Tolkning av kollektivavtal

Beskrivning saknas!

Rättsfall17

AD 1995 nr 106: Mellan Scanair och de svenska, danska och norska pilotföreningarna har träffats en överenskommelse om inhyrning av externa flygbolag. Tvist huruvida Scanair i visst fall har åsidosatt vad som överenskommits om förhandlingsskyldighet före inhyrning.
AD 2004 nr 61: Tvisten handlar om huruvida ett bolag har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en ackordsöverenskommelse som träffades den 27 november 2001 förrän i samband med löneutbetalningar i februari 2002. Det är ostridigt i målet att ackordsöverenskommelsen fick skriftlig form först den 18 januari 2002. Bl.a. fråga om vid vilken tidpunkt ackordsöverenskommelsen fått rättsverkan som kollektivavtal samt huruvida bestämmelsen i byggnadsavtalet § 3 c 2 om att en överenskommelse om prestationslön skall vara skriftlig innebär ett formkrav för sådana avtal eller endast utgör en ordningsföreskrift.
AD 2015 nr 28: Fråga huvudsakligen om tolkning av ett lokalavtal vid ett pappersbruk och om avtalet inneburit två alternativa driftformer med två olika årsarbetstider och förläggningsregler, eller inte.
AD 2008 nr 8: Ett flygbolag har dels anställt ett antal piloter med tidsbegränsade anställningar, dels beslutat att omstationera ett antal piloter. Fråga om dessa åtgärder har varit förenliga med gällande kollektivavtal.
AD 1996 nr 147: Mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation och Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF) gäller ett kollektivavtal för tjänstemän i försäkringsbranschen om löner och allmänna anställningsvillkor. Tidigare gällde mellan dessa parter (dess föregångare) bl.a. ett kollektivavtal som började tillämpas år 1981, det s.k. kontorsavtalet. Detta kollektivavtal och ytterligare ett annat ersattes år 1994 av det nu gällande kollektivavtalet. - Kontorsavtalet gällde endast tjänstemän med en arbetstid om 50 procent eller mer av ordinarie arbetstid. När avtalsparterna år 1980 träffade kontorsavtalet skrevs i förhandlingsprotokollet in en anteckning som gällde anställning av tjänstemän med en arbetstid understigande 50 procent av den ordinarie. - I målet prövar arbetsdomstolen om det nu gällande kollektivavtalet - mot bakgrund av denna protokollsanteckning - skall tolkas så att arbetsgivaren inte har rätt att anställa försäkringstjänstemän på deltid understigande 50 procent utan lokal överenskommelse därom. Domstolen besvarar denna fråga nekande. Därefter prövar arbetsdomstolen om det gällande kollektivavtalet hindrar FTF att vidta stridsåtgärder i syfte att införa regler i kollektivavtalet med innebörd att försäkringstjänstemän med kortare arbetstid än 50 procent får anställas först efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och FTF:s lokala organisation. Domstolen finner att kollektivavtalet utgör ett sådant hinder.
AD 1994 nr 113: Enligt 22 § anställningsskyddslagen bestäms vid uppsägning på grund av arbetsbrist arbetstagarnas plats i turordningen med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren, varvid arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. - På det statliga området kompletteras 22 § anställningsskyddslagen av avtalsbestämmelser i kollektivavtalet turordningsavtal för arbetstagare hos staten (TurA-S). När en arbetstagares plats i turordningen skall bestämmas, skall enligt 10 § TurA-S all anställningstid hos staten räknas som anställningstid hos arbetsgivaren. - Fråga hur bestämmelsen i 10 § TurA-S skall tolkas vid beräkning av en arbetstagares anställningstid i en reservofficersanställning, närmare bestämt i samband med upprättande av turordning inför uppsägningar på grund av arbetsbrist hos en annan statlig myndighet än den som är arbetsgivare i reservofficersanställningen. För den reservofficersanställning som är aktuell i målet gäller alltjämt reservbefälsförordningen (1972:464) för försvarsmakten.
AD 2013 nr 69: Kollektivavtalstolkning. Ett antal tjänstemän vid en ideell organisation har på visst sätt oreglerad arbetstid. Enligt kollektivavtalet har tjänstemännen rätt till kompensation om arbetsgivaren anmodar dem att arbeta på arbetsfri dag. Tvisten gäller om vissa lördagar och söndagar var arbetsfria dagar i kollektivavtalets mening.
AD 2007 nr 81: Fråga om enskilda överenskommelser som en arbetsgivare har ingått med ett antal arbetstagare om att i deras fasta lön ingår ersättning för arbete på obekväm arbetstid strider mot det s.k. kasinoavtalet.
AD 2003 nr 66: Tolkning av kollektivavtal. I kollektivavtal gällande för kabinpersonal hos ett flygbolag föreskrivs att turnaroundflygningar till vissa angivna orter efterföljs av streckdag (vilodag). Fråga om bestämmelsen ger rätt till streckdag vid turnaroundflygningar oavsett i vilken riktning dessa går, dvs. om turnaroundflygningar som startar från de angivna orterna också ger rätt till streckdag.
AD 2003 nr 78: Arbetsgivare har dragit granskningsarvode från de anställdas löner. Tvisten gäller huruvida detta utgjort ett brott mot gällande hängavtal och om fordran på grund av avdragen i sådant fall preskriberats eftersom förbundet inte anmärkt mot bolagets redovisningslistor. Även fråga om bolaget varit skyldigt att redovisa granskningsunderlag för viss person.
AD 2004 nr 67: I byggnadsavtalet finns tillämpningsregler rörande 38-40 §§ MBL vid arbeten inom byggnads- och anläggningsavtalens tillämpningsområde. Enligt en bestämmelse om sanktioner i kollektivavtalet skall allmänt skadestånd normalt inte utgå vid brott mot dessa regler om avtalsbrottet framstår som ursäktligt eller rör rena formaliafel. En arbetsgivare har vid anlitandet av en underentreprenör brutit mot tillämpningsreglerna. Frågan är om arbetsgivaren kan undgå skadeståndsskyldighet på grund av att avtalsbrottet i detta fall är att anse som ursäktligt eller rör ett rent formaliafel enligt regeln om sanktioner.
AD 2003 nr 59: En deltidsanställd arbetstagare inom grafikerbranschen arbetar normalt under fyra dagar i veckan och är ledig den femte dagen. Vid ett tillfälle utförde arbetstagaren arbete under en ledig dag. Arbetet utfördes då inom den ordinarie arbetstid som gällde hos arbetsgivaren. Fråga om arbetet enligt det tillämpliga kollektivavtalet skall betraktas som övertidsarbete.
AD 1994 nr 100: Mellandom. Fråga, i mål om arbetstagares rätt till ersättning för förslag, huruvida regler om sådan ersättning i ett mellan Stockholms kommun och ett flertal arbetstagarorganisationer år 1984 träffat medbestämmandeavtal (MBA-S) blivit omedelbart tillämpliga som kollektivavtal för de anställda vid kommunens olika förvaltningar, eller om det för sådan tillämplighet av reglerna för de anställda vid en förvaltning fordrats särskild förvaltningslokal överenskommelse, som godkänts av de kommuncentrala parterna. Arbetsdomstolen finner att MBA-S skall tolkas i enlighet med det senare alternativet, varvid domstolen uttalar bl.a. följande: "På grund av det anförda finner arbetsdomstolen att avgörande vikt måste fästas vid (A:s), (B:s) och (C:s) vittnesmål. Av dessa framgår att det vid förhandlingarna om MBA-S blivit uttryckligen klarlagt, att avtalet skulle ha den av dem beskrivna konstruktionen och sålunda inte till någon del skulle bli tillämpligt som kollektivavtal vid någon av kommunens förvaltningar utan att en förvaltningslokal överenskommelse träffats därom och sedermera godkänts av de kommuncentrala parterna. Arbetsdomstolen har inte anledning att vidare uppehålla sig vid frågan, huruvida detta är något som fallit (D) ur minnet eller möjligen på något sätt missförståtts av honom. Även om det senare skulle vara fallet, har nämligen inte framkommit något som tyder på att kommunens företrädare i förhandlingarna ens bort inse detta. Med hänsyn till den förhandlingsgemenskap som rått på arbetstagarsidan har kommunen därför i vart fall haft fog för att uppfatta situationen så, att den angivna avtalskonstruktionen omfattats av en partsavsikt som varit gemensam för kommunen och dess samtliga motparter på arbetstagarsidan (jfr AD 1993 nr 148). Oaktat lydelsen av avtalet med tillhörande bilagor samt förhandlingsprotokollets § 4 - i enlighet med vad domstolen tidigare har anfört - närmast talar i annan riktning måste avtalet tolkas i överensstämmelse med vad som sålunda får betraktas som den gemensamma partsavsikten (jfr bl.a. AD 1955 nr 13)."
AD 1995 nr 88: I verkstadsavtalet finns bestämmelser om rätt till sjuklön. Enligt dessa skall en arbetare som är frånvarande på grund av sjukdom styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd för att arbetaren skall ha rätt till sjuklön. Arbetsgivaren kan, också enligt avtalet, anvisa särskild läkare att utfärda sådant läkarintyg.
AD 1999 nr 149: Enligt en bestämmelse i det s.k. installationsavtalet har arbetstagare rätt till traktamente vid arbete utanför hemorten vid bortavaro i minst 12 timmar. Tvisten i målet gällde om montörer med hemort i Västerås hade rätt till traktamente när de utförde arbete i Berbol, något norr om Arlanda. Av betydelse för tvisten var därvid om det i bortavaron skall inräknas tid för ombyten och dusch samt en extra tidsmarginal för att arbetstagarna skall vara säkra på att komma i tid till arbetet, s.k. bufferttid.
AD 2002 nr 28: Tolkning av kollektivavtal. Fråga om journalistavtalets bestämmelser om anställning innebär att den dispositiva regeln om rätt till tillsvidareanställning för vikarier i 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd inte är tillämplig inom avtalsområdet.
AD 2007 nr 44: Ett bolag får som underentreprenör i uppdrag att utföra städarbete i en kommuns skolor. I det gällande kollektivavtalet finns s.k. garantiregler som innebär bl.a. att arbetstagare hos det företag som tidigare utfört städarbetet under vissa förutsättningar har rätt till nyanställning hos det företag som därefter utför samma arbete. Fråga om bolaget i detta fall övertagit städarbetet på sådant sätt att dessa garantiregler skall gälla för arbetet.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator