MÖD 2006:49

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 23 december 2005 i mål nr M 4151-04, se bilaga A

KLAGANDE

Aktiebolaget Sydsten, 556108-2990, Box 9115, 200 39 Malmö

Ombud: advokaten A.L.

MOTPART

Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 Malmö

SAKEN

Tillstånd till täktverksamhet

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom och Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2004-09-09, dnr 541-57733-02, på så sätt att tillstånd ges även för brytning inom delområde 2. Fäladsmark skall röjas och skötas enligt villkor 4 inom de områden som framgår av domsbilaga B. Avbaning och brytning inom delområde 2 får inte påbörjas förrän skötselplanen enligt villkor 4 godkänts av länsstyrelsen och tillämpas av AB Sydsten.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

AB Sydsten yrkar att miljödomstolens dom skall ändras så att exploatering tillåts i enlighet med sökandens förstahandsalternativ, d.v.s. att täkttillstånd skall beviljas även för delområde 2. I andra hand yrkas att villkor 4 i länsstyrelsens beslut upphävs.

Länsstyrelsen bestrider ändring. Om Miljööverdomstolen lämnar tillstånd till brytning inom delområde 2 godtar länsstyrelsen att kompensationsåtgärder enligt villkor 4 i länsstyrelsens beslut skall genomföras inom markerade områden i domsbilaga B.

Miljööverdomstolen har hållit muntlig förhandling med syn.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har vidhållit vad de anfört tidigare med följande tillägg och förtydliganden.

AB Sydsten

För att delmål 4 under miljömålet ”God bebyggd miljö” med begränsning av naturgrusuttag ska kunna uppfyllas måste ersättningsmaterial finnas. För att målen ”begränsad klimatpåverkan” och ”frisk luft” skall kunna uppnås måste materialet även finnas på rimliga avstånd i förhållande till avsättningsområdena. Romeleåsen är det område i Skåne där det finns brytvärt material. Romeleåsen består inte av homogent berg. Berget inom delområde 2 är högkvalitativt och har ett ekonomiskt värde beräknat till cirka 1 miljard kronor. Materialet behövs för vissa användningsområden bland annat asfalttillverkning. Bolaget måste idag avstå från vissa order p.g.a. att erforderliga, höga bergkrosskvaliteter inte kan offereras. Liknande material finns längre norrut vilket innebär längre transporter till avsättningsområdet Lund - Malmö. Att tillstånd nyligen givits till nyetablering av täkt i Veberöd visar att det finns behov av material i området.

De områden som angivits i 4 kap.miljöbalken är som regel mycket omfattande och inbegriper geografiskt även tätorter och större infrastrukturanläggningar. Avsikten från lagstiftaren har inte varit att de aktuella områdena skall utgöra ödemark utan ett fungerande samhälle måste kunna rymmas även inom dessa områden. Det riksintresse för friluftsliv som är aktuellt förekommer framför allt söder om den riksväg som går invid täktområdet. Vägen utgör en barriär som skär av det område som är riksintressant för friluftsliv. Utvidgningsområdet är inte en central del av eller ett kärnvärde i det riksintressanta området. Det är därför inte sannolikt att påverkan på riksintresset för naturvården och friluftsliv är av sådan omfattning att det är fråga om påtaglig skada på riksintresset. Den detaljavgränsning som SGU gjort för Dalbytäkten omfattar ett område som går utöver den långsiktiga plan som bolaget har för utvinning av bergmaterial. En avvägning av intressen har skett redan genom bolagets eget ställningstagande att inte göra ingrepp i det område som inkluderar det höjdparti som benämns ”Högebjer”. Kommunen har i sin översiktsplan angivit hela riksintresseområdet som avsett för täktverksamhet.

I området kring Dalby och i anslutning till de här aktuella fäladsområdena finns stora arealer fäladsmark. Det rör sig i närområdet om över trehundra hektar fäladsmark och de viktigaste områdena framgår av utdrag från Lunds kommuns naturdatabas. Intrånget vid bifall till täkt på delområde 2 sker i en i sammanhanget blygsam omfattning på mark som enligt naturdatabasen beskrivs på följande sätt. ”De flackare delarna av betesmarken har tidigare varit uppodlade och är gödselpåverkade. Öster om Högebjär ligger en mindre åker som skiljer höjden från fäladsmarken i öster. Den senare är betydligt mer igenvuxen med både björk och en. Norra delen betas inte alls och igenväxningen är påtaglig.”

Riksintresset för naturvård omfattar ca 10 200 hektar. Det totala verksamhetsområdet enligt ansökan berör ca 85 hektar, vilket utgör ca 0,8 % av det totala riksintresset. Det område som prövningen hos Miljööverdomstolen rör utgör endast 0,6 promille av riksintresseområdet. Riksintresset för friluftsliv är ca 12 000 hektar, varav hela verksamhetsområdet berör ca 0,3 %. Det tvistiga området utgör i detta fall 0,5 promille av riksintresseområdet. Det är därmed inte rimligt att påstå att riksintressena för naturvård och friluftsliv får stå tillbaka eller utsläcks genom att täktverksamheten tillåts.

AB Sydsten åtar sig att som kompensation för den fäladsmark som bryts bort inom delområde 2 röja och sköta mark i enlighet med villkor 4 i länsstyrelsens beslut inom de områden som markerats som befintlig och planerad fäladsmark i Miljööverdomstolens aktbilaga 39 (domsbilaga B). Åtagandet innebär en utvidgning av hävdad mark i förhållande till villkor 4 såvitt avser de norra områdena. De rödlistade arterna har uppkommit i området p.g.a. att området hävdats på visst sätt. De för den svartfläckiga blåvingen väsentliga arterna backtimjan och rödmyra finns allmänt i området och fjärilen har förmåga att flyga cirka 100 meter. Genom att näraliggande mark restaureras kan ytterligare livsutrymmen tillskapas för denna och övriga rödlistade fjärilsarter som finns inom delområde 2. De rödlistade fjärilarna kommer således inte att missgynnas vid ett bifall till Sydstens ansökan, eftersom arealen fäladsmark med skötselförpliktelsen i villkor 4 ökar. Några ö-effekter uppstår inte.

Om brytning inte medges inom delområde 2 är det inte rimligt med skötselåtgärder i enlighet med villkor 4.

AB Sydsten avsåg ursprungligen att den vattenverksamhet som täkten ger upphov till skulle prövas gemensamt med täktverksamheten men detta accepterades inte av miljödomstolen. Det hade säkerligen med fördel kunnat ske en gemensam prövning men den separata prövning som skett har inte medfört några konsekvenser av betydelse för miljön eller tillsynen av verksamheten. Denna bedömning grundas på att verksamheterna ger upphov till olika slags miljöpåverkan som dessutom riktar sig mot skilda markområden, att det bortledda vattnet i princip är fritt från främmande substanser från täktverksamheten och att det inte förelegat svårigheter att fastställa villkor för respektive verksamhet. Bolaget biträder till stora delar de synpunkter som framförts av Lunds kommun men det är uppenbart att varje vidare prövning av för täkten aktuella frågor endast kan utöka tidsutdräkten, kostnaderna och svårigheterna.

Länsstyrelsen i Skåne län

Ett bortbrytande av bergmaterial från det begränsade område som överklagandet avser innebär inte någon skillnad för uppfyllandet av miljömålet avseende naturgrus vare sig i ett regionalt eller lokalt sammanhang. Länsstyrelsen har efter avslaget i rubricerade ärende beviljat öppnande av en ny bergtäkt i närområdet, omfattande totalt 6,4 miljoner ton berg och morän. Det område överklagandet avser utgör en strategisk förbindelselänk mellan fäladsmarken Högebjär och Ugglarps fäladsmark, benämnd Önneslövs fälad av klaganden i bilaga till överklagandet. Ett bortbrytande skulle förstärka ö-problematiken för hotade fjärilsarter med utdöende som följd. Trots att länsstyrelsen vid ett flertal tillfällen begärt att bolaget skall komplettera ansökningshandlingarna med bl.a. inventering av rödlistade arter inom det ängs- och hagmarksområde (fäladsmark) som ansökan avser, har bolaget aldrig inlämnat någon grundläggande inventering. Det är totalt ovidkommande att göra jämförelser mellan täktområdets storlek och riksintressenas storlek. Det som är avgörande för täktprövningens utgång är riksintressevärdena och i vilken grad dessa påverkas. Stängslingen skall utföras på ca +90 meter medan vattenytan ligger på ca +55 meter. Däremellan ligger två pallar på +73 och +56 meter. Rekreationsintresset av bad i detta område kommer med hänsyn till den höga bergväggen emot söder och avståndet till närmaste nedfart från +90 till +56 meter att vara i stort sett obefintligt, oberoende av stängsling av fäladsmark. De värden som skulle gå förlorade vid ett utbrytande av fäladsmarken skulle vida överstiga det eventuella värde som en ökad sjöyta från ca 60-65 hektar till 65-70 hektar skulle medföra. Vad gäller villkor 4 understryker länsstyrelsen att den beviljade täktverksamheten redan medför ett intrång i fäladsmark, även om delområde 2 utesluts, eftersom bolaget inte angivit att ca 1 hektar centralt liggande fäladsmark ingår i ansökt brytningsområde.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljönämnden i Lund kommun

Miljönämnden vidhåller sin tidigare inställning att tillstånd inte bör ges för brytning inom delområde 2. I de fall en täktverksamhet kräver både täkttillstånd och tillstånd till bortledning av vatten bör miljödomstolen alltid stå för en samlad prövning. Om så inte sker bör täktverksamheten prövas först eftersom den verksamheten har störst påverkan på miljön. Till följd av att någon sammanhållen prövning inte skett i detta fall har den prövning som skett bland annat inneburit ökade kostnader och stora tidsförluster, sakägare har haft svårt att förstå vem som kan anses som sakägare i respektive mål, vissa frågor som rör påverkan på intilliggande Natura 2000-område har ursprungligen prövats i båda tillstånden och tillsynen har försvårats. Generellt medför en uppdelad prövning svårigheter att bedöma verksamhetens totala påverkan på miljön.

Naturvårdsverket

Delområde 2 har ett stort bevarandevärde för friluftslivet. Allmänheten har få möjligheter att uppleva och bedriva naturstudier på hävdade fälader. Skåneledens sträckning strax öster om delområde 2 innebär att både skåneledsvandrare och andra dagsbesökare kan besöka det aktuella området. För att allmänheten ska kunna få möjlighet att uppleva hur ett för Skåne kulturhistoriskt viktigt markslag ser ut och kunna föreställa sig hur stora delar av landskapet historiskt sett ut krävs att ett sammanhängande större område bevaras. Utbrytning av delområde 2 skulle i det närmaste dela upp området genom den smala korridor som då skulle återstå mellan brottet och väg 11. Att täktsjön, som kommer att bildas när täkten har avslutats, blir några hektar större om delområde 2 bryts ut utgör ingen kompensation för och är inte jämförbart med de förlorade värdena för friluftslivet som den unika sammanhängande fäladsmarken utgör.

Fäladsmark är typisk för det sydsvenska kulturområdet. Majoriteten av de kvarvarande ännu inte igenväxta fäladerna finns koncentrerade till Romeleåsen i Skåne. Fäladsmark är en naturtyp som minskat drastiskt i Sverige jämfört med 1900-talets början. Länsstyrelsen uppskattar att endast 1% av den ursprungliga fäladsmarken på Romeleåsen finns kvar. Den huvudsakliga anledningen till minskningen är att fäladerna igenplanterats eller lämnats till igenväxning då beteshävden upphört som en följd av jordbrukets rationaliseringar etc. På många ställen där bete fortgår är betestrycket inte tillräckligt. Alla fälader kan inte anses likvärdiga. Artsammansättningen liksom antalet individer av en viss art beror på en mängd faktorer som har att göra med hur olika arter svarar på olika förutsättningar. Det kan gälla geologiska och hydrologiska förhållanden, konkurrens mellan olika arter, hur arterna svarar på olika skötselmetoder, skötselintensitet och förändringar i skötseln. Naturvärdena på en fälad är därför inte alltid jämförbara med naturvärdena på en annan. Ett fäladsområde kan alltså ha optimala förutsättningar för fjärilar knutna till ett visst successionsstadium medan ett annat har goda förutsättningar för hävdberoende kärlväxter och ett tredje intressant mossflora. Fäladsmarker är inte en naturtyp som uppkommer spontant. Det krävs lång tid med beteshävd för att naturvärden knutna till en fälad ska uppkomma och dessutom måste de arter som normalt finns på en fälad finnas tillräckligt nära i landskapet för att kolonisera ett område som håller på att bli fälad.

Inom Högebjärsområdet finns bland annat en fjärilsfauna som gör att Naturvårdsverket bedömer att det finns få motsvarande områden i Sverige. Svartfläckig blåvinge förekommer på några få platser i Skåne och på fastlandet längre norrut samt på Öland och Gotland. Delområde 2 utgör en viktig länk mellan Högebjär och österut liggande fälader. Brytning inom delområde 2 skulle komma att påverka områdets värden för naturvården negativt.

Den nyligen framtagna rapporten över 37 fäladsområden i Lunds kommun visar tydligt på hela Högebjärsområdets värden för kärlväxter, dagfjärilar och bastardsvärmare. Områden som är artrika för dessa fjärilsgrupper har ofta hög artrikedom även för andra insektsarter. Flera av de rödlistade arterna har många specifika krav på sin livsmiljö. Undersökningen visar att det inom området Ö Högebjär (delar ingår i delområde 2) finns 22 fjärilsarter varav fem rödlistade. Det är höga siffror jämfört med de övriga undersökta fäladerna. De rödlistade arter som hittats är svartfläckig blåvinge, bastardpärlemorfjäril, allmän metallvingesvärmare, bredbrämad bastardsvärmare och allmän ängsmygare. Kommunen klassar i sitt grönstruktur- och naturvårdsprogram området som ett av de viktigaste i kommunen för fjärilsfaunan. I undersökningen har flera hävdgynnade arter såsom blåsuga, slåttergubbe, darrgräs, stor och liten blåklocka, jordtistel, slåtterfibbla, stagg, jungfrulin, backtimjan, knägräs och granspira, den senare rödlistad, hittats i östra Högebjär. Samtliga arter har minskat starkt under 1990-talet som en följd av att livsmiljöer förstörts. De områden där dessa arter förekommer har höga naturvärden och dessa utgör en viktig del i denna typ av fäladsvegetation. Flera av dessa hävdgynnade arter finns i många av landets hävdade gräsmarker. Med hänsyn till de inventeringar som gjorts bedömer Naturvårdsverket att många av dessa arter med stor sannolikhet förekommer inom delområde 2. Hela delområde 2 bör bevaras som fälad för att inte riskera utdöende av arter i ett område som annars riskerar att bli för litet för att hålla livskraftiga populationer av de hotade arterna på sikt. Ett till ytan mindre fäladsområde skulle innebära större risk för utdöende och negativt påverkade populationsminskningar för de hotade arterna och deras värdarter.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Prövningens omfattning

AB Sydsten har ansökt om tillstånd för både bergtäkten och den vattenavledning som täkten förutsätter. Täktmålet inleddes i länsstyrelsen och vattenmålet i miljödomstolen. Båda målen har överklagats till Miljööverdomstolen men vattenmålet är inte längre aktuellt här på grund av att klaganden återkallat sitt överklagande. Därmed anser Miljööverdomstolen att frågan om prövningens omfattning i Miljööverdomstolen inte längre är aktuell.

Tillåtlighetsbedömning

Den fråga som Miljööverdomstolen har att ta ställning till gäller om det tillstånd som AB Sydsten fått kan utvidgas till att även avse delområde 2.

Som framgått av handlingarna i målet ligger delområde 2 inom ett område som enligt Naturvårdsverket är av riksintresse för naturvård och friluftsliv men också inom ett område som enligt SGU är av riksintresse för materialutvinning. Det innebär som miljödomstolen angett att hushållningsbestämmelserna i både 3 kap. 6 § och 3 kap. 7 §miljöbalken är tillämpliga. Två viktiga intressen står således mot varandra. I en sådan situation kan 3 kap. 10 § miljöbalken vara tillämplig.

Utöver bestämmelserna i 3 kap är också bestämmelserna i 4 kap.miljöbalken tillämpliga (se 4 kap. 1 §). Av 4 kap. 2 § framgår att turismens och friluftslivets intressen beträffande sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne särskilt skall beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

De skyddade intressena enligt 4 kap. 2 § och 3 kap. 6 §miljöbalken är åslandskapet och fäladsmarken. Med hänsyn till den negativa påverkan på åslandskapet som den befintliga täkten redan gett upphov till finner Miljööverdomstolen att den förhållandevis begränsade ytterligare påverkan som en brytning inom delområde 2 skulle medföra inte utgör en påtaglig skada på detta intresse. När det sedan gäller påverkan på fäladsmarken är det oundvikligen så att denna mark kommer att försvinna om brytning tillåts inom delområde 2. AB Sydsten har dock åtagit sig att bevara och restaurera andra näraliggande områden så att deras karaktär av fäladsmark bibehålls eller sådan tillskapas. Genom att arealen fäladsmark således kommer att öka vid ett bifall till ansökan anser Miljööverdomstolen att brytning inom delområde 2 inte heller kommer att medföra en påtaglig skada på detta intresse och därigenom inte heller på naturvårds- och friluftsintressena. 4 kap. 1 § miljöbalken utgör således inte hinder mot en utvidgning av täktområdet och genom att skadan på naturvårds- och friluftsintressena inte är att anse som påtaglig vid prövning enligt 3 kap. 6 § miljöbalken blir det inte aktuellt att göra en avvägning enligt 3 kap. 10 § miljöbalken.

Miljööverdomstolen finner sammanfattningsvis vid en prövning enligt miljöbalkens hushållningsbestämmelser att det inte finns något hinder mot att utvidga täktområdet till att även avse delområde 2. Det innebär att området enligt Miljööverdomstolens mening kommer att användas för det ändamål för vilket det är mest lämpat enligt 3 kap. 1 § miljöbalken. Det stämmer också överens med den kommunala översiktsplanen som anger att delområde 2 ligger inom område som har angetts som utvidgningsområde för täkt.

Vad gäller prövningen enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken kan Miljööverdomstolen dela miljödomstolens bedömning dels att det finns ett behov av det material som AB Sydsten ansöker om att få bryta ut, dels att täktverksamhet på delområde 2 inte skulle försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart. Det gäller i all synnerhet som delområde 2 nu inte är hävdat och då förlusten av denna fäladsmark, enligt vad AB Sydsten numera åtagit sig, kommer att kompenseras genom att andra områden i anslutning till täkten röjs och hävdas. När dessa åtgärder vidtagits bedömer Miljööverdomstolen att det inte heller enligt 9 kap. 6 a § finns något hinder mot bifall till AB Sydstens ansökan.

Som ytterligare villkor bör föreskrivas att brytning inom delområde 2 får ske endast under förutsättning att de kompensationsåtgärder som AB Sydsten åtagit sig genomförs inom de områden som framgår av domsbilaga B. Avbaning och brytning inom delområde 2 får inte påbörjas förrän skötselplanen enligt villkor 4 godkänts av länsstyrelsen och tillämpas av AB Sydsten.

Miljööverdomstolen förutsätter att exploaterings-, skötsel- och efterbehandlingsplaner justeras i enlighet med nu medgivet tillstånd.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Lars Hydén, hovrättsrådet Marinette Andersson och hovrättsassessorn Helén Leijon, referent. Enhälligt.

___________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

AB Sydsten, Box 9115, 200 39 Malmö

Ombud: Advokaten A.L

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 Malmö

2. Miljönämnden i Lunds kommun, Box 41, 221 00 Lund

3. M.T.

4. Y.D.

5. E.D.

6. B.D.

7. A.L.

8. C.L.

9. E.L.

10. R.E.

11. L.H.

12. M.H.

13. P-O.F.

14. J-G.F.

15. B.W.

16. O.L.

17. J.S.

18. A.D.

19. U.H.

20. M.E.

21. E.A.

22. L.J.

23. J.B.

24. G.A.

25. H.A.

26. A.J.

27. G.N.

28. A.J.

29. B.J.

30. A.L.

31. R.A.

32. B.L.

33. L.J.

34. E.P.

35. O.A.

36. A.S.

37. M.B.

38. P.B.

39. A.N.

40. I.Å.

41. H.S.

42. A.J.

43. I.E.

44. G.N.

45. M.C.

46. T.J.

47. L.H.

48. J.O.

49. A.F.

50. I.K.

51. A.L.

52. K.L.

53. E.L.

4. L.P.

55. C.P.

56. J.N.

57. I.C.

58. U.T.

59. L.S.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Skåne län beslut den 9 september 2004, dnr 541-57733-02, se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd till täktverksamhet

__________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet så att villkor 6 och 10 får följande lydelse.

6. Buller skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde vid bostäder än 50 dB(A) dagtid (kl. 07.00 - 18.00) och 40 dB(A) under nattetid (kl. 22.00 - 07.00) samt 45 dB(A) övrig tid (kl. 18.00 - 22.00) samt som riktvärde till naturreservatet Knivsås-Borelund 45 dB(A) dagtid (07.00 -18.00) och 40 dB(A) under övrig tid (kväll och natt samt söndag och helgdag kl. 07.00 - 18.00). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A) - enheter. Den momentana ljudnivån nattetid får som gränsvärde vid bostäder ej vara högre än 55 dB(A).

10. Vibrationer från sprängning får i närliggande bostads- eller fritidshus som riktvärde ej överstiga 4 mm/s uttryckt som okorrigerad högsta svängningshastighet i vertikalled. Mätning skall ske i byggnadens grundmur.

2. Miljödomstolen upphäver villkoren 7, 11, 18, 19, utredningsvillkoret om särskilda vibrationsmätningar i fribärande bjälklag samt villkoret om kontrollprogram för Natura-2000-området.

3. Miljödomstolen skjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken upp frågan om vad som skall gälla som slutligt villkor avseende luftstötvåg. Miljödomstolen föreskriver att som utredningsvillkor och som prövotidsvillkor skall gälla följande.

U 1. Luftstötvågor skall mätas vid närmaste bostadsbyggnad under en tid av två år från och med att länsstyrelsens beslut om tillstånd till täkt har vunnit laga kraft. Därefter skall en prövotidsutredning inges till länsstyrelsen för fastställande av slutliga villkor för luftstötvåg.

P 1. Under den prövotid som anges i U 1 och fram till dess att länsstyrelsens beslut om slutligt villkor för luftstötvåg har vunnit laga kraft gäller följande som provisoriskt villkor. Luftstötvåg till följd av sprängningar får vid närmaste bostadsbyggnad som riktvärde inte överstiga 100 Pa uttryckt som frifältsvärde.

4. Miljödomstolen upphäver beslutet den 13 december 2004 om interimistiskt förordnande och förordnar att tillståndet till täkt, med nu beslutade ändringar av villkor, får tas i anspråk omedelbart även om miljödomstolens dom inte har vunnit laga kraft.

5. Miljödomstolen avvisar J-G.F:s yrkanden om ändring av villkor för vibrationer och om villkor om ekonomisk ersättning för skador på grund av vibrationer.

YRKANDEN

AB Sydsten (nedan endast Sydsten) har yrkat att miljödomstolen ändrar länsstyrelsens beslut så att tillstånd ges till täktverksamhet enligt det förstahandsyrkande som AB Sydsten framställde hos länsstyrelsen, d.v.s. så att tillstånd till utökad täktverksamhet ges för både delområde 1 och 2. AB Sydsten yrkar att villkor 1 ändras i enlighet härmed.

Sydsten har vidare yrkat att villkor 7, 18 och 19 upphävs. Sydsten har, såsom bolaget slutligt bestämt sin talan, yrkat att även villkor 4 upphävs om inte miljödomstolen ändrar länsstyrelsens beslut så att täktverksamhet får bedrivas på delområde 2.

Sydsten har yrkat följande ändringar beträffande de övriga villkoren.

Villkor 6: Villkoret skall ändras till följande: Buller skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde vid bostäder än 50 dB(A) dagtid (kl. 07.00 - 18.00) och 40 dB(A) under nattetid (kl. 22.00 - 07.00) samt 45 dB(A) övrig tid (kl. 18.00 - 22.00). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A) - enheter. Den momentana ljudnivån nattetid får som riktvärde vid bostäder ej vara högre än 55 dB(A).

Villkor 10: Villkoret skall ändras så att vibrationer från sprängning i närliggande bostads- eller fritidshus som riktvärde inte får överstiga 4 mm/s, uttryckt som okorrigerad högsta svängningshastighet i vertikalled.

Villkor 11: Villkoret skall ändras så att luftstötvågen skall mätas vid närmaste bostadsbyggnad under en tid av två år från det länsstyrelsens beslut om tillstånd till täkt har vunnit laga kraft och att prövotidsutredning därefter skall inges till länsstyrelsen för fastställande av villkor samt att ett provisoriskt villkor under tiden skall gälla där luftstötvågen, såsom riktvärde inte skall överstiga 100 Pa mätt som frifältsvärde.

Sydsten har slutligen yrkat att utredningsvillkoret om vibrationsmätningar på fastigheterna X X 11:17 och 21:3 upphävs samt att beslutet om kontrollprogram för att övervaka fluktuationsförändringar beträffande grundvattnet och Natura 2000-området upphävs.

UTVECKLANDE AV TALAN

Till stöd för sina yrkanden har Sydsten anfört bl.a. följande.

Tillståndets omfattning

Delområde 2 berör en fäladsmark av klass II i ängs- och hagmarksinventeringen, som det finns cirka 60 000 ha av i Sverige. Det finns lika mycket till i klass I. Den del av fäladsmarken som ligger inom det ansökta täktområdet är inte ett riksintresse utan en del i ett större riksintressant område. Fäladsmark av den högre klassen finns i stället på det närliggande området Högebjär, som har väsentligt högre naturvärden. Av den biologiska inventeringen i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och den gjorda klassificeringen i ängs- och hagmarksinventeringen kan konstateras att det inte finns några anmärkningsvärda bevarandevärden i delområde 2. De arter av intresse som länsstyrelsen anger ligger istället på Högbjär. Fäladsmark skapas genom betestryck och sådan mark förlorar sitt naturvärde när den växer igen. Det beslutade villkoret om röjning och betesplan visar att länsstyrelsen anser att området idag inte har ett omedelbart bevarandevärde, utan behöver hävdas genom åtgärder. De värden som kan finnas på fäladen har definitivt inte de bevarandevärden att de skall kunna äga företräde framför ett riksintresse för materialförsörjning. Sett till kringliggande ängsområden och till fäladsområdet som en helhet är det uppenbart att riksintresset för materialförsörjning inte utsläcker de värden som finns i form av värdefulla ängs- och hagmarker. Intressen skall kombineras så långt möjligt (Miljöbalken, En kommentar, 3:8). Sydstens yrkanden står inte i strid med den kommunala översiktsplaneringen, vari anges att Högebjär skall skyddas. Såsom en av de viktigaste täkterna i Skåne har Dalbytäkten stor miljömässig betydelse för framtida infrastrukturprojekt, såsom exempelvis byggandet av Citytunneln. Från miljösynpunkt är det definitivt inte en långsiktigt god hushållning att frakta material från annat håll. Den täktsjö som kommer att skapas efter avslutad täktverksamhet kommer att utgöra ett mer värdefullt inslag i naturmiljön än enefäladen.

Villkor 4 - krav på skötsel av fäladsmark

Man bör inte på konstgjord väg försöka tillskapa en miljö som inte har uppkommit spontant i området. Länsstyrelsens villkor syftar till att till stora kostnader skapa bevarandevärden som idag inte finns. Områdets värde från friluftssynpunkt kan ifrågasättas. Hur området än hävdas kommer det inte att kunna utgöra annat än en buffertzon för täktverksamheten. Att sköta området enligt villkoret skulle inte utgöra en lämplig naturvårdsåtgärd och skulle vara till ringa värde för friluftslivet eftersom exempelvis Björntorpss fälad erbjuder större friluftsvärden. För att åstadkomma en nettoutvidgning av fäladsmark som kan ge livsutrymme för fjärilar kan dock mark utanför delområde 2, men inom det av länsstyrelsen utpekade skötselområdet, transformeras till fäladsmark.

Villkor 6 - buller

Det viktiga ur hälsoskyddssynpunkt är att verksamhetsutövaren får vidta åtgärder så att bullerpåverkan begränsas och inte att en enstaka överträdelse kan lagföras. Faktorer som topografi, väder, vindar, inversioner och fuktighetsförhållanden gör det utomordentligt vanskligt att i varje enskild situation kunna garantera ett gränsvärde. Ett gränsvärde skall ha ett direkt syfte att avvärja fara eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Om en straffsanktion skall inträda är det därför inte tillräckligt att en komfortrelaterad restriktion överträds. Ett skyddssubjekt måste enligt brottmålspraxis lida skada för att en straffsanktion skall kunna inträda. När Miljööverdomstolen har angett gränsvärden för buller har det främst varit då det förelegat en svår bullersituation med ett flertal skadelidande, t.ex. hela bostadsområden. Det har då dessutom gått att med rimliga medel och god förutsägbarhet innehålla bullerbegränsningarna (se t.ex. Miljööverdomstolens dom den 18 april 2002, Mål nr M 5929-01). Att tvingas innehålla ett gränsvärde förutsätter en sådan säkerhetsmarginal att förutsättningarna för verksamheten radikalt ändras. Vedertagen praxis synes vara att ett riktvärde skall anges för buller. Några skäl att se strängare på verksamheten i detta fall finns inte. Det beslutade villkoret överensstämmer inte med Naturvårdsverkets riktlinjer för externt buller i friluftssammanhang eftersom det avser friluftsmark som inte har planlagts för sådant ändamål.

Villkor 7 - förbud mot uthyrning av Sydstens bostadsfastigheter

Det är oklart vad som menas med ”riskerar”. Villkoret är svårtolkat, vilket är till nackdel för kontrollen av efterlevnaden och eventuella sanktioner. Villkoret synes inte ha tillämpats tidigare och är inte förenligt med praxis. Bedömningen av om bostäderna är lämpliga för boende skall göras utifrån en klinisk utgångspunkt och utgå från den nivå där bullernivåerna motsvarar vad som i 32 kap.miljöbalken kallas synnerligt men, d.v.s. den nivå där verksamhetsutövaren hade varit skyldig att inlösa bostäderna. Denna störningsnivå brukar i praxis anges till en nivå där bostäderna är direkt obeboeliga eller ”inte längre kan användas för sitt avsedda ändamål”. De hyresgäster som bebor bostäderna har själva valt detta. Olägenheten är redan rabatterad genom förmånlig hyra. Villkoret är oskäligt och onödigt och skall därför upphävas.

Villkor 10 - vibrationer

Det villkor som Sydsten yrkar är i enlighet med antagen och beprövad praxis i stora delar av landet. Sydsten känner visserligen till att ett ökat krav på komfort uppkommit generellt och att upplevelsen av miljöstörningen har fått större betydelse. Sydsten arbetar därför successivt med förändringar i verksamheten för att minska dessa störningar. Förändringsarbetet måste dock ske under kontrollerade former dels av ekonomiska, dels av miljömässiga skäl. Vid sprängning förekommer ett antal obekanta parametrar (sprickor, grusfickor, vatteninnehåll, hårdhet) som gör att förväntat och verkligt utfall inte alltid stämmer överens. För att i den nuvarande verksamheten innehålla riktvärdet 4 mm/s måste bolaget sträva efter att innehålla nivån 2 mm/s. Att minska riktvärdet till 2 mm/s torde innebära att motsvarande strävan skulle ligga under 1 mm/s, vilket i praktiken skulle göra verksamheten ekonomiskt oförsvarbar. Kostnaden för utvunnet material skulle öka med 45 %. Ställt i relation till anläggningens totala lönsamhet är det tveksamt huruvida kostnadsökningen ryms inom ett rimligt avkastningskrav. Sannolikheten för att en prisökning kan adopteras av marknaden är liten. Om verksamheten avvecklas innebär detta ökade miljöstörningar regionalt i form av ökade transporter eftersom anläggningens marknad är relativt lokal.

Villkor 11 - luftstötvåg

I det hittillsvarande tillståndet finns inget villkor om luftstötvåg. Det finns alltså inga mätningar. Det är därför mycket svårt att nu avgöra om värdena kan innehållas. De nyckfulla parametrar som styr sprängning gör det mycket svårt att förutse luftstötvågens styrka. Gränsvärden är hämmande när det gäller möjligheten att pröva sig fram till lämpliga metoder eftersom varje försök kan leda till åtal. Svensk standard anger värde 250 Pa till skydd för byggnaders konstruktion. Det beslutade villkoret har komfort som utgångspunkt. Det är rimligt att Sydsten ges möjlighet att under en prövotid mäta luftstötvågen och utreda vad som är möjligt och nödvändigt. Prövotiden bör vara minst två år.

Villkor 18 - avgasrening, övergång till miljövänligare bränsle, drift av kross- och sorteringsverk via elnätet

Idag drivs cirka 80 % av all krossning via Sydstens fasta elnät. Av de återstående 20 % sker cirka 80 - 90 % genom krossning och siktning i direkt anslutning till sprängsalva. Det är alltså bara några få procent som skall bearbetas genom dieselgenererad el. Villkoret har obetydlig miljönytta och åsamkar Sydsten stora problem och kostnader. Dalbytäkten är mycket stor. En kort uppställning med mobil anläggning innebär att grov kabel skall förläggas temporärt upp till 1 - 1,5 km. Av säkerhetsskäl kommer kabeln sannolikt att behöva skyddas från tung trafik eftersom den i så fall behöver dras genom täkten. Kostnaderna överstiger vad som kan bäras av produktionen. Av miljöbalkens förarbeten och IPPC-direktivet framgår att begräsningsvärden skall anges istället för en speciell teknik. Villkor om produktionsmetod eller specifikt utförande bör därför normalt inte ställas. Krossningen förbrukar som tumregel 0,5 liter diesel per krossat ton, vilket innebär att krossningen till ett lastbilslass om 30 ton medför en förbrukning om 15 liter diesel. Transporten av samma material förbrukar drygt fem liter diesel per mil, vilket innebär att denna lastbilstransport vid exempelvis tre mils transportavstånd förbrukar dubbelt så mycket diesel som själva krossningen. Krossningen genererar alltså väsentligt mindre emissioner till luft än transporterna. Det är orimligt att anlägga ett globalt perspektiv på utsläpp av detta slag till luft. Det skulle också förutsätta att man utreder vilka emissioner till luft som härrör från el som används till krossverksamheten.

Villkor 19 - krav på användning av el, märkt bra miljöval

Kriterierna för ”El märkt bra miljöval” bestäms av naturskyddsföreningen och representanter för handeln. Kriterierna ändras efter hand. Det brister därför i förutsebarheten i villkoret. Det kan dessutom inträffa att kampanjen ”El märkt bra miljöval” läggs ned. Villkoren för täktverksamheten måste ta sikte på den påverkan som själva täktverksamheten har och inte den miljöpåverkan som olika elproducenter kan ha. Miljödomstolen i Växjö har i tidigare mål (M 3011-04) beträffande täkt i Öved ansett att villkoret går utanför den prövningsram som omfattar täktens påverkan på omgivningen och att villkoret innebär att en verksamhetsutövare kan göra sig skyldig till överträdelse på grund av omständigheter som han inte kan råda över. Miljödomstolen har därför upphävt villkoret, vilket bör ske även i detta fall.

Utredningsvillkor om vibrationsmätningar

Det är fråga om för lindriga störningar för att kunna utgöra olägenhet för människors hälsa och det framgår inte varför mätningar i fribärande bjälklag skulle på ett bättre sätt kunna tillgodose behovet av vibrationskontroll. NitroConsult, T.O, referande till Svensk Standard SS 460 48 66, har tidigare i ärendet yttrat att hos svängande bjälklag och väggar förekommer ibland maximala amplituder mitt på spannet och att även om dessa vibrationer är mycket kraftiga kan de vanligen inte förknippas med skador på konstruktionen. De mätresultat som skulle framkomma vid en mätning i fribärande bjälklag utgår från sådana variabler som verksamhetsutövaren inte har kontroll över, t.ex. byggnadens skick och konstruktion. Sydsten hänvisar till Miljödomstolens i Växjö dom i mål M 3229-03 angående NCC:s täkt i Skrylle och SS 460 48 66.

Kontrollprogram för Natura 2000-område

Någon påverkan på Natura 2000-området skall, enligt de omfattande utredningar som har gjorts, inte kunna uppkomma. Genom geohydrologisk utredning och fältstudier har det konstaterats att den hydrologiska kontakten mellan markvattenlagret och bergakvifären inte är sådan att det sker någon påverkan av vegetationsförhållandena. Vattenälskande vegetation växer ända ut på täktkanten på ställen där avsänkning av bergakvifären har skett under lång tid. Även nere i täkten kan på vissa ställen sådan vegetation iakttas en träd- eller buskvegetation kan inte vare sig fortleva eller etableras om markvattenlagret är dränerat. I denna del hänvisas också till utlåtande av J.L, SWECO VIAK (bilaga 2). Påståendet från länsstyrelsen om att kontakten mellan yt- och grundvatten skulle vara större än vad utredningen vill göra gällande synes gripet ur luften och det är svårt att se var stöd finns för detta påstående. Studier i fält har visat att även fäladsmarken har en god vattenbild och granskogen skulle för sin del inte vara av den status den är idag om en menlig påverkan på markvattnet skulle föreligga. Genom vad som redovisats vid prövningen av ansökan om vattenbortledning kommer kontroll av grundvattenförhållandena att ske i vissa punkter, vilket redovisats i Miljödomstolens mål nr 410-04. Härigenom kommer kontroll av grundvattennivåer och fluktuationer att ske. Det är svårt att se hur ett kontrollprogram skulle kunna utformas eftersom det föreligger så stor naturlig variation i grundvattenbildning och nederbördsförhållanden att den mellanåriga variationen i grundvattenbildning har en faktor på 2 - 3. De diabasgångar som finns som barriär mot nordost kommer inte att genombrytas, vilket framgår av den utredning Sydsten gjort inom ramen för prövningen av tillstånd till vattenverksamhet. Den risk som i så fall teoretiskt skulle föreligga aktualiseras i så fall först om så lång tid att ett kontrollprogram som tar sikte på sådana förändringar under större delen av tillståndsperioden är direkt meningslöst. Dessutom har Sydsten i vattenmålet redan åtagit sig att hålla kontroll av Lovénsjöns vattennivåer. Systen anser därför att den yrkade åtgärden inte kan medföra någon nytta och att skäl för villkoret helt saknas. Vid detta förhållande skall villkoret upphävas.

Länsstyrelsen har motsatt sig bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande.

Tillståndets omfattning

Värdet av den fäladsmark som avses brytas bort bör inte förringas. Det är irrelevant att det finns ytterligare 60 000 ha ängs- och hagmark av klass II i Sverige. Det är direkt felaktigt att påstå att fäladsmarken inte är ett riksintresse. Trots begäran har Sydsten aldrig utfört en komplett inventering av rödlistade arter och undersökning av hur riksintresset påverkas. Ängs- och hagmarker formas efter bl.a. geologi och hydrologi, vilket gör att det finns olika former av sådana marker. Den typ av fäladsmark som avses brytas bort är starkt begränsad till Skåne och framför allt Lunds kommun. Riksintressebeskrivningen omfattar bl.a. betesmark, vilket gör vilket gör att den aktuella fäladsmarken utgör s.k. kärnområde. Av rapporten ”Resterande fäladsmarker på Romelåsen” (Lunds Universitet, den 9 december 2004) framgår att området är helt unikt med 22 fjärilsarter, varav 5 är rödlistade samt att det finns 11 arter hävdberoende växter. En av fjärilsarterna, svartfläckig blåvinge, är särskilt prioriterad i landets naturvårdsarbete. I rapporten dras slutsatsen att Högebjär Ö och Högebjär är den viktigaste lokalen i Sverige för fjärilsarter som är beroende av fäladsmarker. Tillstånd får enligt 12 kap. 2 § miljöbalken inte ges till täkt som kan försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.

Villkor 4 - krav på skötsel av fäladsmark

Villkoret bör kvarstå som kompensation för den bortbrytandet av den centralt belägna fäladsmarken.

Villkor 6 - buller

Det föreligger särskilda skäl att fastställa gränsvärden på grund av Natura-2000-området och naturreservatet samt antalet närboende. Beslutade gränsvärden gäller ekvivalent ljudnivå. Det är alltså inte, som Sydsten påstår, svårt att i varje situation kunna bedöma bullerförutsättningarna.

Villkor 7 - förbud mot uthyrning av Sydstens bostadsfastigheter

Det kan inte accepteras att Sydsten ska kunna hyra ut bostäder som inte utgör en god boendemiljö. Ordet ”riskerar” kan utgå. En ny villkorsformulering skulle kunna vara: ”Av bolaget ägda bostadsfastigheter som utsätts för bullernivåer överstigande i villkor nummer 5 angivna gränsvärden får, efter det att nuvarande hyresgäster avflyttat, ej uthyras till bostadsfastighet”.

Villkor 10 - vibrationer och villkor 11 - luftstötvåg

Av alla 23 krossbergtäkter i Skåne genererar denna de största olägenheterna i form av vibrationer och luftstötvåg. Verksamheten berör många enskilda. Många yttranden, varav ett undertecknat av 111 personer, har inkommit som styrker detta. Länsstyrelsen har tagit fasta på detta.

Villkor 18 - avgasrening, övergång till miljövänligare bränsle, drift av kross- och sorteringsverk via elnätet

Av överklagandet framgår att det endast är några få procent material som faller utanför villkoret. Dieseldrivna anläggningar bör därför få användas och villkoret bör få följande lydelse: ”Vid krossning och sortering av material vid bryt- och avbaningsfronten får dieseldrivna krossar användas. När de framöver byts ut skall långtgående rening av avgaserna eftersträvas, vidare skall möjligheterna att övergå till miljövänligare bränsle beaktas. I övrigt skall kross- och sorteringsverk drivas med el via elnätet”.

Villkor 19 - krav på användning av el, märkt bra miljöval

Enligt länsstyrelsen finns det möjlighet att föreskriva ett villkor av denna typ med stöd av miljöbalkens portalparagraf, hänsynsregler och 12 kap. Det åberopade målet M 3011-04 är överklagat till Miljööverdomstolen. Den ökade kostnaden för att uppfylla villkoret är mellan 2 - 3 öre/kWh, vilket motsvarar 94 000 - 141 000 kronor per år vid den energiförbrukning Sydsten har uppgett (4 700 MWh). Denna kostnad är motiverad enligt miljöbalken och bidrar till att uppfylla nationella miljömål.

Utredningsvillkor om vibrationsmätningar

Krav på ytterligare utredning av vibrationsnivåerna är motiverat med hänsyn till de störningar som de närboende har påtalat.

Kontrollprogram för Natura 2000-område

Ett kontrollprogram är en nödvändighet för att kunna följa om verksamheten orsakar förändring i intilliggande Natura 2000-område.

Som komplettering till sitt yttrande har länsstyrelsen ingett artikeln ”Skadeorsakande resonanser ifrån betongbjälklag i villa” av Ingvar Bogdanoff WSP Samhällsbyggnad, Geo Göteborg, detta till stöd för beslutat prövotidsvillkor.

Miljönämnden har anfört bl.a. att bolaget inte har visat att det finns en faktisk brist på materialet och att täkt därför inte bör beviljas på den aktuella fäladsmarken. Nämnden har tillstyrkt att överklagandet bifalls så att villkor 4, 6, 7, 11, 18 och 19 upphävs. Miljönämnden motsätter sig ändring av villkor 1, tillstyrker att ändring av villkor 10 om vibrationer kan ske så att ett riktvärde om 4 mm/s och ett gränsvärde om 7 mm/s beslutas. Nämnden anser vidare att sista meningen i villkoret om krav på kontrollprogram för mätning av vibrationer bör utgå och att kravet på kontrollprogram för Natura 2000-området ändras så att det endast innefattar vegetationsförändringar och inte kontroll av grundvatten.

J-G.F. har yrkat att miljödomstolen ändrar villkoren i tillståndsbeslutet så att riktvärdet för vibrationer sänks från 2 mm/s till 1 mm/s samt att ett villkor för ekonomisk ersättning för skada på byggnader fastställs. Han har anfört bl.a. följande. Han äger byggnaderna på fastigheterna X 26:26 och 26:30. Redan idag medför sprängningarna stora personliga obehag i form av skakningar i hans byggnader. I fasaden på en av byggnaderna har ett flertal sprickor uppstått på grund av Sydstens verksamhet. Ett så högt svängningstal som 4 mm/s kan inte accepteras. En sänkning bör därför ske, vilket vore i samklang med länsstyrelsens bedömning att villkor för vibrationer bör utgå från en hygienisk bedömning av komfortvärden och inte från risk för skada på fast egendom.