Lön

Beskrivning saknas!

Rättsfall16

AD 1993 nr 9: Mellan en arbetsgivare och en anställd träffades överenskommelse om att den senares anställning skulle upphöra med utgången av påföljande dag och att arbetsgivaren skulle betala lön till och med samma dag samt dessutom utge ett vederlag om 150 000 kr. I överenskommelsen angavs ytterligare att den anställde i och med överenskommelsen inte hade några ytterligare ekonomiska eller andra krav gentemot bolaget. I tvist om rätt till innestående semesterersättning finner arbetsdomstolen att överenskommelsen inte innebar att den anställde avstod från semesterersättningen.
AD 2017 nr 46: En målare, som efter en stroke var sjukskriven på deltid, har efter ett möte med arbetsgivaren skickats hem med uppmaning från arbetsgivaren att ta vissa kontakter med läkare och Försäkringskassan. Målaren har efter mötet inte arbetat under en månads tid. Fråga är om arbetsgivaren har stängt av målaren och inte berett denne några arbetsuppgifter eller om målaren varit olovligen frånvarande från arbetet och inte stått till arbetsgivarens förfogande. Därvid fråga om målaren har rätt till lön och semesterersättning och om arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön till honom.
AD 1994 nr 123: En arbetsgivare har beslutat att två arbetstagare som förlorat sina körkort skall vara tjänstlediga utan lön till dess de åter kunde utföra sina arbetsuppgifter. Fråga om arbetsgivaren därigenom har avskedat eller sagt upp arbetstagarna. Dessutom fråga om arbetstagarna sedan de förlorat sina körkort har stått till arbetsgivarens förfogande.
NJA 1982 s. 106: En turkisk medborgare, som under tjänstledigbet från anställning i hemlandet bedrev studier i Sverige, skadades vid en trafikolycka här och kunde på grund av skadan ej återinträda i anställningen vid tjänstledigbetens slut. Till följd härav blev hon enligt det avtal som träffats med arbetsgivaren i anslutning till att tjänstledigheten beviljades skyldig att återbetala lön m m som arbetsgivaren erlagt under ledigheten. Den för trafikskadan ansvarige har ansetts skyldig att ersätta den sålunda uppkomna förlusten.
AD 1998 nr 93: Mellan en arbetsgivare och en arbetstagare träffades överenskommelse om att anställningen skulle upphöra samma dag samt att arbetsgivaren vid två angivna tillfällen skulle utge vissa engångsbelopp till arbetstagaren. I överenskommelsen angavs ytterligare att samtliga mellanhavanden mellan parterna var slutligen reglerade samt att ingendera parten kunde ställa några ytterligare krav. I tvist om rätt till innestående semesterersättning finner arbetsdomstolen att överenskommelsen inte innebar att den anställde avstod från semesterersättningen.
AD 2016 nr 55: Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med fördelningstalet 0,88. Arbetstagarna hade varken yrkesbevis eller erkännandeintyg, vilket enligt byggavtalets ordalydelse är en förutsättning för att få lön enligt fördelningstalet 1,0. Arbetstagarna var inte medlemmar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Fråga om byggavtalet ska tolkas - eller jämkas - med beaktande av EU-rätten på så sätt att lön med fördelningstalet 1,0 ska betalas trots avsaknad av yrkesbevis och erkännandeintyg och om förbundet till följd av en sådan tolkning - eller jämkning - har rätt till allmänt skadestånd med en direkt eller analog tillämpning av medbestämmandelagen för det påstådda brottet mot byggavtalet.
AD 1994 nr 153: Mellan en arbetsgivare och en anställd hade överenskommits att den senares anställning skulle upphöra viss dag. Någon dag efter anställningens upphörande avtalade parterna om att arbetsgivaren skulle utge ett ersättningsbelopp till arbetstagaren. Arbetsdomstolen konstaterar att parterna avsåg att beloppet skulle utgöra lön. Fråga om skadestsåndsskyldighet för arbetsgivaren på grund av att socialavgifter och ITP-premier inte har betalats på ersättningsbeloppet.
AD 1997 nr 2: Tolkning av kollektivavtal på installastionsområdet. Fråga om skyldighet för arbetsgivaren att förhandla om individuell del av lön avseende nyanställda.
NJA 1994 s. 439: Fråga huruvida hinder mot utmätning av lön för verkställighet här i riket enligt lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, av finsk domstols utslag kan anses föreligga när verkställighet i form av utmätning av lön inte skulle ha kunnat ske i Finland till följd av en bestämmelse i den finska utsökningslagen.
AD 2016 nr 58: En arbetstagare som blivit uppsagd har yrkat bl.a. lön för tid då han inte utfört arbete och grundat sin talan på sitt anställningsavtal och en överenskommelse om arbetsbefrielse. Fråga om preskriptionsbestämmelserna i anställningsskyddslagen är tillämpliga.
AD 1995 nr 90: Innebörden av att ett avskedande ogiltigförklaras är att anställningen består på samma villkor som tidigare. Anställningen skall alltså fortgå som om avskedandet aldrig hade skett. I enlighet härmed har arbetsdomstolen vid prövning av en invändning om preskription funnit att ersättning som en avskedad arbetstagare har fordrat för tid efter avskedandet men före ogiltigförklaringen skall betraktas som lön och inte som ekonomiskt skadestånd.
AD 2002 nr 70: I ett kollektivavtal, ett s.k. övergångsavtal, reglerades vad som skulle gälla för den personal som övergick från SJ till ett bolag när detta tog över SJ:s färjeverksamhet. En befälhavare som vid övergången tjänstgjorde på en av de färjor som togs över av bolaget blev sedermera på grund av arbetsbrist omplacerad till andra färjor. Den färja där han var placerad vid tidpunkten för övergången skulle enligt övergångsavtalet inplaceras i fartygsgrupp 14. De färjor vid vilka befälhavaren arbetade efter omplaceringen var inplacerade i lägre fartygsgrupper. Fråga om befälhavaren enligt övergångsavtalet och sitt eget anställningsavtal är berättigad att i lönehänseende fortsätta att vara placerad i fartygsgrupp 14 även efter omplaceringarna.
NJA 2008 s. 990: Förvaltningsdomstol har med stöd av 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) upphävt en kommuns beslut att tillsätta en person utan erforderlig utbildning på en lärartjänst. Tjänsten hade samtidigt sökts av en person med erforderlig utbildning. Fråga om kommunen är skyldig att ersätta den behöriga sökanden för förmögenhetsskada som hon drabbats av därför att kommunen inte anställde henne.
AD 2016 nr 17: Fråga om en arbetstagare stått till förfogande för arbete och därigenom haft rätt till lön.
NJA 1993 s. 60: En arbetstagare hade på grund av övertidsarbete ett vid arbetsgivarens konkurs innestående anspråk på kompensationsledighet, som han hade rätt att i stället ta ut i pengar. I mål om rätt till statlig lönegaranti har anspråket i förmånsrättshänseende betraktats som en villkorad penningfordran som förföll till betalning vid anfordran.
AD 2018 nr 79: En taxiförare väckte talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön. Arbetsgivaren invände att lön betalats bl.a. genom att taxiföraren fått behålla kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om lönebetalning skett på annat sätt. Vidare fråga om rättegångskostnadernas fördelning.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator