Lagval

Beskrivning saknas!

Rättsfall10

RH 1999:138: I ett mål om nedsättning av köpeskillingen för ett förvärv av aktier i ett fastighetsaktiebolag, till vilka var knutna nyttjanderätten till en bostadslägenhet, har hovrätten, trots förvärvets likhet med ett fastighetsköp, ansett bestämmelserna i 20 § andra stycket och 33 § köplagen om verkan av att säljaren handlat i strid mot tro och heder vara tillämpliga.
AD 2000 nr 45: En tysk ingenjör som var anställd hos ett tyskt företag hade sedan flera år placering vid ett dotterföretag i Sverige. Sedan arbetsgivaren förklarat att arbetstagarens utlandsuppdrag var avslutat uppkom tvist huruvida arbetsgivaren genom sitt besked hade sagt upp eller omplacerat arbetstagaren under sådana förhållanden att denne blivit berättigad till ekonomiskt och allmänt skadestånd. Fråga bl.a. om tvisten skall bedömas enligt svensk eller tysk rätt.
AD 2004 nr 15: En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige när anställningen avbröts och tvist uppkom om bl.a. lön och skadestånd. Enligt bolagets planering skulle arbetstagaren, om anställningen inte avbrutits, i fortsättningen huvudsakligen ha arbetat i Danmark. Fråga om svensk domsrätt föreligger och, i så fall, om svensk lag skall tillämpas på anställningsförhållandet. Avgörande för båda dessa frågor har ansetts vara innebörden av uttrycket ”vanligtvis utför sitt arbete” i artikel 5.1 i Brysselkonventionen och 6.2 a) i Romkonventionen. Arbetsdomstolen har i detta fall funnit att det är den faktiska anställningsperioden som skall beaktas vid fastställandet av den ort där arbetstagaren vanligtvis har utfört sitt arbete.
NJA 1992 s. 93: Sedan en treårig pojke, medan han stått under föräldrarnas gemensamma vårdnad, av fadern egenmäktigt förts ur landet och placerats hos dennes föräldrar i Tunisien, har pojken hållits kvar där under närmare tio år. Fråga i mål om äktenskapsskillnad vilken av föräldrarna som skall tillerkännas vårdnaden om sonen. Tillika fråga om faderns rätt till umgänge med ett yngre barn, om vilket modern tillerkänts vårdnaden. Fråga också om val av tillämplig lag.
RH 1994:128: Sedan videofilmkassetter inköpts i och importerats från England och därefter salubjudits här i landet, har de tagits i beslag på grund av misstanke om upphovsrättsintrång. Frågor om EES-avtalets regler om varors fria rörlighet, s.k. parallellimport, konsumtion av upphovsrätt till filmverk, tillämpning av lagvalsregler i EES-lagen, m.m.
AD 2011 nr 95: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärd mot dels en utländsk ägare till ett fartyg, dels ett utländskt bolag som sköter bemanningen av fartyget. Arbetstagarorganisationen är inte bunden av kollektivavtal i förhållande till vare sig ägarbolaget eller bemanningsbolaget. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av den varslade stridsåtgärdens tillåtlighet. Även fråga om sympatiåtgärder från en annan arbetstagarorganisation.
NJA 1984 s. 319: En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
AD 2010 nr 67: Fråga om lagval och tillämpning av artikel 6.2 i Romkonventionen. Tre tyska lastbilschaufförer har varit anställda hos ett svenskt bolag med verksamhetsställe i Malmö. De har utfört sitt arbete som lastbilschaufförer i ett flertal länder i Europa. Arbetstagarna sades upp från sina anställningar och frågan är om svensk eller tysk rätt ska tillämpas i anställningstvisterna.
AD 2001 nr 110: I en anställningsskyddstvist uppkom frågan om svensk eller dansk rätt skulle tillämpas på tvisten. Arbetstagaren var anställd av ett danskt bolag men utförde sitt arbete i Sverige och var då han blev uppsagd även bosatt i Sverige. Arbetsdomstolen fann att de av arbetstagaren i tvisten åberopade bestämmelserna i anställningsskyddslagen bör anses utgöra sådana internationellt tvingande regler till förmån för arbetstagaren som är tillämpliga oberoende av vilken rättsordning som i övrigt kan vara tillämplig på rättsförhållandet.
AD 2007 nr 2: Fråga huvudsakligen om huruvida ett kollektivavtal, som ingåtts mellan ett cypriotiskt bolag och ett svensk fackförbund avseende ett på Bahamas registrerat fartyg, är ogiltigt. Avtalet ingicks efter det att fartyget försatts i blockad. Arbetsdomstolen finner att bahamansk rätt skall tillämpas på frågan om fackförbundet haft behörighet att ingå avtalet och att avtalet är ogiltigt på grund av bristande behörighet enligt den bahamanska rättsordningen. Arbetsdomstolen finner vidare dels att de bahamanska behörighetsreglerna inte kan lämnas utan avseende på grund av ordre public, dels att 25 a § medbestämmandelagen inte är tillämplig vid ogiltighet på grund av bristande behörighet. Därutöver också fråga om den av bolaget förda fastställelsetalan är tillåten och om domstolen ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator