Förslag till tilläggsbudget till statsbudgetenf för budgetåret 1995/96 Prop. 1995/96:105

Prop.

1995/96:105

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 21 december 1995

Ingvar Carlsson

Göran Persson(Finansdepartementet)

I propositionen föreslås ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbud-geten for innevarande budgetår med 2 099 miljoner kronor. Huvuddelenav dessa medel, drygt 1 600 miljoner kronor, avser tillfälliga arbetsmark-nadspolitiska medel inom utbildningsområdet för läsåret 1996/97.Konjunkturläget motiverar inte en ytterligare förlängning av arbets-marknadspolitiska insatser inom utbildningsområdet. Regeringen har iprop. 1995/96:25 redovisat sin avsikt att efter läsåret 1996/97 inte föreslåytterligare förlängning av konjunkturinsatser inom utbildningsområdetutan istället återkomma med förslag till permanenta satsningar.

1 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 105

Rättelse: S. 13 sista ordet Rättat till: riskfinansieringssystemet.

Prop. 1995/96:105

1 Inledning ................................ 3

2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)........... 4

3 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln).......... 8

4 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) .... 9

5 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)........... 11

6 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) ...... 14

7 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) ........ 26

8 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) .... 27

9 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)............ 31

10 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) .......... 40

11 Civildepartementet (trettonde huvudtiteln).......... 46

12 Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln) ......... 48

Anslagsförteckning ............................. 50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 21 december 1995 ........................... 53

Bilaga Propositionens lagförslag.................... 54

Prop. 1995/96:105

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår påtilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslagoch anvisa nya anslag.

Under hösten 1995 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslagpå tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår i ett flertalpropositioner. De begärda anslagen uppgår sammanlagt till 40 603miljoner kronor och förslagen om dem finns i följande propositioner:

Prop.

Summa anslag

1995/96:25

Insatser for ny energiteknik

200 000 000

1995/96:25

Åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa

50 000 000

1995/96:31

Inspektionen för strategiska produkter

11 500 000

1995/96:64

Generellt statsbidrag till kommuner

14 250 000 000

1995/96:64

Generellt statsbidrag till landsting

4 750 000 000

1995/96:64

Utjämningsbidrag till kommuneroch landsting

21 245 000 000

1995/96:90

Folk- och bostadsräkning

37 000 000

1995/96:94

Vissa exportinsatser, m.m.

50 000 000

1995/96:99

Spris fortsatta verksamhet

2 500 000

1995/96:107

Bidrag till miljöarbetet

5 000 000

1995/96:107

Koncessionsnämnden för miljöskydd

2 000 000

De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågorsom vi anser bör tas upp i detta sammanhang har samlats i denna propo-sition. De förslag till anslag på tilläggsbudget som läggs fram i detföljande uppgår sammanlagt till ca 2 099 miljoner kronor.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande budgetår.

Vid möte med ministerrådet för inrikes och rättsliga frågor i Luxem-burg den 20 och 21 juni 1995 föreslog Sverige att den s.k. K.4-kommitténeller annat lämpligt organ inom Europeiska Unionen skulle få till uppdragatt göra en kartläggning över brottsförebyggande arbete inom EU ochföreslå eventuellt ytterligare åtgärder. Förslaget godtogs vid ministerråds-mötet.

Som ett led i fullgörandet av ministrarnas uppdrag att kartlägga detbrottsförebyggande arbetet och att skapa underlag för beslut om eventuellaytterligare brottsförebyggande åtgärder inom EU avser Sverige att anordnaett seminarium i ämnet med deltagande från medlemsländerna.

Målsättningen med seminariet är att erhålla en bild av det brotts-förebyggande arbete som för närvarande utförs inom EU, i medlemsstater-na och i vissa andra internationella sammanslutningar samt att belysabehovet av att utveckla det brottsförebyggande arbetet inom EU och, omsådant behov bedöms föreligga, inom vilka områden och i vilka formerdet bör ske.

Sverige har av den Europeiska kommissionen beviljats bidrag för attfinansiera seminariet. Eftersom medel som erhållits från EG enligt prop.1994/95:40 skall bruttoredovisas i den svenska statsbudgeten bör ett nyttanslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:sfinansiering.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Europeiskt seminarium om brottsförebyggande arbete på tilläggs-budget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på1 424 000 kronor.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 3 830 692 000 kronor.

Kostnader för kungörelser i mål och ärenden vid domstol belastar i dagandra huvudtitelns förslagsanslag F 5. Vissa domstolskostnader m.m.,

anslagspost G. Kungörelsekostnader i mål och ärenden. Om en ändring Prop. 1995/96:105görs så att dessa kostnader i stället belastar anslaget D 2. Domstolarnam.m. förbättras domstolsväsendets incitament att effektivisera verksam-heten och att hålla kostnaderna på en låg nivå. Normalbelastningen pånämnda anslagspost under en tolvmånadersperiod är ca 40 000 000kronor. Större delen av belastningen (60 %) sker perioden januari - juni.

Enligt regeringens mening bör kostnader för kungörelser i mål ochärenden fr.o.m. den 1 juli 1996 belasta anslaget D 2. Domstolarna m.m.Till följd av detta bör anslaget för budgetåret 1995/96 tillföras16 000 000 kronor. Samtidigt kommer belastningen på anslaget F 5. Vissadomstolskostnader m.m. att minska med motsvarande belopp.

Enligt begravningslagen (1990:1144) överklagas ett antal ärendetyperfrån länsstyrelse till allmän förvaltningsdomstol. Lagen har lett till ökadekostnader för domstolarna. Enligt regeringens uppfattning bör därför874 000 kronor tillföras anslaget D 2. Domstolarna m.m. Anslagshöjning-en finansieras med en motsvarande besparing på första huvudtitelns anslagB 1. Regeringskansliet m.m. anslagspost 12 Civildepartementet.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Domstolarna m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 16 874 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 18 911 000 kronor.

Rättshjälpsmyndighetens system för automatisk databehandling avrättshjälpsärenden fungerar inte på ett godtagbart sätt. Bristerna har bl.a.medfört att faktureringen blivit försenad, att avstämning ej kunnat ske påett tillfredsställande sätt gentemot redovisningen i övrigt samt attmöjligheten att hämta in statistiska uppgifter från systemet försvårats.

För att undvika en situation där Rättshjälpsmyndigheten inte klarar avatt slutföra de ärenden som påbörjats måste systemet förbättras. För attuppnå detta krävs bl.a. relativt omfattande konsultinsatser. Eftersommyndighetens ekonomiska situation är ansträngd är regeringens be-dömning att Rättshjälpsmyndigheten behöver en engångsvis anslagshöj-ning med 1 500 000 kronor. Anslagshöjningen kommer att finansierasmed en motsvarande besparing på anslaget D 1. Domstolsverket förbudgetåret 1995/96.

Prop. 1995/96:105

Regeringen föreslår att riksdagen

till Rättshjälpsmyndigheten på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 500 000 kronor.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande budgetår.

Regeringen gav i ett beslut den 30 juni 1994 Domstolsverket i uppdragatt vidta åtgärder för att avveckla verksamheten vid den Allmännaadvokatbyrån i Sundsvall.

Avvecklingen kommer att slutföras under innevarande budgetår ochDomstolsverket beräknar kostnaderna för avvecklingen till ca 5 800 000kronor. Den helt dominerande delen av kostnaderna avser den samladeförlusten till följd av verksamheten vid byrån. En mindre del av kost-naderna utgörs av bl.a. kundförluster och slutavskrivning av inventarier.

Domstolsverket har under innevarande budgetår betalat in 17 530 909kronor på inkomsttitel 2811 - övriga inkomster av statens verksamhet. Ca2 000 000 kronor av beloppet hänför sig till överskottet från avvecklingenav den Allmänna advokatbyrån i Kalmar. Resten av beloppet består avden inbetalning av de allmänna advokatbyråernas statskapital som sketti enlighet med regeringsbeslut den 26 oktober 1995.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Allmänna advokatbyråer: Avvecklingskostnader på tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 5 800 000kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 12 281 000 kronor.

Brottsoffermyndigheten bildades den 1 juli 1994 genom att Brottsskade-nämnden omorganiserades. I samband därmed utlokaliserades myndig-heten från Stockholm till Umeå. Överflyttningen av verksamheten skeddesuccessivt under förra budgetåret och är i helhet lokaliserad till Umeåsedan den 1 juli 1995.

Brottsoffermyndigheten har till uppgift att främja brottsoffrensrättigheter samt bevaka deras behov och intressen. Myndigheten skall

särskilt pröva ärenden om brottsskadeersättning och ärenden om bidrag Prop. 1995/96:105från brottsofferfonden.

Ett ADB-system för hantering av brottsskadeärendena är sedan någraår under utveckling. Systemet fungerar inte tillfredsställande, vilket bl.a.beror på att det inte är dimensionerat för Brottsoffermyndighetens nuva-rande arbetsuppgifter. Såväl arbetsuppgifter som ärendevolymen har ökatsedan systemet upphandlades. Dessutom finns det vissa uppgifter som idag inte omfattas av ärendehanteringssystemets rutiner, bl.a. utbetalningarav brottsskadeersättningar.

Budgetåret 1994/95 inkom det drygt 4 200 brottsskadeärenden ochutbetalades brottsskadeersättningar för drygt 42 200 000 kronor. Enförutsättning för att verksamheten skall fungera effektivt och rationellt ärett väl dimensionerat och tillförlitligt ADB-system.

Regeringens bedömning är att den nödvändiga satsningen på en ut-veckling av och utbildning kring datasystemet inte ryms inom ramen förtillgängliga medel. Regeringen anser mot bakgrund av detta att Brotts-offermyndigheten bör tillföras 1 500 000 kronor i engångsanvisning.Dessa medel kommer att finansieras med en motsvarande besparing påanslaget E 2. Kriminalvården för budgetåret 1995/96.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 500 000kronor.

Prop. 1995/96:105

Regeringen anmälde i prop 1994/95:100, bil. 5, s. 99 sin avsikt attupphäva Försvarsmaktens dispens från att tillämpa anslagsförordningen(1992:760) för merparten av materielanskaffningen vad avser avräkningav förskott. Dispensen har inneburit att Försvarsmakten haft rätt attanslagsavräkna förskott, dvs. förskotten har varit budgeterade inomanslaget. Den räntekostnad detta medför har ej framkommit inomtotalförsvarets utgiftsram. Om förskott istället lånefinansieras synliggörsde räntekostnader som dessa medför på ett bättre sätt än i dagsläget.

Regeringen gav Försvarsmakten, Försvarets materielverk samt Riks-revisionsverket i uppdrag att redovisa konsekvenser vid ett upphävandeav dispensen från anslagsförordningen vid Försvarsmakten. Härvidframkom att förskott därmed ej kan anslagsavräknas utan förskottavräknas mot anslag först vid leverans av den beställda materielen tillFörsvarsmakten.

Upphävandet av undantaget från anslagsförordningen och lånefinansie-ring av förskott synliggör de räntekostnader för staten som följer av attFörsvarets materielverk lämnar förskott till försvarsindustrin.

Regeringen gör den bedömningen att ansvarsförhållanden skall vidupphävandet av undantaget vara sådana att Försvarets materielverkframgent ansvarar för lånefinansiering av förskotten och betalningar avräntekostnader och amorteringar till Riksgäldskontoret. Försvarsmaktenå sin sida ansvarar för att betalning av överenskomna räntekostnader ochamorteringar sker till Försvarets materielverk i samband med leverans avkrigsmateriel till Försvarsmakten.

För att kunna lånefinansiera förskotten intill dess leverans sker behöverFörsvarets materielverk ha en särskild kredit, med kreditgräns på 18 000mkr, hos Riksgäldskontoret. Denna kredit ersätter de tidigare anslags-finansierade förskotten genom att Försvarsmaktens anslag Al reducerasengångsvis med belopp motsvarande de utestående förskotten.

Genom en justering av anslaget A 1 kompenseras Försvarsmakten förde tillkommande räntekostnaderna som följer av att de vid omläggnings-tillfället utestående förskotten istället lånefinansieras. Justeringen påverkardock inte statsbudgetens utfall då Riksgäldskontoret erhåller motsvarandemedel som ränteintäkt.

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godtar den förändring som föreslagits.

2. beviljar att de tidigare anslagsfinansierade förskotten ersätts med enkredit och att Försvarsmaktens anslag Al reduceras engångsvis medbelopp motsvarande de utestående förskotten.

Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:92, bet. 1995/96:TU12, rskr.1995/96:108) att ansvaret för trafikledning och banfördelning på statensspåranläggningar fr.o.m. den 1 juli 1996 skall överföras från Statensjärnvägar (SJ) till en självständig enhet inom Banverket. Denna enhetsverksamhet benämns här Tågledningen. Medel for tågledningen skallanvisas via anslag och finansieras med höjda banavgifter.

De årliga kostnaderna för tågledningen beräknas uppgå till 450 miljonerkronor. För det innevarande budgetåret föreslår regeringen att verksam-heten tilldelas medel i ett nytt anslag med benämningen Tågledningen.

Regeringen anser att SJ fr.o.m. den 1 juli 1996 skall upplåta lokaler förtågledningen på icke kommersiella villkor till en kostnad som motsvarardriften av lokalerna i enlighet med de principer för upplåtelse av lokalersom tillämpas mellan SJ och Banverket. Regeringen anser vidare attansvaret för livräntor och personskadeersättningar skall för berördpersonal regleras mellan Banverket och SJ på samma sätt som skettfr.o.m. år 1994 för den personal inom Banverket som tidigare varitanställd inom SJ:s banavdelning.

Avtalet mellan Förhandlaren för statens köp av persontrafik på järnvägoch SJ för perioden fr.o.m. den 10 juni 1996 t.o.m. den 31 december1997, innebär att SJ erhåller en ersättning för främst trafikledningskost-nader på länsjämvägar uppgående till 94 miljoner kronor. Regeringenanser att denna ersättning till SJ skall upphöra i samband med attBanverket fr.o.m. den 1 juli 1996 övertar ansvaret för alla kostnader somär förknippade med trafikledning och banfördelning. Regeringen anservidare att den ersättning som Banverket betalar till SJ för trafiklednings-kostnader i samband med banarbeten skall upphöra fr.o.m. den 1 juli1996.

För att erhålla en neutral finansieringslösning bör höjningen avbanavgifterna uppgå till de totala kostnaderna för tågledning minskat medden indragna ersättning till SJ som avser trafikledningskostnader pålänsjämvägar. Regeringen avser att uppdra åt Banverket att föreslå hurbanavgifterna bör anpassas till riksdagens beslut (prop. 1995/96:92, bet.1995/96:TU 12, rskr. 1995/96:108) om Nya förutsättningar för järnvägstra-fiken.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Tågledningen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 under sjätte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 225 000 000kronor.

Prop. 1995/96:105

Något anslag for dessa ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande budgetår.

Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan M/S Estonia sydvästom finska Utö. Fartyget förde estnisk flagg. Regeringen uppdrog den28 september 1994 åt Statens haverikommission (SHK) att biträda iutredningsarbetet med anledning av förlisningen. Regeringen har den15 december 1994 beslutat att M/S Estonia inte skall bärgas och att någraåtgärder för att ta upp de omkomna inte skall vidtas. Platsen där fartygetförliste skall betraktas som en gravplats. För att säkerställa att gravfridenrespekteras skall fartyget täckas över och särskilda åtgärder vidtas isamarbete med de estniska och finländska regeringarna för att skyddagravplatsen rättsligt.

Regeringen har den 2 mars 1995 uppdragit åt Sjöfartsverket att låtagenomföra en övertäckning av M/S Estonia. Detta arbete beräknas kunnapåbörjas under våren 1996.

Riksdagen beslutade den 8 juni 1995 i en särskild lag om bestämmelsertill skydd för gravfriden i vraket efter M/S Estonia och i ett anslutandeområde i Östersjön (SFS 1995:732).

Till följd av de extraordinära kostnaderna som uppstod i samband medförlisningen anvisades på tilläggsbudget ett förslagsanslag om 1 000kronor för budgetåret 1994/95. Vad beträffar SHK:s utredningskostnaderuppgick dessa till ca 2 740 000 kronor.

För innevarande budgetår beräknas SHK:s kostnader för deltagande iutredningsarbetet till 3 940 000 kronor. Utredningsarbetet beräknas varaslutfört under våren 1996.

Kostnaderna som uppkommit eller som kommer att uppkomma till följdav regeringens ställningstaganden och de åtgärder som Sjöfartsverketvidtagit för att bevaka att lagen om gravfrid respekteras, är i huvudsakextraordinära och ryms inte inom befintliga anslag på statsbudgeten förinnevarande budgetår. Ett förslagsanslag om 1 000 kronor bör därföranvisas för dessa kostnader. Vidare bör ett anslag om 3 940 000 kronoranvisas för SHK:s utredningskostnader med anledning av M/S Estoniasförlisning.

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Vissa kostnader till följd av M/S Estonias förlisning påtilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjättehuvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor,

2. till Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning påtilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjättehuvudtiteln anvisar ett anslag på 3 940 000 kronor.

10 Prop. 1995/96:105

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 150 463 000 kronor.

Inom ramen för det internationella samarbetet på banktillsynsområdetingår Sverige i den s.k. GlO-gruppen inom Bank of InternationalSettlement (BIS). BIS är en internationell sammanslutning av central-banker och banktillsynsmyndigheter.

Sverige accepterade, efter en formell förfrågan från BIS hösten 1994,att vara värdland för 1996 års International Conference of BankingSupervisors (ICBS). Vartannat år anordnas denna konferens för till-synsmyndigheter i närmare 150 länder. Till skillnad från övriga G10-länder har Sverige ännu inte varit värdland för konferensen.

Avsikten är att Finansinspektionen med visst biträde av Riksbankenskall arrangera ICBS-konferensen 1996 i Sverige. Den totala kostnadenför att arrangera konferensen har regeringen, i likhet med inspektionen,beräknat till ca 5 000 000 kronor. Enligt en överenskommelse som träffatsmellan inspektionen och Riksbanken skall banken bestrida kostnadermotsvarande ca 1 500 000 kronor för konferensen. För att täckaåterstående medelsbehov föreslår regeringen att inspektionen anvisas ettengångsbelopp på 2 800 000 kronor. Resterande medel får belasta redantilldelat anslag. Härigenom torde inte, enligt regeringens uppfattning,resurserna för inspektionens reguljära tillsynsverksamhet påverkas i alltförhög utsträckning.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Finansinspektionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-getåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 800 000 kronor.

I prop. 1991/92:125 bil. 5 hemställde regeringen att riksdagen till Bidragtill centralt utvecklingsarbete avseende metoder och system för att jämföraarbeten av lika värde skulle anvisa ett reservationsanslag på 40 445 000kronor. Bakgrunden till detta var att parterna dels enligt avtal om slutligreglering enligt RALS 1989-90, dels enligt ett förhandlingsprotokoll med

tillägg till avtalet om slutlig reglering enligt RALS 1989-90, bilaga 1, Prop. 1995/96:105avsatt 40 445 000 kronor för att bestrida kostnader för detpartsgemensamma centrala utvecklingsarbetet syftande till att utvecklametoder och system för att kunna jämföra arbeten av lika värde.

Den 30 juni 1995 fanns det enligt Arbetsgivarverket, som enligtregleringsbrevet disponerar anslaget, 5 255 849 kronor oförbrukat på dettaanslag. Budgetåret 1994/95 var det tredje och sista året efter det budgetårdå anslaget var uppfört på statsbudgeten som regeringen hadedispositionsrätt till anslagsmedlen.

Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer har iförhandlingsprotokoll den 29 mars 1995 bl.a. överenskommit om attöverföra återstående delarna av de här aktuella medlen, 5 255 849kronor, till det partsgemensamma organet Utvecklingsrådet. Parterna pådet statliga avtalsområdet är ense om att rådet, i enlighet med de riktlinjersom parterna närmare skall utarbeta, skall besluta om och finansierasärskilda utvecklingsinsatser m.m. inom bl.a. jämställdhetsområdet.

Eftersom det finns ett behov att disponera anslagsmedlen även efterutgången av budgetåret 1994/95 bör anslaget ånyo föras upp påstatsbudgeten.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till centralt utvecklingsarbete avseende metoder och systemför att jämföra arbeten av lika värde på tilläggsbudget till statsbudgetenför budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 5 256 000 kronor.

I 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 99-103)redogjorde regeringen för utvecklingen av ett internt statligt riskfinans-ieringssystem. Detta system inrättas eftersom vissa större skador inte kanhanteras inom ramen för en myndighets befintliga resurser. Myndig-heterna får möjlighet att ansluta sig till riskfinansieringssystemet somäven omfattar skadeservice, skadereglering och skadekostnadsrapportering.Bestämmelser om detta finns i den förordning om statliga myndighetersriskhantering (1995:1300) som gäller sedan den 1 januari 1996.

Den ekonomiska riskutjämningen kommer att ske centralt genom etträntekonto hos Riksgäldskontoret som disponeras av Kammarkollegiet. Delöpande större skadorna kommer i första hand att finansieras med deutgifter som myndigheterna betalat till Kammarkollegiet och somplacerats på riskutjämningskontot. Vid extremt stora skador kan regering-

en besluta om särskilda medelstillskott. I sådana fall kan sjuttonde Prop. 1995/96:105huvudtitelns förslagsanslag Oförutsedda utgifter användas.

Avsikten är att de skadekostnader som skall belasta riskutjämnings-kontot över tiden skall täckas av de avgifter som myndigheterna harbetalat. Det bör dock finnas möjlighet att jämna ut slumpmässigavariationer i skadekostnaderna. Behovet är störst i riskfinansieringssyste-mets uppbyggnadsskede. Om en större skada skulle inträffa, varskostnader inte kan täckas av dittills inbetalade avgifter, finns möjlighetenatt använda förslagsanslaget Oförutsedda utgifter. En annan möjlighet äratt förse kontot med ett kreditutrymme. Eftersom kostnaderna därigenomkan återföras på myndigheterna är detta alternativ att föredra. Kammar-kollegiet har i en skrivelse till regeringen bedömt att detta kreditutrymmeunder ett inledningsskede bör uppgå till 100 miljoner kronor. Regeringenansluter sig till denna bedömning och föreslår således att riskutjämnings-kontot skall ha ett kreditutrymme som uppgår till detta belopp. Inom dettautrymme bör Kammarkollegiet också ha rätt att ta upp lån i Riks-gäldskontoret. En successiv anpassning förutsätts ske av beloppet i taktmed hur skadekostnaderna utvecklas i förhållande till myndigheternasavgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om ett kreditutrymme i Riks-gäldskontoret på 100 000 000 kronor för det statliga riskfinansierings-systemet.

13 I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett förslagsanslag på 1 644 605 000 kronor.

Under innevarande läsår har anvisats extra statsbidrag på drygt 1,5miljarder kronor under detta anslag för sysselsättningsskapande åtgärderinom gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. Detta motsvarar16 000 platser inom gymnasieskolan och 42 500 platser inom vuxenut-bildningen varav 17 000 platser för tredje året i komvux och 1 500bas årsplatser.

Skolverket redovisar i sin delrapport från oktober 1995 att sammanlagtca 13 000 elevplatser lagts ut i det tredje året i gymnasieskolan ochkomvux. De medel som avdelades för det tredje året kommer, enligtSkolverket, således inte att utnyttjas fullt ut. Därutöver fanns det ca34 000 studerande i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.Efterfrågan på basåret har varit mycket stor. Ansökningarna om basår-splatser uppgår till ca 4 500 helårsplatser och Skolverket har fördelat allade 1 500 platser som det anvisats medel till. De allra flesta studerande äröver 20 år.

Fr.o.m läsåret 1997/98 avses statens konjunkturanpassade satsningar påområdet att förändras. Kommunerna kommer då att få ta ett större ansvarför grundutbildningen inklusive gymnasieutbildningen inom komvux.Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Inom vuxenutbildningen föreslår regeringen att det för höstterminen1996 anvisas medel för motsvarande 35 300 platser i komvux. 3 300 avdessa platser avdelas för yrkesutbildning inom komvux och 4 000 förbasåret. För övriga platser 28 000 gäller samma prioriteringar som hittills,dvs. naturvetenskap, teknik och språk inklusive det s.k. tredje året fördem som endast har en tvåårig gymnasieutbildning. För dessa platser ärkostnaden 22 800 kronor per plats och år.

Kommunerna skall enligt skollagen erbjuda gymnasial vuxenutbildningoch därvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfråganoch behov. Varje kommun skall informera om möjligheterna tillgymnasial vuxenutbildning och verka för att vuxna deltar i sådanutbildning. Den gymnasiala vuxenutbildningen skall motsvara denutbildning ungdomar kan få i gymnasieskolan. Kommunerna har dockgenomfört besparingar på den reguljära komvuxverksamheten, och då,enligt Skolverket, främst i yrkesutbildningen. Enligt regeringensuppfattning finns det anledning att i högre grad än vad nu är falletanvända komvux för grundläggande yrkesutbildning. Vi vill förstärka denyrkesinriktade utbi ldningen inom komvux. Regeringen har därför beräknat

en högre kostnad för 3 300 platser yrkesinriktad komvux. Regeringen Prop. 1995/96:105räknar med att bidraget skall uppgå till 47 700 kronor för en helårsplats.

För hösten 1996 föreslås att antalet platser inom basåret ökas till 4 000platser varav 3 000 är avsedda för vuxna. Kostnaden för varje platsberäknas till 31 500 kronor per år. Stipendiet på 10 000 kronor förfullgjorda studier på basåret inom komvux som infördes under nuvarandeläsår föreslås bibehållas.

Några platser inom gymnasieskolan föreslås inte. Regeringen avser atti budgetpropositionen för budgetåret 1997 återkomma till riksdagen medförslag till medel för vårterminen 1997.

I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.1995/96:25) anmälde regeringen sin avsikt att under mandatperiodeninleda en försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial yrkesut-bildning. Detta försök bör inledas under hösten 1996. I avvaktan påsärskild proposition i detta ärende har medel motsvarande 1 700 platserberäknats under detta anslag. Försöksverksamheten skall fr.o.m. hösten1997 i sin helhet finansieras inom utbildningsdepartementets område.

Förslag avseende ökade kostnader för studiemedel behandlas underanslaget E 4. Studiemedel m.m.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.mpå tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ettförslagsanslag på 511 905 000 kronor.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande år.

Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildningoch kompetensutveckling började sin verksamhet den 1 juli 1995.Delegationen utgör svenskt programkontor för de EU-program inomutbildning och kompetensutveckling som regeringen bestämmer. Förnärvarande handhar programkontoret EU-program dels inom Utbildnings-departementets område (Leonardo och delar av Sokrates), dels inomArbetsmarknadsdepartementets område (Adapt, Employment samtEuropeiska socialfondens Mål 4). De delar av Sokratesprogrammet somberör högskolesektorn ansvarar Högskoleverket för.

Bidrag till verksamheten kommer från flera håll. Programkontoret fårmedel både från EU och, som svensk medfinansiering till administra-tionen av programmen, från åttonde huvudtitelns anslag C 44. Ut-vecklingsverksamhet och internationell samverkan anslagsposten 5.

15 Kostnader för genomförande av EU-program inom utbildning och Prop. 1995/96:105kompetensutveckling m.m. samt första huvudtitelns anslag B 1. Rege-ringskansliet m.m. anslagsposten 9. Arbetsmarknadsdepartementet.

Bidraget från anslaget C 44. utgör medfinansiering av administrationenför programmen Leonardo och Sokrates.

Regeringen föreslår nu att medel för genomförande av utbildnings-programmen Sokrates (delar) och Leonardo anvisas via ett ramanslag föratt ge programkontoret såsom svenskt programkontor samma möjlighetersom andra myndigheter i finansiella hänseenden men också för attunderlätta uppföljning och utvärdering av verksamheten.

För detta budgetår anslogs under anslaget C 44. 5 540 000 kronor förkostnader för genomförande av programmen Sokrates och Leonardo.Dessa medel var beräknade för en 12-månaders period. Extra medelbehöver nu tillföras programkontoret för andra halvåret 1996.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Svenska EU-programkontoretför utbildning och kompetensutvecklingpå tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ettramanslag på 3 460 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett anslag på 3 472 357 000 kronor.

Folkbildningsrådet har till Utbildningsdepartementet inkommit med enrapport om studieförbundens och folkhögskolornas särskilda utbildningsin-satser för arbetslösa budgetåret 1994/95. Folkbildningsrådet konstaterar irapporten att den verksamhet som genomförts i studieförbund och påfolkhögskolor med stöd av det särskilda statsbidraget till arbetsmark-nadsanpassade utbildningar och till extra utbildningsplatser inomfolkhögskolan väl uppfyllt de intentioner och mål som ställts upp.

För läsåret 1995/96 disponerar Folkbildningsrådet 100 kronor försärskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och folk-högskolor samt 439 kronor för att möjliggöra ca 10 000 extra platserinom folkhögskolan.

Folkbildningsrådet har inkommit med en delrapport om studieförbun-dens och folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösaunder budgetåret 1995/96. För studieförbundens verksamhet föreliggerännu inte några statistiska uppgifter beträffande antalet deltagare ochstudiecirklar. För folkhögskolornas del framgår att samtliga medelkommer att tas i anspråk. De extra utbildningsplatserna används i stor

utsträckning till en utökning av antalet studerande på folkhögskolornas Prop. 1995/96:105ordinarie långa kurser. Därutöver genomfors ett stort antal nya kurser somdelvis kommer till stånd genom samarbete med studieförbund, huvud-mannaorganisationer, fackliga organisationer, länsarbetsnämnder ochlokala arbetsförmedlingar. Genom att Folkbildningsrådet prioriterarverksamheter i de fyra invandrartäta kommunerna Stockholm, Göteborg,Malmö och Botkyrka kommer folkhögskolorna att ha ytterligare ca 500kursdeltagare med invandrarbakgrund.

Regeringen bedömer att verksamheterna med arbetsmarknadspolitiskainsatser vid studieförbund och folkhögskolor bör fortsätta även underandra halvåret 1996. De extra platserna inom folkhögskolan bör dockminskas. Regeringen föreslår därför att Folkbildningsrådet erhållerytterligare 50 000 000 kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagdatill studieförbund och folkhögskolor under hösten 1996. Regeringenföreslår även att ytterligare 108 000 000 kronor anvisas för att möjliggöraca 6 000 extra platser inom folkhögskolan under höstterminen 1996.Regeringen avser att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 åter-komma till riksdagen med motsvarande förslag avseende första halvåret1997.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till folkbildningen på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 158 000 000 kronor.

Riksdagen har för budgetåret 1995/96 anvisat medel för vissa särskildaåtgärder under läsåret 1995/96 för att, mot bakgrund av sysselsättnings-läget, erbjuda fler studerande plats i högskolan (prop. 1994/95:100bil. 9 s. 88, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353 samt prop. 1994-/95:139, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353). De särskilda åtgärdernaomfattar generella volymökningar i form av 5 500 platser, huvudsakligeninom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildnings-områdena, ca 1 400 basårsplatser samt en särskild satsning - aspirantut-bildning bestående av varvad utbildning och praktik - som i första handvänder sig till arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Antaletaspirantutbildningsplatser är 1 270. Därutöver omfattar den särskildasatsningen 25 000 platser inom ramen för sommaruniversitet/sommar-högskola vilka omräknat motsvarar ca 4 700 helårsplatser.

I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.1995/96:25 s. 14) anförs att regeringen avser att återkomma med förslag

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 105

gällande omfattning och inriktning av de tillfälliga utbildningssatsningarna Prop. 1995/96:105läsåret 1996/97. Vidare anför regeringen att det på längre sikt inte ärrimligt med konjunkturbetingade satsningar inom utbildningsområdet.

Regeringen anser att de tillfälliga utbildningssatsningarna inom denhögre utbildningen under läsåret 1995/96 bör förlängas att gälla underläsåret 1996/97, med undantag för platserna inom sommaruniversitet/-sommarhögskola. De 25 000 platserna som avser sommaruniversitet/-sommarhögskola och för vilka särskilda medel har anvisats under läsåret1995/96 får även tas i anspråk av universiteten och högskolorna undersommaren 1996. Därför föreslås inga ytterligare medel för detta ändamålför läsåret 1996/97. Eftersom regeringen inte har för avsikt att fortsätt-ningsvis anvisa särskilda medel för sommarkurser blir det en angelägenhetför resp, universitet och högskola att ta ställning till den fortsattaomfattningen av sådan verksamhet inom ramen för det ordinarieutbi ldningsuppdraget.

Basåret i högskolan som nu funnits under några år har inneburit attrekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar kunnatbreddas och att kvinnor i större utsträckning än tidigare sökt till sådanautbildningar. De uppdrag som avser basårsplatser för läsåret 1995/96omfattar totalt ca 2 600 platser varav ca 1 400 inom ramen för desärskilda satsningarna. 1 200 basårsplatser avser sådana platser somriksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil.7,bet. 1992/93:FiU 1, rskr. 1992/93:134 om medel för behörighetsgivandeförutbildning. Preliminära uppgifter avseende sökande och antagna tillbasårsplatsema hösten 1995 visar att merparten av platserna kommer attutnyttjas. Regeringen avser att under hand inhämta universitetens ochhögskolornas uppfattning om möjligheterna att öka antalet basårsplatser.Regeringen föreslår att resurser anvisas för de sista sex månaderna avbudgetåret 1995/96 för 2 600 basårsplatser samt 5 000 platser inom dehumanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena.Om universiteten och högskolorna bedömer att basåret kan ökas utöverdet föreslagna antalet bör antalet platser inom de humanistiska, sam-hällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena reduceras så attantalet basårsplatser kan bli fler.

Det är alltför tidigt att dra några slutsatser vad gäller aspirantut-bildningen för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Det kandock konstateras att tiden för planering av denna utbildning var alltförkort för att den skulle kunna starta i full omfattning vid höstterminensbörjan. Inte minst arbetet med att finna lämpliga praktikplatser för deaktuella studerande var tidskrävande. Enligt uppgifter från de universitetoch högskolor som anordnar aspirantutbildning har kursstarterna därförförsenats. Mycket arbete har lagts ner vid de berörda lärosätena ochregeringen anser därför att det är angeläget att denna försöksverksamhetfår fortsätta även under läsåret 1996/97 innan några slutsatser dras avverksamheten. Medel för 1 200 platser under de sista sex månaderna avbudgetåret 1995/96 bör anvisas och beräknas utifrån antagandet att destuderande genomgår kurser inom olika utbildningsområden. Arbets-

marknadsmyndighetema bör kunna vara behjälpliga när det gäller att Prop. 1995/96:105finna lämpliga praktikplatser.

Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för budgetåret1997 avseende resurser under vårterminen 1997 för de nu föreslagnaplatserna.

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att fördela de medel somföreslås för Övriga utgifter inom grundutbildning i enlighet med deprinciper som redovisats.

Förslag avseende ökade kostnader för studiemedel behandlas underanslaget E 4. Studiemedel m.m.

Regeringen har i propositionen Ett nytt utjämningssystem för kommuneroch landsting, m.m. (prop. 1995/96:64) föreslagit att ett nytt statsbidrags-och utjämningssystem för kommuner och landsting införs år 1996.Förslaget innebär bl.a. att en utjämning av skillnader i strukturellaförhållanden (kostnadsutjämning) görs så att de kommuner eller landstingvars mätbara strukturella förhållanden är sämre än genomsnittet för riketfår ett utjämningsbidrag från staten. Kommuner eller landsting varsmätbara strukturella förhållanden är bättre än genomsnittet för riketbetalar en utjämningsavgift till staten.

En av de faktorer som föreslås ligga till grund för kostnadsutjämningenmellan kommuner och landsting är högskoleutbildning. En konsekvens avförslaget blir att den interkommunala ersättningen mellan kommuner ochlandsting avseende högskoleutbildning upphör. Detta betyder att be-stämmelsen i 5 kap. 3 § högskolelagen (1992:1434) blir obsolet. 1tydlighetens intresse bör paragrafen upphävas.

I 5 kap. 4 § högskolelagen föreskrivs att staten har rätt till ersättningför utbildning av studenter som vid en högskola genomgår sådanutbildning som även anordnas av landsting samt att denna ersättning iprincip skall betalas av det landsting till vilket den kommun, därstudenten är folkbokförd, hör. Paragrafen reglerar endast sjukgymnastut-bildningen vid Lunds universitet och Karolinska institutet. Kostnadsutjäm-ningen mellan landstingen för högskoleutbildning baseras i det nyautjämningssystemet på antalet årsstudieplatser i respektive landsting.Genom att antalet årsstudieplatser för sjukgymnastutbildningen vid Lundsuniversitet och Karolinska institutet beaktas i utjämningssystemet kommerhänsyn att tas till kostnadsskillnader mellan landstingen för högskoleut-bildning oavsett om den bedrivs av staten (då landstinget betalarersättning till staten) eller av landstinget. Som en följd av detta bör 4 §ändras, så att i stället det landsting, i vilket högskolan huvudsakligen ärbelägen, skall betala ersättningen. Om högskolan huvudsakligen ärbelägen i en kommun som inte tillhör något landsting skall ersättningenbetalas av kommunen.

Regeringen har i beslut den 12 april samt den 28 september 1995godkänt avtal om att fyra statliga högskolor - Mitthögskolan, Mälardalens

högskola, Högskolan i Örebro och Högskolan i Halmstad - samtLinköpings universitet skall överta den vårdhögskoleutbildning som förutbedrivits av respektive landsting.

Huvudmannaskapet för de överflyttade vårdhögskoleutbildningarnaövergår från landstingen till staten. Finansieringen är dock även fortsätt-ningsvis landstingskommunal och regleras i de av regeringen godkändaavtalen; utbildningarna genomförs på uppdrag av landstingen.

Den överflyttning som således har skett av vårdhögskoleutbildningarföranleder en ändring i 5 kap. 4 § högskolelagen. Där föreskrivs somnämnt att staten har rätt till ersättning för utbildning av studenter som viden högskola genomgår sådan utbildning som även anordnas av landsting.Uppenbarligen skall denna bestämmelse inte tillämpas i fråga om deöverflyttade utbildningarna; staten ersätts ju enligt avtal för dessautbildningar och skall inte dubbelkompenseras. Genom ett nytt tredjestycke i paragrafen bör det emellertid klargöras att bestämmelsen inte ärtillämplig i fråga om nämnda utbildningar.

Prop. 1995/96:105

I enlighet med det anförda har inom Utbildningsdepartementet upprättatsförslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434). Lagförslagetfinns i bilaga till denna proposition.

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen(1992:1434),

2. godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principerför fördelning av vissa särskilda åtgärder under de sista sex månaderna avbudgetåret 1995/96,

3. till Övriga utgifter inom grundutbildning på tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på173 285 000 kronor.

Riksrevisionsverket (RRV) har i revisionsberättelse avseende budgetåret1993/94 framfört anmärkningar mot att Uppsala universitet tecknat encheckräkningskredit i bank. Av universitetets svar framgår att kreditentecknades för att universitetet skulle erhålla kapital för renovering av enfastighet, som inköps av fondmedel.

Regeringen beslutade mot bakgrund av detta den 12 april 1995 attUppsala universitet skulle redogöra för samtliga krediter som tecknatsutöver vad regeringen medgivit. Dessutom beslutades att en särskild

utredare skulle tillkallas för att se över förvaltningen av donationskapital Prop. 1995/96:105vid universitet och högskolor. Av direktiv (dir. 1995:122) beslutade avregeringen den 31 augusti 1995 framgår att en särskild utredare skallpröva hur statliga regler skall kunna tillämpas för att syftet med fond- ochegendomsförvaltningen skall kunna uppnås utan att principerna för denstatliga styrningen och ekonomiadministrationen åsidosätts. Utredarenskall också lämna förslag till eventuellt behövliga kompletteringar avregelsystemen. Utredaren skall lägga fram förslag till åtgärder som fordrasför de fall där donationsvillkor m.m. är sådana att tillgångarna inte ingåri den statliga förmögenheten utan i stiftelser. Uppdraget skall redovisastill regeringen senast den 15 april 1996.

Uppsala universitet har inkommit med den begärda redogörelsen. Isamband med redogörelsen hemställde universitetet om att i avvaktan påresultatet av utredningen om förvaltning av donationskapital fa fortsättasitt samarbete med redovisade kreditinstitut rörande kreditgivningen.

Enligt gällande regler skall för statliga myndigheter lån tas upp iRiksgäldskontoret. Regeringen har dock beslutat godta att Uppsalauniversitet för donationsförvaltningens del tills vidare fortsätter samarbetetrörande kreditgivningen med redovisade kreditinstitut m.m. i avvaktan påställningstagande med anledning av resultatet av utredningen omförvaltningen av donationskapital vid universitet och högskolor. Godta-gandet skedde mot bakgrund av att en omedelbar avveckling av krediternakunde vara mycket kostsam och att donationsegendomens status inte ärklarlagd innan utredningen presenterat sitt resultat. Godtagandet avserendast de krediter som universitetet redovisat, intill ett sammanlagt beloppom 140 000 000 kronor. Det krävs också att krediterna - såvitt gällerräntor och amorteringar samt möjligheter att ställa erforderliga säkerheter- är inom ramen för donationsförvaltningens ekonomi. Dessutomförutsätts att för de krediter som ännu inte hunnit avtalats skall enomläggning till lån i Riksgäldskontoret vara möjlig.

Regeringen har avräknat det nämnda beloppet mot det låneutrymme iRiksgäldskontoret som beräknats för Utbildningsdepartementet (prop.1994/95:100 bil. 1, bet. 1994/95:FiU 10, rskr. 1993/94:132).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan när resultatet avutredningsarbetet är känt.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanlag på 78 799 000 kronor.

I regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 avseende anslag till nationellaoch internationella forskningsresurser görs under anslaget D 22. Medel fördyrbar vetenskaplig utrustning en besparing om 1 000 000 kronor. Dettabelopp är avsett att tillföras anslagsposten 1. Bidrag till Vetenskapsakade-

mien på anslaget D 21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Åtgärderna Prop. 1995/96:105avser att korrigera en felaktig beräkning som gjordes i samband medbudgetarbetet infor budgetpropositionen 1994/95:100.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa bidrag till forskningsverksamhet på tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på1 000 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ettramanslag på 265 622 000 kronor (prop. 1994/95:100, bil. 9, bet.1994/95 :SfU 12, rskr. 1994/95:278). Från anslaget bekostas löne- ochövriga förvaltningskostnader m.m.

Statsmakterna har beslutat om väsentliga förändringar på högskoleom-rådet och studiestödsområdet som träder i kraft under budgetåret 1995/96.Förändringarna avser framförallt väsentligt ökade satsningar på utbildningoch studiestöd med hänsyn till arbetsmarknadsläget. Detta har inneburitett ökat krav på studiestödsverksamheten som Centrala studiestödsnämn-den (CSN) inte förutsåg i sin anslagsframställning förbudgetåret 1995/96.De beslutade utbildningssatsningarna har resulterat i täta regeländringaroch stora volymökningar. Ökad komplexitet i regelverket har medförtstörre krav på individuell information och rådgivning.

Enligt regeringens uppfattning bör CSN för att kunna fullgöra sinauppgifter få en tillfällig medelsförstärkning med anledning av vad somredovisats ovan. Regeringen förordar därför att ytterligare 30 000 000kronor ställs till CSN:s förfogande för studiemedelsadministration förbudgetåret 1995/96.

En sådan anslagshöjning föreslås finansieras genom en omfördelningfrån det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppfördareservationsanslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet ochhögskolor m.m., anslagsposten 17. Till regeringens disposition.

Övrigt

En person kan enligt studiestödslagen (1973:349) få korttidsstudiestöd ochintematbidrag för ett maximalt antal timmar eller dagar per budgetår.Före omläggningen av budgetåret sammanföll detta med läsåret. Maximig-ränserna för korttidsstudiestöd och intematbidrag bör även i fortsättningen

gälla per läsår. Regeringen föreslår därför att ändringar i 5 kap. 3 § och Prop. 1995/96:1056 kap. 3 § studiestödslagen görs så att korttidsstudiestöd och intemat-bidrag får lämnas för ett maximalt antal timmar eller dagar från och medden 1 juli ett visst år till och med den 30 juni påföljande år.

I enlighet med det anförda har inom Utbildningsdepartementet upprättatsförslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349). Lagförslagetfinns i bilaga till denna proposition.

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen(1973:349),

2. bemyndigar regeringen att omfördela 30 000 000 kronor frånreservationsanslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet ochhögskolor m.m. under åttonde huvudtiteln till ramanslaget E 1. Centralastudiestödsnämnden m.m. under samma huvudtitel,

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett förslagsanslag på 2 784 333 000 kronor

Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunalaskolväsendet m.m. föreslås medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärdermotsvarande 1 000 platser i basår för elever under 20 år. Kostnaderna förstudiehjälp för dessa studerande beräknas uppgå till 2 880 000 kronor.Kostnader för stipendierna till basåret skall också belasta detta anslag.Eftersom stipendierna utdelas efter genomgången utbildning återkommerdock regeringen med medel till stipendierna samt studiehjälp till platserunder våren 1997 i budgetpropositionen.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 880 000 kronor.

23 Prop. 1995/96:105

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett förslagsanslag på 11 023 125 000 kronor.

Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunalaskolväsendet m.m. föreslås medel till bl.a. platser i komvux och kvalifice-rad eftergymnasial yrkesutbildning för höstterminen 1996. Vidare föreslåsunder anslaget B 1. Bidrag till folkbildningen medel för platser ifolkhögskolan för höstterminen 1996. Resurser till studiemedel böranvisas till 14 000 platser i komvux, 1 650 platser i yrkesutbildning ikomvux, 3 000 basårsplatser i komvux samt 3 000 platser i folkhögskolanför höstterminen 1996. Därutöver bör det beräknas studiemedel för 1 700platser i kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Studiemedelmotsvarande dessa platser beräknas till 207 815 000 kronor. Regeringenavser att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 återkomma tillriksdagen med motsvarande förslag avseende första halvåret 1997.

Under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning föreslåsmedel för tillfälliga utbildningssatsningar inom den högre utbildningen.Satsningarna avser totalt 8 800 platser och kostnaderna för studiemedelför de studerande beräknas till 78 320 000 kronor.

Totalt beräknas således kostnaderna för studiemedel för de särskildasatsningarna under hösten 1996 uppgå till 286 135 000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 286 135 000 kronor

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanslag på 3 484 600 000 kronor

Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunalaskolväsendet m.m. föreslår regeringen medel till platser i bl.a. komvux förhöstterminen 1996. Vidare föreslås under anslaget B 1. Bidrag tillfolkbildningen medel för platser i folkhögskolan för höstterminen 1996.Eftersom färre studerande har valt att studera med särskilt vuxenstudiestödför arbetslösa (svuxa) föreslår regeringen att det för svuxa anslås medeltill motsvarande ytterligare 14 000 platser i gymnasial komvux samt1 650 platser i yrkesutbildning inom komvux. Därutöver bör 3 000 platseri folkhögskolan för höstterminen 1996 också beräknas med svuxa.Resurser för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) motsvarandedessa platser beräknas till 475 575 000 kronor avseende hösten 1996.Regeringen avser att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 åter-

komma till riksdagen med motsvarande förslag avseende första halvåret Prop. 1995/96:1051997.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 475 575 000 kronor.

25 I statsbudgeten för detta budgetår finns för ändamålet uppfört ett för-slagsanslag på 691 000 kronor.

Regeringen gjorde i prop. 1994/95:100 bil.10 bedömningen att tillsynav kvalitetsdeklarationer av prydnadsväxtfrö inte kräver statens med-verkan. Medel för denna verksamhet drogs därför in. Statens utsädeskon-troll hade tidigare redovisat att det är svårt att avgiftsbelägga verksam-heten.

Emellertid finns det ett EG-direktiv på området som förutsätter statensmedverkan (rådets direktiv 91/682/EEG om saluforing av prydnadsväxteroch förökningsmaterial av prydnadsväxter).

Regeringen anser därför att 485 000 kronor bör tillföras ifrågavarandeanslag för budgetåret 1995/96 för att möjliggöra för Utsädeskontrollen attkontrollera utsäde av prydnadsväxter i enlighet med EG-direktivet.Finansiering sker inom ramen for Jordbruksdepartementets verksam-hetsområde.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Statens utsädeskontroll på tilläggsbudget till statsbud-geten för budgetåret 1995/96 anvisar ett forslaganslag på 485 000 kronor.

26 I budgetpropositionen för 1995/96 reserverades medel för vissa till-kommande utgiftsbehov i myndigheternas förvaltningskostnader för attdessa skulle kunna fullgöra Sveriges åtaganden gentemot EU. Dettafinansierades genom att återlägga en mindre del av den i budgetproposi-tionen föreslagna 11-procentiga besparingen på myndigheternas förvalt-ningsanslag. 1 vårens kompletteringsproposition föreslog regeringen hurmerparten av dessa medel skulle fördelas. Det stod emellertid klart attytterligare erfarenhet från EU-medlemskapet skulle krävas för att bedömavissa politikområden. Regeringen föreslår därför nu vissa ramhöjningarför Arbetsmarknadsverket och Glesbygdsverket.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 5 498 111 000 kronor.

Enligt regeringsbeslut den 8 juni 1995 är Arbetsmarknadsverket (AMV)ansvarigt för samordning av insatserna inom den Europeiska Socialfon-dens mål 3. Enligt regeringsbeslut den 21 juni 1995 ansvarar AMVdessutom för alla utbetalningar avseende Europeiska Socialfonden.

Detta ansvar innebär tillkommande arbetsuppgifter för AMV, somekonomi-administration, samordning, information och uppföljning avinsatserna. Vissa av dessa arbetsuppgifter kan finansieras till en del avmedel från Socialfonden, dock krävs genomgående en nationell med-finansiering.

Regeringen bedömer att med anledning av dessa tillkommande arbets-uppgifter bör AMS från den 1 januari 1996 tillföras 10 miljoner kronorytterligare i förvaltningsmedel.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 000 000kronor.

27 Prop. 1995/96:105

Glesbygdsverket har till uppgift att stödja utvecklingen för och lämnaförslag till förbättringar med avseende på glesbygds- och landsbygdsbe-folkningens levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkteni skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.

Inom ramen för EU:s strukturfondspolitik får Sverige del av bl.a. olikaåtgärder, som innebär främjande av landsbygdsutveckling. Glesbygd-sverket har under det senaste året aktivt medverkat i framtagande avunderlag för strukturfondsprogram för mål 6, utarbetat förslag tillstrukturfondsprogram för 5b Skärgården samt utarbetat förslag tillprogram for gemenskapsinitiativet LEADER.

Regeringen har beslutat att Glesbygdsverket skall vara sekretariat för defem övervakningskommittéer som skall bildas för mål 5b. Verket skalldessutom vara beslutsorgan för åtgärder inom programmet LEADER ochsekretariat åt övervakningskommittén för detta program. Riksdagen harredan beslutat om vissa medel för detta ändamål (prop. 1994/95:161 s. 59-60, bet. 1994/95:AU13, rskr. 1994/95:425). Ytterligare resurser bör docktilldelas verket för att genomföra de nya uppgifterna. Medelsbehovet fördetta beräknas till 3 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Glesbygdsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 000 000 kronor.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanslag på 27 000 000 kronor.

Invandrarnas sysselsättningssituation har de senaste 15 åren trendmässigtförsämrats och medfört negativa sociala och ekonomiska konsekvenser förbåde individen och samhället i stort. Den höga arbetslösheten blandinvandrare resulterar i utanförskap, marginalisering och risk för etniskakonflikter. För att vända utvecklingen och förhindra etableringen av ettetniskt segregerat samhälle är det nödvändigt att invandrarna i ökadutsträckning får fotfäste på arbetsmarknaden.

Invandrarpolitiska kommittén (Ku 1994:11) har avlämnat ett delbe-tänkande, Arbete till Invandrare (SOU 1995:76), med förslag om attfrämja invandrarnas arbetsmarknadssituation. Invandrarpolitiska kommit-

téns delbetänkande bereds nu inom regeringskansliet och kommer, Prop. 1995/96:105tillsammans med det betänkande som kommittén om arbetsmarknadspolit-kens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (A 1994:01) kommer attpresentera i februari, att vara underlag for de förslag till åtgärder somregeringen kommer att lägga fram i en proposition under 1996.

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige(LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har nyligen i engemensam rekommendation betonat vikten av att förebygga rasdis-kriminering och främlingsfientlighet samt att främja lika möjligheter påarbetsplatsen. Organisationerna ser det som angeläget att skapa ettdemokratiskt, pluralistiskt samhälle som kännetecknas av solidaritet ochrespekt för alla människors värdighet.

En nationell kommitté (C 1994:04) har de senaste två budgetårenbedrivit en ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism inomramen för Europarådets motsvarande arbete. Ungdomskampanjen harunder innevarande budgetår finansierats med 4 175 000 kronor frånanslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet medungdomskampanjen har varit att stärka respekten och förståelsen for ettmångkulturellt samhälle. Utöver ungdomar har företrädare för privatnäringsliv, myndigheter och organisationer medverkat i kampanjen bl.a.genom att öppna sina organisationer för information, dialog samtpotentiella arbetstillfällen. De har därigenom medverkat till att skapa godaförebilder för tolerans och öppenhet i kampen mot främlingsfientlighetoch rasism och i detta syfte gått samman i en opinionsledargrupp underarbetsnamnet Sverige 2000-gruppen.

Opinionsledargruppen har i ett manifest angett att den aktivt vill verkaför en ny och positiv samhällsanda genom att, i samverkan med arbets-tagarnas representanter, stärka insikten hos såväl medlemmarnas anställdasom i samhället i stort om det betydande värde som ligger i att bejaka ochta tillvara Sverige som en mångkulturell nation. Målet är bl.a. att stödjaoch uppmuntra att nya vägar prövas för att öka antalet yngre anställda ochbland dessa en representativ andel med invandrarbakgrund. Sverige2000-gruppen avser att bilda ett institut och fortsätta med sin verksamhetäven efter det att ungdomskampanjen avslutats 25-26 november 1995.Institutets främsta uppgifter kommer att bli opinionsbildning, faktainsam-ling och kunskapsförmedling i frågor som rör mångkulturell kompetens.Avsikten är att verka utifrån en liten organisatorisk bas som huvud-sakligen finansieras med medlemsavgifter. En strävan är att successivt ökaantalet medlemmar. Samverkan för ömsesidig nytta har inletts medInstitutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Det gemensamma intresset liggeri att det finns en tydlig kvalitetsaspekt i att bättre utnyttja den mång-kulturella kompetensen i Sverige.

Regeringen välkomnar de initiativ som tagits av företag, myndigheteroch organisationer för att främja invandrarnas situation på arbetsmarkna-den och motverka främlingsfientlighet och rasism. Vad som nu ärangeläget är att initiativen får praktiskt genomslag och reellt påverkarinvandrarnas integration på arbetsmarknaden. Regeringen förutsätter attden gemensamma rekommendationen från SAF, LO och TCO att

förebygga diskriminering och främlingsfientlighet samt att främja lika Prop. 1995/96:105möjligheter på arbetsplatsen kommer att leda till åtgärder från parternapå det lokala planet.

Regeringen ser mycket positivt på det frivilliga initiativet att inrätta ettinstitut som arbetar med att ta tillvara landets mångkulturella resurser påarbetsmarknaden. För näringslivet har detta betydelse bl.a. för att stärkakonkurrenskraften såväl internationellt som på hemmamarknaden.Institutet bör därför utvecklas och bygga på den drivkraft som finns i detprivata näringslivet. Även många myndigheter torde ha ett eget intresseav institutets arbete. Staten bör också medverka och ekonomiskt stödjainstitutet för att markera dess legitimitet och för att positiva erfarenheterfrån institutets arbete och de företag och myndigheter som är medlemmarskall få en bred spridning bland andra företag m.fl. Detta stöd är särskiltviktigt under institutets uppbyggnadsskede. Statens ekonomiska bidrag bördock vara av den storleken att institutet inte blir beroende av detta för sindrift och utveckling.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att högst 2 000 000 kronor av medlen under anslagetÅtgärder mot främlingsfientlighet och rasism får användas för att stödjasyftet att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i arbetslivet.

30 Flertalet av förslagen inom Kulturdepartementets område härrör frånvariationer i betalningsflöden under det förlängda budgetåret, vilkaregeringen inte hade full kännedom om när budgetpropositionenbeslutades. Förslagen, som enbart är en tillfällig justering, medför såledesingen ökad belastning på statsbudgeten under mandatperioden.

I budgetpropositionen för 1995/96 reserverades medel för vissakommande utgiftsbehov i myndigheternas förvaltningskostnader för attdessa skulle kunna fullgöra Sveriges åtaganden gentemot EU. Dettafinansierades genom att återlägga en mindre del av den i budgetproposi-tionen föreslagna besparing på 11 procent på myndigheternas för-valtningsanslag. I vårens kompletteringsproposition föreslog regeringenhur merparten av dessa medel skulle fördelas. Det stod emellertid klart attytterligare erfarenhet från EU-medlemskapet skulle krävas for att bedömavissa politikområden. Regeringen föreslår därför nu vissa ökningar avanslagen till Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns for detta ändamål uppförtett ramanslag på 328 926 000 kronor.

Stockholms stadsarkiv har som uppgift att fungera som landsarkiv forregionala och lokala statliga myndigheter inom hela Stockholms län.Ersättningen till Stockholms stadsarkiv regleras genom ett avtal mellansvenska staten och Stockholms kommun. För närvarande uppgårersättningen till 6 266 000 kronor per år och skall enligt avtalet betalasut den 1 augusti. Således uppstår utbetalningar for två år under budgetåret1995/96. I budgetförslaget för innevarande budgetår har anslaget tillRiksarkivet ökats med ersättningen för ett och ett halvt år. För attRiksarkivet skall kunna fullfölja avtalet när det gäller den ersättning somskall betalas ut den 1 augusti 1996 föreslår regeringen därför att3 133 000 kronor anvisas för detta ändamål.

Sveriges medlemskap i EU innebär för vissa myndigheter ett aktivtdeltagande i arbetet inom EU. För de ökade kostnader för resor m.m. somuppstår med anledning härav föreslår regeringen att Riksarkivet anvisas165 000 kronor.

Regeringen föreslår att Riksarkivet anvisas sammanlagt 3 298 000kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

31 Prop. 1995/96:105

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet på tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 298 000kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförtsett ramanslag på 655 818 000 kronor, varav för Statens musiksamlingar41 588 000 kronor.

Statens musiksamlingar har sagts upp från de lokaler som byggdes förmusikbiblioteket på 1870-talet. Regeringen medgav av denna anledningden 31 augusti 1995 att Statens musiksamlingar fick teckna hyresavtalfr.o.m. den 1 mars 1996 för en period på tio år avseende arkiv och kontorför musikbiblioteket på Torsgatan 21 i Stockholm. Hyresökningen för denya lokalerna är 740 000 kronor per år. Hyresökningen för tiden den1 mars - 31 december 1996 är 616 000 kronor, varav Statens musiksam-lingar finansierar 154 000 kronor. Regeringen föreslår att återstoden avbeloppet, 462 000 kronor, anvisas på tilläggsbudget för innevarandebudgetår.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala museer: Myndigheter på tilläggsbudget till statsbudgetenför budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 462 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett obetecknat anslag på 180 068 000 kronor, varav för StiftelsenTekniska museet 53 948 000 kronor.

Vid Tekniska museet finns en personlig anställning som kontorist.Kostnaderna för den personliga anställningen har tidigare belastat detunder sjunde huvudtiteln Finansdepartementet uppförda anslaget Täckningav merkostnader för löner och pensioner m.m. Då anslaget upphört fr.o.m.innevarande budgetår skall kostnaderna i stället ingå i Tekniska museetsanslag. Regeringen föreslår att anslaget till Tekniska museet ökas med398 000 kronor för budgetåret 1995/96 för den personliga anställningen.

32 Prop. 1995/96:105

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala museer: Stiftelser på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 398 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförtsett ramanslag på 193 919 000 kronor.

Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att insatser för landskapsvårdi fortsättningen kommer att ske inom ramen för EU:s program förmiljöersättningar till jordbruket under nionde huvudtiteln (Jordbruks-departementet). Kostnader för administration m.m. ingår inte i de medelsom beräknats för det nya miljöersättningsprogrammet utan skall betalasav medlemsländerna själva. Genom programmet kommer insatserna förlandskapsvårdande åtgärder m.m. att bli mera omfattande än i dag. Medanledning härav bör Riksantikvarieämbetet anvisas 3 200 000 kronor förde kostnader som är förknippade med ämbetets arbetsuppgifter inomramen för miljöersättningsprogrammet.

Vidare innebär medlemskapet att ärenden om export och återlämnandeav kulturföremål mellan EU-ländema skall handläggas av svenskamyndigheter. För Riksantikvarieämbetets ökade kostnader för ärende-handläggning m.m. bör anvisas 500 000 kronor.

Slutligen innebär medlemskapet ett aktivt deltagande för vissamyndigheter i arbetet inom EU, vilket innebär ökade kostnader för resorm.m. Riksantikvarieämbetet bör anvisas 165 000 kronor för detta.

Regeringen föreslår således att Riksantikvarieämbetet anvisas samman-lagt 3 865 000 kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksantikvarieämbetet på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 865 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för ändamålet Kulturmiljö-vård uppfört ett förslagsanslag på 112 406 000 kronor och för ändamålet

3 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 105

33 Kulturstöd vid ombyggnad m.m. ett förslagsanslag på 240 000 000 Prop. 1995/96:105kronor.

Från anslaget B 15. Kulturmiljövård utgår bidrag enligt förordningen(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Medel får även utgå till vårdoch underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Frågor om bidrag prövas avRiksantikvarieämbetet eller, efter Riksantikvarieämbetets bemyndigande,av länsstyrelsen. Från anslaget utgår också ersättning enligt 2 kap. 7, 8,14-16 §§ samt 3 kap. 10 och 12 §§ lagen (1988:950) om kulturminnenm.m. Under budgetåret 1995/96 får bidrag och andra åtgärder förbyggnadsvård samt fomminnes- och kulturlandskapsvård beslutas inom enram på 112 406 000 kronor.

Från anslaget B 17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m. utgår bidrag tillombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefullbostadsbebyggelse enligt 2 § förordningen (1993:379) om bidrag tillkulturmiljövård.

Under budgetåret 1995/96 får åtgärder beslutas som motiveras avantikvariska skäl inom en ram motsvarande 240 000 000 kronor. Avramen får högst 15 000 000 kronor disponeras för arkeologiska undersök-ningskostnader i samband med bostadsbebyggelse enligt 7 § forordningen(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.

Medlen disponeras även av Boverket för avräkningar i enlighet medförordningen (1983:102) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshusm.m. och förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- ochombyggnad av bostäder.

Riksantikvarieämbetet har hemställt att beslutsramen för anslaget B 17.Kulturstöd vid ombyggnad m.m. får användas för omfördelning tillanslaget B 15. Kulturmiljövård. Detta för att uppnå ett mer effektivtutnyttjande av tillgängliga medel ur kulturhistorisk synpunkt.

Det nya systemet för kulturstöd vid ombyggnad av bostadshus har verkatsedan den 1 juli 1993. Riksantikvarieämbetet har genomfört dendelegering av beslut om stödet till länsstyrelserna som var avsedd.

Lågkonjunkturen innebär att bostadsbyggandet för närvarande har enexceptionellt låg omfattning. Därför är efterfrågan på kulturstöd vidbostadsombyggnad också låg. Däremot är efterfrågan på vård ochunderhåll av andra kulturbyggnader under anslaget till kulturmiljövårdfortfarande stor. Detta bidrag begränsas dock av en väsentligt mindre ram.Ur kulturhistorisk synpunkt är det angeläget att de befintliga besluts-ramarna utnyttjas effektivt. Regeringen anhåller därför om riksdagensbemyndigande att vid behov få använda beslutsramen under anslaget B17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för beslut om bidrag till bygg-nadsvård under anslaget B 15. Kulturmiljövård.

34 Prop. 1995/96:105

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att vid behov få använda beslutsramen föranslaget Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för beslut om bidrag tillbyggnadsvård under anslaget Kulturmiljövård.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 41 428 000 kronor.

Sveriges medlemskap i EU innebär för vissa myndigheter ett aktivtdeltagande i arbetet inom EU. För de ökade kostnader för resor m.m. somuppstår med anledning härav föreslår regeringen att Statens kulturrådanvisas 170 000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens kulturråd på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 anvisar ett ramanslag på 170 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanslag på 212 012 000 kronor, varav för Svenskapennklubben 225 000 kronor, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum10 307 000 kronor och för Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien3 303 000 kronor.

Svenska PEN-klubben utdelar varje höst ett gäststipendium till flykting-författare. Statens bidrag till detta är 150 000 kronor. I statsbudgeten haranslaget beräknats för endast ett och ett halvt stipendium. För att SvenskaPEN-klubben skall kunna betala ut hela stipendiet under hösten 1996 böranslaget därför öka med 75 000 kronor.

Under anslaget erhåller Stiftelsen Drottningholms teatermuseum bidragför föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatem och vidUlriksdals Slottsteater och Stiftelsen Internationella Vadstena-akademienbidrag för kurs- och föreställningsverksamheten. Då föreställningarna tillväsentlig del äger rum under sommaren, har bidragen i sin helhet betalatsut till stiftelserna den 1 juli varje år. I statsbudgeten har bidraget

beräknats för 1,5 år. För att stiftelserna skall kunna få fullt bidrag även Prop. 1995/96:105för sommaren 1996 bör anslaget öka med 4 537 000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. påtilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ettreservationsanslag på 4 612 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanslag på 81 299 000 kronor.

Till och med budgetåret 1994/95 var medlen uppförda under ettobetecknat anslag. Anslaget fördes upp första gången budgetåret 1982/83.

I prop. 1981/82:100 bil. 12 förordade föredraganden att medel förvisningsersättning skulle anvisas som ett fast anslag och tillföras en fond,kallad Sveriges bildkonstnärsfond. Riksdagen hade inget att erinra mot detanförda och anvisade medel för ändamålet under ett obetecknat anslag.

Någon fondbildning i egentlig mening har dock inte skett och det äroklart huruvida detta var regeringens och riksdagens avsikt. I stället harmedlen på vanligt sätt disponerats genom löpande avräkning mot anslagetvarpå medlen tillförts ett särskilt konto vilket möjliggjort att medlenkunnat överföras mellan budgetåren. Hanteringen av anslagsmedlenöverensstämmer sålunda inte med den anslagskonstruktion som valdes.Behov har emellertid funnits av att reservera medel för utnyttjande underpåföljande budgetår. Riksdagen har därför budgetåret 1995/96 fört uppmedel för ändamålet under ett reservationsanslag.

Konstnärsnämnden har hemställt att ett vid budgetåret 1994/95outnyttjat belopp under anslaget B 5. Visningsersättning åt bild- ochformkonstnärer på 678 000 kronor får disponeras budgetåret 1995/96.Nämnden har anfört att 673 600 kronor fördelats på skilda bidragsmotta-gare genom beslut av Bildkonstnärsfondens styrelse den 21 juni 1995 menatt de beviljade medlen av administrativa skäl inte betalats ut förebudgetårets utgång. Endast 4 337 kronor är ointecknade. Regeringen avseratt fatta beslut om att 678 000 kronor skall återföras till statsbudgeten.För att de konstnärer som genom beslutet den 21 juni 1995 blivittilldelade bidrag skall få del av dessa bör ett reservationsanslag motsva-rande de beslutade bidragen föras upp under förevarande anslag.Regeringens förslag innebär sammantaget ingen ökad belastning på stats-budgeten.

36 Prop. 1995/96:105

Regeringen föreslår att riksdagen

till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer på tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på674 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfortett anslag på 921 010 000 kronor, varav för Operan 401 526 000 kronoroch för Dramatiska teatern 233 992 000 kronor.

Operan och Dramatiska teatern har under hösten ökade kostnader tillföljd av att det största antalet nyproducerade föreställningar sätts upp då.Med anledning härav uppstår för sista halvåret 1996 tidigare inteinräknade kostnadsbelastningar för anslaget på 30 217 000 kronor, varavför Operan 15 214 000 kronor och för Dramatiska teatern 15 003 000kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern påtilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslagpå 30 217 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanslag på 88 884 000 kronor.

Anslaget till fria teater-, dans- och musikgrupper betalas normalt i sinhelhet ut den första juli varje år, då gruppernas behov av medel är störsti början av säsongen. För att kunna säkra de fria gruppernas likviditetäven för den spelsäsong som börjar den 1 juli 1996 bör anslaget öka med23 702 000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. på tilläggsbud-get till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslagpå 23 702 000 kronor.

37 Prop. 1995/96:105

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanslag på 91 020 000 kronor.

För sista halvåret 1996 uppstår till följd av variationer i betalningflödettidigare ej inräknade kostnadsbelastningar för anslaget på 1 230 000kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbud-geten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 230 000kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett reservationsanslag på 90 780 000 kronor, varav för bidrag tillKonstnärsnämndens filmstöd 3 297 000 kronor.

När det gäller bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd uppstår för sistahalvåret 1996 till följd av variationer i betalningflödet tidigare ejinräknade kostnadsbelastningar för anslaget på 45 000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd tillfilmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgetenför budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 45 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett förslagsanslag på 827 000 000 kronor.

Driftsstödet har utgått enligt i huvudsak nuvarande regler sedan år 1990.Sedan dess har priser och kostnader ökat väsentligt. Dessutom hardagspressen fått särskilt stora kostnadsökningar under det senaste året, ochytterligare sådana är att vänta under år 1996. Kostnadsökningarna, somframför allt hänför sig till mycket kraftiga prishöjningar på tidnings-papper, slår särskilt hårt mot lågtäckningstidningama. Mot dennabakgrund och för att kunna bevara mångfalden inom dagspressen anserregeringen att driftsstödet skall höjas.

38 För hög- och medelfrekventa tidningar beräknas driftsstöd genom att en Prop. 1995/96:105tidnings veckovolym multipliceras med en bidragssats. Stödet får dockinte överstiga ett maximibelopp. Regeringen föreslår att dessa bidragssat-ser och maximibelopp höjs med 13 procent. Motsvarande höjning börgöras av stödbeloppen för lågfrekventa dagstidningar med allmäntdriftsstöd och för dagstidningar med begränsat driftsstöd eller driftsstödi särskilt fall. De nya beräkningsgrunderna bör tillämpas första gången förstöd som avser kalenderåret 1996. Med antagande om ett oförändrat antalstödberättigade tidningar kan kostnaderna för driftsstöd till dagspressendärmed beräknas öka med 53 000 000 kronor under innevarande budgetårjämfört med det utfall som annars skulle bli fallet.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen vad gäller deförslag om presstöd som lämnats av Pressutredningen -94 i betänkandetVårt dagliga blad-stöd till svensk dagspress (SOU 1995:37).

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd tilldagspressen,

2. till Driftsstöd till dagspressen på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 000 000 kronor.

39 Prop. 1995/96:105

Våren 1981 träffade den svenska regeringen och den norska regeringenett avtal om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiom-rådena. Som en del i uppgörelsen undertecknade de båda ländernasregeringar ett särskilt protokoll om att upprätta en fond för svenskt-norsktindustriellt samarbete (Svensk-norsk Industrifond). Riksdagen godkändeden träffade överenskommelsen (prop. 1980/81:189, bet. 1980/81:NU65,rskr. 1980/81:427). Sverige har tillfört ett kapital på 200 miljoner kronoroch Norge ett kapital på motsvarande 50 miljoner svenska kronor ienlighet med det nämnda protokollet, vilket gäller i första hand i 20 år,dvs. fram till år 2001. Såvida det inte sägs upp tre år dessförinnan skalldet fortsätta att gälla med tre års uppsägningstid för vardera parten.

Riksdagen har våren 1985 dels godkänt vissa ändringar av villkoren forstöd från fonden, dels utan erinringar tagit del av vad regeringen anförtom att framtida mindre ändringar av stödvillkoren skall kunna beslutas avregeringen utan att höra riksdagen, enligt vad som följer av regerings-formen (prop. 1984/85:204, bet. 1984/85:NU39, rskr. 1984/85:395).

Nuvarande stadgar för fonden gäller från år 1992 enligt ett regerings-avtal från den 19 december 1991, då vissa mindre ändringar beslutadesrörande fondens verksamhet.

Fondens verksamhet består i att med bl.a. villkorslån delfinansierariskfyllda utvecklingsprojekt där minst ett norskt och ett svenskt företagmedverkar. Fonden betalar ut medel huvudsakligen för att finansieraföretag och täcka utgifter för administrationen. Inbetalningarna består avdels räntor på likvida medel, dels inflytande amorteringar, räntor ochroyalties från kundföretagen.

Fonden hade i juni 1995 likvida medel på ca 195 miljoner kronor,varav ca 100 miljoner kronor var avsatt för lån m.m. som ännu inte hadelyfts av företagen. De beslutade lånen kommer inte alltid att utnyttjas,eftersom vissa företag finner annan finansiering eller projekt avbryts. Detkapital som motsvaras av kvarstående finansieringslöften till företag kanfonden inte använda för lån till andra företag. Det disponibla kapitalet äralltså begränsat. Den uppkomna situationen innebär att fonden kanfortsätta sin verksamhet på i stort sett nuvarande nivå endast i ca två årtill. Därefter beräknar fonden att den måste skära ned sin verksamhet,såvida inte ökade resurser tillförs eller någon annan lösning skapas. Detär tveksamt om en starkt begränsad verksamhet skulle kunna motivera attnuvarande kansliresurser bibehålls.

Fonden önskar i första hand få ett tillskott av nytt kapital från de tvåregeringarna. En ansökan om ytterligare sammanlagt 250 miljoner svenskakronor kom in till regeringarna år 1993. Vid överläggningar mellanföreträdare for de två regeringarna har olika sätt att lösa fondens kapitalsi-tuation diskuterats. I första hand söks en lösning som gör att fonden kan

fortsätta verksamheten efter år 1997 på en oförändrad nivå utan att nya Prop. 1995/96:105medel tillskjuts från svensk sida.

Regeringen förordar att staten utfärdar en kreditgaranti for att fondenvid behov skall kunna ta upp lån på marknaden och sålunda fullgöra allasina förpliktelser. Garantin från den svenska staten bör uppgå till högst20 000 000 kronor och gälla under förutsättning att den norska statenlämnar en motsvarande garanti eller ett direkt tillskott av medel på lägstmotsvarande ca 80 000 000 svenska kronor. Fonden beräknas med dessaökade resurser kunna fortsätta sin verksamhet på i stort sett oförändradnivå under ytterligare ca fem år.

En garanti till fonden behöver sannolikt inte leda till kostnader förstaten, eftersom fonden har god soliditet. Vid en finansiell kris bör denkunna realisera sina lånefordringar och andra tillgångar for att i förstahand betala tillbaka lånen med statlig garanti. Eventuella förluster tillföljd av garantin bör belasta sjunde huvudtitelns anslag Riksgäldskontoret:Garantiverksamhet.

Regeringen vill i detta sammanhang för riksdagens kännedom anmälaatt fonden för regeringarna har anmält behov av att i särskilda fall, främstför att skydda en lånefordran, temporärt kunna omvandla en fordran tillaktier i kundföretaget. Det ankommer på regeringen att ta ställning tilldetta förslag.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen förordar om en garanti för lån på högst20 000 000 kronor till Stiftelsen Fonden för svenskt-norskt industrielltsamarbete.

En fortsatt utbyggnad av den svenska infrastrukturen ställer nya krav påfinansieringsmöjligheterna för dessa investeringar. AB Svensk Export-kredit (SEK) bildades av staten och de svenska affärsbankerna år 1962 föratt medverka vid finansiering av svensk export (prop. 1962:125, bet.1962:SU110 och bet. 1962:BaU22, rskr. 1962:272 och 275). SEK ägs tillhälften vardera av de två ägargrupperna. SEK har haft stor betydelse somfinansiär av större svenska exportprojekt. SEK har sedan år 1978 förvaltatdet statsstödda exportkreditsystemet och senare kreditgivningen baseradpå biståndsmedel. SEK har en balansomslutning på ca 100 miljarderkronor och ett eget kapital på ca 4,5 miljarder kronor. Lönsamheten ärgod.

Av utlåningen är drygt två tredjedelar exportkrediter till marknads-mässiga villkor, en sjättedel biståndskrediter och en sjundedel export-krediter med statligt stöd. Ett särskilt program vänder sig till de mindreoch medelstora exportföretagen där SEK tillsammans med Export-

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 105

Rättelse: S. 54 rad 8 Står: 3 Rättat till: 4

kreditnämnden och bankerna förser dessa företag med fördelaktig Prop. 1995/96:105exportfinansiering. SEK har lyckats uppnå mycket goda upplåningsvillkorpå de internationella kapitalmarknaderna. Detta har bl.a. lett till att destatsstödda krediterna ger överskott.

Tidigare i år anmälde regeringen (prop. 1994/95:150 bil. 12, s. 7) attSEK avser förmedla lån från den Europeiska Investeringsbanken (EIB) tillsvenska mindre och medelstora företag, bl.a. via ALMI FöretagspartnerAB och bankerna. Denna samverkan med internationella mellanstatligaorganisationer och institut, bl.a. inom ramen för den europeiska unioneneller med utländska exportkreditinstitut, krävde en ändring av bolagsord-ningen. Den har genomförts. SEK har bl.a. utnyttjat denna nya möjlighetför att i september 1995 sluta ett avtal med den japanska Export- och Im-portbanken (JEXIM) för förmedling av förmånliga japanska krediter tillsvenska företag.

Större utbyggnader av svensk infrastruktur och exportindustri kankomma att kräva ökade finansieringsinsatser. SEK:s styrelse ochbolagsstämma har därför beslutat att det bör skapas möjligheter attutnyttja den upplåningskapacitet och upplåningskompetens som byggtsupp i SEK till långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen iSverige och utvecklingsprojekt inom exportindustrin för att stärka densvenska industrins internationella konkurrenskraft. SEK:s medverkan idetta slag av finansieringar skapar förutsättningar för att främja ut-vecklingen av svenskt näringsliv och tillväxten i ekonomin. SEK:smedverkan kommer att ske på affärsmässig basis och med oförändradriskprofil. Regeringen ser positivt på en sådan förändring av verksam-heten. Enligt SEK:s bolagsordning får den inte ändras utan regeringensgodkännande. Riksdagen bör dock ges möjlighet att ta ställning till fråganinnan regeringen slutligt godkänner ändringen av bolagsordningen.

När SEK bildades år 1962 var inriktningen enbart exportfinansiering.Den nu beslutade ändringen av bolagsordningen innebär en utvidgadverksamhet. Riksdagen föreslås godkänna de förändrade riktlinjerna förverksamheten.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad som anförts om inriktningen av verksamheten vid ABSvensk Exportkredit.

42 Prop. 1995/96:105

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 302 967 000 kronor (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet.1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300 och prop. 1994/95:150 bil. 12, bet.1994 /95:NU28, rskr. 1994/95:445). I budgetpropositionen för 1995/96reserverades medel för vissa tillkommande utgiftsbehov i myndigheternasförvaltningskostnader for att dessa skulle kunna fullgöra Sverigesåtaganden gentemot EU. Detta finansierades genom att återlägga enmindre del av den i budgetpropositionen föreslagna 11-procentigabesparingen på myndigheternas förvaltningsanslag. I vårens komplette-ringsproposition föreslog regeringen hur merparten av dessa medel skullefördelas. Det stod emellertid klart att ytterligare erfarenhet från EU-medlemskapet skulle krävas för att bedöma vissa politikområden.Regeringen föreslår därför nu vissa ramhöjningar för några myndigheter.

En del av medlen på anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsver-ket: Förvaltningskostnader är avsedda att täcka kostnaderna för de insatsersom krävs av NUTEK for hanteringen av återflödet från EU:s strukturfon-der. Vid tidpunkten for dessa propositioner fanns det inte underlag för attgöra en slutlig översyn av systemet och bedömning av behovet avkompletterande resurser. Den komplicerade förhandlingsprocessen omstrukturfondsprogrammen har gjort att det totala behovet först nu äröverblickbart.

NUTEK skall svara för den ekonomiadministrativa samordningen avåterflödet från samtliga fyra strukturfonder och utbetalningar frånregionalfonden. Vidare skall NUTEK vara sekretariat åt sex övervaknings-kommittéer för mål 2 och 6 samt för vissa gemenskapsinitiativ.Regeringen bedömer att ytterligare 4 000 000 kronor behövs for attNUTEK skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader påtilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ettramanslag på 4 000 000 kronor.

43 I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 757 900 000 kronor (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet.1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300).

Merparten av utgifterna inom anslaget utgörs av avtalsbundna bidrag tillden europeiska rymdorganisationen European Space Agency, ESA,avseende långsiktiga utvecklingsprojekt. Utrymme saknas att inom anvisatanslag delta i nya projekt. Två för svenskt vidkommande viktiga projektplaneras för närvarande inom ramen för ESA-samarbetet.

Vid ESA:s ministermöte i oktober 1995 fattades beslut om ett euro-peiskt deltagande i den planerade internationella rymdstationen Alpha.Rymdstationen innebär det största internationella samarbetsprojektetnågonsin. Projektet är en teknisk utmaning och ett första steg för längreexplorativa projekt. Den utgör också modell för framtidens alltmerglobala samarbete på rymdområdet. Projektet leds av USA. Övrigaparterär Ryssland, Japan, Kanada och Europa via ESA.

Målen för projektet är att tillhandahålla rymd- och markinstallationerför utforskande och användning av rymden. Detta innebär att kunnabehärska alla delar i driften av en komplex utpost i rymden inklusivebemannade transporter.

Det europeiska deltagandet i utvecklingen utgörs enligt planerna av des.k. europeiska elementen dvs. en laboratoriemodul och transporttjänsteri form av nästa generation Ariane-raket (Ariane 5) med en transportmodul(ATV). Detta förutsätter också deltagande i de gemensamma driftkost-naderna av stationen från år 2001 och under dess beräknade livstid framtill år 2013 liksom i användning och drift av de europeiska elementen.

Enligt regeringen bör Sverige som medlem i ESA delta i utvecklingenav Europas bidrag till den internationella rymdstationen. Kostnaderna förett svenskt deltagande på nivån 0,4 procent beräknas till 102,5 miljonerkronor under perioden 1996 - 2004 (prisnivå 1995). Deltagandet innebärockså att Sverige ansluter sig till det mellanstatliga avtal som reglerarsamarbetet mellan rymdstationspartema.

ESA och användarorganisationen Eumetsat driver ett gemensamtprogram, Metop, för att utveckla polära vädersatelliter. De polärasatelliterna skall komplettera de redan beslutade geostationära vädersatelli-tema (MSG). De polära satelliterna är av stort intresse för den svenskavädertjänsten eftersom de ger en bättre bild av vädersituationen pånordliga breddgrader än vad de geostationära satelliterna ger. Sverigedeltar i ett förberedande program för Metop sedan år 1993. Regeringenanser att Sverige bör fortsätta att delta i utvecklingen av Metop.Kostnaderna för ett tvåprocentigt deltagande beräknas till 150,8 miljonerkronor för perioden 1996 - 2006 (prisnivå 1995).

Ett svenskt deltagande i projekten ger svensk högteknologisk industrimöjlighet att konkurrera om attraktiva utvecklingsuppdrag och därmed

bibehålla en hög kompetensnivå. Medelsbehovet för de två projekten Prop. 1995/96:105beräknas till sammanlagt 30 000 000 kronor för budgetåret 1995/96.

De avtalsbundna bidragen till ESA debiteras Sverige i utländsk valuta.Dessa utgifter är föremål för årliga pris- och valutajusteringar enligt vissaregler. Kostnaderna för pris- och valutajusteringar för budgetåret 1995/96kan nu beräknas till 32 544 000 kronor.

Anslagshöjningen finansieras genom motsvarande besparing inomNäringsdepartementets verksamhetsområde.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 62 544 000 kronor.

45 I statsbudgeten for innevarande budgetår finns för detta ändamål uppförtett ramanslag på 2 662 173 000 kronor.

I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 reserverades medel förvissa tillkommande utgiftsbehov i myndigheternas förvaltningskostnaderför att dessa skulle kunna fullgöra Sveriges åtaganden gentemot EU.Kostnaderna finansierades genom att återlägga en mindre del av myndig-heternas besparingsbeting. Det stod emellertid klart att ytterligareerfarenhet från EU-medlemskapet skulle komma att krävas för att bedömavissa politikområden. Regeringen föreslår därför nu vissa ramhöjningarför några myndigheter.

Under det första året av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionenhar inom ramen för EU:s regionalpolitik ett omfattande arbete lagts nedpå att ta fram program för de olika målområdena. Programmen, varav cahälften redan har godkänts av EG-kommissionen, kommer att genomförasfram t.o.m. år 1999. För genomförandet av strukturfondsprogrammenkommer länsstyrelserna att spela en viktig roll.

Särskilda beslutsgrupper har inrättats för att inom ramen för ett samlatprogramdokument besluta om stöd från EU:s strukturfonder. Länsstyrelseneller länsstyrelserna i det eller de län där beslutsgruppen verkar skallsvara för sekretariatsfunktionen för beslutsgruppen. Funktionen innebär,förutom betydande beredningsarbete och rapportering, att länsstyrelsernaskall informera om förutsättningarna för att ta del av EU:s strukturfonder.Med anledning av de nya arbetsuppgifter som ålagts de berörda länsstyrel-serna bör 10 000 000 kronor tillföras anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Länsstyrelserna m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 000 000 kronor.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande budgetår.

Fastighetsmäklarnämnden har inrättats i enlighet med den nya fastig-hetsmäklarlagen (1995:400) som antogs av riksdagen den 7 april 1995

(prop. 1994/95:14, bet. 1994/95:LU33, rskr. 1994/95:258). Regeringen har Prop. 1995/96:105den 20 juli 1995 beslutat om fastighetsmäklarförordning (1995:1028) ochförordning (1995:1029) med instruktion för Fastighetsmäklarnämnden.

Lagen och förordningarna trädde i kraft den 1 oktober 1995.

Nämnden skall verka som central myndighet för registrering av ochtillsyn över fastighetsmäklare och skall särskilt inrikta sin verksamhet påatt fastighetsmäklama följer god fastighetsmäklarsed, att informationsprids om vad god fastighetsmäklarsed innebär och att mäklarna har engod utbildning för sin uppgift.

Enligt fastighetsmäklarförordningen gäller att den som vill bli registre-rad som fastighetsmäklare skall ansöka om detta hos nämnden. Förprövning av en ansökan tas avgift ut enligt avgiftsförordningen(1992:191). Den som är registrerad som fastighetsmäklare skall från ochmed kalenderåret efter registreringsåret betala en årlig avgift. Utgångs-punkten är att staten skall få full kostnadstäckning för arbetet medregistrering av och tillsyn över fastighetsmäklare. Inkomsterna förbudgetåret 1995/96 kan uppskattas till 7 725 000 kronor.

Kostnaden för nämndens verksamhet beräknas till 7 200 000 kronor förbudgetåret 1995/96. Regeringen kommer att ange de närmare villkoren föranslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Fastighetsmäklarnämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 200 000 kronor.

47 I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrikanvisats ett reservationsanslag på 19 880 000 kronor för bl.a. sanering ochåterställning av miljöskadade områden.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91: JoU30,rskr. 1990/91:338) skall anslaget användas till genomförandet av ettfemårigt program för sanering och återställning av miljöskadade områden.Statens naturvårdsverks pågående arbete med det femåriga programmetför sanering och återställning av miljöskadade områden löper ut den 30juni 1996.

Genom ett särskilt anslag (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU01,rskr. 1994/95:145, 1994/95:146) på 75 000 000 kronor har bidrag för etttiotal objekt för sanering och återställning beviljats av Naturvårdsverkettill länsstyrelser och kommuner. Totalt omfattade ansökningarna 97 objektpå tillsammans 267 000 000 kronor för åtgärder som bedömts varaangelägna och möjliga att genomföra med kort insatstid.

Naturvårdsverket har i oktober 1995 inkommit till regeringen med enredovisning av förslag till handlingsprogram för den långsiktiga in-riktningen på efiterbehandlingsarbetet och förslag till det fortsatta arbetetmed bl.a. inventeringar och undersökningar.

Med hänvisning till behovet av fortsatta inventeringar, undersökningaroch prioriteringar på nationell nivå som underlag för bedömning av behovav framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet bör anvisasytterligare 3 000 000 kronor på anslag A 6. Sanering och återställning avmiljöskadade områden.

Den nya utgiften kompenseras genom besparingar på andra anslag underfjortonde huvudtiteln.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sanering och återställning av miljöskadade områden påtilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ettreservationsanslag på 3 000 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrikanvisats ett reservationsanslag på 11 965 000 kronor.

48 Inom EU pågår ett arbete for att harmonisera medlemsstaternas regler Prop. 1995/96:105för godkännande av växtskyddsmedel. Som ett led i detta arbete harkommissionen påbörjat ett arbetsprogram som syftar till att successivtunder en tolvårsperiod utvärdera och registrera verksamma ämnen ibekämpningsmedel som finns på marknaden. I kommissionens förordning(EEG) nr 3600/92 ges närmare bestämmelser for genomförandet av denförsta etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i Rådetsdirektiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.Varje tillverkare eller importör av ett verksamt ämne som önskar få ämnetregistrerat som ett godkänt ämne skall anmäla detta till kommissionen.För varje verksamt ämne skall en rapporterande medlemsstat utnämnas.I förordningen ges detaljerade anvisningar som den rapporterandemedlemsstaten är skyldig att följa vid utvärderingen. I kommissionensförordning (EG) nr 933/94 anges vilka tillverkare och importörer somgjort anmälan till kommissionen och vilket land som skall vara rapportör-land. Efter Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till EG har enomfördelning av ämnena gjorts genom kommissionens förordning (EG)nr 491/95. Sverige har i förordningen utnämnts till rapporterandemedlemsstat för fyra ämnen. Kemikalieinspektionen är den svenskamyndighet som ansvarar för utvärderingen.

De aktuella EU-reglema anvisar inte hur utvärderingen skall finansieras.Ett arbete på detta område pågår inom kommissionen men är inte klart föratt kunna tillämpas på den första etappen av arbetsprogrammet. Motdenna bakgrund anser regeringen att det är nödvändigt att medel anvisasför att delfinansiera utvärderingen. Medlen bör anvisas under anslag All.Särskilda projekt.

Den nya utgiften skall kompenseras genom besparingar på andra anslagunder fjortonde huvudtiteln.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilda projekt på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 kronor.

49 III. Justitiedepartementet

A 8

Europeiskt seminarium om brottsförebyggandearbete

1 424 000

D 2

Domstolarna m.m. ramanslag

16 874 000

F 2

Rättshjälpsmyndigheten, reservationsanslag

1 500 000

F 7

Allmänna advokatbyråer: Avvecklingskostnader

5 800 000

G 3

Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader,ramanslag

1 500 000

VI. Kommunikationsdepartementet

A 15 Tågledningen, ramanslag

B 7 Vissa kostnader till följd av M/S Estoniasförlisning, förslagsanslag

B 8 Utredningsarbete med anledning av

M/S Estonias förlisning

225 000 000

1 000

3 940 000

VII. Finansdepartementet

D 3 Finansinspektionen, ramanslag

E 7 Bidrag till centralt utvecklingsarbete

avseende metoder och system för att jämföraarbeten av lika värde

2 800 000

5 256 000

VIII. Utbildningsdepartementet

A 9 Bidrag till viss verksamhet inom detkommunala skolväsendet m.m., förslagsanslag

A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildningoch kompetensutveckling, ramanslag

B 1 Bidrag till folkbildningen

C 45 Vissa särskilda utgifter inom unversitetetoch högskolor m.m., reservationsanslag

C 46 Övriga utgifter inom grundutbildning,

reservationsanslag

D 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet,reservationsanslag

E 1 Centrala studiestödsnämnden m.m.,ramanslag

E 3 Studiehjälp m.m., förslagsanslag

511 905 000

3 460 000

158 000 000

-30 000 000

173 285 000

1 000 000

30 000 000

2 880 000

50 E 4 Studiemedel m.m., förslagsanslag

E 5 Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag

286 135 000 Prop. 1995/96:105

475 575 000

IX. Jordbruksdepartementet

F 2 Bidrag till statens utsädeskontroll,förslagsanslag

485 000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,ramanslag

C 7 Glesbygdsverket, ramanslag

10 000 000

3 000 000

XI.

Kulturdepartementet

B 1

Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet,ramanslag

3 298 000

B 4

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag

462 000

B 5

Centrala museer: Stiftelser

398 000

B 14

Riksantikvarieämbetet, ramanslag

3 865 000

C 1

Statens kulturråd, ramanslag

170 000

C 2

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kultur-området m.m., reservationsanslag

4 612 000

C 5

Visningsersättning åt bild- ochformkonstnärer, reservationsanslag

674 000

C 10

Bidrag till Svenska riksteatern, Operanoch Dramatiska teatern

30 217 000

C 14

Bidrag till fria teater-, dans- och musik-grupper m.m., reservationsanslag

23 702 000

C 29

Stöd till svensk filmproduktion m.m.,reservationsanslag

1 230 000

C 30

Stöd till filmkulturell verksamhet,reservationsanslag

45 000

C 33

Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag

53 000 000

XII. Näringsdepartementet

X 1 Närings- och teknikutvecklingsverket:Förvaltningskostnader, ramanslag

F 5 Rymdverksamhet, ramanslag

4 000 000

62 544 000

51 Prop. 1995/96:105

XIII. Civildepartementet

A 1

C 7

Länsstyrelserna m.m., ramanslagFastighetsmäklarnämnden, ramanslag

10 000 000

7 200 000

XIV.

Miljödepartementet

A 6

Sanering och återställning av miljöskadadeområden, reservationsanslag

3 000 000

A 11

Särskilda projekt, reservationsanslag

1 000 000

52 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1995 Prop. 1995/96:105

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsråden Persson, Freivalds, Peterson, Uusmaan, Tham,Sundström, Blomberg, Wallström, Heckscher, Ulvskog, Lindh ochJohansson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget tillstatsbudgeten för budgetåret 1995/96.

53 Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434)dels att 5 kap. 3 § skall upphöra att gälla,dels att 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

4 §

Prop. 1995/96:105

Bilaga

Har en högskola tagit emot en student till sådan högskoleutbildning somäven anordnas av landsting har staten rätt till ersättning för utbildningen.

Ersättningen skall betalas av detlandsting tz// vilket den kommun,där studenten är folkbokförd, hör.Tillhör kommunen inte något lands-ting skall ersättningen betalas avkommunen. Ersättningens storlekbestäms av regeringen eller denmyndighet som regeringen utser.

Ersättningen skall betalas av detlandsting i vilket högskolan huvud-sakligen är belägen. Om högskolanhuvudsakligen är belägen i en kom-mun som inte tillhör något lands-ting skall ersättningen betalas avkommunen. Ersättningens storlekbestäms av regeringen eller denmyndighet som regeringen utser.

Ersättning enligt denna paragrafbetalas inte för sådan utbildningsom ett landsting eller en kommunhar uppdragit åt en högskola attgenomföra.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Ersättning enligt den upphävdaföreskriften i 5 kap. 3 § skall inte betalas såvitt avser tiden efter den 31december 1995. Den nya lydelsen av 5 kap. 4 § andra stycket tillämpaspå ersättning avseende tiden efter den 31 december 1995.

54 Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § och 6 kap. 3 § studiestödslagen(1973:349) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

3 §'

Korttidsstudiestöd utgår för varjetimme

1. under vilken den studerande för-lorar arbetsinkomst på grund av atthan deltar i utbildning,

Korttidsstudiestöd lämnas för varjetimme

1. under vilken den studerande för-lorar arbetsinkomst på grund av attstuderanden deltar i utbildning,

2. under vilken den studerande förlorar arbetsinkomst på grund av resortill eller från den plats där utbildningen äger rum.

Till samma studerande får kort- Till samma studerande får kort-tidsstudiestöd utgå för högst 240 tidsstudiestöd lämnas för högst 240timmar under ett budgetår. timmar från och med den 1 juli ett

visst år till och med den 30 junipåföljande år.

6 kap.

3 §2

Intematbidrag utgår för varje Intematbidrag lämnas för varjedygn dygn

1. under vilket den studerande deltar i kurs och på grund därav har sådanasärskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som ärav betydelse,

2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där kursenäger mm och på grund därav har sådana särskilda kostnader för resa, kost

eller logi som är av betydelse.

Till samma studerande får underett budgetår utgå intematbidrag förhögst tio dygn enligt första stycket1 och för högst två dygn enligtförsta stycket 2.

Till samma studerande får frånoch med den 1 juli ett visst år tilloch med den 30 juni påföljande årlämnas intematbidrag för högst tiodygn enligt första stycket 1 och förhögst två dygn enligt första stycket2.

'Senaste lydelse 1990:209.

2Senaste lydelse 1987:303.

55 Närmare föreskrifter om ersättning för kostnader som avses i första Prop. 1995/96:105stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen Bilagabestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

gotab 49456, Stockholm 1996