Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96

1996/97 FiU11

I detta betänkande behandlar utskottet budgetpropositionens förslag om utgiftsökningar och utgiftsminskningar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96. Utskottet biträder regeringens förslag att det reservationsanslag på 1 miljard kronor som riksdagen tidigare i år anvisat på tilläggsbudget för Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen skall få användas på ett mer flexibelt sätt. Åtgärder och projekt skall sålunda kunna stödjas inte bara med bidrag utan också med lån och garantier, allt inom den ram som det anvisade anslaget utgör. Garantier skall kunna ställas ut intill ett sammanlagt belopp på 2 miljarder kronor, och regeringen skall helt eller delvis kunna avstå från att ta ut så höga avgifter som annars är befogat. I det senare fallet skall dock ett belopp motsvarande den subventionerade avgiften belasta anslaget. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om att återbetalade lånemedel m.m. skall kunna återföras till anslaget och tas i anspråk för nya stödprojekt m.m. men anser att denna ordning skall medges bara för år 1997. Fr.o.m. den 1 januari 1998 bör emellertid en strikt bruttoredovisning tillämpas då eventuella återbetalningar av lån m.m. bör tas upp som inkomster på statsbudgeten. Utskottet gör ett tillkännagivande i denna fråga. De i sammanhanget behandlade motionsyrkandena avstyrks. Regeringens förslag om ett tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder tillstyrks i allt väsentligt av utskottet som dock föreslår att riksdagen med anledning av vad bostadsutskottet anfört och vad som föreslås i två motioner gör ett tillkännagivande om att det inte finns anledning att utesluta någon högskole- eller universitetsort från det nya stödet. Två motionsyrkanden avstyrks. Utskottet tillstyrker regeringens övriga förslag på tilläggsbudget och avstyrker aktuella motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

dels proposition 1996/97:1, finansplan m.m., såvitt avser avsnitt 6 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31 och 36-39),

dels de under allmänna motionstiden 1996 väckta motionerna 1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 3, 1996:97:U801 av Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd) yrkande 1, 1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl. (m) yrkande 4, 1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) yrkande 6, 1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 11, 1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 29, 1996/97:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m), 1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkandena 22 och 23, 1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkande 10, 1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m) yrkandena 1 och 2, 1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5 och 1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s),

dels den med anledning av proposition 1996/97:5 väckta motionen 1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkande 3.

Finansutskottet har till arbetsmarknadsutskottet överlämnat propositionens yrkanden 32-35 om tidigareläggning av offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa. Arbetsmarknadsutskottet har behandlat förslaget i sitt betänkande 1996/97:AU5 (rskr. 1996/97:12).

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett tio av riksdagens utskott tillfälle att avge yttrande över de förslag i propositionen jämte motioner som rör resp. utskotts område. Yttranden har avlämnats från - konstitutionsutskottet (1996/97:KU6y), - utrikesutskottet (1996/97:UU2y), - försvarsutskottet (1996/97:FöU2y), - socialutskottet (1996/97:SoU4y), - utbildningsutskottet (1996/97:UbU2y), - jordbruksutskottet (1996/97:JoU2y), - arbetsmarknadsutskottet (AU protokollsutdrag 1996/97:4.5) och - bostadsutskottet (1996/97:BoU2y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 1-7 till betänkandet. Arbetsmarknadsutskottets yttrande återges endast under rubriken Arbetsmarknadsdepartementet i betänkandet. Trafikutskottet och näringsutskottet har avstått från att avge yttrande.

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:1, finansplan m.m. 13. att riksdagen godkänner att regeringen i den verksamhet som bekostas med första huvudtitelns reservationsanslag Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen får ställa ut garantier om sammanlagt högst 2 000 000 000 kronor, 14. att riksdagen bemyndigar regeringen att i den med reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen avsedda verksamheten besluta om garantiavgifter i enlighet med vad som anförs i avsnitt 6.2, 15. att riksdagen medger att i den med anslaget avsedda verksamheten återbetalade lånemedel m.m. tillförs första huvudtitelns reservationsanslag Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen, 16. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under tredje huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Fredsbevarande verksamhet med 100 000 000 kronor, 17. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Försvarsmakten med 14 682 752 000 kronor, 18. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet med 88 300 000 kronor, 19. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning med 4 000 000 kronor, 20. att riksdagen godkänner att regeringen inom ramen för anvisade medel på sjätte huvudtitelns reservationsanslag Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarm AB bemyndigas att besluta om utnyttjandet av anslaget till kostnader för införandet av ett nytt nödnummer, 112, 21. att riksdagen till Särskilt bidrag avseende kommuners och landstings mervärdesskattesystem år 1996 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett obetecknat anslag på 483 000 000 kronor, 22. att riksdagen till Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 51 000 000 kronor, 23. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet med 51 000 000 kronor, 24. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudgt till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Högskoleverket med 66 000 000 kronor, 25. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om användning av medel under reservationsanslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till ett tekniskt forskningsinstitut under åttonde huvudtiteln, 26. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet med 50 000 000 kronor. 27. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen med 316 600 000 kronor, 28. att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd inom jordbrukssektorn, 29. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kronor, 30. att riksdagen godkänner vad regeringen har föreslagit i fråga om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder, 31. att riksdagen godkänner att högst 50 miljoner kronor av de för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder upptagna medlen för bygginvesteringar under tiden fram till utgången av budgetåret 1997 får användas till ett tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder, 36. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Investeringar inom miljöområdet med 50 000 000 kronor, 37. att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG, 38. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjortonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag enligt lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor, 39. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under fjortonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000 kronor.

1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anordnande av nya studentbostäder.

1996/97:U801 av Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser från regeringens miljardprogram för Östersjösamarbetet och omställning till hållbar utveckling skall avsättas för iordningställande av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall,

1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upplösa det särskilda anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen och tillföra medlen till utgiftsområde 7.

1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en särskild grupp ur Östersjörådet för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder för ett utökat samarbete mellan Kalmar län och övriga Östersjöländer.

1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 11. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar att Folkbildningsrådet för utbildning av arbetslösa vuxna får ta i anspråk en summa motsvarande 45 miljoner kronor från ej utnyttjade medel inom utgiftsområde 16 Utbildning, anslaget A 14, under budgetåret 1997,

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om tekniskt forskningsinstitut,

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 29. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg i enlighet med vad som anförts i motionen,

1996/97:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget D 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 50 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om användning av medel under anslaget C 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 22. att riksdagen såvitt avser tilläggsbudgeten till statsbudget för budgetåret 1995/96 avslår regeringens förslag om användning av medel under reservationsanslaget C 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till ett tekniskt forskningsinstitut, 23. att riksdagen såvitt avser tilläggsbudgeten till statsbudget för budgetåret 1995/96 avslår regeringens förslag om att öka reservationsanslaget D 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet med 50 000 000 kr,

1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om revalveringskompensationen,

1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder i enlighet med vad som anförts i motionen.

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att högst 50 miljoner kronor av de för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder upptagna medlen för bygginvesteringar under tiden fram till utgången av 1997 får användas till ett tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder i enlighet med vad som anförts i motionen,

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidrag till byggande av studentbostäder skall utges även i Storstockholm,

1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av studentbostäder.

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. Så har skett i ett antal propositioner under innevarande budgetår. I budgetpropositionen för år 1997 (finansplan m.m. avsnitt 6) redovisas de ytterligare förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas. Regeringen har tidigare uttalat att utgiftsökningar och inkomstminskningar skall vara fullt finansierade genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar eller inkomstökningar (prop. 1994/95:100 bil. 1). I följande tabell redovisas förändringarna i statsutgifterna under budgetåret 1995/96.

Tabell 1. Budgetförändringar 1995/96, statsutgifterna 1 000-tal kronor

Utgiftsa nslag

Statsbudgeten 940 010 749

Tilläggsbudget hösten 1995 + 40 603 (1995/96:FiU8)1 000

Tilläggsbudget våren och + 3 859 sommaren 1996 (1996/97:FiU9) 644

Proposition 1995/96:206 + 18 000 (1996/97:UbU5) Proposition 1996/97:1 - 13 522 852

Summa förändringar på +30 957 tilläggsbudget 1995/96 792

1 I betänkandet anges också att inkomsterna samtidigt justerats upp med 40 245 miljoner kronor. Nettobelastningen beräknas därmed till 358 miljoner kronor.

De utgiftsökningar som föreslås i budgetpropositionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 uppgår till 1 224,9 miljoner kronor. Samtidigt föreslås utgiftsminskningar på totalt 14 747,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär propositionens förslag till förändringar på tilläggsbudget en utgiftsminskning på 13 522,9 miljoner kronor.

Statschefen och regeringen (första huvudtiteln)

Utnyttjandet av anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen

För att främja utvecklingen i Östersjöregionen beslutade riksdagen i juli 1996 att anvisa en miljard kronor på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96. Medlen anvisades under första huvudtiteln på ett nytt reservationsanslag kallat Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (prop. 1995/96:222 avsnitt 5.4, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Regeringen beslutar om anslagets användning efter förslag från statsministerns Östersjöråd. Av budgetpropositionen framgår att några beslut om att ta anslaget i anspråk ännu inte har fattats av regeringen.

I budgetpropositionen (finansplan m.m. avsnitt 6.2) föreslår regeringen att de anvisade medlen skall kunna utnyttjas på ett flexibelt sätt. Anslaget skall sålunda kunna användas för inte bara bidrag utan också för lån- och garantigivning, allt inom den ram som det anvisade anslaget utgör. Regeringen föreslår att garantier får ställas ut intill ett belopp av två miljarder kronor. Om det mot bakgrund av vunna erfarenheter senare befinns att detta är otillräckligt avser regeringen att återkomma med förslag om en ändring av garantiramen (yrkande 13). Av förslaget till ny budgetlag och de nya riktlinjer för den statliga garantigivningen som utskottet tidigare ställt sig bakom (1996/97:FiU1) följer att statliga garantier skall beläggas med en avgift som motsvarar den risk som garantin åsamkar staten. Riksdagen har dock möjlighet att besluta annat i vissa fall. Om riksdagen beslutar att en avgift för den statliga garantin inte skall tas ut, uppkommer en statlig subvention som motsvarar den uteblivna avgiftsintäkten. För att stärka den ekonomiska kontrollen bör enligt regeringen denna subvention belasta ett anslag. Regeringen anser att det i den verksamhet som det nu aktuella anslaget är avsett att finansiera i många fall kan finnas starka skäl för att inte ta ut så höga avgifter som annars skulle vara motiverade från allmänna utgångspunkter. Omständigheterna kan i vissa fall också motivera att man helt underlåter att ta ut avgifter. Riksdagen bör ge regeringen möjligheter härtill (yrkande 14). Kostnaderna för subventioner och eventuella förluster som kan uppkomma på grund av garantierna bör enligt regeringen belasta det anvisade anslaget. Om man beräkningsmässigt gör ett antagande om en riskfaktor på 20 % kommer anslaget att belastas med 400 miljoner kronor med anledning av garantiförlusterna. Även de administrationskostnader som inte täcks med avgifter bör betalas från anslaget. Det finns, framhåller regeringen, anledning att noga följa garantiernas riskutveckling och anpassa garantigivningen så att erforderliga medel finns på anslaget för att täcka de beräknade garantiförlusterna. Av propositionen framgår vidare att enligt de principer för redovisning mot anslag och inkomsttitlar som förslaget till budgetlag ger uttryck för, kan inte återbetalningar av lån och andra medel som kan komma att flyta in i den verksamhet som bekostas från anslaget tillgodoföras anslaget och på nytt komma till användning inom ramen för anslagets ändamål. För att detta skall vara möjligt efter budgetlagens föreslagna ikraftträdande den 1 januari 1997 behövs ett särskilt medgivande av riksdagen. Enligt regeringens mening talar starka skäl för att återbetalade lånemedel m.m. får återföras till anslaget och tas i anspråk för nya stödprojekt m.m. (yrkande 15). Någon ytterligare nettobelastning på statsbudgeten, utöver det anvisade anslagsbeloppet, är enligt propositionen inte avsedd. Tekniken med återförande av medel till anslaget, liksom andra moment av redovisningsteknisk natur i stödverksamheten, bör kontinuerligt följas och utvärderas mot bakgrund av vunna erfarenheter. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen om övervägandena i samband därmed ger anledning till detta.

Utrikesutskottet har med sitt yttrande överlämnat tre motioner väckta under allmänna motionstiden i vilka frågor med nära anknytning till propositionens förslag tas upp. I motion U801 av Dan Ericsson (kd) föreslås att resurser från regeringens miljardprogram för Östersjösamarbete och omställning till hållbar utveckling skall avsättas för att man skall kunna ställa i ordning mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall (yrkande 1). Moderata samlingspartiet föreslår i motion U813, att det särskilda anslaget för Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen skall upplösas och medlen tillföras utgiftsområde 7 (yrkande 4). I motion U815 (c) föreslås att en särskild grupp ur Östersjörådet bör tillsättas med uppgift att föreslå lämpliga samordningsåtgärder för att utöka samarbetet mellan Kalmar län och övriga Östersjöländer (yrkande 6).

Utrikesutskottet avstyrker i sitt yttrande (UU2y) motionsyrkandena och tillstyrker propositionens förslag. Vad beträffar det i propositionen framförda förslaget om att återföra återbetalade lånemedel m.m. till anslaget framhåller utrikesutskottet dock att detta förslag synes ge utökad kapacitet och därmed medföra en förbättrad utvecklingseffekt. Sett i detta perspektiv har utrikesutskottet ingen anledning att resa några invändningar. Den föreslagna tekniken avviker emellertid från de principer som kommer att gälla när budgetlagen i föreslagen lydelse träder i kraft den 1 januari 1997. Enligt utrikesutskottet bör finansutskottet i sin beredning särskilt beakta denna aspekt.

Till yttrandet har dels Moderata samlingspartiet, dels Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna gemensamt fogat avvikande meningar.

Finansutskottet vill för egen del framhålla följande i denna fråga. Regeringens förslag innebär att det reservationsanslag på 1 miljard kronor som riksdagen tidigare i år har anvisat på tilläggsbudget för Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen skall få användas på ett mer flexibelt sätt. Etgärder och projekt skall sålunda kunna stödjas inte bara med bidrag utan också med lån och garantier, allt inom den ram som det anvisade anslaget utgör. I första hand skall insatserna kanaliseras genom befintliga stödformer och organ. Garantier skall få ställas ut intill ett sammanlagt belopp på 2 miljarder kronor, och regeringen skall helt eller delvis kunna avstå från att ta ut så höga avgifter som annars är befogat. I det senare fallet skall dock ett belopp motsvarande den subventionerade avgiften belasta anslaget. Återbetalade lånemedel m.m. bör enligt regeringen återföras till anslaget och tas i anspråk för nya stödprojekt m.m. Såsom också framhålls i propositionen är den föreslagna tekniken med att återföra medel till anslaget inte förenlig med de redovisningsprinciper som kommer till uttryck i den budgetlag som är under beredning i riksdagen (prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU3). Regeringen begär därför att riksdagen skall medge att undantag görs i detta särskilda fall.

De redovisningsprinciper som bär upp den nya budgetlagen och som är aktuella i detta sammanhang innebär att statens inkomster och utgifter skall tas upp brutto på statsbudgeten, dvs. alla inkomster skall redovisas på statsbudgetens inkomstsida och alla utgifter på dess utgiftssida. Undantag medges i princip endast för s.k. avgiftsinkomster, dvs. inkomster som myndigheter uppbär vid försäljning av t.ex. publikationer. Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat sig för att bruttoprincipen skall tillämpas, och utformningen av statsbudgeten har under senare år alltmer kommit att anpassas till detta krav. Som framgår av utrikesutskottets yttrande finns det ett starkt och brett stöd för samarbetsengagemanget inom Vstersjöregionen. Liksom utrikesutskottet ser finansutskottet det som positivt att den verksamhet som anslaget är avsedd att stödja kan ges utökad kapacitet motsvarande eventuellt återförda medel. Enligt finansutskottets mening är det emellertid också angeläget att i budgetbehandlingen slå vakt om bruttoprincipen. En revolverad långivning är enligt finansutskottets mening dessutom svår att redovisningstekniskt förena med ett engångsvis anvisat reservationsanslag, eftersom detta har begränsad livslängd. Enligt de finansiella villkor som är förknippade med reservationsanslag får ett sådant anslag inte överskridas men outnyttjade medel får disponeras även efter budgetårets slut. Dispositionsrätten upphör emellertid tre år efter det budgetår då anslaget senast var uppfört på statsbudgeten, då eventuellt kvarstående medel automatiskt skall bortfalla. För det nu aktuella anslaget innebär alltså dessa villkor att eventuellt utestående reservationer automatiskt kommer att bortfalla år 2000 såvida inte anslaget på nytt förs upp på statsbudgeten. Mot denna bakgrund är finansutskottet berett att tillstyrka regeringens förslag som en övergångslösning, men anser att bruttoredovisningen bör tillämpas strikt fr.o.m. den 1 januari 1998 då eventuella återbetalningar av lån m.m. bör tas upp som inkomster på statsbudgeten. Vad utskottet här anfört med anledning av yrkande 15 i finansplanen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I övrigt har finansutskottet inget att erinra mot regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således yrkandena 13 och 14 i finansplanen. Vad beträffar de tre motionsyrkandena instämmer finansutskottet i utrikesutskottets bedömning. Det innebär att finansutskottet avstyrker motionerna U813 (m) och U815 (c). Liksom utrikesutskottet avstyrker finansutskottet även motion U801 (kd).

Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)

Fredsbevarande verksamhet (B 9)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 1 352,8 miljoner kronor. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under tredje huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Fredsbevarande verksamhet med 100 000 000 kronor (yrkande 16). Merkostnader som uppkommit till följd av tillämpning av skattelagstiftningen för personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka beräknas till 185,2 miljoner kronor. Regeringen föreslår att denna utgiftsökning inom Utrikesdepartementets ansvarsområde till viss del finansieras genom att 100 miljoner kronor överförs från anslaget A 1 Försvarsmakten. Resterande 85,2 miljoner kronor finansieras genom neddragningar inom anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet. Regeringen föreslår således att anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet tillförs ytterligare 100 miljoner kronor. Förslaget har inte föranlett några motioner.

Utrikesutskottet anser i sitt yttrande (UU2y) att propositionens förslag bör tillstyrkas. Utrikesutskottet noterar i sammanhanget att några ytterligare krav för nu pågående insatser från Försvarsmakten avseende anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet eller det i budgetpropositionen föreslagna anslaget B 4 inom utgiftsområde 5 inte föreligger och inte heller kommer att föreligga enligt vad som framgår av propositionen.

Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)

Försvarsmakten (A 1)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Försvarsmaktens verksamhet uppfört ett ramanslag på 55 965,4 miljoner kronor sedan anslaget minskats på tilläggsbudget med 3 295,1 miljoner kronor (prop. 1995/96:150, bet. FiU10, rskr. 304).

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Försvarsmakten med 14 682 752 000 kronor (yrkande 17).

Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105, bet. FöU3, rskr. 175) våren 1996 att förskottsbetalningar till industrin framgent skall lånefinansieras, och inte som hittills avräknas från anslag uppförda på statsbudgeten. Riksdagen bemyndigade regeringen att ge Försvarets materielverk möjlighet att uppta lån inom en ram av 18 miljarder kronor genom en räntekontokredit hos Riksgäldskontoret. För att reformen skall bli budgettekniskt neutral bemyndigade riksdagen regeringen att hålla inne ett belopp som motsvarar de utestående förskotten på det under fjärde huvudtiteln för budgetåret uppförda ramanslaget A 1 Försvarsmakten. Regeringen föreslår att ramanslaget A 1 Försvarsmakten reduceras engångsvis med 14 582 752 000 kr. Tillsammans med den minskning med 100 miljoner kronor för att finansiera överskridandet av anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet som redovisats ovan föreslår regeringen sålunda att ramanslaget A 1 Försvarsmakten reduceras innevarande budgetår med sammanlagt 14 682 752 000 kr.

Försvarsutskottet har för sin del inget att erinra (yttrande FöU2y) och tillstyrker regeringens förslag till reducering av ramanslaget A 1 Försvarsmakten under innevarande budgetår. Företrädarna för Moderata samlingspartiet kommenterar i en avvikande mening till försvarsutskottets yttrande förslaget att minska anslaget med 100 miljoner kronor.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med utrikesutskottet och försvarsutskottet regeringens förslag till medelsanvisning under Utrikesdepartementets och För svarsdepartementets huvudtitlar på tilläggsbudget.

Socialdepartementet (femte huvudtiteln)

Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet (F 16)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på närmare 720 miljoner kronor.

I propositionen (finansplan m.m. avsnitt 6.5) föreslås att Statens institutions styrelse (SiS) tillförs 88,3 miljoner kronor för att täcka ett beräknat underskott i verksamheten under budgetåret 1995/96 (yrkande 18). Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för de särskilda ungdomshemmen samt för hemmen för vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem). Verksamheten finansieras dels genom anslag, dels genom vårdavgifter som tas ut av kommunerna. Enligt tidigare uttalanden skall staten svara för ca hälften av kostnaderna för ungdomshemmen och ca en tredjedel av kostnaderna för LVM-hemmen. För närvarande täcker dock anslagen inte en så stor andel av kostnaderna. SiS verksamhet genomgår för närvarande en omfattande omstrukturering där antalet LMV-platser begränsas medan antalet platser på ungdomssidan byggs ut. Denna anpassning är enligt propositionen förenad med stora kostnader och tar även viss tid att genomföra. Trots att SiS genomfört kraftiga åtgärder för att få verksamheten i ekonomisk balans beräknas ett underskott uppstå för innevarande budgetår, och detta underskott beräknas till ca 90 miljoner kronor. Av propositionen framgår vidare att regeringen den 5 september 1996 uppdragit åt Riksrevisionsverket att utvärdera SiS hittillsvarande verksamhet och lämna förslag till eventuella åtgärder som kan skapa förutsättningar för en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan av platser vid de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen.

Någon motion har inte väckts i ärendet.

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU4y) den föreslagna medelstilldelningen till Statens institutionsstyrelse. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att Riksrevisionsverkets utvärdering bedrivs skyndsamt så att eventuella förändringar för att skapa en bättre balans i Institutionsstyrelsens verksamhet kan genomföras så snart som möjligt.

Även finansutskottet biträder det av regeringen föreslagna medelstillskottet till Statens institutionsstyrelse (yrkande 18).

Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln)

Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning (B 8)

I statsbudgeten finns för innevarande budgetår för detta ändamål uppfört ett anslag på 3,9 miljoner kronor, som anvisades på tilläggsbudget våren 1996 (prop. 1995/96:105, bet. TU15, rskr. 205).

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning med 4 000 000 kronor (yrkande 19). Statens haverikommissions biträde i utredningsarbetet med anledning av förlisningen beräknades tidigare vara slutfört under våren 1996. Såvitt nu kan bedömas kommer utredningen att pågå under hela år 1996. De tidigare anvisade medlen är nu förbrukade och Statens haverikommissions kostnader för det fortsatta arbetet beräknas uppgå till det anvisade beloppet.

Finansutskottet tillstyrker förslaget om medelsanvisning.

Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarm Sverige AB (D 4)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 210 miljoner kronor.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att regeringen inom ramen för anvisade medel på sjätte huvudtitelns reservationsanslag Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarm AB bemyndigas att besluta om utnyttjandet av anslaget till kostnader för införandet av ett nytt nödnummer, 112 (yrkande 20). I propositionen konstateras att regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1992/93:437) har tecknat ett alarmeringsavtal med SOS Alarm Sverige AB i syfte att säkerställa en effektiv SOS-tjänst och tillgodose behovet av alarmeringstjänster för den statliga räddningstjänsten. Det anvisade anslaget skall täcka statens kostnader för grundtjänsten enligt avtalet. Enligt avtalet ingår däremot inte kostnader för införandet av ett nytt nödnummer. Eftersom introduktionen av det nya nödnumret kommer att påverka bolagets verksamhet anser regeringen att det är rimligt att SOS Alarm Sverige AB får använda anslaget till att täcka en del av utgifterna i samband med den pågående informationskampanjen för införandet av det nya nödnumret. Regeringen föreslår därför att SOS Alarm Sverige AB, utöver kostnader för grundtjänsten enligt avtalet, får utnyttja högst 4 miljoner kronor av anslaget till kostnader för införandet av ett nytt nödnummer.

Finansutskottet biträder förslaget.

Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)

Särskilt bidrag avseende kommuners och landstings mervärdesskattesystem år 1996 (G 7)

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen till Särskilt bidrag avseende kommuners och landstings mervärdesskattesystem år 1996 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett obetecknat anslag på 483 000 000 kronor (yrkande 21). Den 1 januari 1996 ändrades systemet för återbetalning av mervärdesskatt för icke skattepliktig verksamhet (skola, omsorg och sjukvård m.m.). För att täcka kommunernas och landstingens kostnader för att finansiera systemet gjordes en ekonomisk reglering genom att de generella statsbidragen höjdes med 19 000 miljoner kronor fr.o.m. den 1 januari 1996. Eftersom underlaget för att fastställa denna reglering var osäkert uttalade regeringen under hösten 1995 att en uppföljning skulle göras när säkrare uppgifter fanns att tillgå (prop. 1995/96:64, bet. FiU5, rskr. 116).

Av redovisningen i propositionen framgår att den återstående regleringen för år 1996 uppgår till 483 miljoner kronor. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att sammanlagt 483 miljoner kronor anvisas på ett särskilt anslag benämnt Särskilt bidrag till kommuners och landstings mervärdesskattesystem år 1996. När det gäller fördelningen mellan kommuner och landsting bör enligt propositionen en justering göras på det sättet att tillskottet helt tillfaller landstingskontot hos Riksgäldskontoret. Därutöver anmäler regeringen att den avser att uppdra åt Riksskatteverket att föra över 63 miljoner kronor från kommunkontot till landstingskontot.

Finansutskottet vill för egen del anföra följande. Utskottet har erfarit att uppgifter har framkommit - efter det att budgetpropositionen presenterades - som leder till att justering bör göras så att ytterligare 203 miljoner kronor förs över från kommunkontot till landstingskontot utöver de 63 miljoner kronor som tas upp i propositionen. Utskottet noterar att omföringarna mellan de olika kontona är statsfinansiellt neutrala. En viktig orsak till att justeringar behöver göras är att beräkningen av skatteväxlingens värde i momshänseende blivit överskattad. Detta berodde på att delar av skatteväxlingarna avsåg verksamheter som överförts fr.o.m. år 1995 eller tidigare och som därför inte skulle kompenseras fr.o.m. år 1996. Resultatet blev att för stora kompensationsbelopp fördes över till primärkommunerna. Kommunförbunden är eniga om att detta behöver korrigeras för såväl år 1996 som för år 1997. En överenskommelse därom har träffats den 15 oktober 1996 mellan företrädare för Svenska Kommunförbundet och Lands tingsförbundet. Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen till reglering för år 1996. Utskottet konstaterar i anslutning därtill att de överenskomna förändringarna för år 1997 kommer att tas upp i samband med beredningen av förslaget i budgetpropositionen till anslag för budgetåret 1997 avseende ut giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln)

Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (A 18) och Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (A 9)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns 51 miljoner kronor anvisade under förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen till Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln på ett nytt ramanslag anvisar 51 000 000 kronor (yrkande 22). Därigenom ges möjlighet att disponera medlen nästkommande budgetår. Regeringen föreslår också en minskning av förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet med motsvarande belopp (yrkande 23).

Utbildningsutskottet föreslår i sitt yttrande (UbU2y) att finansutskottet tillstyrker att den av regeringen förordade anslagsförändringen genomförs. Därigenom skulle enligt utskottet anvisade men inte utnyttjade medel till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning hösten 1996 i stället kunna användas under budgetåret 1997.

Finansutskottet gör ingen annan bedömning än utbildningsutskottet. Utskottet tillstyrker således att riksdagen beslutar i enlighet med propositionens förslag.

Högskoleverket (C 51) - SUNET

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under ramanslaget Högskoleverket anvisat 30 miljoner kronor för SUNET.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Högskoleverket med 66 000 000 kronor (yrkande 24). Regeringen anser att det är motiverat att under det expansionskede som nu förestår när det gäller utvecklingen av SUNET (Swedish University Computer Network) anvisa ytterligare medel för att underlätta måluppfyllelsen.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande (UbU2y) inget att erinra mot regeringens förslag och föreslår därför att finansutskottet tillstyrker bifall till propositionen i denna del. Utbildningsutskottet pekar i anlutning därtill på att regeringen i budgetpropositionen närmare går in på frågan om en kraftig utveckling av SUNET och för nästkommande budgetår föreslår att medel för ändamålet anvisas under ett nytt anslag (B 47 Sunet). Finansutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning beträffande ytterligare medel till utveckling och uppgradering av SUNET. Med hänvisning därtill tillstyrker utskottet förslaget i propositionen.

Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 21) m.m. - tekniskt forsk ningsinstitut

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att 50 miljoner kronor av det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. får användas till ett tekniskt forskningsinstitut (yrkande 25). Vidare föreslås att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet med 50 000 000 kronor (yrkande 26).

Enligt regeringen bör möjligheterna att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg utredas. Regeringen framhåller hur angeläget det är, inte minst av samhällsekonomiska skäl, att Sverige upprätthåller en hög nivå på den tekniska forskningen och menar att det är viktigt att inom vissa områden genomföra koncentrerade statliga satsningar som bidrar till ett ökat utbyte mellan högskoleforskningen och näringslivet. Ett sådant område utgör den tekniska forskningen och forskarutbildningen. Det föreslagna institutet bör inte ha fasta forskartjänster. I stället bör forskare vid högskola och industri tillfälligt kunna arbeta vid institutet, vilket bidrar till en ökad rörlighet mellan högskola, institut och industri. För den löpande verksamheten bör institutet ha en statlig grundfinansering, resten bör i huvudsak vara uppdragsforskning med medel från industrin. Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör staten vara beredd att ställa en engångssumma av 100 miljoner kronor till förfogande under förutsättning att utredningen leder till att projektet kan genomföras. I motionerna Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkande 3, Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 29, Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 samt Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkandena 22 och 23 föreslås att regeringens förslag skall avslås. Moderata samlingspartiet uppfattar förslaget som ett sätt att angripa de fristående högskolorna och försvåra deras verksamhet och hänvisar till att det i Göteborg redan finns en mycket väl fungerande teknisk högskola med ett särskilt forskarcentrum som samverkar med näringslivet. Folkpartiet menar att projektet förefaller otillräckligt motiverat och förankrat, varför planeringen av ett nytt forskningsinstitut i Göteborg kan avbrytas tills vidare. Med hänvisning härtill och av statsfinansiella skäl avstyrks förslaget. Motsvarande medel bör enligt Folkpartiet i stället satsas på grundforskningen via forskningsråden.

Utbildningsutskottet delar i sitt yttrande (UbU2y) regeringens uppfattning när det gäller åtgärder för att närma högskolans forskning och industrins FoU- verksamhet till varandra och har därmed inget att erinra mot regeringens avsikt att låta utreda möjligheterna att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med den inriktning som finns angiven i propositionen. Utskottet understryker också vad regeringen anför om de möjligheter som kan öppnas för en ökad rörlighet mellan högskola, institut och industri, vilket kan leda till en effektiv kunskaps- och kompetensöverföring i båda riktningarna. Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka vad regeringen har föreslagit beträffande dels användning av medel, 50 miljoner kronor, under anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., dels en ökning med 50 miljoner kronor på tilläggsbudget av anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Utskottet föreslår också att finanstuskottet bör avstyrka samtliga motionsyrkanden. Utbildningsutskottet fäster vidare finansutskottets uppmärksamhet på att regeringen i budgetpropositionen anmäler för riksdagen att den har beslutat att universiteten och högskolorna senast den 20 september 1996 skulle återbetala sammanlagt 261 miljoner kronor till staten. Till följd av denna förstärkning av statsfinanserna anser regeringen att det nu finns utrymme för den i det föregående behandlade satsningarna på ett tekniskt forskningsinstitut och SUNET.

Finansutskottet anser i likhet med utbildningsutskottet att frågan om att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg bör utredas. Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen till medelsanvisning och avstyrker motionerna UbU5 (fp) yrkande 3, UbU411 (m) yrkande 29, UbU452 (m) yrkandena 1 och 2, samt UbU483 (fp) yrkandena 22 och 23.

Folkbildningsrådet

I motion Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslås att 45 miljoner kronor av kvarstående medel för innevarande budgetår under anslaget A 9 på åttonde huvudtiteln under år 1997 skall kunna utnyttjas av Folbildningsrådet. Enligt motionärerna bör Folkbildningsrådet fördela medlen mellan folkhögskolor och studieförbund. Regeringen bör återkomma med en fördelningsplan med en rimligare balans mellan folkhögskola och komvux när det gäller studier för arbetslösa vuxna. Denna fördelningsplan skall, enligt vad som sägs i motionen, bygga på den utbildning som faktiskt efterfrågas.

Finansutskottet vill hänvisa till att riksdagen nyligen beslutat om en särskild statlig satsning på vuxenutbildning under fem år (prop. 1995/96:222, FiU15, rskr. 307). Målet är att åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för den grupp vuxna som har störst behov av utbildning. I detta sammanhang har folkhögskolorna och studieförbunden förutsatts spela en viktig roll. Enligt beslutet skall satsningen som omfattar 100 000 helårsplatser vara fullt utbyggd från hösten 1997. Utskottet anser det inte motiverat att nu ompröva omfattningen och inriktningen av beslutet. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr257 (mp) yrkande 11.

Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)

Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen (B 17)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 173 miljoner kronor, som anvisades på tilläggsbudget våren 1996 (prop. 1995/96:150, bet. FiU10, rskr. 304).

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Från EG- budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen med 316 600 000 kronor (yrkande 27). Anslaget anvisades med anledning av att Sverige fick ge jordbrukssektorn av EG finansierat kompensationsstöd till följd av revalveringen av jordbruksomräkningskursen, den s.k. gröna kursen, i januari 1996. Kronans gröna kurs har därefter åter revalverats, varför anslaget nu behöver ökas för att ta hänsyn till ytterligare stöd. Anslaget föreslås ökas med samma belopp som kommer att utbetalas från EG- budgeten under tre år. Europeiska unionens råd antog den 18 december 1995 en förordning om kompensation för märkbara sänkningar av jordbruksomräkningskurserna före den 1 juli 1996 (förordning (EG) nr 2990/95, EGT nr L312/7). Den 24 juli beslutade rådet att förlänga förordningens giltighet fram till den 31 december 1996. Förordningen föreskriver att Sverige, i det fall en sådan sänkning av kursen sker, får bevilja stöd till jordbruket under tre på varandra följande tolvmånadersperioder med början den månad då kursen revalverades. Beloppet för den andra och tredje perioden skall minskas med en tredjedel av det belopp som ges under den första perioden. Stödet får inte inriktas på en viss produktion. Den svenska kronans jordbruksomräkningskurs gentemot ecun revalverades första gången den 11 januari 1996 med 3,3 %. Den 6 juli skedde ytterligare en uppskrivning, även denna gång med ca 3,3 %. Det innebär att EG:s förordning åter skall tillämpas för Sverige. Det nya kompensationsbelopp som kommer att utgå från EG-budgeten uppgår till totalt 316,6 miljoner kronor, vilket skall fördelas på tre år.

Enligt motion Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkande 10 avser de aktuella medlen en kompensation till jordbruks- och trädgårdsföretagen för valutaförändringar och de bör därför betalas ut direkt till företagen. De medel som skall tillfalla frukt- och grönsaksodlarna kan bedömas annorlunda beroende på beloppets relativt ringa storlek.

Enligt jordbruksutskottets yttrande (JoU2y) framgår det av propositionen att EG:s bestämmelser på detta område föreskriver att man, om beloppet understiger 400 ecu per brukare och år, kan använda medlen antingen till kollektiva åtgärder av allmänt intresse för jordbruket eller till andra av EG- kommissionen redan godkända nationella stöd. Jordbruksutskottet pekar på att man behandlade frågan om fördelning av det tidigare kompensationsbeloppet under våren 1996 (1995/96:JoU6y) och då anförde att man delade regeringens åsikt att den tillgängliga summan borde fördelas kollektivt eftersom summan inte var tillräckligt stor för att kunna fördelas på de enskilda företagen. Regeringen anför i propositionen att det, med hänsyn till beloppets relativt sett ringa storlek, även i detta fall i första hand torde bli tal om finansiering av kollektiva åtgärder. Regeringen avser enligt propositionen att ta slutlig ställning till programmet efter samråd med företrädare för näringen. Jordbruksutskottet har inga invändningar mot regeringens överväganden och föreslår finansutskottet att avstyrka motion Jo236 (m) yrkande 10.

Finansutskottet instämmer i jordbruksutskottets yttrande och tillstyrker regeringens förslag. Samtidigt avstyrker utskottet motion Jo236 (m) yrkande 10.

Sametinget (D 1)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på drygt 15 miljoner kronor.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kronor (yrkande 29). Sametinget är enligt sametingslagen ansvarigt för att organisera valet till Sametinget. Nästa val äger rum i maj 1997. Arbetet med planeringen av valet har påbörjats. Sametinget har i sin anslagsframställan för år 1997 och i tilläggsansökan för innevarande budgetår yrkat 3 030 000 kronor avseende bl.a. kostnader för annonsering och information om valet, tryckning och utskick av röstkort och valsedlar, utbildning av valförrättare och bidrag till partier. Regeringen föreslår, med hänsyn till att medel för valet inte budgeterats under anslaget, att 2 miljoner kronor bör tillföras Sametinget på tilläggsbudgeten för administration av valet i enlighet med den aktuella lagstiftningen. Tillskottet föreslås finansieras genom att medel från EG:s budget kommer att erhållas för vissa utgifter som ursprungligen budgeterats som nationella.

Konstitutionsutskottet hänvisar i sitt yttrande (KU6y) till sametingslagen (1992:1433) där bestämmelser finns om val av sameting. Utskottet har för sin del inga invändningar mot det redovisade förslaget. Utskottet tillstyrker således att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kronor.

Finansutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning och tillstyrker förslaget i propositionen till medelsansvisning till Sametinget.

Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln)

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2) - Tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder

I propositionen (finansplan m.m. avsnitt 6.10) föreslås att ett tillfälligt investeringsbidrag införs för tiden fram t.o.m. år 1999 för anordnande av studentbostäder. Bidrag lämnas för upp till 15 000 bostäder med maximalt 25 000 kronor för varje studentrum. Kostnaderna för investeringsbidraget bör få uppgå till sammanlagt högst 300 miljoner kronor (yrkande 30). Fram till utgången av budgetåret 1997 skall för ändamålet högst 50 miljoner kronor få användas. Tillskottet skall hämtas från de medel för bygginvesteringar som för budgetåret 1995/96 finns uppförda på reservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (yrkande 31). Riksdagen har tidigare under sommaren 1996 beslutat att kraftigt öka antalet utbildningsplatser inom högskolan. Som en följd härav kommer sammanlagt 30 000 nya årsstudieplatser att inrättas under åren 1997-1999. Den snabba utbyggnaden av antalet utbildningsplatser på de mindre högskoleorterna kommer att starkt öka efterfrågan på ytterligare studentbostäder från dem som inte redan är bosatta på studieorten.

Bidraget bör enligt propositionen lämnas för bostäder som tillkommer genom sådana ny- eller ombyggnader som stöds med statlig bostadsbyggnadssubvention och för vilka inte samtidigt annat statligt investeringsstöd lämnas. Underlaget för bostadsbyggnadssubventionen bör minskas med motsvarande belopp. Investeringsbidrag bör kunna lämnas för byggen som påbörjas under tiden den 1 oktober 1996 - den 31 december 1999 och som färdigställs inom ett och ett halvt år från påbörjandet. Bidragsgivningen bör riktas in på sådant sätt att bidragen går till de byggherrar som erbjuder de villkor som är förmånligast för de boende. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i denna del. Regeringen avser att i anslutning till vårpropositionen 1997 återkomma till riksdagen med förslag till permanent finansiering av det nu föreslagna investeringsbidraget.

Moderata samlingspartiet avvisar i motion A278 regeringens förslag (yrkandena 1 och 2). De båda motionsyrkandena har överlämnats till finansutskottet av bostads- resp. arbetsmarknadsutskottet för fortsatt beredning. Centerpartiet anser i motion Fi210 att det bör övervägas om inte bidrag skall kunna utgå även vid ombyggnad av befintliga bostäder till studentbostäder (yrkande 3). I motion A429 föreslår Karin Pilsäter m.fl. (fp) att bidrag till byggande av studentbostäder skall utges även i Storstockholm (yrkande 5). I motion Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s) begärs att bidrag till byggande av studentbostäder skall kunna utgå även i Uppsala, Umeå, Lund, Linköping och Göteborg.

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av ett protokollsutdrag (1996/97:4.5), anser att regeringens förslag bör tillstyrkas och yrkande 2 i motion A278 (m) bör avstyrkas. Mot detta beslut har Moderata samlingspartiet reserverat sig.

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU2y) i allt väsentligt propositionen i denna del. Bostadsutskottet förslår emellertid att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen om att bidrag skall kunna komma i fråga inte bara för studentbostäder som byggs på orter med mindre högskolor. Det bör också kunna utgå för sådana studentbostäder som byggs vid de universitet och högskolor som omfattas av den högskolesatsning som riksdagen fattade beslut om sommaren 1996. Det i Centerpartiets motion framförda förslaget att bidrag skall kunna utgå även vid ombyggnad av befintliga bostäder till studentbostäder finner bostadsutskottet välbetänkt. Bostadsutskottet har emellertid erfarit att denna uppfattning delas av regeringen och att avsikten är att de närmare regler som kommer att ligga till grund för bidragsgivningen skall ge uttryck för detta synsätt. Eftersom det centerpartistiska förslaget i allt väsentligt är tillgodosett är det enligt bostadsutskottet inte motiverat med något särskilt initiativ i frågan. Moderata samlingspartiet har till yttrandet fogat en avvikande mening.

Finansutskottet instämmer i bostadsutskottets bedömning att det inte finns anledning att utesluta någon högskole- eller universitetsort från det nya stödet. I likhet med bostadsutskottet anser finansutskottet således att riksdagen med anledning av de båda motionerna A429 (fp) yrkande 5 och Bo215 (s) som sin mening bör ge detta till känna för regeringen. Eftersom förslaget i motion Fi210 (c) i allt väsentligt får anses tillgodosett delar finansutskottet bostadsutskottets uppfattning att denna motion inte bör föranleda någon åtgärd. Med den föreslagna jämkningen biträder finansutskottet regeringens förslag (yrkandena 30 och 31) och avstyrker motionerna A278 (m) yrkandena 1 och 2 samt Fi210 (c) yrkande 3.

Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln)

Investeringar inom miljöområdet (A 4)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 285,7 miljoner kronor.

I propositionen förslår regeringen att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Investeringar inom miljöområdet med 50 000 000 kronor (yrkande 36). Sverige kan med stöd av LIFE- förordningen (Rådets förordning (EEG) nr 1973/92 om inrättande av ett finansiellt instrument för miljön LIFE) få bidrag med 50 % för naturvårdsprojekt som skall ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000. Bidrag kan beviljas av EG- kommissionen efter ansökan från myndigheter, organisationer eller enskilda. Fördelning av bidrag sker en gång per år. För Sveriges del bedömer Naturvårdsverket vilka ansökta projekt som är de för naturvården mest angelägna. Därefter lämnas prioriteringsförslag till kommissionen. Kommissionen är inte bunden att följa Naturvårdsverkets prioriteringar. Det finns inte heller bestämmelser om hur LIFE-medlen skall fördelas mellan medlemsländerna.

Regeringen beräknar att kommissionen under budgetåret 1995/96, som innefattar två fördelningstillfällen, fattar beslut om att bevilja Naturvårdsverket LIFE- bidrag i storleksordningen 50 miljoner kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen delas ofta upp på flera år eftersom de sker i den takt projekten fortskrider. Motsvarande belopp förs upp under inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG.

Jordbruksutskottet förordar i sitt yttrande (JoU2y) att regeringens förslag vad gäller anslaget Investeringar inom miljöområdet skall tillstyrkas.

Finansutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning om att ytterligare 50 miljoner kronor bör anvisas på anslaget Investeringar inom miljöområdet. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag.

Bidrag enligt lantmäteritaxan (C 3) och Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. (C 1)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Bidrag enligt lantmäteritaxan uppfört ett förslagsanslag på 10,3 miljoner kronor.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (finansplan m.m. (avsnitt 6.11) att ytterligare 14 miljoner kronor tillförs anslaget C 3 Bidrag enligt lantmäteritaxan (yrkande 38). Från anslaget betalas utgifter för de s.k. nedsättningsbeloppen enligt förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Anslaget beräknas under artonmånadersperioden komma att överskridas med 14 miljoner kronor beroende på att ett stort antal sakägare varit berättigade till nedsatt taxa bl.a. i samband med större lantmäteriförrättningar. Överskridandet föreslås bli finansierat genom att anslaget C 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. minskas med motsvarande belopp (yrkande 39).

Bostadsutskottet biträder i sitt yttrande (BoU2y) regeringens förslag.

Även finansutskottet biträder regeringens förslag (yrkande 38).

Reviderad beräkning av inkomster från EG- budgeten

I propositionen föreslås att riksdagen beslutar att godkänna den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomssttitel 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd inom jorbrukssektorn (yrkande 28). Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG (yrkande 37).

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande (JoU2y) för sin del inga invändningar mot regeringens förslag såvitt avser reviderad beräkning av inkomsterna på inkomsttitlarna 6121 och 6911.

Finansutskottet ställer sig i likhet med jordbruksutskottet bakom förslaget i propositionen till reviderad inkomstberäkning av inkomsttitlarna 6121 och 6911.

Utskottet hemställer

Statschefen och regeringen 1. beträffande utnyttjandet av anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen att riksdagen dels med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 13 godkänner att regeringen i den verksamhet som bekostas med första huvudtitelns reservationsanslag Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen får ställa ut garantier om sammanlagt högst 2 000 000 000 kr, dels med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 14 bemyndigar regeringen att i den med reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen avsedda verksamheten besluta om garantiavgifter i enlighet med vad som anförs i propositionen, dels med anledning av proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 15 medger att i den med anslaget avsedda verksamheten återbetalade lånemedel m.m. till och med utgången av budgetåret 1997 tillförs första huvudtitelns reservationsanslag Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motion 1996/97:U813 yrkande 4, res. 1 (m) 2. beträffande resurser från programmet för Östersjösamarbete till mottagningsanläggningar för oljespill m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:U801 yrkande 1, res. 2 (v, mp, kd) 3. beträffande utökat samarbete mellan Kalmar län och övriga Östersjöländer att riksdagen avslår motion 1996/97:U815 yrkande 6,

Utrikesdepartementet 4. beträffande anslaget Fredsbevarande verksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 16 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under tredje huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Fredsbevarande verksamhet med 100 000 000 kr,

Försvarsdepartementet 5. beträffande anslaget Försvarsmakten att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 17 beslutar att på tilläggsbudget tilll statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Försvarsmakten med 14 682 752 000 kr,

Socialdepartementet 6. beträffande anslaget Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 18 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet med 88 300 000 kr,

Kommunikationsdepartementet 7. beträffande anslaget Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 19 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning med 4 000 000 kr, 8. beträffande utnyttjandet av anslaget Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarm AB att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 20 godkänner att regeringen inom ramen för anvisade medel på sjätte huvudtitelns reservationsanslag Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarm AB bemyndigas att besluta om utnyttjandet av anslaget till kostnader för införandet av ett nytt nödnummer, 112,

Finansdepartementet 9. beträffande anslag till Särskilt bidrag avseende kommuners och landstings mervärdesskattesystem år 1996 att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 21 till Särskilt bidrag avseende kommuners och landstings mervärdesskattesystem år 1996 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett obetecknat anslag på 483 000 000 kr,

Utbildningsdepartementet 10. beträffande anslag till Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 22 till Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 51 000 000 kr, 11. beträffande anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 23 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet med 51 000 000 kr, 12. beträffande anslaget Högskoleverket att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 24 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Högskoleverket med 66 000 000 kr, 13. beträffande anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet samt användning av medel till ett tekniskt forskningsinstitut att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkandena 25 och 26 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 3, 1996/97:Ub411 yrkande 29, 1996/97:Ub452 och 1996/97: Ub483 yrkandena 22 och 23 dels godkänner vad regeringen föreslår i fråga om användning av medel under reservationsanslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till ett tekniskt forskningsinstitut under åttonde huvudtiteln, dels beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet med 50 000 000 kr, res. 3 (m, fp) 14. beträffande folkbildningsrådet att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr257 yrkande 11, res. 4 (mp)

Jordbruksdepartementet 15. beträffande anslaget Från EG- budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 27 och med avslag på motion 1996/97:Jo236 yrkande 10 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen med 316 600 000 kr, res. 5 (m) 16. beträffande anslaget Sametinget att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 29 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kr,

Arbetsmarknadsdepartementet 17. beträffande tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkandena 30 och 31 samt motionerna 1996/97:A429 yrkande 5 och 1996/97:Bo215 samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 3 och 1996/97:A278 yrkandena 1 och 2 dels godkänner vad regeringen har föreslagit i fråga om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels godkänner att högst 50 miljoner kronor av de för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder upptagna medlen för bygginvesteringar under tiden fram till utgången av budgetåret 1997 får användas till ett tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder, res. 6 (m)

Miljödepartementet 18. beträffande anslaget Investeringar inom miljöområdet att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 36 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Investeringar inom miljöområdet med 50 000 000 kr, 19. beträffande anslaget Bidrag enligt lantmäteritaxan att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 38 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjortonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag enligt lantmäteritaxan med 14 000 000 kr, 20. beträffande anslaget Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 39 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under fjortonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000 kr,

Reviderad beräkning av inkomster från EG- budgeten 21. beträffande inkomsttiteln EG- finansierade struktur- och regionalstöd inom jordbrukssektorn att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 28 godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd inom jordbrukssektorn, 22. beträffande inkomsttiteln Övriga bidrag från EG att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 37 godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG.

Stockholm den 5 november 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m).

1. Utnyttjandet av anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (mom. 1)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Såsom också framhålls och på s. 10 slutar med och U815 (c) borde ha haft följande lydelse: Stödet till de nya demokratierna kring Östersjön har hög prioritet. Det måste dock vara en del av en långsiktig strategi för att kunna främja deras självständighet och bidra till att skapa en rättsstat, utveckla marknadsekonomin samt förbättra miljön. Stödinsatser bör på sedvanligt sätt redovisas i det normala budgetarbetet och bli föremål för de avvägningar som riksdagen gör. Det särskilda reservationsanslaget för Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen bör upplösas och medlen tillföras den av riksdagen beslutade anslagsramen för stöd till Central- och Östeuropa, som alltså bör höjas med ett motsvarande belopp. Ändamålet täcks redan inom denna ram.

dels att utskottets hemställan under 1 borde ha haft följande lydelse: 1. beträffande utnyttjandet av anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U813 yrkande 4 och med avslag på proposition 1996/97:1 finansplanen m.m. yrkandena 13-15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att upplösa anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,

2. Resurser från programmet för Östersjösamarbete till mottagningsanläggningar för oljespill m.m. (mom. 2)

Johan Lönnroth (v), Roy Ottosson (mp) och Mats Odell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med Vad beträffar de och slutar med och U815 (c) borde ha haft följande lydelse: Enligt finansutskottets mening kan medel från regeringens miljardprogram för Östersjösamarbetet mycket väl användas för de ändamål som föreslås i motion U801 (kd). De ligger helt i linje med de områden som medlen är avsedda att bekosta både vad beträffar ömsesidigt kunskapsutbyte och stärkt samarbete för att skydda miljön runt Östersjön. Mot bakgrund av den allvarliga situationen i Östersjön med mer än ett oljeutsläpp om dagen måste nu extraordinära åtgärder vidtas. Resurser bör anslås ur det miljardprogram som regeringen avsatt för Östersjösamarbete respektive investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling för att ställa i ordning mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall. Med det anförda tillstyrker finansutskottet motion U801 (kd), yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2 borde ha haft följande lydelse: 2. beträffande resurser från programmet för Östersjösamarbete till mottagningsanläggningar för oljespill m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U801 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att använda medel för Östersjösamarbetet till mottagningsanläggningar för oljespill m.m.,

3. Anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet samt användning av medel till ett tekniskt forskningsinstitut (mom. 13)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med Finansutskottet anser och slutar med och 23 . borde ha haft följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna att medel inte bör anvisas av riksdagen för det ändamål som regeringen nu föreslår. Utskottet finner inte att tillräckliga motiv har framförts av regeringen för det aktuella projektet. Syftet med regeringens förslag - ökad samverkan mellan universitetsforskningen och industrins FoU-verksamhet - har utskottet inget att erinra mot. Det bör emellertid kunna uppnås utan den ändring av forskningens organisation i Göteborg som förefaller bli följden av regeringens förslag. Det finns enligt utskottet all anledning att erinra om verksamheten bl.a. vid Chalmers tekniska högskola. Denna högskola tillsammans med berörda fakulteter vid Göteborgs universitet utgör enligt utskottet en god bas för fortsatt utbyggnad av samarbete när det gäller industrirelaterad forskning och forskarutbildning. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Ub5 (fp) yrkande 3, Ub411 (m) yrkande 29, Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt Ub483 (fp) yrkandena 22 och 23 och avstyrker regeringens förslag om medel till projektet tekniskt forskningsinstitut i Göteborg.

dels att utskottets hemställan under 13 borde ha haft följande lydelse: 13. beträffande anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet samt användning av medel till ett tekniskt forskningsinstitut att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 3, 1996/97:Ub411 yrkande 29, 1996/97:Ub452 och 1996/97:Ub483 yrkandena 22 och 23 samt med avslag på proposition 1996/97:1 yrkandena 25 och 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Folkbildningsrådet (mom. 14)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med Finansutskottet anser och slutar med yrkande 11 borde ha haft följande lydelse: Finansutskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr257 (mp) att 45 miljoner kronor av kvarstående medel under innevarande budgetår till kommunernas utbildning för vuxna arbetslösa under år 1997 skall kunna utnyttjas av Folkbildningsrådet för fördelning till folkhögskolor och studieförbund. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr257 yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 14 borde ha haft följande lydelse: 14. beträffande folkbildningsrådet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr257 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen (mom. 15)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med Finansutskottet instämmer och slutar med yrkande 10 borde ha haft följande lydelse: Finansutskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i motion Jo236 (m) att de aktuella medlen avser en kompensation till jordbruks-, trädgårds- och fiskeföretagen för valutaförändringar. Utskottet anser därför att kompensationsbeloppet i första hand skall delas ut direkt till producenterna. Undantag kan dock göras för de medel som skall tillfalla frukt- och grönsaksodlarna med hänsyn till det relativt sett låga genomsnittliga stödbelopp som skulle vara aktuellt för denna grupp. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo236 (m) yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 15 borde ha haft följande lydelse: 15. beträffande anslaget Från EG- budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Jo236 yrkande 10 samt med anledning av proposition 1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 27 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Från EG- budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen med 316 600 000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder (mom. 17)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med Finansutskottet instämmer och slutar med yrkande 3 borde ha haft följande lydelse:

Finansutskottet vill med anledning av regeringens förslag framhålla följande. Vad bostadsmarknaden i dag behöver är inte ytterligare bidrag och statliga regleringar. Det är tvärtom viktigt att i snabbare takt än för närvarande avveckla de bostadssubventioner som finns. I likhet med Moderata samlingspartiet anser finansutskottet att alla selektiva bostadssubventioner på sikt bör avvecklas. Finansutskottet tillstyrker med det anförda de avslagsyrkanden som förs fram i motion A278 (m) yrkandena 1 och 2 med anledning av regeringsförslaget om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder. Därmed avvisar utskottet övriga motioner som behandlas i detta sammanhang. Dessa motionsförslag avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 17 borde ha haft följande lydelse: 17. beträffande tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A278 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1996/97:1 finansplanen m.m. yrkandena 30 och 31 samt motionerna 1996/97:A429 yrkande 5, 1996/97:Bo215 och 1996/97:Fi210 yrkande 3. Särskilt yttrande

Anslaget Försvarsmakten (mom. 5)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anför:

I förslag till tilläggsbudget för 1995/96 föreslår regeringen att förskottsbetalningen till industrin framgent skall lånefinansieras. Med anledning härav reduceras ramanslaget A 1 Försvarsmakten engångsvis med 14 682 752 000 kr. Vi har inte motsatt oss denna omläggning med hänvisning till att den skall vara verksamhetsneutral. Regeringen föreslår också i tilläggsbudgeten en resursförstärkning för anslaget Fredsbevarande verksamhet (B 9) inom Utrikesdepartementets område för merkostnader till följd av skattelagstiftningen för personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka. För att finansiera denna ökning föreslår regeringen bl.a. en minskning av ramanslaget A 1 Försvarsmakten med 100 miljoner kronor. I likhet med vad de moderata ledamöterna i försvarsutskottet anför anser vi att denna minskning i kameralt hänseende inte är orimlig. Vi anser emellertid att en finansiering i första hand borde ha sökts på annat håll. Vi har i annat sammanhang för nästa budgetår föreslagit att de fredsbevarande styrkorna skall inordnas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Med en sådan ordning under innevarande budgetår hade det framstått som mindre naturligt att låta ökade behov för våra internationella insatser urholka det nationella försvaret.

Konstitutionsutskottets yttrande 1996/97:KU6y Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996 beslutat att bereda bl.a. konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 (volym 1) jämte motioner, i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31 och 36-39). Konstitutionsutskottets yttrande avser avsnittet D 1. Sametinget under nionde huvudtiteln och yrkande 29.

Propositionen

Av budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) framgår att i statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Sametinget ett ramanslag på 15 082 000 kr. Sametinget är enligt sametingslagen ansvarigt för att organisera valet till Sametinget. Nästa val äger rum i maj 1997. Arbetet med planeringen av valet har påbörjats. Sametinget har i sin anslagsframställan för år 1997 och i tilläggsansökan för innevarande budgetår yrkat 3 030 000 kr avseende bl.a. kostnader för annonsering och information om valet, tryckning och utskick av röstkort och valsedlar, utbildning av valförrättare och bidrag till partier. Regeringen föreslår, med hänsyn till att medel för valet inte budgeterats under anslaget, att 2 miljoner kronor bör tillföras Sametinget på tilläggsbudgeten för administration av valet i enlighet med den aktuella lagstiftningen. Tillskottet föreslås finansieras genom att medel från EU:s budget kommer att erhållas för vissa utgifter som ursprungligen budgeterats som nationella. Regeringen föreslår, yrkande 29, att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kr.

Utskottet

Bestämmelser om val till Sametinget

Enligt 2 kap. 5 § sametingslagen (1992:1433) skall Sametinget tillsätta en valnämnd som skall svara för valet till Sametinget. Val till Sametinget skall enligt 3 kap. 1 § hållas vart fjärde år den tredje söndagen i maj. Enligt 2 § utser valnämnden valförrättare och förbereder valet samt har i övrigt de uppgifter som framgår av 3 kap. vad avser valets genomförande. Enligt övergångsbestämmelse 2 till den aktuella lagen hölls det första valet den 16 maj 1993. Av detta följer att nästa val skall äga rum den tredje söndagen i maj 1997.

Utskottets bedömning

Utskottet har inga invändningar mot det redovisade förslaget. Utskottet tillstyrker således att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtitlen anvisade ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kr.

Stockholm den 22 oktober 1996

På konstitutionsutskottets vägnar

Anders Björck

I beslutet har deltagit: Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Nikos Papadopoulos (s), Peter Eriksson (mp), Sivert Carlsson (c), Margitta Edgren (fp) och Lars Leijonborg (fp).

Utrikesutskottets yttrande 1996/97:UU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 8 oktober berett vissa utskott, däribland utrikesutskottet, tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997, jämte motioner, i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Till utrikesutskottet har tidigare hänvisats 3 motioner från allmänna motionstiden med yrkanden som har en nära koppling till propositionens yrkanden 13-16. De berörda motionerna är 1996/97:U801 (kd), yrkande 1, 1996/97:U813 (m), yrkande 4, och 1996/97:U815 (c), yrkande 6. Utskottet väljer att i det följande yttra sig över nämnda propositionsyrkanden samt över de 3 motionerna, vilka i angivna delar överlämnas till finansutskottet - under förutsättning av dess medgivande - med det yttrande som här följer.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1) bl.a. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 godkänner att regeringen i den verksamhet som bekostas med första huvudtitelns reservationsanslag Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen får ställa ut garantier om sammanlagt högst 2 000 000 000 kr (yrkande 13), bemyndigar regeringen att i den med reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen avsedda verksamheten fatta visst beslut om garantiavgifter (yrkande 14) samt medger att i den med anslaget avsedda verksamheten återbetalade lånemedel m.m. tillförs första huvudtitelns reservationsanslag Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (yrkande 15). Vidare föreslås att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96, beslutar öka det under tredje huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Fredsbevarande verksamhet med 100 000 000 kr (yrkande 16).

Sammanfattning av propositionen

Det är, enligt regeringen, ett mycket starkt svenskt intresse att en positiv utveckling runt Östersjön fortskrider och drivs på. Riksdagen beslöt i juli 1996 att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 1 miljard kronor till Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen. Medlen är avsedda att bekosta åtgärder och projekt inom de fem områdena svensk exportindustri, energisy- stem, ömsesidigt kunskapsutbyte, stärkt infrastruktur och samarbete för att skydda miljön runt Östersjön samt för att öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stater och näringsliv i Östersjöregionen. För att det anvisade anslaget skall ge så stor effekt som möjligt är det, enligt propositionen, angeläget att det finns en betydande flexibilitet när det gäller sättet att använda anslagsmedlen. Det är inte alltid säkert att sådant utvecklingsstöd som anslaget är avsett för i första hand bör ges i form av bidrag. Ofta kan ett lån vara en lämpligare stödform. Olika former av garantier bör också kunna komma i fråga. I första hand bör insatserna kanaliseras genom befintliga stödformer och organ. För att en garantigivning skall kunna komma i fråga krävs dock att riksdagen medger detta. Regeringen lägger stor vikt vid att ett sådant medgivande ges. Regeringen föreslår att garantier får ställas ut intill ett belopp av 2 miljarder kronor (yrkande 13). Som kommer till uttryck i det förslag till budgetlag som riksdagen för närvarande prövar skall avgifter tas ut för garantiåtaganden. Syftet med garantiavgifterna är att täcka kostnader för administration och eventuella förluster. Avgifterna skall motsvara den ekonomiska risk och de övriga kostnader som åtagandena innebär för staten. Riksdagen kan dock medge att en avgift får sättas lägre än vad som är betingat från mera försäkringsmässiga utgångspunkter för vissa åtaganden. Regeringen anser att det i den verksamhet som det av riksdagen anvisade anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen är avsett för i många fall kan finnas starka skäl för att inte ta ut så höga avgifter som annars skulle vara motiverat från allmänna utgångspunkter och för att, om omständigheterna i vissa fall motiverar det, helt underlåta att ta ut avgifter. Riksdagen bör, enligt propositionen, ge regeringen möjligheter härtill. Kostnaderna för subventioner och eventuella förluster som kan uppkomma på grund av garantierna bör belasta det angivna anslaget. Om man beräkningsmässigt gör ett antagande om en riskfaktor om 20 % kommer anslaget att belastas med 400 miljoner kronor med anledning av garantiförlusterna. Även de administrationskostnader som inte täcks med avgifter bör betalas från anslaget. Det finns anledning att noga följa garantiernas riskutveckling och anpassa garantigivningen så att erforderliga medel finns på anslaget för att täcka garantiförlusterna (yrkande 14). Återbetalningar av lån och andra medel som kan komma att inflyta i den verksamhet som bekostas från anslaget kan inte, enligt de principer för redovisning mot anslag och inkomsttitlar som förslaget till budgetlag ger uttryck för, tillgodoföras anslaget och på nytt komma till användning inom ramen för anslagets ändamål. För att detta skall vara möjligt efter budgetlagens föreslagna ikraftträdande den 1 januari 1997 behövs ett särskilt medgivande av riksdagen. Enligt regeringens mening talar starka skäl för att återbetalade lånemedel m.m. får återföras till anslaget och tas i anspråk för nya stödprojekt m.m. Någon ytterligare nettobelastning på statsbudgeten, utöver det anvisade anslagsbeloppet, är inte avsedd. Tekniken med återförande av medel till anslaget, liksom andra moment av redovisningsteknisk natur i stödverksamheten, bör kontinuerligt följas och utvärderas mot bakgrund av vunna erfarenheter. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen om övervägandena i samband därmed ger anledning till detta (yrkande 15). I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under tredje huvudtiteln, littera B. Bidrag till vissa internationella organisationer, för Fredsbevarande verksamhet uppfört ett reservationsanslag (B 9) på 1 352 808 000 kr. Anslaget, som är centralt för svensk utrikespolitik, används för civila och militära fredsfrämjande och förebyggande insatser i olika delar av världen. Den helt övervägande delen av beloppet, drygt 1 miljard kronor, har under innevarande budgetår använts för insatser i f.d. Jugoslavien. Återstoden av anslaget är i huvudsak intecknat av gjorda, pågående och planerade internationella fredsfrämjande insatser. Försvarsmakten har hemställt att regeringen från anslaget också skall finansiera merkostnader till följd av tillämpning av skattelagstiftningen för personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka. Denna merkostnad beräknas till 185,2 miljoner kronor. Regeringen föreslår (yrkande 16) att utgiftsökningen finansieras genom att anslaget A 1. Försvarsmakten uppfört på fjärde huvudtiteln, minskas med 100 miljoner kronor. Resterande 85,2 miljoner kronor finansieras genom följande utnyttjande av anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet:

- 15 miljoner kronor avseende medel som inom anslaget reserverats för förlorad FN-ersättning vid övergången från UNPROFOR till IFOR.

- 12,2 miljoner kronor som avsatts för FN:s Rapid Reaction Force i f.d. Jugoslavien och som inte kommer att utnyttjas härför.

- 10 miljoner kronor som avsatts för eventuella oförutsedda materielförluster inom IFOR.

Återstoden, dvs. 48 miljoner kronor, finansieras genom att man minskar det utrymme som finns kvar inom anslaget för fredsfrämjande insatser under återstoden av budgetåret Några ytterligare krav för nu pågående insatser från Försvarsmakten avseende anslaget B 9 eller det i budgetpropositionen föreslagna anslaget B 4, inom utgiftsområde 5 föreligger inte och kommer inte att föreligga enligt vad som framgår av propositionen.

Motionerna

Utskottets yttrande omfattar, som nämnts ovan, motionerna 1996/97:U801 (kd), yrkande 1, 1996/97:U813 (m), yrkande 4, och 1996/97:U815 (c), yrkande 6.

I motion U801 (kd), yrkande 1, föreslås att resurser anslås ur de 2 miljarder kronor som regeringen avsatt för Östersjösamarbete respektive investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling för att man skall påbörja iordningställandet av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall.

Moderaterna anför i kommittémotionen U813 (m), yrkande 4, att ett särskilt anslag, Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen, har avsatts för att via Statsrådsberedningen användas för insatser i närområdet. Enligt motionärerna är detta inte tillfredsställande. Stödinsatser bör på sedvanligt sätt redovisas i det normala budgetarbetet och bli föremål för de avvägningar som riksdagen gör. Det särskilda anslaget bör upplösas och pengarna tillföras den av riksdagen beslutade anslagsramen för stöd till Central- och Östeuropa, som bör höjas med motsvarande belopp. Ändamålet, sägs det i motionen, täcks redan inom denna ram.

I en enskild motion, U815 (c), yrkande 6, framhålls att Kalmar läns läge och särskilda förutsättningar medför att en särskild grupp ur Östersjörådet bör tillsättas för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder beträffande Kalmar läns många och olika möjligheter att utveckla ett ökat Östersjösamarbete. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet

Riksdagen beslöt i juli 1996 att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 1 miljard kronor till Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen. I sitt yttrande inför nämnda riksdagsbeslut anförde utskottet (1995/96:UU7y) följande:

Samarbetet med Central- och Östeuropa intar enligt utskottets uppfattning en central plats i svensk utrikespolitik. Det är ett grundläggande svenskt intresse att utvecklingen också i dessa europeiska stater leder till en fördjupad demokratisk kultur, ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö med bl.a. effektivare energisystem samt en ökad öppenhet mot omvärlden. De central- och östeuropeiska staternas integration i Europa - där också ett framtida medlemskap i EU i de flesta fall utgör en konkret målsättning - kan enligt utskottets uppfattning bidra till ökad politisk och ekonomisk stabilitet på hela den europeiska kontinenten.

Den samhällsomvandling som påbörjades i de central- och östeuropeiska staterna i slutet av 1980-talet berörde i hög grad norra Europa, inte minst Östersjöregionen. Sveriges geografiska läge och politiska tradition av att arbeta för internationell avspänning och samverkan gjorde det naturligt att lämna stöd till omvandlingsprocessen. Det låg och ligger fortfarande i Sveriges intresse att främja säkerhet, demokrati samt en socialt och miljömässigt hållbar utveckling på marknadsekonomisk grund i Central- och Östeuropa. Det svenska östsamarbetet avser hela det central- och östeuropeiska området; den bilaterala delen avser dock främst vårt närområde, med en koncentration till Östersjöregionen.

Det i propositionen framlagda förslaget till en fond för Östersjösamarbete ingår som en del i ett åtgärdspaket för att öka sysselsättningen. Detta innebär att fonden i vissa avseenden måste anses inta en särställning vad avser Sveriges samarbete med övriga stater i Östersjöområdet. Genom att inrätta fonden tillförs östsamarbetet ytterligare resurser, samtidigt som önskvärda, sysselsättningsfrämjande effekter uppnås. Mot bakgrund härav anser utskottet från sina utgångspunkter att propositionens förslag i denna del bör tillstyrkas. I konsekvens härmed bör motion [1995/96:]Fi119 (m) yrkande 3 avstyrkas.

I enlighet med sitt tidigare ställningstagande anser utskottet att motion U813 (m), yrkande 4, bör avstyrkas.

Utskottet har i ett flertal sammanhang uttalat sig till förmån för det svenska stödet till Central- och Östeuropa samt för samarbetsengagemanget inom Östersjöregionen. Härvid har utskottet betonat det betydelsefulla i att insatserna är långsiktiga och anpassade till den takt varmed de kan tillgodogöras. Som utskottet tidigare påpekat (1995/96:UU7y) finns det i vissa avseenden en betydande parallellitet mellan samarbetsprogrammet för Central- och Östeuropa och programmet för samarbete och utveckling inom Östersjöregionen. Utskottet har i annat sammanhang (bet. 1994/95:UU16), efter att ha inhämtat yttrande från näringsutskottet, tillstyrkt avsättningar för förlustriskgarantier vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkrediter samt anslag för täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa. I analogi härmed anser utskottet det motiverat att tillstyrka yrkandena 13 och 14 i propositionen. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringens förslag beaktar utskottets tidigare ställningstaganden för mottagaranpassning av stödet samt för att insatserna skall kanaliseras genom befintliga stödformer och organ. Regeringens förslag i yrkande 15 om återförande av återbetalade lånemedel m.m. till reservationsanslaget synes ge utökad kapacitet och därmed medföra en förbättrad utvecklingseffekt. Sett i detta perspektiv har utskottet ingen anledning att resa några invändningar. Den föreslagna tekniken synes emellertid, vilket också framhålls i propositionen, avvika från de principer som kommer att gälla såvida budgetlagen i föreslagen lydelse träder i kraft den 1 januari 1997. Enligt utskottets mening bör finansutskottet i sin beredning särskilt beakta denna aspekt.

I motion U801 (kd), yrkande 1, föreslås att resurser anslås ur bl.a. de medel som avsatts för Östersjösamarbete för att man skall påbörja iordningställandet av mottagningsanläggninger för oljespill och annat avfall. Dispositionsrätten över nämnda medel har genom tidigare riksdagsbeslut överlåtits åt regeringen, vilken, enligt vad som framgår av propositionen, beslutar om anslagets användning efter förslag från statsministerns Östersjöråd. Utskottet är av uppfattningen att det inte bör ankomma på riksdagen att på sätt som föreslås i motionen detaljstyra anslagets användning. Utskottet anser därför att motionen bör avstyrkas.

I motionen U815 (c), yrkande 6, föreslås att en särskild grupp ur Östersjörådet bör tillsättas för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder beträffande Kalmar läns många och olika möjligheter att utveckla ett ökat Östersjösamarbete. Östersjörådet är organisatoriskt knutet till Statsrådsberedningen. Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att organisera arbetet inom regeringskansliet. Motionen bör därför avstyrkas.

Utskottet finner regeringens förslag i propositionens yrkande 16 lämpligt, varför det enligt utskottets mening bör tillstyrkas. Utskottet noterar i sammanhanget att några ytterligare krav för nu pågående insatser från Försvars- makten avseende anslaget B 9 eller det i budgetpropositionen föreslagna anslaget B 4, inom utgiftsområde 5 inte föreligger och inte heller kommer att föreligga enligt vad som framgår av propositionen.

Stockholm den 24 oktober 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s), Håkan Holmberg (fp) och Marianne Samuelsson (mp).

Avvikande meningar

1. Medel för Östersjösamarbetet m.m.

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför: Stödet till de nya demokratierna kring Östersjön har hög prioritet. Det måste dock vara en del av en långsiktig strategi för att främja deras självständighet, skapandet av en rättsstat, marknadsekonomins utveckling samt förbättring av miljön. Stödinsatser bör på sedvanligt sätt redovisas i det normala budgetarbetet och bli föremål för de avvägningar som riksdagen gör. Det särskilda anslaget bör upplösas och pengar tillföras den av riksdagen beslutade anslagsramen för stöd till Central- och Östeuropa, som bör höjas med motsvarande belopp. Ändamålet täcks redan inom denna ram.

2. Medel ur anslaget till Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen

Eva Zetterberg (v), Marianne Samuelsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anför: Utskottet anser att medel från regeringens miljardprogram för Vstersjösamarbetet mycket väl kan användas för de ändamål som föreslås i motion U801 (kd). De ligger helt i linje med de områden som medlen är avsedda att bekosta både vad beträffar ömsesidigt kunskapsutbyte och stärkt samarbete för att skydda miljön runt Östersjön. Mot bakgrund av den allvarliga situationen i Östersjön med mer än ett oljeutsläpp om dagen måste nu extraordinära åtgärder vidtas. Resurser bör anslås ur det miljardprogram som regeringen avsatt för Östersjösamarbete respektive investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling för att påbörja iordningställandet av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall.

Utskottet anser därför att motion U801 (kd), yrkande 1, bör tillstyrkas.

Försvarsutskottets yttrande 1996/97:FöU2y Tilläggsbudget 1995/96

Till finansutskottet

Bakgrund

Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105, 1995/96:FöU3, rskr. 1995/96:175) våren 1996 att förskottsbetalningar till industrin framgent skall lånefinansieras, och inte som hittills avräknas från anslag uppförda på statsbudgeten. Riksdagen bemyndigade regeringen att ge Försvarets materielverk möjlighet att uppta lån inom en ram av 18 miljarder kronor genom en räntekontokredit hos Riksgäldskontoret. För att reformen skall bli budgettekniskt neutral bemyndigade riksdagen regeringen att hålla inne ett belopp som motsvarar de utestående förskotten på det under fjärde huvudtiteln för budgetåret uppförda ramanslaget A 1. Försvarsmakten. Regeringen har genom beslut den 19 september 1996 anmodat För- svarsmakten att, såsom en besparing, föra bort ett belopp på 14 582 752 160 kr senast den 30 september 1996.

Regeringen

Regeringen har i budgetpropositionen för 1997 lämnat förslag såvitt avser tilläggsbudget för budgetåret 1995/96. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Försvarsmaktens verksamhet uppfört ett ramanslag på 55 965 440 000 kr. Regeringen föreslår bl.a. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 minska det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Försvarsmakten med 14 682 752 000 kr. I tilläggsbudgetförslaget föreslår regeringen resursförstärkningar inom Utrikesdepartementets ansvarsområde med 185,2 miljoner kronor för att finansiera merkostnader till följd av tillämpning av skattelagstiftningen för personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka. För att finansiera denna ökning föreslår regeringen en minskning av ramanslaget A 1. Försvarsmakten med 100 miljoner kronor. Härutöver föreslår regeringen med anledning av den av riksdagen godkända tekniska justeringen, i anledning av att de utestående förskotten ersattes med en räntekontokredit, att ramanslaget A 1. Försvarsmakten reduceras engångsvis med 14 582 752 000 kr. Totalt föreslår regeringen sålunda att ramanslaget A 1. Försvarsmakten reduceras innevarande budgetår med sammanlagt 14 682 752 000 kr.

Försvarsutskottet

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom den budgettekniska omläggningen av förskottsbetalningarna till försvarsindustrin och bemyndigat regeringen att vidta de budgettekniska justeringar som behövs för att reformen skall bli köpkraftsneutral för Försvarsmakten. Regeringen har verkställt detta. Utskottet har för sin del inget att erinra mot att åtgärden nu följs upp från riksdagens sida genom att även statsbudgetbeloppet under innevarande budgetår korrigeras med motsvarande belopp. De merkostnader för staten som uppkommit genom en förändrad tillämpning av skattelagstiftningen för anställda i utlandsstyrkan bör enligt utskottets mening finansieras. Ett sådant förfaringssätt ligger i linje med synsättet bakom budgetreformen. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till hur merkostnaderna bör finansieras. Försvarsutskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till reducering av ramanslaget A 1. Försvarsmakten under innevarande budgetår.

Stockholm den 24 oktober 1996 På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd), Ulf Kero (s) och Erik Arthur Egervärn (c).

Avvikande mening

Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson och Olle Lindström (alla m) anser:

I förslag till tilläggsbudget för 1995/96 föreslår regeringen en resursförstärkning för att finansiera merkostnader till följd av tillämpning av skattelagstiftningen för personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka. Uppsåtet är gott och vi delar regeringens uppfattning att denna fråga måste klaras ut. För att finansiera denna ökning föreslår regeringen bl.a. en minskning av ramanslaget A 1. Försvarsmakten med 100 miljoner kronor. Enligt vår uppfattning är denna minskning i kameralt hänseende inte orimlig. Principiellt är emellertid åtgärden mycket allvarlig och ett definitivt steg på väg mot den situation vi återkommande varnat för i samband med överföringen av anslaget för internationella fredsbevarande insatser till utgiftsområdet Totalförsvar. Behov av ökade resurser för våra internationella insatser får inte tillåtas urholka vårt nationella försvar. Regeringens förslag bådar i detta avseende inte gott.

Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU4y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett socialutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 budgetpropositionen för år 1997 (volym 1) jämte motioner i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Socialutskottet begränsar sitt yttrande till yrkande 18 i propositionen.

Regeringen föreslår i propositionen att Statens institutionsstyrelse på tilläggsbudget tillförs 88 300 000 kr för att täcka ett prognostiserat underskott i verksamheten budgetåret 1995/96. Statens institutionsstyrelse (SiS) bildades den 1 juli 1993 som central förvaltningsmyndighet för de hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem). Från och med den 1 april 1994 övertog SiS från landsting och kommuner det formella huvudansvaret för de institutioner som bedömdes motsvara behovet av efterfrågan av vårdplatser. Verksamheten finansieras dels genom anslag, dels genom vårdavgifter som tas ut av kommunerna. I den proposition (1992/93:61) som låg till grund för riksdagens beslut om statligt övertagande av huvudmannaskapet beräknades att statens andel av kostnaderna skulle utgöra cirka hälften av ungdomshemmen och cirka en tredjedel av LVM-hemmen. I dagsläget svarar den anslagsfinansierade delen för 47 respektive 26 % av kostnaderna. Fördelningen mellan anslagsfinansiering och vårdavgifter överensstämmer således inte med den tidigare beräknade. I propositionen konstateras att verksamheten vid SiS är mycket omvärldsberoende och därför svårplanerad. Efterfrågan på LVM- placeringar har minskat kraftigt sedan det statliga övertagandet, vilket gett minskade intäkter och förorsakat ekonomiska problem. SiS har på grund av detta avvecklat två institutioner och minskat antalet platser vid övriga institutioner. Ytterligare neddragningar kan bli nödvändiga. Efterfrågan på ungdomssidan är större och där sker viss utbyggnad. Anpassningen av verksamheten är förenad med stora kostnader och tar även viss tid att genomföra. Avvecklingskostnaderna kan ligga kvar i 18 månader samtidigt som intäkterna i form av avgifter helt försvinner. Regeringen bedömer att de åtgärder som SiS genomfört för att effektivisera och omstrukturera vården vid institutionerna varit nödvändiga. Trots att myndigheten genomfört kraftiga åtgärder för att få verksamheten i ekonomisk balans beräknas underskottet för innevarande budgetår komma att bli ca 90 miljoner kronor. Regeringen har uppdragit år Riksrevisionsverket att utvärdera Statens institutionsstyrelses hittillsvarande verksamhet och lämna förslag till eventuella åtgärder som kan skapa förutsättningar för en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på platser vid de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen till Statens institutionsstyrelse. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att Riksrevisionsverkets utvärdering bedrivs skyndsamt så att eventuella förändringar för att skapa en bättre balans i institutionsstyrelsens verksamhet kan genomföras så snart som möjligt.

Stockholm den 17 oktober 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp) och Catherine Persson (s)

Utbildningsutskottets yttrande 1996/97:UbU2y Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 (volym 1) jämte motioner, i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det följande propositionens förslag till tilläggsbudget avsnitt 6.8 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) jämte de motioner som väckts med anledning av regeringens förslag i detta avsnitt. Utskottet har den 16 oktober 1996 beslutat att med eget yttrande överlämna till finansutskottet berörda delar av dessa motioner, nämligen 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 3, 1996/97:Ub411 (m) yrkande 29, 1996/97:Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub483 (fp) yrkandena 22 och 23.

Skolväsendet

Riksdagen beslutade våren 1996 om försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (prop. 1995/96:145, UbU8, rskr. 224). Medel för ändamålet - 51 miljoner kronor avseende 1 700 platser med utbildningsstart hösten 1996 - har förts upp under förslagsanslaget A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (prop. 1995/96:105 och prop. 150, UbU6y, FiU10, rskr. 304). En särskild kommitté, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning (U 1996:02), har i uppdrag att leda försöksverksamheten. Kommittén har anmält för regeringen att intresset för den kvalificerade yrkesutbildningen är omfattande. Med hänsyn till de kvalitetskrav som bör ställas på de utbildningar som får delta i försöket bedömer kommittén att det är osäkert om alla de 1 700 platserna kan utnyttjas under hösten 1996. Regeringen anser, mot bakgrund av det stora intresset, att det är mycket angeläget att de utbildningsplatser som inte kan tas i bruk under hösten i stället kan starta år 1997. Då medlen för verksamheten är anvisade under ett förslagsanslag, kan de inte tas i anspråk nästkommande budgetår. Regeringen föreslår därför att 51 miljoner kronor skall anvisas under ett nytt ramanslag A 18 Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning, varigenom det ges möjlighet att disponera medel nästkommande budgetår. Anslaget A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. bör minskas i samma omfattning. Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker att den redovisade anslagsförändringen genomförs, vilken medger att medel som anvisats till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning hösten 1996, men inte utnyttjas, i stället kan användas under budgetåret 1997.

Universitet och högskolor

I den s.k. IT-propositionen (prop. 1995/96:125) tog regeringen bl.a. upp frågor som berör Swedish University Computer Network (SUNET). Regeringen anförde att SUNET är en nationell tillgång som bör kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. hela biblioteksväsendet. En utveckling av SUNET borde självfallet ske så att dess ursprungliga syfte - att betjäna universitet och högskolor - även fortsättningsvis tillgodoses. Regeringen anser i nu föreliggande proposition att det är motiverat att under det expansionsskede som förestår under de närmaste åren underlätta måluppfyllelsen genom att anvisa ytterligare medel för de statliga myndigheternas del utöver de reguljära medel (30 miljoner kronor) som beräknats under anslaget C 51 Högskoleverket för innevarande budgetår. Ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor bör därför anvisas för att förbrukas under minst en treårsperiod, föreslår regeringen. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och föreslår därför att finansutskottet tillstyrker bifall till propositionen i denna del. I sammanhanget vill utskottet peka på att regeringen i budgetpropositionen (utg. omr. 16, s. 140 ff.) närmare går in på frågan om en kraftig utveckling av SUNET och för nästkommande budgetår föreslår att medel för ändamålet anvisas under ett nytt anslag, B 47 Sunet.

Nationella och internationella forskningsresurser

Enligt regeringen bör möjligheterna att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg utredas. Regeringen framhåller hur angeläget det är, inte minst av samhällsekonomiska skäl, att Sverige upprätthåller en hög nivå på den tekniska forskningen och menar att det är viktigt att inom vissa områden genomföra koncentrerade statliga satsningar som bidrar till ett ökat utbyte mellan högskoleforskningen och näringslivet. Ett sådant område utgör den tekniska forskningen och forskarutbildningen. Det föreslagna institutet bör inte ha fasta forskartjänster. I stället bör forskare vid högskola och industri tillfälligt kunna arbeta vid institutet, vilket bidrar till en ökad rörlighet mellan högskola, institut och industri. För den löpande verksamheten bör institutet ha en statlig grundfinansiering, resten bör i huvudsak vara uppdragsforskning med medel från industrin. Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör staten vara beredd att ställa en engångssumma av 100 miljoner kronor till förfogande under förutsättning att utredningen leder till att projektet kan genomföras. Medlen för ändamålet bör avsättas för senare användning, dels genom att 50 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget under anslaget D 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, dels genom att 50 miljoner kronor får användas av för innevarande budgetår anvisade medel under reservationsanslaget C 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. I motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 3, 1996/97:Ub411 (m) yrkande 29, 1996/97:Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub483 (fp) yrkandena 22 och 23 föreslås att regeringens förslag skall avslås. Moderata samlingspartiet uppfattar förslaget som ett sätt att angripa de fristående högskolorna och försvåra deras verksamhet och hänvisar till att det i Göteborg redan finns en mycket väl fungerande teknisk högskola med ett särskilt forskarcentrum som samverkar med näringslivet. Folkpartiet menar att projektet förefaller otillräckligt motiverat och förankrat, varför planeringen av ett nytt forskningsinstitut i Göteborg kan avbrytas tills vidare. Med hänvisning härtill och av statsfinansiella skäl avstyrks förslaget. Motsvarande medel bör enligt Folkpartiet i stället satsas på grundforskningen via forskningsråden. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller åtgärder för att närma högskolans forskning och industrins FoU- verksamhet till varandra och har därmed inget att erinra mot regeringens avsikt att låta utreda möjligheterna att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med den inriktning som finns angiven i propositionen. Utskottet vill understryka vad regeringen anför om de möjligheter som kan öppnas för en ökad rörlighet mellan högskola, institut och industri, vilket kan leda till en effektiv kunskaps- och kompetensöverföring i båda riktningarna. Regeringen nämner i detta sammanhang ett tänkbart samarbete med bl.a. Chalmers tekniska högskola. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att finansutskottet bör tillstyrka vad regeringen har föreslagit beträffande dels användning av medel, 50 miljoner kronor, under anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., dels en ökning med 50 miljoner kronor på tilläggsbudget av anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Finansutskottet bör därjämte avstyrka samtliga förevarande motionsyrkanden.

Utskottet vill avslutningsvis fästa finansutskottets uppmärksamhet på att regeringen i budgetpropositionen anmäler för riksdagen att den har beslutat att universiteten och högskolorna senast den 20 september 1996 skulle återbetala sammanlagt 261 miljoner kronor till staten. Till följd av denna förstärkning av statsfinanserna anser regeringen att det nu finns utrymme för de i det föregående behandlade satsningarna på ett tekniskt forskningsinstitut och SUNET.

Stockholm den 24 oktober 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils- Erik Söderqvist (s), Margareta E Nordenvall (m), Tomas Högström (m), Chris Heister (m) och Siri Dannaeus (fp).

Avvikande mening

Tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

Ulf Melin (m), Margareta E Nordenvall (m), Tomas Högström (m), Chris Heister (m) och Siri Dannaeus (fp) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande i avsnittet Nationella och internationella forskningsresurser som börjar med Utskottet delar och slutar med förevarande motionsyrkanden bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna att medel inte bör anvisas av riksdagen för det ändamål som regeringen nu föreslår. Utskottet finner inte att tillräckliga motiv har framförts av regeringen för det aktuella projektet. Syftet med regeringens förslag - ökad samverkan mellan universitetsforskningen och industrins FoU-verksamhet - har utskottet inget att erinra mot. Det bör emellertid kunna uppnås utan den ändring av forskningens organisation i Göteborg som förefaller bli följden av regeringens förslag. Det finns enligt utskottet all anledning att erinra om verksamheten bl.a. vid Chalmers tekniska högskola. Denna högskola tillsammans med berörda fakulteter vid Göteborgs universitet utgör enligt utskottet en god bas för fortsatt utbyggnad av samarbete när det gäller industrirelaterad forskning och forskarutbildning. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att finansutskottet med bifall till de förevarande motionsyrkandena bör avstyrka bifall till regeringens förslag om medel till projektet tekniskt forskningsinstitut i Göteborg.

Jordbruksutskottets yttrande 1996/97:JoU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996 berett övriga utskott, däribland jordbruksutskottet, tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 (volym 1) jämte motioner, i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96. Jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande de förslag i propositionen som avser Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) såvitt avser anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen (B 17) samt Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln) såvitt avser anslaget Investeringar inom miljöområdet (A 4). I anslutning till yttrandet behandlas en motion avlämnad under allmänna motionstiden 1996. Motionen överlämnas till finansutskottet för fortsatt behandling i berörd del.

Motionen

1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om revalveringskompensationen.

Utskottet

Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen (B 17)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 173 000 000 kr. Anslaget anvisades med anledning av att Sverige fick ge jordbrukssektorn av EG finansierat kompensationsstöd till följd av revalveringen av jordbruksomräkningskursen, den s.k. gröna kursen, i januari 1996. Kronans gröna kurs har därefter åter revalverats, varför anslaget nu behöver ökas för att ta hänsyn till ytterligare stöd. Anslaget föreslås ökas med samma belopp som kommer att utbetalas från EG- budgeten under tre år. Europeiska unionens råd antog den 18 december 1995 en förordning om kompensation för märkbara sänkningar av jordbruksomräkningskurserna före den 1 juli 1996 (förordning (EG) nr 2990/95, EGT nr L312/7). Den 24 juli beslutade rådet att förlänga förordningens giltighet fram till den 31 december 1996. Förordningen föreskriver att Sverige, i det fall en sådan sänkning av kursen sker, får bevilja stöd till jordbruket under tre på varandra följande tolvmånadersperioder med början den månad då kursen revalverades. Beloppet för den andra och tredje perioden skall minskas med en tredjedel av det belopp som ges under den första perioden. Stödet får inte inriktas på en viss produktion. Den svenska kronans jordbruksomräkningskurs gentemot ecun revalverades första gången den 11 januari 1996 med 3,3 %. Den 6 juli skedde ytterligare en uppskrivning, även denna gång med ca 3,3 %. Det innebär att EG:s förordning åter skall tillämpas för Sverige. Det nya kompensationsbelopp som kommer att utgå från EG-budgeten uppgår till totalt 316,6 miljoner kronor, vilket skall fördelas på tre år. På den svenska statsbudgeten tas anslag upp motsvarande de belopp som Sverige erhåller från EG-budgeten. Inkomsterna som tas upp på inkomsttitel ökar med samma belopp. Tillämpningsreglerna för stödet fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2921/95 av den 18 december 1995 om närmare bestämmelser om kompensation för sänkning av vissa jordbruksomräkningskurser. Förordningen tillåter att man, om stödet per jordbruksföretag och år i genomsnitt understiger 400 ecu (omkring 3 500 kr), avstår från att fördela stödet direkt till företagen. Det stöd som kom Sverige till godo i och med revalveringen i januari låg under denna gräns. Även denna gång är det genomsnittliga stödbeloppet så lågt, högst ca 1 800 kr per företag och år, att kostnaden för att fördela och betala ut det till företagen skulle bli orimlig i förhållande till stödets storlek. Det bör således i första hand bli tal om utbetalning för kollektiva åtgärder. På samma sätt som för det stöd som gavs med anledning av den tidigare revalveringen, avser regeringen att utforma detaljplanerna för den andra omgångens stöd och sedan i enlighet med tillämpliga EG-regler underställa kommissionen planerna för godkännande. Regeringen har för avsikt att tillämpa samma principer för fördelningen som vid det tidigare tillfället. Det bör noteras att även fiskerisektorn berörs av revalveringen varför denna också kan komma i åtnjutande av stödet. Åtgärder som kan komma i fråga är inom forskning och utveckling, marknadsfrämjande åtgärder samt sociala åtgärder och miljöåtgärder. Regeringen kommer att ta slutlig ställning till programmet efter samråd med företrädare för näringen.

Motionen

Enligt motion Jo236 yrkande 10 avser de aktuella medlen en kompensation till jordbruks- och trädgårdsföretagen för valutaförändringar, och de bör därför betalas ut direkt till företagen. De medel som skall tillfalla frukt- och grönsaksodlarna kan bedömas annorlunda beroende på beloppets relativt ringa storlek.

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen föreskriver EG:s bestämmelser på detta område att man, om beloppet understiger 400 ecu per brukare och år, kan använda medlen antingen till kollektiva åtgärder av allmänt intresse för jordbruket eller till andra av EG-kommissionen redan godkända nationella stöd. Utskottet behandlade frågan om fördelning av det tidigare kompensationsbeloppet under våren 1996 (1995/96:JoU6y) och anförde då att man delade regeringens åsikt att den tillgängliga summan borde fördelas kollektivt eftersom summan inte var tillräckligt stor för att kunna fördelas på de enskilda företagen. Regeringen anför i propositionen att det, med hänsyn till beloppets relativt sett ringa storlek, även i detta fall i första hand torde bli tal om finansiering av kollektiva åtgärder. Regeringen avser enligt propositionen att ta slutlig ställning till programmet efter samråd med företrädare för näringen. Utskottet har inga invändningar mot regeringens överväganden och avstyrker motion Jo236 yrkande 10.

Investeringar inom miljöområdet (A 4)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 285 668 000 kr. Sverige kan med stöd av LIFE- förordningen (Rådets förordning (EEG) nr 1973/92 om inrättande av ett finansiellt instrument för miljön LIFE) få bidrag med 50 % för naturvårdsprojekt som skall ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000. Bidrag kan beviljas av EG- kommissionen efter ansökan från myndigheter, organisationer eller enskilda. Fördelning av bidrag sker en gång per år. För Sveriges del bedömer Naturvårdsverket vilka ansökta projekt som är de för naturvården mest angelägna. Därefter lämnas prioriteringsförslag till kommissionen. Kommissionen är inte bunden att följa Naturvårdsverkets prioriteringar. Det finns inte heller bestämmelser om hur LIFE-medlen skall fördelas mellan medlemsländerna. Regeringen beräknar att kommissionen under budgetåret 1995/96, som innefattar två fördelningstillfällen, fattar beslut om att bevilja Naturvårdsverket LIFE- bidrag i storleksordningen 50 miljoner kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen delas ofta upp på flera år eftersom de sker i den takt projekten fortskrider. Motsvarande belopp förs upp under inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG. Utskottet tillstyrker regeringens förslag vad gäller anslaget Investeringar inom miljöområdet.

Inkomsttitlar

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag såvitt avser reviderad beräkning av inkomsterna på inkomsttitlarna 6121 och 6911. Stockholm den 24 oktober 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus, Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp).

Avvikande mening

Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser att utskottets överväganden under rubriken Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen bort ha följande lydelse: Som anförs i motion Jo236 yrkande 10 avser de aktuella medlen en kompensation till jordbruks-, trädgårds- och fiskeföretagen för valutaförändringar. Utskottet anser därför att kompensationsbeloppet i första hand skall delas ut direkt till producenterna. Undantag kan dock göras för de medel som skall tillfalla frukt- och grönsaksodlarna med hänsyn till det relativt sett låga genomsnittliga stödbelopp som skulle vara aktuellt för denna grupp. Finansutskottet bör föreslå ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.

Bostadsutskottets yttrande 1996/97:BoU2y

Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 i vad avser bostadsutskottets beredningsområde

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996 beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 (volym 1) jämte motioner, i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31 och 36-39) i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Sammanfattning

I yttrandet behandlas bl.a. regeringens förslag om ett tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder jämte motioner. Bostadsutskottet tillstyrker i allt väsentligt propositionen i denna del. Utskottet föreslår emellertid att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att bidrag skall kunna komma i fråga inte bara för anordnande av studentbostäder som byggs på orter med mindre högskolor utan också för sådana studentbostäder som byggs vid de universitet och högskolor som omfattas av den utbildningssatsning vid högskolan om vilken riksdagen fattade beslut sommaren 1996. Till yttrandet har fogats en avvikande mening (m).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:1 såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 föreslagit att riksdagen 30. godkänner vad regeringen har föreslagit i fråga om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder, 38. beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjortonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag enligt lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor, 39. beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under fjortonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000 kronor,

Motionerna

I yttrandet behandlas de med anledning av budgetpropositionen väckta och till bostadsutskottet hänvisade motionerna

1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidrag till byggande av studentbostäder skall utges även i Storstockholm,

1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av studentbostäder.

1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anordnande av nya studentbostäder.

Utskottet

Tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder m.m.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, volym 1, s. 118) att ett tillfälligt investeringsbidrag införs för anordnande av studentbostäder för byggen som påbörjas under tiden den 1 oktober 1996-den 31 december 1999 och färdigställs inom ett och ett halvt år från påbörjandet. Bidrag föreslås lämnas för upp till 15 000 bostäder med maximalt 25 000 kronor för varje studentrum. I budgetpropositionen anges skälet till regeringsförslaget vara riksdagens beslut sommaren 1996 att öka antalet utbildningsplatser inom högskolan med sammanlagt 30 000 nya årsstudieplatser under åren 1997-1999. Den snabba ökningen av antalet utbildningsplatser på de mindre högskoleorterna kommer, enligt propositionen, att starkt öka efterfrågan på ytterligare studentbostäder från dem som inte är bosatta på studieorten. Det tillfälliga bidraget föreslås kunna lämnas för sådana studentbostäder som stöds med statlig bostadsbyggnadssubvention och för vilka inte samtidigt lämnas annat statligt investeringsstöd. I fyra motioner, som hänvisats till bostadsutskottet, behandlas regeringsförslaget. Utskottet har beslutat att med detta yttrande överlämna motionerna till finansutskottet för fortsatt beredning. I motion1996/97:A278 (m) yrkande 1 föreslås riksdagen avslå förslaget. I Centerpartiets partimotion 1996/97:Fi210 yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att det bör övervägas om bidrag skall kunna utgå även vid ombyggnad av befintliga bostäder till studentbostäder. I två motioner föreslås att bidrag skall kunna utgå också för studentbostäder som tillkommer på andra högskoleorter än de mindre, dvs. i praktiken på universitetsorter. Förslag med denna innebörd förs fram i motionerna 1996/97:A429 (fp) yrkande 5 och 1996/97:Bo215 (s). I fp-motionen tas särskilt upp studentbostadssituationen i Storstockholm medan i s-motionen hävdas att brist på studentbostäder finns också i Uppsala, Umeå, Lund, Linköping och Göteborg. Vad i dessa motioner anförts om möjligheten att Sstudentbostadsinvesteringsbidrag bör kunna utgå också vid byggande av studentbostäder i universitetsorter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet behandlar inledningsvis avslagsyrkandet i m-motionen. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns goda motiv att med ett temporärt stöd i form av investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder följa upp den satsning som riksdagen beslöt våren 1996 och som innebar en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser inom högskolan. Denna uppfattning är oförenlig med förslaget i motion 1996/97:A278 (m) yrkande 1 om avslag på regeringsförslaget. Bostadsutskottet anser att finansutskottet bör föreslå riksdagen att avslå detta motionsyrkande. Förslaget i Centerpartiets partimotion 1996/97:Fi210 yrkande 3 om att bidrag skall kunna utgå även vid ombyggnad av befintliga bostäder ger bostadsutskottet anledning anföra följande. Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det - mot bakgrund av den kraftiga satsningen på antalet utbildningsplatser inom högskolan - finns skäl anta att behovet av studentbostäder kommer att öka i inte ringa grad. I detta läge måste det anses välbetänkt att det tillfälliga bidraget riktas mot projekt som innebär en ökning av antalet studentbostäder genom nybyggnad eller genom sådan ombyggnad som innebär att ytterligare bostäder kommer till. Utskottet har erfarit att denna uppfattning delas av regeringen och att avsikten är att de närmare regler som avses ligga till grund för bidragsgivningen kommer att ge uttryck för detta synsätt. Eftersom syftet med förslaget i Centerpartiets partimotion i allt väsentligt får anses tillgodosett kan ett riksdagens tilkännagivande till regeringen av motionärernas förslag enligt bostadsutskottets mening inte anses motiverat. I motionerna 1996/97:A429(fp) yrkande 5 och 1996/97:Bo215 (s) föreslås, som framgått ovan, att investeringsbidraget bör kunna utgå vid anordnande av studentbostäder inte bara på de mindre högskoleorterna utan också i universitetsorterna. Även om tillskottet av studieplatser i första hand kommer att ske vid de mindre högskolorna bör, enligt bostadsutskottets mening, investeringsbidrag kunna komma i fråga också för anordnande av bostäder för studeranden vid de universitet och högskolor i övrigt som omfattas av riksdagens ovannämnda beslut om ökningen av antalet utbildningsplatser inom högskolan. Det finns alltså ingen anledning att utesluta någon högskole- eller universitetsort. Bostadsutskottet anser att finansutskottet, med anledning av de båda nu behandlade motionerna bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen detta till känna. Riksdagen föreslås godkänna att investeringsbidraget finansieras genom att högst 50 miljoner kronor av de för budgetåret 1995/96 upptagna medlen på reservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fram till utgången av budgetåret 1997 får användas för ändamålet. Denna del av regeringsförslaget kommer att behandlas av arbetsmarknadsutskottet i ett yttrande till finansutskottet. Vad i övrigt i budgetpropositionen i nu behandlat avsnitt anförts har inte givit bostadsutskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.

Regeringen föreslår (prop. 1996/97:1, volym 1, s. 120) att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjortonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag enligt lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor och minska det under samma huvudtitel anvisade ramanslaget Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000 kronor. Vad i budgetpropositionen i denna del föreslagits har inte mött erinringar i motioner eller under bostadsutskottets beredning av frågan. Utskottet anser att finansutskottet bör föreslå riksdagen att godkänna dessa förslag.

Stockholm den 24 oktober 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och Carina Moberg (s).

Avvikande mening

1. Avslag på regeringens förslag om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med Utskottet behandlar och slutar med till känna bort ha följande lydelse:

Vad bostadsmarknaden i dag behöver är inte ytterligare bidrag och statliga regleringar. Det är tvärtom viktigt att i snabbare takt än för närvarande avveckla de bostadssubventioner som finns. I Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 utvecklas motiven för denna välgrundade uppfattning. Här skall dessa motiv inte nu utvecklas, det kommer senare under hösten att göras i bostadsutskottets yttrande 1996/97:BoU1y och i betänkandet 1996/97:BoU1. Utskottet, som delar uppfattningen i den moderata partimotionen om vikten av att selektiva bostadssubventioner på sikt avvecklas, tillstyrker med det anförda förslaget i motion 1996/97:A278 (m) yrkande 1 om avslag på regeringsförslaget om tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder . Den inställning som utskottet nu intagit innebär att anledning saknas att i sak bedöma de övriga motioner som behandlas i detta yttrande. Dessa motionsförslag avstyrks därför.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1 Inledning 1 Yttranden från andra utskott 2 Propositionen 2 Motionerna 4 Utskottet 7 Inledning 7 Statschefen och regeringen (första huvudtiteln) 7 Utnyttjandet av anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen 7 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) 10 Fredsbevarande verksamhet (B 9) 10 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) 11 Försvarsmakten (A 1) 11 Socialdepartementet (femte huvudtiteln) 12 Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet (F 16) 12 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) 13 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning (B 8) 13 Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarm Sverige AB (D 4) 13 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) 14 Särskilt bidrag avseende kommuners och landstings mervärdesskattesystem år 1996 (G 7) 14 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) 15 Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (A 18) och Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (A 9) 15 Högskoleverket (C 51) - SUNET 15 Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 21) m.m. V tekniskt forskningsinstitut 16 Folkbildningsrådet 17 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) 18 Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen (B 17) 18 Sametinget (D 1) 19 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) 20 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2) - Tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder 20 Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln) 21 Investeringar inom miljöområdet (A 4) 21 Bidrag enligt lantmäteritaxan (C 3) och Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. (C 1) 22 Reviderad beräkning av inkomster från EG-budgeten 22 Hemställan 23 Reservationer 1. Utnyttjandet av anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (mom. 1) (m) 28 2. Resurser från programmet för Östersjösamarbete till mottagningsanläggningar för oljespill m.m. (mom. 2) (v, mp, kd) 28 3. Anslaget Vissa bidrag till forskningsverksamhet samt användning av medel till ett tekniskt forskningsinstitut (mom. 13) (m, fp) 29 4. Folkbildningsrådet (mom. 14) (mp) 30 5. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen (mom. 15) (m) 30 6. Tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder (mom. 17) (m) 31 Särskilt yttrande 32 Anslaget Försvarsmakten (mom. 5) (m) 32

Bilagor 1. Konstitutionsutskottets yttrande 1996/97:KU6y 33 2. Utrikesutskottets yttrande 1996/97:UU2y 35 3. Försvarsutskottets yttrande 1996/97:FöU2y 41 4. Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU4y 44 5. Utbildningsutskottets yttrande 1996/97:UbU2y 46 6. Jordbruksutskottets yttrande 1996/97:JoU2y 50 7. Bostadsutskottets yttrande 1996/97:BoU2y 54

Gotab, Stockholm 1996