Obestånd

Beskrivning saknas!

Rättsfall15

NJA 1998 s. 767: En gäldenär som fört ut tillgång av betydande värde från Sverige har åtalats för oredlighet mot borgenärer enligt 11 kap 1 § 3 st BrB. Fråga om konkurs var förestående.
NJA 1994 s. 336: Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om ansvar för grov oredlighet mot borgenärer enbart påstått att bolag varit på obestånd har ansetts utgöra hinder för prövning av om det förelegat en påtaglig fara för obestånd.
NJA 2013 s. 822: Ägaren av ett aktiebolag har före bolagets konkurs betalat ut upparbetad marknadsmässig lön till sig själv. Förfarandet har inte ansetts innefatta ett sådant avhändande som avses i 11 kap. 1 § brottsbalken (oredlighet mot borgenärer) utan har i stället bedömts som otillbörligt gynnande av borgenär enligt 11 kap. 4 § brottsbalken.
RH 1993:137: Ett svenskt bolag, SARA AB, har på ett hyreskontrakt, ingånget i Norge mellan två norska bolag som hyresvärd och ett norskt dotterbolag till SARA AB, SARA Hotel A/S, som hyresgäst, tecknat förbindelse att SARA AB "innestår for att SARA Hotel A/S oppfyller sine forpliktelser etter leiekontrakten". Fråga - sedan hyresgästen försatts i konkurs - om svensk eller norsk rätt skall tillämpas vid bedömningen av garantiåtagandet, åtagandets omfattning, konkursfordringens storlek och förfallotid samt det åtagande bolagets obestånd.
NJA 2001 s. 151: Beslut om försättande i konkurs, som meddelats efter det att gäldenären medgivit konkursansökningen, har ansetts kunna överklagas av den som löpte risk att till följd av konkursen utsättas för krav på återvinning av gåva.
NJA 1982 s. 641: I mål om försättande i konkurs har sökanden, en borgenär, ansetts oförhindrad att i HovR:n åberopa annan fordran till stöd för sin behörighet än som åberopats vid konkursdomstolen. Jfr 50 kap 25 § 3 st RB.
NJA 1992 s. 280: Under åberopande av en icke fastställd skattefordran sökte staten en gäldenär i konkurs. I konkursansökningen hänvisades till att betalningssäkring beviljats för ett belopp motsvarande den åberopade skattefordringen. Fråga om staten styrkt sin behörighet att begära gäldenären i konkurs. Tillika fråga om presumtionsregeln i 2 kap 8 § KL kan analogt tillämpas när gäldenären vid verkställighet av betalningssäkring befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
NJA 2012 s. 391: Dröjsmål med avskiljande enligt lagen (1944:181) om redovisningsmedel föreligger normalt om avskiljandet sker senare än efter ett par dagar. Detta har ansetts gälla även när det varit fråga om en privatperson som vid ett enstaka tillfälle för familjemedlemmars räkning innehaft medel med redovisningsskyldighet. Även fråga om bevisbörda och beviskrav beträffandesolvens vid avskiljande av redovisningsmedel.
NJA 1989 s. 378: A söker B i konkurs. Till grund för ansökningen åberopar A en icke lagakraftvunnen tingsrättsdom, varigenom en av B mot A förd skadeståndstalan ogillats och B förpliktas ersätta A för rättegångskostnader, samt bevis om att B vid försök till utmätning på grund av domen saknat utmätningsbara tillgångar. Fråga, när B såvitt visats ej har andra skulder, om det är styrkt att B är på obestånd.
NJA 2004 s. 325: Fråga om tillämpligheten av insolvenspresumtionen i 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672) när skattemyndigheten efter konkursbeslutet omtaxerat en hyreshusenhet till småhusenhet och gäldenären till följd härav inte var bokföringsskyldig under den tid som anges i bestämmelsen.
NJA 1989 s. 428: Sedan borgenär under åberopande av att gäldenär underlåtit att på uppmaning betala klar och förfallen skuld sökt denne i konkurs gjorde gäldenären gällande motfordran avseende skadestånd till ett belopp överstigande borgenärens fordran. Fråga om borgenärens fordran kan anses ha varit klar. 2 kap 9 § KL (1987:672).
NJA 2001 s. 548: Fråga i mål om konkurs huruvida en skattefordran kan anses ha varit klar. 2 kap. 9 § konkurslagen
RH 1993:67: Beviskrav vid påstående om obestånd i ansökan om konkurs.
NJA 2002 s. 463: I en konkursansökan åberopade borgenären till styrkande av gäldenärens insolvens att denne vid ett misslyckat utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar till full betalning av skulden. Eftersom den fordran för vilken utmätning skedde var väsentligt högre än den fordran som i själva verket tillkom borgenären, har utmätningsförsöket ansetts inte kunna läggas till grund för en tillämpning av insolvenspresumtionen i 2 kap. 8 § konkurslagen (1987:672).
NJA 2019 s. 119: Konkurs. Frågor vid obeståndsprövningen om hänsyn ska tas till gäldenärens egendom i utlandet, om värdering av en aktiepost i ett onoterat bolag samt om betydelsen av att gäldenärens egendom är utmätt även på grund av en överklagad dom om betalning.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator