgärder kan ha en negativ effekt på naturvärdena inom ett Natura 2000-område.

Den sökta verksamheten omfattar rätten att anlägga och bibehålla ett kraftverk med tillhörande anordningar såsom främst intagsparti, tilloppstub, maskinstation och utloppskanal. Verksamheten är planerad att bedrivas i nära anslutning till en del av Natura 2000-området inom vilket det sedan tidigare finns lagligförklarade dammar och vattenhinder. Anläggandet av kraftverket och anordningarna för detta är planerat att i huvudsak ske utanför själva Natura 2000-området. Miljööverdomstolen finner emellertid, lika med miljödomstolen, att anläggandet av kraftverket och främst avledningen av vatten till detta från de vattenområden där det idag rinner, får anses medföra att miljön i området kan påverkas på ett sådant sätt att den sökta verksamheten omfattas av tillståndsplikten i 7 kap. 28 a § första stycket miljöbalken.

För att tillstånd skall kunna lämnas enligt ovan nämnda bestämmelse måste det efter en samlad bedömning stå klart att verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra verksamheter eller åtgärder inte kan skada de livsmiljöer som avses skyddas i området eller medföra att den art eller de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av arten eller arterna i området (7 kap. 28 b § miljöbalken). Det är härvid de skyddade livsmiljöerna och arterna i det aktuella Natura 2000-området som helhet betraktat som inte får skadas eller störas på angivet sätt.

Bedömningen av en verksamhets eller en åtgärds konsekvenser skall göras med beaktande av målsättningen för bevarandet av området som sådant (se bl.a EU-kommissionens vägledning ”Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden. Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG”, 2000, s. 39 och 36). Bedömningen av vad som är en försämring skall ske med utgångspunkt i önskemålet att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-området (prop. 2000/01:111 s. 68 f). Härmed får förstås att de livsmiljöer som avses skyddas i området inte till omfattning och struktur får försämras på ett sätt som riskerar att äventyra dess funktion som livsmiljö för de arter som typiskt sett förekommer i sådana livsmiljöer. Vidare måste de särskilda arter som avses skyddas inom området ha tillräckliga utbredningsområden, fortplantningsmöjligheter och andra förutsättningar för att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö.

Påverkan på skyddade arter

Det får anses klarlagt att det i allt väsentligt är huvudfåran som kommer att påverkas av den aktuella verksamheten. Detta sker främst genom att avledningen av vatten till kraftverket kommer att medföra lägre genomsnittliga vattenflöden i huvudfåran samt genom att vissa naturliga flödesvariationer kommer att avta. En sådan påverkan innebär emellertid inte i sig att livsmiljöerna eller arterna påverkas på ett sådant sätt som anges i 7 kap 28 b §.

Beträffande förekomsten av särskilt skyddsvärda arter inom området och konsekvenserna för dessa av den planerande verksamheten gör Miljööverdomstolen ingen annan bedömning än den miljödomstolen gjort. Verksamheten medför således inte någon sådan störning som på ett betydande sätt försvårar bevarandet av dessa arter inom området. De kompensationsåtgärder i form av anläggande av fiskvandringsvägar och lekplatser, som bolaget åtagit sig att utföra, torde snarare kunna ha en positiv inverkan på bevarandestatusen för vissa fiskarter inom området som helhet.

Påverkan på skyddad livsmiljö

Huvudfåran vid det planerade vattenkraftverket utgör en del av en av de tre särskilt skyddade livsmiljöerna inom Natura 2000-området, nämligen naturtyp 3260 (vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor). De två andra naturtyperna berörs inte av den planerade verksamheten. Även om den berörda delen av huvudfåran endast utgör en begränsad del av den aktuella livsmiljön inom Natura 2000-området, kommer den till följd av den planerade verksamheten att påverkas på så sätt att åfåran kommer att minska något till yta och omfång och vattenflödets variationer kommer att bli mindre. För att begränsa påverkan på livsmiljön på den berörda sträckan är det av stor vikt att det minimivattenflöde som även fortsättningsvis släpps fram genom huvudfåran så långt som möjligt motsvarar sådana nivåer som det visat sig att livsmiljön har anpassat sig till även på lång sikt. Miljööverdomstolen finner att minimivattenflödet inte bör vara lägre än medellågvattenföringen för den berörda delen av åfåran, d.v.s. 340 liter vatten per sekund. Villkor 3 skall därför ändras i enlighet med vad som nu sagts. Vidare kommer villkoren 6 och 7, det senare ändrat genom denna dom, att innebära att genomspolning av huvudfåran sker. Bolaget skall som villkor för verksamheten också anordna fiskväg förbi Hålldammen och Vänddammen, vilket innebär förbättringar jämfört med dagens förhållanden.

Sammantaget innebär skyddsåtgärderna och det förhållandet att det endast är en begränsad del av den aktuella livsmiljön som berörs av den planerade verksamheten enligt Miljööverdomstolen att livsmiljön inte kommer att skadas till följd av vattenverksamheten.

Sammanfattning

Då verksamheten enligt Miljööverdomstolens bedömning varken kommer att medföra någon störning som på ett betydande sätt försvårar bevarandet av de skyddade arterna eller att skada de skyddade livsmiljöerna föreligger förutsättningar att bevilja tillstånd till verksamheten enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken.

Övriga frågor

Den ökade minimivattenföringen i huvudfåran beräknas ge ett minskat effektuttag i kraftverket med ungefär 5 procent. Miljööverdomstolen finner inte att denna minskning ändrar nyttobedömningen enligt 11 kap. 6 § miljöbalken.

Det har uppmärksammats att villkor 7 innehåller en otydlighet då tillrinningen kan understiga 1 m3/s. Såsom villkoret nu är utformat är det dessutom oförenligt med villkor 4 enligt vilket korttidsreglering inte får förekomma. Parterna och remissinstanserna har förklarat att de medger ett förtydligande av villkor 7 på sätt framgår av domslutet.

Miljööverdomstolen finner att det i målet inte framkommit tillräckliga skäl för att bolaget skall få ta tillståndet i anspråk trots att det inte vunnit laga kraft. Yrkandet om verkställighetsförordnande skall därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2004-12-10.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Per-Anders Broqvist, miljörådet Sven Bengtsson och hovrättsrådet Liselotte Rågmark, referent. Enhälligt.

__________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Hägerums Kvarn HB, Furuvägen 10 B, 572 34 OSKARSHAMN

Ombud: WJ

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till verksamheten i Hägerums kraftverk i Virån, Oskarshamns kommun, Kalmar län.

___________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Hägerums Kvarn HB tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken till verksamheten i Hägerums kraftverk i Virån för en drivvattenföring av nominellt 3,0 m3/s.

Miljödomstolen lämnar enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken Hägerums Kvarn HB tillstånd att bedriva den enligt 11 kap. ovan tillståndsgivna vattenverksamheten.

Villkor

Allmänt villkor

1. Verksamheten och arbetena för denna skall bedrivas och utföras i huvudsaklig överensstämmelse med det som sökanden har angett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av denna dom.

Vattenhushållningsfrågor

2. Vattenståndet vid kvarndammen får vid drift av kraftverket, i vad det på kraftverkets och dammens praktiska drift beror, inte överstiga +97,92 (dämningsgräns) och inte understiga +97,72 (sänkningsgräns). Vid stopp av kraftverksdriften får dämningsgränsen överskridas med högst 0,2 m under 2 timmar.

3. I vad skötseln av kvarndammen beror skall minst 250 l/s vatten släppas till huvudfåran. Är tillrinningen mindre än 250 l/s skall den släppas till huvudfåran. Huvuddelen skall ledas genom fiskvägen som omlöp vid vänddammen, men en mindre del, ca 0,05 m3/s, skall ledas genom sidodammen för att undvika torrläggning av denna gren.

4. Korttidsreglering får inte förekomma, utan kraftverket skall drivas såsom strömkraftverk, varvid skall eftersträvas ett jämnt vattenstånd i dammen.

5. Drivvattnet till turbinerna skall vid plötsligt stopp i kraftverksdriften ledas i förbilopp genom kraftverket. Överledningen till huvudfåran skall ske gradvis.

Fiskefrågor

6. Under månaderna mars och april skall huvudfåran genomspolas med hela tillrinningen vid vardera ett tillfälle och med en varaktighet av minst 12 timmar. Därvid skall eftersträvas att genomspolningen så långt möjligt sker vid stor vattenföring i ån.

7. Under fiskvandringstid, september-oktober, skall vattenföringen i huvudfåran ökas till hela tillrinningen eller minst 1,0 m3/s med en varaktighet av minst ett dygn var fjortonde dag.

8. Sökanden skall som en kompensationsåtgärd för fiskets befrämjande på egen bekostnad anordna fiskväg mellan Långgölen och nedströms liggande Virån (kraftverskdammen), samt släppa erforderligt flöde för att tillfredsställa funktionen hos fiskvägen.

9. Utformningen av fiskvägen enligt villkor 8 samt övriga fiskevårdande åtgärder som sökanden har åtagit sig och andra detaljer i samband därmed skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

10. Nedströms kraftverksutloppet skall botten anpassas så att denna sträcka inte torrläggs vid stopp i kraftverksdriften. På botten skall det efter urgrävningen läggas ut grus och stenar.

11. Galler med 20 mm spaltvidd skall anläggas framför kraftverkets intag vid dammen.

Övriga villkor

12. Arbetena skall bedrivas på sådant sätt att grumling och utsläpp i vatten av oljor och andra föroreningar i görligaste mån undviks.

13. Sökanden skall sätta upp en pegelskala vid kraftverksdammen. Pegeln skall omfatta registret +98,5 till +97,5 och ha dämningsgräns respektive sänkningsgräns särskilt utmärkt.

14. En horisontell dubb av rostfritt material skall borras in och sättas fast i dammen. Dubben skall ha sitt centrum i dämningsgränsen.

Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Strömfallsfastighet

Rätten till vattenkraftens tillgodogörande vid Hägerums kraftverk tillkommer fastigheten Hägerum X:X, Oskarshamns kommun.

Arbetstid

De i denna dom medgivna arbetena skall, vid risk att tillståndet annars förfaller, vara fullbordade inom tre (3) år från det domen vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 13 § miljöbalken på grund av oförutsedd skada skall för att få tas upp till prövning anmälas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av arbetstiden.

Omprövning

Vid omprövning är sökanden enligt 31 kap. 22 § miljöbalken inte skyldig att utan ersättning avstå mer än en tiondel (1/10) av produktionsvärdet av den vattenkraft som kan tas ut i kraftverket enligt detta tillstånd.

Rättegångskostnad

Sökanden skall betala ersättning för rättegångskostnader till Kammarkollegiet med åttatusen (8 000) kr. På beloppet skall utgå ränta enligt lag från dagen för denna dom tills betalning sker.

Prövningsavgift

Miljödomstolen ändrar inte den med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken tidigare fastställda avgiften för målets prövning.

Miljödomstolen erinrar om att det därutöver enligt 25 kap. 8 § miljöbalken åligger sökanden att betala vissa kostnader för målets behandling vid domstolen.

MÅLETS HANDLÄGGNING

Miljödomstolen i Växjö meddelade den 31 maj 2001 dom avseende bl.a. tillstånd till verksamheten vid Hägerums kvarn, mål M 594-99. I domen lagligförklarade miljödomstolen de vid kraftverket före den 1 januari 1999 utförda befintliga anläggningsdelarna, inkluderande kraftverksdammarna utom hålldammen.

Domen överklagades till Miljööverdomstolen, som i en dom den 15 november 2002, undanröjde miljödomstolens dom utom såvitt avser lagligförklaringen, och återförvisade målet till miljödomstolen för fortsatt behandling. Miljööverdomstolen ansåg att miljökonsekvensbeskrivningen var ofullständig vad gäller redovisning av det s.k. noll-alternativet. Vidare konstaterade Miljööverdomstolen att hela Virån genom regeringsbeslut den 24 januari 2002 anmälts till Europeiska gemenskapens kommission och därefter förtecknats av Naturvårdsverket som ett Natura 2000-område. Miljökonsekvensbeskrivningen borde därför omfatta en redovisning av den livsmiljö och de vilda djur och växter som skall skyddas i området, eftersom den planerade verksamheten skall kunna bedömas med avseende på konsekvenserna för det syfte som områdesskyddet avser.

Sedan sökanden kompletterat miljökonsekvensbeskrivningen i angivna avseenden har miljödomstolen kungjort ansökan i ortstidningar. Miljödomstolen har genom särskilt beslut förordnat Fiskeriverket att utföra fiskeundersökning i området. Miljödomstolen höll huvudförhandling i målet den 11 december 2003.

SÖKANDENS TALAN

Yrkanden

Sökanden yrkar, såsom talan slutligen bestämts, att tillstånd ges dels till att anlägga och bibehålla Hägerums kraftverk med därtill hörande anordningar, omfattande i huvudsak, intagsparti, tilloppstub, maskinstation och utloppskanal, allt i huvudsaklig överensstämmelse med det utbyggnadsförslag som redovisas i ansökan och tillhörande kompletteringar, dels till att avleda vatten till kraftstationen och i övrigt hushålla med vattnet inom ramen för regleringsamplituder (dg +97,92, sg +97,72) och vattenhushållningsbestämmelser (minimitappning 250 l/s, är tillrinningen mindre skall tillrinningen framsläppas).

Sökanden har vidare föreslagit att tiden för anmälan om oförutsedd skada bestäms till 5 år, att arbetstiden bestäms till 3 år, att miljödomstolen förordar att givet tillstånd får tas i anspråk även om domen därom inte har vunnit laga kraft samt att den del, som inte ersätts i samband med omprövning fastställs till 1/20 av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttas vid kraftverket.

Förslag till villkor m.m.

Sökanden har som egna villkor i princip angivit de som föreskrevs i den ursprungliga domen från miljödomstolen och har i övrigt sagt sig acceptera de som därutöver har tillkommit i domslutet ovan.

Sökanden har för återupptagandet av driften åtagit sig följande miljömål:

- Säkerställa en minimivattenföring i huvudfåran av minst 250 l/s, eller om tillrinningen är lägre, släppa fram tillrinningen.

- Underhålla den kulturhistoriskt värdefulla kvarnen med intakt kvarnmaskineri och vattendriven svarv. Inleda ett samarbete med hembygdsföreningen om ett öppnande av kvarnmuseum.

- Medverka till minskad försurning och växthuseffekt, genom en årlig produktion av 700 MWh förnybar energi. Därigenom sparas kol- och oljeproducerad energi i tyska och danska kolkraftverk, vilket besparar naturen årliga utsläpp av; 510 ton koldioxid, 1,8 ton svavel, 1,6 ton kväveoxider och 33 ton slagg och flygaska.

- Använda vegetabiliska oljor i eventuella hydraulsystem.

Sökanden har till närmare utveckling av sin talan i ursprunglig ansökan och senare kompletteringar uppgivit bland annat följande.

Riksdagen har 1993 beslutat om riktlinjer för den svenska klimatpolitiken, där det slås fast att CO2-utsläppen från fossila bränslen skall minska från år 2000, samt att klimatpolitiken måste utformas i ett internationellt perspektiv och samarbete. Genom att anpassa vattenkraftanläggningen till de miljöförutsättningar som föreligger, samt göra avkall på det optimalt ekonomiska utnyttjandet, kan det uppnås en samklang mellan miljön och kraftintressena. Vid Hägerums kraftverk kommer hänsyn så långt det är ekonomiskt rimligt att tas för att bevara den befintliga naturmiljön, rörliga friluftslivet, kulturmiljön m.m.

Orientering

Hägerums Kvarn HB ansöker om rätt att för tillgodogörande av vattenkraft, ca 8,1 meter fallhöjd, i Virån inom Oskarshamns kommun, Kalmar län, återuppbygga ett sedan 1996 nedlagt vattenkraftverk och därefter bibehålla kraftverket, benämnt Hägerums kraftverk. Den befintliga kvarnen uppfördes 1855. 1920 byggdes ett kraftverk vid kvarnen för leverans av elström till gårdarna i omgivningen. Kvarnverksamheten upphörde omkring 1970/80. 1996 var kraftverket i så dåligt skick att det togs ur drift. Renovering påbörjades omgående för att starta det på nytt.

Hägerums kraftverk är beläget i Hägerum, Kristdala, ca 2,5 mil norr om Oskarshamns tätort. Virån rinner upp i Sjön Solnen, ca 10 km öster om Hultsfred. Biflöden från sjöarna Opp och Nerbjärken tillstöter, innan ån rinner genom Långgölen, som ligger ca 70 km över havets nivå, och Hägerum ca 15 km nedströms Solnen. Uppströms Hägerum finns vandringshinder i såväl huvudflödet som åtminstone i de två större biflödena med tillsammans 15 vandringshinder inkl dagens hinder i hålldammen. Nedströms Hägerum rinner Virån genom en serie av sjöar och åsträckor med fall och fallsträckor med sammanlagt 12 vandringshinder på vägen mot mynningen i Östersjön, ca 7 km norr Oskarshamn eller drygt 20 km nedströms Hägerum. Det finns noteringar ända tillbaks till 1400 talet om anläggningar i det aktuella läget vid Hägerum. Allt sedan denna tid tycks det ständigt ha funnits anläggningar som utnyttjat vattenkraften för sina ändamål.

Teknisk beskrivning

Höjdsystem och fix

Alla höjder är relaterade till ett lokalt höjdsystem. Fixpunkten har höjden +100,00. I rikets höjdsystem, RH 70, har fixpunkten höjden +70,98.

Hydrologi

Karakteristiska vattenföringar för Virån vid Hägerum har beräknats till:

Högsta högvattenföring (100 år) 10,1 m3/s

Medelhögvattenföring 5,7 m3/s

Medelvattenföring 1,8 m3/s

Medellågvattenföring 0,34 m3/s

Lågvattenföring (50 år) 0,07 m3/s

Inom nederbördsområdet uppströms Hägerum, som är 287 km2, finns bland annat sjöarna Versjön, Illern, Opp och Nerbjärken, samt ytterligare ett antal mindre sjöar. Efter vad som är känt för sökanden bedrivs det inte någon reglering i dessa sjöar.

Förslag till utbyggnad

Den numera renoverade kvarndammen nyttjas för intag av drivvattnet. En ca 50 m lång tilloppstub med diametern 1,4 m planeras bli ansluten till intaget i kvarndammen. I denna kommer vattnet att ledas till en ny maskinstation, belägen ca 10 m nedströms den kvarvarande kvarnbyggnaden. Stationsbyggnaden, som får en överbyggnad av trä som väl smälter in i den kulturhistoriskt känsliga miljön, förses med två direktdrivna turbiner dimensionerade för en sammanlagd drivvattenföring av 3,0 m3/s. Turbinerna får en kapacitet om ca 1 m3/s respektive 2,0 m3/s. Det sammanlagda flödet kan regleras steglöst från full kapacitet ner till ca 0,3 m3/s. Vid lägre tillgängligt flöde i ån stoppas kraftverket. Utrustning kan installeras i kraftverket så att flödet leds förbi turbinerna vid stopp, varigenom flödet i huvudfåran kan ökas gradvis. Till turbinerna kopplas generatorer och kontrollutrustning för styrning och kontroll.

Vattnet återleds till huvudfåran via den befintliga utloppskanalen, dock kommer det att ske en rensning fram till huvudfåran för att kunna tillgodogöra sig outnyttjad fallhöjd mellan det gamla stationsläget och huvudfåran. Genom planerade rensningsåtgärder uppnås en bruttofallhöjd på 8,15 m. Med den föreslagna drivvattenföringen om 3,0 m3/s kommer den uttagbara effekten att uppgå till 190 kW och normalårsproduktionen till 700 MWh.

För att från kvarndammen avleda vattnet till huvudfåran nyttjas den s.k. vänddammen, ett sättutskov belägen strax nedströms Långgölens utlopp. Vid högre flöden än turbinernas drivvattenföring eller vid oplanerade frånslag i stationen kommer vattnet att rinna över sättarna i vänddammen. Vid vänddammen arrangeras en fiskvandringsväg som ett omlöp, där huvuddelen, eller ca 0,2 m3/s, av minimivattenföringen om 0,25 m3/s leds in i huvudfåran.

Vid flöden större än vänddammens kapacitet vid fullt öppna luckor sker tappning genom den s.k. sidodammen, belägen i kvarndammens västra del. I dammens tröskel inrättas ett utskov, som säkerställer ett litet flöde, ca 0,05 m3/s, för att undvika torrläggning av åfåran närmast nedströms sidodammen.

Sökanden kommer som en kompensationsåtgärd för fisket att bygga en fiskvandringsväg från Långgölen till Viråns huvudfåra som ett omlöp runt hålldammen placerad i en naturlig svacka. Omlöpet fortsätter förbi vänddammen där en flödesreglerande anordning installeras. Genom att arrangera ett sidoutlopp i kvarndammen kan ett större flöde än 0,25 m3/s ledas i omlöpet förbi hålldammen.

Avbördningsförmågan för vänd och sidodammen är 11,7 m3/s. De klarar därmed den beräknade högsta högvattenföringen utan att det sker överrinning av intagsdammen. Sommaren 2003 inträffade ett flöde som sannolikt överskred den beräknade högsta högvattenföringen. En viss mindre överströmning av kvarndammen skedde, men dammen är så konstruerad att den tålde detta.

Rätten till vattenkraft

Sökande har i samband med sitt förvärv av fastigheten Hägerum X:X, förvärvat hela den rätt till vattenkraft, som avses bli utnyttjad i Hägerums kraftverk. Köpekontrakt och förening, överenskommelse i samband med fastläggande av fastighetsgränser i lantmäteriförrättning, som låg till grund för bildandet av strömfallsfastigheten Hägerum X:X visar att sökanden disponerar hela den fallrätt som avses att tas i anspråk i samband med återupptagandet av driften i Hägerums kraftverk.

Det finns inga andra närliggande kraftverk som berörs.

Miljökonsekvensbeskrivning

Länsstyrelsen i Kalmar län beslutade den 9 december 1999 att den sökta verksamheten medför betydande miljöpåverkan. Den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som fogades till ansökan har, sedan målet återförvisades till miljödomstolen, kompletterats vad avser nollalternativ och frågor som berör Virån som Natura 2000-område. Dessutom har biologiska undersökningar och en fiskeundersökning utförts.

Sökanden har närmare utrett två alternativ för utförande av en ny kraftstation. I båda alternativen sker uttaget av vatten i kvarndammen genom en ny intagsledning. I huvudalternativet placeras kraftstationen i en ny byggnad ca 10 m nedströms befintlig kvarnbyggnad. Maskinstationen bör få en överbyggnad i trä som smälter väl in i den kulturhistoriskt känsliga miljön. Vattnet återleds till den befintliga huvudfåran via den befintliga utloppskanalen, dock kommer denna att rensas fram till huvudfåran för att kunna tillgodogöra sig fallhöjden fullt ut. Det andra alternativet innebär att kraftstationen placeras i befintlig kvarnbyggnad. Detta erfordrar att rensningar utförs under byggnaden, vilket kan vara komplicerat.

Översiktsplan

En ny översiktsplan för Oskarshamns kommun antogs i mars 2003. Den nya planen ändrar inte förutsättningarna för att återstarta Hägerums kraftverk.

I översiktsplanen klassas Hägerum som kulturhistoriskt värdefullt. Det syftas då i första hand på byggnader och miljö kring stamfastigheten Hägerum X:X, men även kvarnbyggnaden bedöms som kulturhistoriskt värdefull.

Av de kommunala miljömålen framgår att; energianvändningen ska effektiveras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur fjärrvärme, biobränsle och vindkraft skall främjas. För att få ett hållbart energisystem måste kommunen effektivisera användningen, sluta tära på ändliga naturresurser och minska belastningen på miljön. Vidare anges att förnyelsebar energi skall användas.

Riksintresse

Viråns hela vattensystem är av riksintresse för naturvård (Nr H 16), där värdet ligger i flora och fauna. Det värdeomdöme som anges för vattensystemet är följande: Representativt vattensystem för länets spricklandskap. Mosaikartat landskap med näringsfattiga och klara vattendrag och sjöar, värdefulla odlingslandskap samt skogar med stor lövinblandning. Relikta kräftdjur förekommer i så gott som samtliga sjöar med djup mer än 15 meter. Vattensystemet är i stort sett opåverkat av regleringar, utsläpp och utgör ett viktigt lek- och uppväxtområde för havsöring. Utter förekommer i systemet och mal i Försjön. Målsjön och Näjernsjöarna är artrika fågelsjöar av slättsjökaraktär. Hummeln är en djup kratersjö med sex glacialrelikter och förekomst av hornsimpa. På sjöns botten finns kambrosilurisk kalksten. Vid ensamgården Humlenäs finns ett ålderdomligt kulturlandskap med bl.a. rik lövskogsvegetation och kalkpåverkad flora. Utmed vattendraget finns flera värdefulla våtmarker.

I ovan relaterade värdeomdöme och i den fördjupade beskrivningen av naturvärdena finns inte Långgölen med åsträckan fram till Målsjön omnämnt med några speciella intressen.

Länsstyrelsen i Kalmar län har i sitt naturvårdsprogram, natur i Östra Småland, klassificerat Viråns hela vattensystem i klass 1 (högsta värde). Beskrivningen av vattensystemet överensstämmer i stort med det som har angetts i värdeomdömet och i den fördjupade beskrivningen av riksintresset.

Förutsättningarna för att bevara värdena i riksintresset har angetts enligt följande: Värdet kan påverkas negativt av ingrepp som kulvertering eller förändring av vattendragets sträckning och bottenprofil, vandringshinder och vattenreglering, vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, tillförsel av organiska gifter, överfiske, inplantering av främmande öringstammar och skogsavverkning längs ån.

Natura 2000

Det särskilda bevarandeområdet för Natura 2000 följer huvudfåran vid Hägerums kvarn men omfattar inte sidofåran med kraftverksdammen och avloppskanalen.

Följande naturtyper enligt bilaga 1 till habitatdirektivet förekommer i objekt Viråns vattensystem.

1. Habitat 3110 - oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden.

2. Habitat 3130 - oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuel vegetation på exponerade sträckor.

3. Habitat 3260 - vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor.

Inte någon av dessa naturtyper kommer att påverkas av planerat återupptagande av driften av Hägerums kraftverk. Det framgår även av Länsstyrelsen i Kalmar läns beskrivning av Viråns vattensystem. I denna beskrivning har inte tagits med något som kan hänföras till Hägerums kvarn och till den del av Virån som kommer att tas i anspråk vid ett återupptagande av driften i Hägerums kraftverk.

Följande arter enligt bilaga 2 till habitatdirektivet har pekats ut för objektet Viråns vattensystem:

1. Nissöga, - artkod 1149, Cobitis taenia

2. Stensimpa - artkod 1163,Cottus gobio,

3. Tjockskalig målarmussla- artkod 1032, Unio crassius, samt

4. Utter - artkod 1355, Lutra lutra

Nollalternativ

Som nollalternativ avses att det inte bedrivs någon kraftverksdrift och att allt vatten fortsättningsvis kommer att rinna i huvudfåran. Bottenfaunan får det utseende som senast utförd bottenfaunaundersökning utvisar, med variationer i artsammansättningen, beroende på de olika flödenas varaktighet. Bottenfaunaundersökningen indikerar att andelen sjöpåverkade arter kan komma att bli dominerande i vattendraget, vilket innebär ett mindre antal arter men flera individer. I sjöpåverkade vattendrag tar i regel de filtrerande arterna överhanden, på bekostnad av icke-filtrerande arter. För att upprätthålla en jämvikt mellan filtrerande och icke-filtrerande arter erfordras en viss flödesreglering av näraliggande sjö.

Huruvida den biologiska mångfalden i vattendraget förbi Hägerums kvarn upprätthålls på en högre nivå i nollalternativet i jämförelse med det som sker vid ett återupptagande av driften i kraftverket med en minimitappning av minst 250 l/s torde vara oklart. Det finns tecken på andra håll i landet att artantalet och individtätheten har ökat i ett vattendrag när man har övergått från att allt vatten har runnit i en huvudfåra till en relativt hög minimivattenföring. Något som även bottenfaunaundersökningen indikerar. Det finns inte heller, så vitt känt är, någon studie av ett vattendrag som bygger på vetenskapliga grunder som visar att en övergång från att allt vatten rinner i en fåra till en relativt hög minimivattenföring skulle försämra den biologiska mångfalden i ett vattendrag.

Fiskreproduktionen kommer att finnas kvar i nuvarande omfattning genom att den våta arean bibehålls med de naturliga variationer som alltid finns i ett vattendrag. Fisken kommer fortsättningsvis, som idag, inte att kunna vandra längre upp än till regleringsdammen, hålldammen, vid sjön Långgölens utlopp. På längre sikt kan nollalternativet innebära att nuvarande damm i sjöns utlopp försvinner. Detta mot bakgrund av att intresset av att underhålla och sköta dammen antagligen försvinner om projekt återupptagande av driften i Hägerums kraftverk inte kommer till stånd. Om dammbyggnaden försvinner uppstår miljömässigt en mycket stor påkänning på Långgölens stränder och det rörliga friluftslivet. Däremot innebär detta att den vandringsbenägna fisken får möjlighet att på ett naturligt sätt vandra upp i Långgölen.

Befintlig kraftverksdamm växer igen på grund av ingen eller dålig vattengenomströmning. Det öppna området omkring den befintliga kvarn/kraftverksbyggnaden kommer att förbuskas, eftersom motivet att upprätthålla det öppna landskapet försvinner. Antagligen kommer underhållet av den kulturhistoriskt värdefulla kvarnbyggnaden likaså att upphöra. Områdets värde för det rörliga friluftslivet minskar.

Det landbaserade djur- och växtlivet förblir opåverkat oavsett om nollalternativet eller det planerade projektet kommer till stånd. Nollalternativet innebär ett hinder mot att uppnå EU:s och den svenska regeringens mål med förnybar energi.

Påverkan på kulturmiljön

Hägerums kvarn med omgivande område har ett stort kulturhistoriskt värde. Med tanke på att kulturhistoriken omkring Hägerums kvarn har skapats genom kvarn- och kraftverksinstallationerna torde en utbyggnad av ett kraftverk vara ett möjligt scenario. Alternativet med utbyggnad av ett separat maskinhus ca tio meter längre nedströms kvarnbyggnaden kan utgöra ett främmande inslag i miljön. En anpassning av överbyggnaden till befintlig kvarnbyggnad bör dock kunna lösas. Alternativet med förläggning av kraftverket i kvarnbyggnaden riskerar att ge skador på byggnaden när botten under och vid byggnaden skall fördjupas.

Påverkan på hydrologin

Det planerade vattenföretaget innebär ingen förändring av tappningen ur den uppströms belägna Långgölen och där hävdade nivåer. Tappningen till kvarndammen har styrts vidare till kvarndrift och kraftproduktion. Huvuddelen av årets dagar har det troligen funnits ett flöde i huvudfåran. Det finns även rester efter en gammal såg i huvudfåran som indikerar denna fördelning. Från och med 1920-talet torde det under långa tider ha varit nolltappning i huvudfåran. Under de från år 1996 pågående reparationsarbetena har allt vatten tappats i huvudfåran.

Det nu planerade återupptagandet av driften i Hägerums kvarn kommer att medföra en återgång till förhållanden som var rådande innan 1996, dock med den skillnaden att minst 250 l/s framsläpps i huvudfåran, eller allt flöde om tillrinningen är lägre. I praktiken kan inte kraftverket drivas med lägre flöde än 300 l/s, vilket innebär att allt flöde går genom huvudgrenen vid lägre tillrinning än 550 l/s. Låga konstanta vattenföringar kan leda till igenslamning av lekplatser. I detta fall är bedömningen att de höga flödena under bl.a. vår- och höstfloder är tillräckliga för att minimera riskerna för igenslamning.

Påverkan på faunan

De effekter som kan förväntas på fauna och flora beror framförallt på förändrade livsbetingelser genom minskad vattenhastighet och minskad vattenytearea. Vidare kan en minskning av filtrerande organismer förväntas eftersom födotillgången minskar.

Bottenfaunaundersökningar har utförts av AB i juni 1999, när hela flödet i Virån hade gått i huvudfåran i ca 3 år, och i april 2003.

Resultaten från 1999 visade att bottenfaunan på den undersökta vattendragssträckan av Virån består, åtminstone individmässigt, till stor del av filtrerare. Framförallt är klotmusslor, (Sphaerium sp.), mycket rikligt förekommande. Denna rikliga förekomst av filtrerare beror sannolikt på en betydande transport av dött organiskt material, plankton m.m. från uppströms liggande sjöar. Vid en minskad mängd genomrinnande vatten i huvudfåran kommer förmodligen individantalen av de arter som räknas till filtrerarna att minska. Dock kommer den minskade vattenföringen troligen inte att innebära att någon art försvinner helt.

Det finns även risk att individantalen av de arter som räknas till skraparna kommer att minska, eftersom en minskad vattenföring kan orsaka att bottenytor bevuxna med s.k. ”algfilm” i stället kan övertas av fintrådiga alger. Det är troligen denna grupp av djur som kan uppvisa den kraftigaste minskningen.

Sju bottenfaunaarter som anses vara mer eller mindre ovanliga påträffades. Dock är det endast en art av dessa som i ett nationellt perspektiv räknas till de ”rödlistade” arterna, nämligen skalbaggen Stenelmis canaliculata, vilken är placerad i hotkategori 4 (hänsynskrävande arter). Antalet arter i Viråns huvudfåra ligger nära medeltalet för svenska vattendrag.

Undersökningen i april 2003 utfördes i huvudfåran vid en vattenföring av ca 500 l/s. Perioden mellan sensommaren 2002 och våren 2003 var som helhet nederbördsfattig och vid Miljööverdomstolens syn i oktober 2002 rann ca 160 l/s i ån. Resultaten från undersökningen var att huvudfåran uppvisar ingen eller obetydlig påverkan av organiska ämnen och/eller närsalter, ingen eller obetydlig försurningspåverkan samt att den har högt/mycket högt naturvärde. Bedömningen av naturvärdet grundades huvudsakligen på att det på lokalerna påträffades en rödlistad art, flugan Ibisa marginata, samt tre ovanliga arter.

Lokaler belägna strax nedströms sjöutloppet kan ha en bottenfauna som till stor del består av vissa filtrerande arter som massutvecklas till antalet. Massutveckling av vissa arter innebär i regel att andra arter missgynnas. Andelen individer av de filtrerande arterna var dock inte så hög på någon av de båda lokalerna i denna undersökning att de kunde liknas vid massutveckling. Förmodligen berodde detta på att vattenföringen varit relativt liten och att produktionen av plankton i den uppströms liggande Långgölen inte varit tillräckligt stor. Den existerande bottenfaunan vid tiden för provtagningen var riklig och varierad. Det är troligt att bottenfaunan i huvudfåran skulle vara som artrikast då flödet i viss mån regleras, eftersom massutveckling av filtrerande arter då kan förhindras. Stark reglering med stora flödesvariationer ger generellt en utarmad fauna med få arter och individer. Om detta utförs i Virån riskerar de höga naturvärdena att spolieras. En försiktig reglering med ”mjuka” flödesvariationer bedöms inte påverka faunan negativt.

Den sökta minimivattenföringen bedöms vara tillräcklig för att undvika bottenfrysning under exceptionellt kalla vintrar. Återupptagandet av kraftverksdriften kommer att medföra en viss minskning av den produktiva vattenarealen, som varit rådande från 1996, och därmed en total produktion av bottendjur, men detta medför inte sådana skador att det motiverar att kraftverksdriften inte får tas upp igen. Utan kraftverksdrift underskrider flödet idag minimitappningen under varma och torra somrar.

Tjockskalig målarmussla, som är utpekad art i Natura 2000-området, lever i bäckar och floder, men anträffas också vid sjöars in- och utlopp. Den föredrar sandiga, grusiga bottnar. Den tjockskaliga målarmusslan finns inte i den del av Virån som berörs av återupptagen drift i Hägerums kraftverk. Den grövre bottenstrukturen i huvudfåran gör att den inte torde vara attraktiv för denna art.

För att upprätthålla goda livsbetingelser är det möjligt att utföra vissa biotopförbättrande åtgärder i huvudfåran.

Påverkan på fiske

Vattendraget är sedan gammalt påverkat av vattenkraftutvinning och av vandringshinder nedströms i vattendraget. Detta framgår även av kommunens översiktsplan där det omnämns att någon vandring uppströms inte är möjlig vid Trasten (norr Fårbosjön) samt mellan Storyttern och Tvingen. Likaså utgör dammbyggnaden i Långgölen ett vandringshinder. I berört område torde det inte bedrivas något aktivare fritidsfiske. Vissa delar av åsträckan är därtill tämligen svårtillgänglig och lämpar sig inte heller för fiske.

I värdeomdömet för riksintresset framgår att Virån utgör ett viktigt lekområde och uppväxtområde för laxöring, vars vandring uppströms stoppas av vandringshinder långt nedströms Hägerum. Sökanden anser att den påverkan som återupptagande av driften i Hägerums kraftverk har på fisket är av ringa art.

För de fiskarter som är utpekade objekt för Natura 2000-området gäller. Nissöga är en stationär bottenlevande fisk som främst lever i klart rinnande vatten eller på sandbotten i stora insjöar. Nissöga tillbringar dagen nedgrävd i sand eller slam. Av utfört provfiske framgår att fiskarten finns nedströms kraftverket, men inte i huvudfåra i höjd med kraftverket. Återupptagandet av kraftverksdriften torde inte vara något hinder för arten att etablera sig i huvudfåran, dock torde livsbetingelserna inte vara lämpliga med tanke på att botten i stort sett saknar sand och slam som nissöga behöver för att gräva ner sig i.

Stensimpa lever på hårdbotten med måttlig till svag ström. Den har påträffats vid provfiske i Virån långt nedströms Hägerum. Vid nu genomfört provfiske vid Hägerum har inte stensimpa konstaterats, varken i det lugnare strömmande vattnet nedströms kraftverket eller i den forssträcka som berörs av kraftverksdriften. Den senare sträckan torde inte uppfylla stensimpans preferens för måttligt till svagt strömmande vatten.

Påverkan på djurlivet

Utter är utpekat objekt för Natura 2000-området. Enligt beskrivningen av riksintresset finns det utter i vattensystemet, dock i huvudsak i uppströms biflöden. Utter lär ha observerats i Hägerum. Det är inte vattenkraftverk som har haft en mycket negativ inverkan på utterbeståndet i landet, utan nedgången är betingad av miljögifter som PCB. Utterbeståndet var som livskraftigast i landet i början av 1950-talet, när det fanns som flest vattenkraftverk i Sverige. En utterinventering i övre Norrland visar att även oreglerade älvar i stora avsnitt idag saknar utter, medan några av de få utterbestånd som återfanns vid inventeringen fanns i anslutning till några av de mest extrema regleringsmagasinen.

Fågellivet förväntas inte bli påverkat av kraftverksdrift.

Övrig påverkan

Grävning i sidofåran kommer att ske med grenen avskärmad från huvudfåran, varigenom grumlingspåverkan blir ringa. Möjligheterna till rörligt friluftsliv påverkas inte. Mindre vattenflöden i huvudfåran kan medföra en igenväxning, men med utförande av biotopåtgärder torde denna kunna begränsas. Överskottsmassorna kommer så långt möjligt att återanvändas för tubdragning och förstärkning av sidodammens jordanslutning.

Sökanden har sammanfattat MKB enligt följande.

Den totala arealen för Natura 2000-området Viråns vattensystem har uppskattats till ca 2200 ha. Därav berör Hägerums kraftverk mindre än 1 ha. Det är således en ytterst marginell del som berörs. Inte heller har några speciella värden för huvudfåran vid kraftverket redovisats. I förhållande till nollalternativet finns inte något som tyder på att återupptagandet av kraftverksdriften skulle innebära någon försämring ur miljösynpunkt för området i sin helhet. Öppnandet av en fiskväg upp till Långgölen innebär snarare en förbättring. Området och kvarnbyggnaden kommer att underhållas till fromma för kringboende och kulturmiljöintresserade.

Kostnader - nytta

Anläggningskostnaderna för det planerade kraftverket har i prisnivån november 2003 beräknats till 1250 tkr och årskostnaden till 86 tkr.

Kraftproduktionen har för ett normalår beräknats till 700 MWh för den planerade nya anläggningen. Medelpriset för den producerade energin kan, inkl ersättning för grönt certifikat, åsättas värdet 45 öre/kWh. Årsintäkten blir därmed 315 tkr. Med hänsyn till ovan redovisade siffror kan det konstateras att nyttan överstiger kostnaderna.

Beräkning av avgiftsenhet

Med den installerade generatoreffekten 190 kW och med medelvattenföringen 1,8 m3/s har sökanden beräknat antal avgiftsenheter till 18.

Strömfallsfastighet

Sökanden föreslår som strömfallsfastighet Hägerum X:X.

Sakägare

Sökanden anger som sakägare ägarna till fastigheterna Hägerum X:X, X:X, X:X och Kvarngårdsmåla X:X.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Kammarkollegiet har i ett yttrande i det ursprungliga målet, med hänsyn till det allmänna fiskeintresset, biologiska mångfalden, natur och kulturmiljön, yrkat om följande villkor för verksamheten:

1. Fiskvandring möjliggörs genom lucka i dammkonstruktionerna och nedströmssidan anpassas så att fiskvandringen underlättas

2. Medgiven minimitappning släpps genom luckan i dammen.

3. Till skydd för nedvandrande större fisk och ål skall "rensgallret" ha högst 2 cm breda öppningar.

4. Genomspolning av huvudfåran skall ske vid behov.

5. Träd och buskar längs vattendraget skall så långt som möjligt sparas.

6. Samråd med länsstyrelsen skall äga rum beträffande utformning och utförande av stationsbyggnad och tub.

Fiskeriverket har efter utförd fiskeundersökning anfört bl.a. följande.

Fiskfaunan i Virån

Vid de fiskeribiologiska undersökningar som genomfördes av Fiskeriverket tillsammans med länsstyrelsen i Viråns vattensystem 1986 och 1988 påträffades vid elfiske ett flertal olika fiskarter i vattendragen. Bland annat fångades öring, lake, stensimpa, elritsa, gädda, mört, abborre samt nejonöga. Flodkräfta noterades på flera platser. Havsvandrande öring förekom i de nedersta delarna av vattensystemet, medan strömlevande stationära bestånd av öring påträffades längre upp i systemet. Elfiskena genomfördes på strömvattensbiotoper på sammanlagt drygt tio olika lokaler utmed vattensystemet, bl.a. vid Hägerums kvarn.

Det elfiske som utfördes 1988 vid Hägerums kvarn omfattade kontroll på två provytor strax nedströms landsvägsbron, dvs. nedan det planerade kraftverket. Följande arter noterades: Öring, abborre, gädda, mört, lake samt bäcknejonöga. Sammanlagt fångades drygt 20 öringar.

Vid genomförda fältundersökningar 2003 elfiskades två avsnitt av Virån i anslutning till Hägerums kvarn. Det ena fisket förlades till en sträcka som avfiskats 1988, det andra skedde i den ursprungliga åfåran, huvudfåran, intill den före detta kvarnen. Vid dessa elfisken 2003 påträffades abborre, gädda, mört, gers, lake, nissöga samt bäcknejonöga. Dessutom observerades signalkräfta.

Någon öring fångades inte vid elfiskena år 2003, trots att elfiske utfördes på för öringen lämpliga sträckor. Det är osäkert om öring helt försvunnit i området, men vid jämförelse med elfisket 1988 pekar årets undersökning på att det skett en kraftig minskning av öringbeståndet på platsen. När minskningen skett, eller orsaken, har inte kunnat klarläggas.

En ny fiskart som 2003 noterades nedströms kraftverket var nissöga. Fångsten av nissnöga är anmärkningsvärd eftersom arten är sällsynt i Sverige. Nissöga betraktas i sammanhanget som särskilt skyddsvärd och arten finns uttagen i svenska artdatabanken och EU:s habitatdirektiv.

Ur allmän fiskesynpunkt är Viråns vattensystem värdefullt. Det är angeläget att den naturliga fiskfaunan kan fortleva och bevaras i form av livskraftiga bestånd. Den strömlevande fiskfaunan med arter som öring och nissöga, är särskilt skyddsvärd.

Vid det 0-alternativ som nu anges av sökanden i den kompletterade MKB:n, kommer åns vattenflöde att framrinna i den naturliga huvudfåran. Därmed bör nuvarande naturförhållanden kunna bibehållas och fiskfaunan utvecklas på ett naturligt sätt. Förekommande vandringshinder för fisk i Virån i anslutning till Hägerums före detta kvarn/kraftverk, i form av dammar, medför dock för närvarande en viss påverkan på miljöförhållandena och förutsättningarna för fiskförekomsten. Den minskning av öringbeståndet som noterades vid fältundersökningarna pekar också på att det finns faktorer som på något sätt påverkat den strömlevande fiskfaunan negativt. Om påverkan på öringbeståndet uppkom medan den tidigare kvarnen/kraftverket drevs, är inte klarlagt. Möjligen kan då ogynnsamma tappningar ha medfört en försvagning av öringbeståndet. Öringen kan sedan haft svårt att vandra in till sträckan och återetablera sig genom de olika vandringshinder som förekommer.

Vid utbyggnadsalternativ som sökanden har angett i ansökan, kommer en del av åns vattenflöde att avledas genom kraftverket medan en viss angiven minimivattenföring (0,25 m3/s) kommer att rinna genom den ursprungliga huvudfåran intill kraftverket. (Är tillrinningen mindre än 0,25 m3/s så skall hela tillrinningen framsläppas).

Om miljödomstolen medger sökanden tillstånd för ansökt verksamhet (kraftproduktion), bör så naturliga och goda förhållanden som möjligt, i och kring vattenmiljön, säkerställas i området kring kraftverket. Den av sökanden föreslagna minimitappningen bör höjas till 0,34 m3/s, dvs. nuvarande angiven medellågvattenföring. Möjligheterna till naturlig fiskvandring i området kring det planerade kraftverket bör säkerställas genom olika åtgärder. Anläggande av fiskvägar och framsläppande av vattenflöden som möjliggör fiskvandring är exempel på sådana åtgärder. En strömvattensmiljö, innehållande lämpliga lek- och uppväxtområden för öring m.fl. strömlevande fiskarter, bör tillskapas och upprätthållas i den naturliga huvudfåran.

Kraftverksprojektet kommer i viss mån att påverka de naturliga förhållandena i ån och därigenom förutsättningarna för fiskproduktion. Det finns naturligtvis vissa möjligheter att utifrån nuvarande förhållanden följa och mäta sådana förändringar och därefter skatta eventuell skada. Ur allmän fiskesynpunkt är det dock mer angeläget att sökanden åläggs att genomföra skadeförebyggande och skadekompenserande åtgärder. Sökanden bör också medverka i t.ex. länsstyrelsens arbete med att säkerställa vattensystemets naturvärden.

Vid en framtida drift av kraftverket, med säkerställd minimivattenföring tillsammans med t.ex. anläggande av väl fungerande fiskvandringsvägar i dammarna, vissa biotopåtgärder m.m. finns möjligheter att bevara befintliga lokala fiskbestånd. Om detta motsvarar den ekologiska status som skall bibehållas i ett Natura 2000-område, får avgöras av miljödomstolen. Det ses ur allmän fiskesynpunkt som särskilt viktigt att ett naturligt bestånd av öring kan fortleva i området. Om beståndet av öring kommer att återhämta sig naturligt är något osäkert. Eventuellt kan åtgärder behöva vidtas för att förstärka och säkerställa den naturliga lokala öringpopulationen.

Sammanfattningsvis anser Fiskeriverket att om miljödomstolen medger tillstånd till ansökt företag, bör sökanden åtaga sig att driva kraftverket som ett s.k. strömkraftverk, framsläppa ovan föreslagen minimitappning till huvudfåran (0,34m3/s), anlägga fiskvandringsvägar i aktuella dammar (kvarndammen/vänddammen och eventuellt hålldammen i Långgölen) eller på annat sätt säkerställa fiskvandringsmöjligheter, utföra vissa biotopåtgärder i den naturliga huvudfåran för att gynna ett öringsbestånd m.m. Utformningen av fiskvägar och andra ¨åtgärder skall ske efter anvisningar och i samråd med fiskeansvarig enhet vid länsstyrelsen. Sökanden bör även åta sig att till skydd för vandrande fisk anlägga galler med 20 mm spaltvidd framför kraftverksintaget i dammen. Eventuella grävningar och andra arbeten i vatten skall utföras så att grumlingar och andra störningar på vattenmiljön blir så små som möjligt.

Länsstyrelsen i Kalmar län har anfört bl.a. följande. Det som har kommit fram av kompletteringarna ändrar inte länsstyrelsens inställning från tidigare prövningar. Länsstyrelsen tillstyrker således ansökan i första hand med val av alternativet med förläggning av kraftverket tio meter nedströms kvarnbyggnaden.

Länsstyrelsen yrkar att följande villkor fastställs för verksamheten:

1. Sökandens yrkande om byggtid ändras till tre år samt att inte någon begränsning sätts för förluster av produktionsvärdet.

2. Fiskvägar anordnas så att vandringsfisk, såsom öring och ål kan vandra genom huvudfåran till den uppströms liggande Långgölen. Länsstyrelsen förordar att fiskvägen anordnas som omlöp vid vänddammen och Långgölen. Omlöpen skall vara så utformade att minst minimitappning sker genom dessa.

3. En minimitappning om minst 250 l/s skall få framrinna i huvudfåran. Vid lägre vattenföringar skall tillrinningen framrinna.

4. Kraftverkets rensgaller skall ha ett stolpavstånd på högst 20 mm.

5. Samtliga höjdangivelser skall anges i rikets höjdnät Rh 70.

6. Genomspolning av huvudfåran skall ske under perioder med normal högvattenföring, mars april, med en varaktighet av minst tolv timmar varje månad.

7. Under fiskvandringstid, september oktober, skall vattenföringen ökas till hela tillrinningen eller minst 1,0 m3/s under ett dygn var fjortonde dag.

8. Stor vikt skall läggas vid att bevara kvarnmiljön. Innan uppförandet av kraftverket påbörjas skall samråd med länsstyrelsens eller länsmuseets byggnadsantikvariska expertis ha skett.

Länsstyrelsen anför bl.a. följande.

Vattendragssträckan är utbyggd sedan lång tid. Av hävd kan därför kraftverksägarna driva befintligt kraftverk med nolltappning då driften endast varit nedlagd sedan 1996. Mot den bakgrunden anser länsstyrelsen att den nu föreslagna minimitappningen säkerställer biologiska värden och fiskvandring förbi kraftstationen. Mot samma bakgrund påverkar den föreslagna regleringen inte kriterierna för Natura 2000. Snarare gynnas bevarandestatusen i vattendragssträckan.

Eftersom sökanden inte ansöker om tillstånd för reglering av Långgölen förutsätter länsstyrelsen att sökandens åtagande om omlöp vid Långgölen står kvar, vilket är en förutsättning för att kriterierna för Natura 2000, biologisk mångfald m.m. i framtiden skall fungera på bästa sätt.

Hägerums kvarn är belägen inom Viråns riksintresseområde varför det är av stor vikt att kraven om fiskväg och minimitappning tillgodoses för att naturvårdens intressen skall kunna säkras på lång sikt. Det innebär bl.a. att sökanden måste åta sig ansvar även för att regleringen av Långgölen fungerar.

Renovering och uppförande av kraftstationen får inte påverka de habitat som redovisats i beskrivningen för aktuellt Natura 2000-område. Någon sådan påverkan sker inte enligt förslaget till byggnation, öppnande av vandringsvägar för fisk och andra vattenorganismer samt förslaget till minimitappning. De förändringar som föreslås innebär ett gynnande av bevarandestatusen för de naturtyper och hotade arter som är upptagna för Virån.

Provtagningar visar att det finns ovanliga, sällsynta och hotade arter i den aktuella sträckan, vilket innebär att bottenfaunan har höga skyddsvärden. För att gynna bottenfaunan är det därför viktigt att minimitappningen är väl tilltagen och att en försiktig reglering sker så att bottenfaunan inte påverkas negativt. I anslutning till det planerade kraftverket finns en öringstam. För att säkerställa öringpopulationen är det viktigt att ge den möjlighet att vandra till närliggande sjöar i vattensystemet. Vid inventering 2000 har länsstyrelsen konstaterat att utter förekommer på aktuell vattendragssträcka. Förutsättningarna för utter att passera området förbättras i och med att minimitappning fastställts som säkerställer vattenföring i vattendraget. En minimitappning på minst 250 l/s är den lägsta nivå som behövs för att säkerställa att bottenfauna och fiskpopulationer gynnas i vattendraget på aktuell sträcka. För att garantera att igenslamningar inte sker i den naturliga åfåran (huvudfåran) skall genomspolningar utföras regelbundet under perioder då det normalt är mycket vatten i huvudfåran. Under fiskens vandringstid bör också ökningar av vattenföringen ske tidvis för att stimulera fiskens vandring.

Miljö - och hälsoskyddsnämnden i Oskarshamns kommun har i yttrande vid målets ursprungliga handläggning anfört bl.a.: Nämnden värnar om den biologiska mångfalden i kommunen. Nämnden är således intresserad av och kommer att verka för att samtliga vandringshinder i Virån utreds med avsikt att så småningom åstadkomma ett långsiktigt bevarande och helst en utökning av den biologiska mångfalden i Virån. Detta innebär på sikt även fria vandringsvägar för isolerade öringstammar samt att malens fortbestånd möjliggörs i vattensystemet. I ett yttrande i detta mål har nämnden anfört bl.a. följande.

Nu befintligt underlag är tillräckligt för beslutsfattandet. Att begära att ett enskilt kraftföretag skall utreda borttagandet av samtliga vandringshinder i Virån är inte rimligt.

De utredningar som har gjorts visar att återupptagen drift i Hägerums kraftverk kan accepteras under förutsättning att följande försiktighetsmått vidtas:

- Så mycket vatten som möjligt släpps genom huvudfåran, och flödet måste under alla omständigheter vara tillräckligt för fiskvandring.

- Fiskvandringsvägen upp till Långgölen kommer till stånd.

- Grävningsarbeten utförs på sådant sätt och vid sådan tidpunkt att störningar på nedströms levande organismer på grund av grumling i vattendraget minimeras så långt möjligt. Bolaget skall åläggas att till Länsstyrelsen i god tid redovisa tidpunkter för planerade grävningar.

- Innan grävningsarbeten i bottensedimenten nedströms kvarnen vidtas bör förekomsten av tungmetaller, bl.a. kvicksilver, undersökas. Detta eftersom det enligt uppgift kan ha förekommit betad säd i kvarnen. Dessa uppgifter torde inte vara helt osannolika.

Svenska Naturskyddsföreningen yrkar att miljödomstolen ska ogilla ansökan om tillstånd och motsätter sig ett eventuellt verkställighetsförordnande.

Naturskyddsföreningen har anfört bl.a. följande.

Sökanden har ännu inte beskrivit nollalternativet på ett godtagbart sätt med hänsyn till att Virån är ett Natura 2000-objekt. Sökanden har fortfarande inte redovisat hur naturtyperna (habitat 3110, 3130, 3260) kommer att påverkas och endast att ”inte någon av dessa naturtyper kommer att påverkas”. Tillika saknas uppgifter i MKB:n på hur arter skyddade i habitatdirektivet kommer att påverkas.

Eftersom underlaget inte är kompletterat på nödvändigt sätt trots att tillfälle getts till detta, bör ansökan avslås redan på grund av att underlaget är undermåligt.

Vilka effekter får t.ex. en reglering på fiskarten nissöga? Enligt Artdatabanken SLU kan arten lokalt slås ut av bland annat regleringar. Ett skydd mot större förändringar av miljön rekommenderas. Även tjockskalig målarmussla finns i Viråns vattensystem. Musslan är starkt hotad och reproducerande bestånd bör enligt Artdatabanken övervakas och skyddas. Hotbilden består av försämring av vattenkvaliteten bland annat genom vattendomar som ålägger muddring och rensning. Utter är beroende av vinteröppna vatten, forssträckor eller liknande för att kunna bedriva födosök.

Utternedgången beror på en kombination av faktorer, miljögifter, habitatförluster och vattenregleringar tillsammans med offer för trafik och fasta fiskeredskap. Dessa faktorer samverkar.

En förändrad vattenföring och ändring till minitappning, kommer att påverka ekosystemen i forsarna. Livsrummet för organismerna minskar om vattenflödet minskar.

Det finns ingen vetenskaplig undersökning som visar på att en reglering inte får negativa konsekvenser. Vad sökanden avser med att artantalet/individantalet ökar vid övergång till minitappning är inte verifierat i yttrandet. Det sker hela tiden ett kontinuerligt utbyte mellan vatten- och landmiljöer i zonen närmast ett vattendrag. Självklart kommer det att ske en påverkan även på landmiljöer (strandmiljöer) om vattenföringen minskar. De naturliga årstidsfluktuationerna försvinner och medför negativa konsekvenser på längre sikt. Sökanden menar att det är en liten del av Viråsystemet som påverkas. I verkligheten är det den för ekosystemet mest värdefulla delen, strömsträckorna, som påverkas. Förutom att en reglering/avledning av vattnet från huvudfåran minskar livsrummet för organismerna genom partiell torrläggning, så orsakar regleringen onaturliga vattenfluktuationer vilket innebär en onaturlig stress för alla vattenlevande arter. Särskilt utsatta är bentiska arter d.v.s. arter vars ekologi bygger på att de sitter fast i bottensubstratet och filtrerar vattnet. Dit hör t.ex. tjockskalig målarmussla.

Ett nollalternativ kommer att stärka dagens naturvärden i objektet. Dessutom utgör nollalternativet en garanti för att risken för igenslamning, övergödning och andra försämringar av vattenkvaliteten minskar.

Den sökta verksamheten är inte tillåtlig enligt 7 kap. 28 b § MB och är inte av sådan art att den kan tillåtas enligt undantagsreglerna i 7 kap. 29 §.

Döderhults Naturskyddsförening och Oskarshamnsbygdens Fågelklubb, OBF, har i ett yttrande till miljödomstolen i det ursprungliga målet avstyrkt bifall till ansökan.

Kristdala samhällsförening och Sveriges Eneriföreningars Riksorganisation(SERO) har tillstyrkt bifall till ansökan.

Sökanden har i bemötanden tillagt bl.a. följande.

Länsstyrelsen i Kalmar län

Sökanden vidhåller att den förlust som denne är skyldig att underkasta sig utan ersättning enligt bestämmelserna i 31 kap. 22 § MB skall vara en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttas vid kraftverket. Detta mot bakgrund av att sökanden bland annat accepterar en förhållandevis hög minimitappning. Om det inte finns någon begränsning av den förlust som skall tålas utan ersättning av produktionsvärdet medför detta att sökanden inte vet vilka spelregler som skall gälla i framtiden.

Under punkterna 6 och 7 framförda synpunkter kan sökanden acceptera.

Svenska Naturvårdsföreningen (SNF)

Samtliga SNF:s frågeställningar är väl belysta. Sökanden har tagit hjälp av två av varandra oberoende experter, biolog AB och limnolog PL. Inte någon av dem delar SNF:s uppfattning om den påverkan ett återupptagande av driften av kraftverket skulle innebära för närmiljön.

Sökanden får av SNF:s skrivelse uppfattningen att de inte har tagit del av den skriftväxling som förevarit i ärendet (t.ex. uttern, nissöga, tjockskalig målarmussla).

Oskarshamns kommun

Kommunen har i sitt yttrande tillstyrkt ansökan under förutsättning att största möjliga hänsyn tas till skydd för flora och fauna. Det är en självklarhet för sökanden att uppfylla denna förutsättning.

Fiskeriverket

Minimitappningen i huvudfåran kommer att regleras från dammen vid Långgölens utlopp utan något samband med kraftverket. Det innebär att huvudfåran aldrig torrläggs, inte ens vid frånslag i stationen. Dock kan vid frånslag i station vattnet i huvudfåran i ett snabbt förlopp utökas med stationens drivvattenföring, maximalt 3 m3/s. Det torde ändå inte innebära några problem, med tanke på att högsta högvattenföringen är drygt 10 m3/s (enligt uppgift skall under sommaren 2003 ha runnit fram nära 20 m2/s). Det finns möjlighet att göra anordningar så att en del av turbinens drivvattenföring vid ett frånslag rinner genom maskinstations utloppskanal. Därigenom kan hastiga flödesförändringar i huvudfåran begränsas vid oplanerade frånslag i kraftverket.

Sökanden är villig att acceptera samtliga Fiskeriverkets krav, förutom yrkandet om att minimivattenföringen skall vara 340 l/s. Sökanden vidhåller att den föreslagna minimitappningen på 250 l/s är fullt tillräcklig.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljödomstolen konstaterar att, efter att målet återförvisats av Miljööverdomstolen, en omfattande komplettering har gjorts av miljökonsekvensbeskrivningen i enlighet med de utgångspunkter som Miljööverdomstolen angav i sin dom. Vidare har genom Fiskeriverket gjorts en förnyad fiskeundersökning i området.

Miljödomstolen anser att den utredning som är tillgänglig är tillräcklig som underlag för att målet skall kunna avgöras i sak. Miljökonsekvensbeskrivningen i målet uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap.miljöbalken och den skall därför godkännas.

Rådighet

Sökanden har visat att man genom avtal har kvalificerad rådighet, s.k. utbyggnadsvitsord. Sökanden har vidare genom servitutsavtal visat att man har rådighet för att utföra de fiskevårdande åtgärderna som är föreskrivna i domen och som sökanden har åtagit sig i målet. Miljödomstolen finner således att sökanden har erforderlig rådighet.

Beskrivning av berört vattensystem och kraftverk

Av utredningen framgår bl.a. följande.

Den del av Viråns vattensystem som primärt berörs av åtgärderna enligt denna ansökan börjar uppströms i sjön Långgölen. Utloppet sker genom en damm, hålldammen. Anläggningen och dess reglering ingår inte i ansökan. Dammen är idag ett vandringshinder för fisk. Dammen sköts av sökanden och drivs så att flödet i ån släpps fram utan egentlig reglering.

Vattnet från hålldammen når på en kort sträcka kraftverksdammen, där en uppdelning av flödet sker mellan åns huvudfåra och intaget till kraftverket. Inloppet till huvudfåran består av två grenar, vänddammen och sidodammen, vardera försedda med nyligen restaurerade dammluckor med vilka flödet kan regleras. Regleringen går till så att flödet i första hand leds genom vänddammen dels som ett minimiflöde genom öppnandet av luckor som medför utströmning under luckan/orna längs botten, dels genom att överkanten på luckorna är anpassade efter dämningsgränsen i kraftverksdammen, så att överskottsvatten vid ett eventuellt stopp i kraftverksdriften eller ökat flöde i ån kan brädda över dammen. Sidodammen används normalt vid så stora flöden i åns huvudgren att vänddammen inte ensam klarar att avbörda dessa.

Sammanflödespunkten för de båda grenarna av huvudfåran ligger knappt 50 m nedströms sidodammen. Vattnet i huvudfåran rinner därefter i en sammanhållen fåra med små forsar och mestadels relativt kraftigt strömmande vatten ner mot landsvägen, där sidofåran från kraftverkets avloppskanal tillstöter. Huvudfåran har en u-formad botten, vilket medför att skillnaden i vattenytearea mellan litet och stort flöde är förhållandevis liten. Till följd av de höga strömhastigheterna i huvudfåran består botten i huvudsak av grövre friktionsmaterial, sten och grovt grus. Den totala längden på huvudfåran från regleringsdammarna ner till sammanflödet med kraftverksgrenen är 250-300 m.

Intaget till kraftverket kommer att ske i kraftverksdammens nedre del. Vattnet kommer att ledas i en ledning placerad på marken fram till kraftverket. Kraftverket kommer att placeras antingen i en ny byggnad ca tio meter nedströms om eller i befintlig kvarnbyggnad. Botten i avloppskanalen kommer att fördjupas för att öka den totala fallhöjden. Vid miljödomstolens syn på platsen kunde konstateras bl.a. att kvarnbyggnaden idag har betydande skador i grundkonstruktionen.

Avsikten med kraftverket är att driva det som ett strömkraftverk, dvs. utan reglering av det flöde som tillrinner i Virån fram till Långgölen. Sökanden har yrkat att minimivattenföringen i huvudfåran skall uppgå till 0,25 m3/s eller flödet vid lägre vattenföring. Kraftverket kan som lägst drivas med ett flöde av 0,3 m3/s. Detta innebär att när flödet understiger 0,55 m3/s kommer allt flöde att ledas i huvudfåran. Medellågvattenföringen är 0,34 m3/s. Av den av sökanden ingivna varaktighetskurvan och yrkad minimivattenföring följer att allt flöde kommer att ledas i huvudfåran under ca tre månader av året. Därtill är flödet i ån större än 3,25 m3/s under ca två månader av året, varvid den del av åns vattenföring som överskrider 3,0 m3/s kommer att ledas i huvudfåran.

Sökanden har föreslagit att möjligheterna för fiskvandring i huvudfåran skall förbättras genom byggandet av ett omlöp vid vänddammen, dvs. att ett vattenflöde leds runt dammen i en mindre bäckliknande ränna med naturliknande utformning. Därtill är sökanden beredd att som en kompensationsåtgärd bygga ett motsvarande omlöp uppe vid hålldammen, som idag utgör ett definitivt vandringshinder för fisk. Med de iakttagelser som gjordes vid synen kan miljödomstolen konstatera att det tekniskt är möjligt att utforma omlöpen så att de bildar en sammanhållen vandringsväg. Därtill kan utformningen anpassas så att flödet förbi hålldammen blir större än minimiflöde.

Natura 2000

Av 7 kap. 28 a § miljöbalken följer att tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket 1 eller 2 i balken. Enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken får sådant tillstånd lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Även åtgärder som vidtas utanför ett skyddat område omfattas av tillståndsplikt, om åtgärderna kan ha angiven negativ inverkan på området. I detta fall är kraftverket och anordningarna till detta belägna utanför Natura 2000-området, men det kan sålunda ändå föreligga tillståndsplikt. De åtgärder som avses med ansökan, t.ex. i samband med grävningsarbeten och påsläpp av vatten från kraftverket till huvudfåran efter att den fåran har rensats, är av den art att de typiskt sett skulle kunna inverka negativt på Natura 2000-området på ett sådant sätt att det krävs en särskild prövning enligt bestämmelserna i 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Miljödomstolen gör följande bedömning.

Två naturtyper, som har förtecknats enligt habitatsdirektivet för Viråns vattensystem som Natura 2000-område, berör framför allt sjöarna och påverkas inte av själva kraftverkdriften eftersom denna inte medför någon förändring av den naturliga vattenframrinningen i Virån, vare sig uppströms eller nedströms Hägerum. Naturtyp 3260, Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor, berör huvudfåran. I denna finns dock enligt utförda undersökningar i huvudsak främst undervattensmossan Fontinalis sp., som inte är rödlistad eller på annat sätt särskilt skyddsvärd. Det kan beträffande denna mossa dessutom konstateras att den uppenbarligen har klarat det senaste årets naturliga lågflöde, klart lägre än föreslaget minimiflöde, och bör därför ha förutsättningar att utvecklas även under pågående kraftverksdrift.

Fiskeundersökningarna har inte kunnat påvisa förekomst av stensimpa i det aktuella området. Fiskeriverkets utredare konstaterar att den har påträffats vid provfiske i den nedre delen av Virån på ett likartat sätt som i Emån. Huvudfåran utgör dock en god biotop för stensimpa. Förutsättningen för att stensimpan skall etablera sig i Hägerumsdelen av Virån är att de mer än tio vandringshinder som finns nedströms området förses med vandringsvägar. Stensimpan bör då har möjlighet att etablera sig i huvudgrenen även under kraftverksdrift. Stensimpans vidare spridning uppåt i systemet möjliggörs i så fall genom det av sökanden medgivna byggandet av omlöp i dammarna upp till Långgölen.

Fiskeundersökningen visar att nissöga numera har etablerat sig i Virån nedströms landsvägen. Ån har här ett lugnare lopp med gott om mjuka sedimentbottnar eller sandbottnar som utgör en god biotop för nissöga som gräver ner sig i botten under dagen. I huvudfåran medför det strida vattnet att det praktiskt taget saknas mjuka sedimentbottnar som är lämpliga för nissöga. Om kraftverksdriften får någon effekt, så bör den snarast bli positiv genom att huvudfåran inte blir lika kraftigt genomspolad vid kraftverksdrift som under naturliga förhållanden. Den nya fiskvägen kommer dessutom att medge att nissöga kan spridas/vandra uppströms.

Den tjockskaliga målarmusslan finns idag i Virån, där denna rinner samman med biflödet från sjön Hummeln. Den musslan föredrar sandiga och grusiga bottnar. Huvudfårans botten har huvudsakligen grövre material och är därmed en mindre lämplig biotop, framför allt gäller det vid naturlig framrinning av vattnet. Den tjockskaliga målarmusslan är för sin spridning beroende av fiskar som värddjur, genom att larver fastnar i gälarna. Förutsatt att övriga fiskvandringshinder tas bort, kommer dock anläggandet av fiskvandringsvägen upp till Långgölen att medge en vidare spridning uppströms.

Beträffande utter kan konstateras att huvudfåran och avloppet från kraftverket rinner samman uppströms landsvägen. Utterns passage över eller under vägen förändras inte av kraftverksdriften. De små och låga dammarna och åbottens u-form, som ger en förhållandevis stor vattenytearea, samt den markerade dalgången med förhållandevis otillgänglig natur, torde vare sig med eller utan kraftverksdrift innebära några hinder för en framtida större etablering av utter, om dess livsbetingelser i övrigt förbättras.

Mot bakgrund av redovisningen ovan, konstaterar miljödomstolen att, med de åtaganden som sökanden har gjort, såväl beträffande anläggandet som driften, och med de villkor som framgår av domslutet, de sökta åtgärderna inte bör inverka negativt på en gynnsam bevarandestatus för vattenområdet. Snarare gynnas en etablering av sådan status framför allt genom att det som kompensationsåtgärd föreskrivs krav på en fiskväg, omlöp, vid Långgölen. Miljödomstolen anser därför sammanfattningsvis att verksamheten bör tillåtas enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken.

Tillåtlighet

Miljödomstolen anser att det inte föreligger något hinder mot det sökta tillståndet på grund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken, hushållnings-bestämmelserna i 3 kap.miljöbalken eller planbestämmelserna i 16 kap. 4 § miljöbalken.

Miljödomstolen har inget att erinra mot den av sökanden redovisade beräkningen av den ekonomiska nyttan. De skador och olägenheter som kan befaras uppstå på grund av företaget avser dess inverkan på fisket och på det berörda områdets natur- och kulturvärden. Med de åtgärder som sökanden har åtagit sig att utföra och i övrigt med de villkor som tillståndet är förknippat med så anser miljödomstolen att fördelarna från allmän och enskild synpunkt av vattenföretaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av detsamma. Något hinder för tillstånd med hänsyn till bestämmelserna i 11 kap. 6 § miljöbalken finns således inte. Tillstånd skall därför lämnas.

Villkor

Miljödomstolen har, för att poängtera vikten av att vissa fiskeförbättrande åtgärder genomförs, valt att ställa upp dessa som särskilda villkor för tillståndet och inte enbart låta dessa omfattas av det allmänna villkoret.

Beträffande minimivattenföringen i huvudfåran konstaterar domstolen att flödet i huvudfåran kommer att under ca fem månader av året vara större än det yrkade flödet eller vid lägre flöde omfatta hela flödet. Som tidigare har konstaterats innebär huvudfårans bottenprofil att det finns en förhållandevis stor vattenytearea även vid lågt flöde. Med tanke på detta och de goda biologiska förhållanden som konstaterats vid botten- och fiskeundersökningar efter ett år av torrårskaraktär, bedömer miljödomstolen att huvudfåran bör ha förutsättningar att för framtiden uppvisa goda biologiska förhållanden. Den fiskeundersökning som utfördes 1988, då kraftverket drevs utan krav på minimivattenföring och då öring förekom i huvudfåran, vilket inte var fallet 2003, talar även för en begränsad effekt av kraftverksdrift. Miljödomstolen anser därför att sökandens yrkande om en minimivattenföring på 0,25 m3/s är rimlig. För att undvika torrläggning av någon del av huvudfåran bör ett mindre delflöde ledas genom sidodammen.

Styrningen/regleringen av flödet mellan kraftverket och huvudfåran är så utformad att vattnet bräddar över vänddammen, om kraftverket stoppas eller flödet från Långgölen snabbt ändras. Den lokala skadan av ett högre vattenstånd i dammen är ringa, vilket motiverar att vattenståndet i dammen av praktiska skötselskäl tillåts överskrida dämningsgränsen under kortare perioder innan justering av dammluckor kan ske. För att begränsa den hastighet med vilket flödet i huvudgrenen ökar om kraftverket måste snabbstoppas bör det ordnas en förbigång av turbinerna.

Länsstyrelsen har yrkat att huvudgrenen skall genomspolas när flödet normalt är som störst, dvs. i mars-april. Sökanden är tveksam till om förslaget är positivt för förhållandena i huvudfåran, eftersom det kan medföra ökad bortspolning av bottenmaterial. Fiskeriverket har inte yttrat sig i denna fråga. Miljödomstolen anser att ett ökat flöde under högflödesperiod inte enbart är positivt, bl.a. eftersom sökanden är beredd att utföra en del biotopförbättrande åtgärder i huvudfåran, som innebär utläggning av främst grovt grus. Detta material riskerar att spolas bort vid ett kraftigare högflöde. Miljödomstolen konstaterar dock att så skulle också vara fallet i än högre grad under naturliga förhållanden. Att fåran genomspolas på angivet sätt får anses ha sådant värde att det överväger nackdelarna och bör föreskrivas som villkor.

Länsstyrelsens krav på relativt kortvariga flödesökningar under fiskvandringsperiod synes vara välmotiverat och inte särskilt betungande för sökanden och skall därför genomföras. Att utföra fiskvandringsvägar som omlöp finner miljödomstolen vara högst lämpligt, eftersom fallhöjderna vid dammarna är små och de topografiska förutsättningarna för att arrangera omlöp är gynnsamma. Fiskvägen förbi hålldammen vid Långgölen bör föreskrivas som ett villkor. Denna åtgärd medför att projektet därigenom sammantaget bör få en positiv effekt på Viråns fiskeribiologiska förhållanden.

Förhållandena nedströms kraftverket är gynnsamma för att tillse att det alltid finns vatten i avloppskanalen, även när kraftverket inte är i drift. Högvattenföringen vid översvämningstillfället sommaren 2003 medförde att botten i avloppskanalen blev urspolad på sitt finmaterial. Något behov av att undersöka eventuellt förekommande giftrester från den tid då utsäde troligen betades i kvarnen kan därför inte anses föreligga.

Miljödomstolen delar Fiskeriverkets m.fl. uppfattning om hur rensgallret bör utformas.

Miljödomstolen anser det angeläget att så långt möjligt bevara kvarnmiljön och denna miljös bevarande är en viktig del i de positiva effekterna av kraftverksprojektet. Miljödomstolen betvivlar att det av byggnadskonstruktiva skäl är lämpligt att förlägga maskindelarna till kraftverket inne i befintligt kvarnhus, eftersom dess höga murar redan idag är allvarligt skadade. Domstolen anser inte att det finns skäl att föreskriva vilket alternativ som skall väljas, men ser det angeläget att sökanden, enligt sitt åtagande, samråder med länsstyrelsens eller länsmuseets expertis angående byggnadsantikvariska frågor innan kraftverket byggs.

Med iakttagande av de försiktighetsmått vid utförandet av arbetena som sökanden har åtagit sig, bedömer miljödomstolen risken för skador och olägenheter som försumbar och att tillståndet inte behöver förenas med andra villkor än de som framgår av domslutet.

Övrigt

Kontrollen av verksamheten, bl.a. veckovis avläsning av vattenståndet, bör ske inom ramen för ett av tillsynsmyndigheten fastställt kontrollprogram. Sökanden är skyldig att enligt 26 kap. 19 § tredje stycket miljöbalken lämna förslag till kontrollprogram m.m., när tillsynsmyndigheten begär det.

Anledning saknas till anmärkning mot den begärda längden på arbetstiden. Tiden för oförutsedd skada bör bestämmas till 5 år från utgången av arbetstiden.

Fiskeriverket har yrkat att minimivattenföringen skall motsvara medellågvattenföringen 0,34 m3/s, jämfört med det av domstolen godtagna flödet 0,25 m3/s. Det högre minimiflödet skulle medföra en reduktion i utvunnen energi på ca 5 % (1/20) enligt vad miljödomstolen kan utläsa ur av sökanden ingiven varaktighetskurva för flödet i ån vid Hägerum. Med tanke på områdets värde för fiskvandring och -reproduktion, samt allmänna miljövärden, anser domstolen att det är motiverat att den andel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan tas ut vid kraftverket och som kan omprövas utan ersättning enligt 31 kap. 22 § miljöbalken bör bestämmas till en tiondel (1/10).

Underlaget för bygde- och fiskeavgifter uppgår till 17 avgiftsenheter. Detta underskrider gränsen för uttag av bygdeavgift. Fiskeavgift skall inte heller tas ut, eftersom det i domen föreskrivs villkor om fiskeförbättrande åtgärder.

Miljödomstolen anser att det finns skäl för att medge yrkat verkställighetsförordnande.

Av Kammarkollegiet, i det ursprungliga målet, yrkad ersättning för rättegångs-kostnader har medgetts av sökanden och skall utges.

Miljödomstolen anser inte att det finns skäl för att ändra den tidigare fastställda avgiften för målets prövning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR; se bilaga.

Överklagande senast den 26 februari 2004.

Anders Bengtsson C-G Göransson

I detta avgörande har deltagit rådmannen Anders Bengtsson och miljörådet Clas-Göran Göransson samt de sakkunniga ledamöterna Elisabet Ardö och Tommy Sernelin.