Tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG, särskilt artiklarna 4.3, 5.4, 6.2 och 12,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”Ramdirektiv”), särskilt artikel 39.7, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) nr 64/2012 · förordning (EU) nr 519/2013 · förordning (EU) nr 136/2014 · förordning (EU) nr 133/2014 · förordning (EU) nr 627/2014 · förordning (EU) 2016/1718 · förordning (EU) 2017/1347 · förordning (EU) 2017/2400 · förordning (EU) 2018/932 · förordning (EU) 2019/1939 · förordning (EU) 2020/1181 · förordning (EU) 2022/2383 · förordning (EU) 2025/258 · förordning (EU) 2026/361.

(1) Förordning (EG) nr 595/2009 är en av särrättsakterna inom det typgodkännandeförfarande som fastställs genom direktiv 2007/46/EG.

(2) Enligt förordning (EG) nr 595/2009 ska nya tunga fordon och motorer uppfylla nya utsläppsgränser. Dessutom införs tilläggskrav beträffande tillgång till information. De tekniska kraven kommer att gälla från den 31 december 2012 för nya fordonstyper och från den 31 december 2013 för alla nya fordon. De särskilda tekniska bestämmelser som krävs för att tillämpa förordning (EG) nr 595/2009 bör antas. Syftet med den här förordningen är därför att ange kraven för typgodkännande av fordon och motorer enligt Euro 6.

(3) Enligt artikel 5.4 i förordning (EG) nr 595/2009 ska kommissionen anta tillämpningslagstiftning där särskilda tekniska krav beträffande begränsningar av utsläpp från fordon fastställs. Därför bör dessa krav antas.

(4) Efter antagandet av de huvudsakliga kraven för typgodkännande av tunga fordon och motorer genom förordning (EG) nr 595/2009 är det nödvändigt att fastställa administrativa bestämmelser för det EG-typgodkännandet. Dessa administrativa bestämmelser bör omfatta bestämmelser om produktionsöverensstämmelse och överensstämmelse i drift för att se till att serietillverkade fordon och motorer fortsätter att uppvisa goda egenskaper.

(5) I enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009 är det också nödvändigt att fastställa krav för att se till att information om omborddiagnos (OBD) samt reparations- och underhållsinformation för fordon är lätt tillgänglig, så att även oberoende aktörer har tillgång till denna information.

(6) I överensstämmelse med förordning (EG) nr 595/2009 bör åtgärderna i den här förordningen beträffande tillgång till information om underhåll och reparation av fordon, information för diagnosverktyg och ersättningsdelars kompatibilitet med fordonets OBD-system inte vara begränsade till utsläppsrelaterade komponenter och system utan omfatta alla aspekter av ett fordon som är föremål för typgodkännande inom den här förordningens räckvidd.

(7) Kommissionen bör i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 595/2009 anta åtgärder för att införa PEMS-mätsystem (Portable Emissions Measurement Systems) för att kontrollera de faktiska utsläppen under körning samt kontroll och begränsning av utsläpp utanför cyklerna. Det är följaktligen nödvändigt att inom en lämplig tidsram fastställa bestämmelser om utsläpp utanför cyklerna vid typgodkännandet samt för att kontrollera och begränsa utsläppen utanför cyklerna vid faktisk användning av fordonen. När det gäller överensstämmelse för fordon i drift bör ett förfarande för användning av PEMS-mätsystem införas. De PEMS-förfaranden som införs genom denna förordning bör omfattas av en bedömning, på grundval av vilken kommissionen bör ges befogenhet att ändra bestämmelserna om fordon i drift.

(8) I enlighet med artikel 5.4 d i förordning (EG) nr 595/2009 är det nödvändigt att fastställa krav för typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar för att se till att dessa fungerar korrekt.

(9) I enlighet med artikel 5.4 d i förordning (EG) nr 595/2009 är det nödvändigt att fastställa krav för att bestämma vilka försämringsfaktorer som ska användas för att kontrollera hållbarheten hos motorsystem. Med hänsyn till resultat från forskning och utveckling avseende åldringsprov av motorsystem i bänk bör kommissionen dessutom ges befogenhet att ändra bestämmelserna om fastställande av försämringsfaktorer.

(10) I enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 595/2009 bör nya gränsvärden och en mätmetod för antal utsläppta partiklar införas. Mätmetoden bör bygga på arbetet inom det program för partikelmätning (PMP) som utförs av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE).

(11) I enlighet med artikel 12.2 i förordning (EG) nr 595/2009 införs gränsvärden för den internationella harmoniserade transienta körcykeln (nedan kallad WHTC) och den internationella harmoniserade stationära körcykeln (nedan kallad WHSC), enligt vad som anges i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 – Enhetliga bestämmelser om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller motorgas (LPG) vilka används i fordon.

(12) Kommissionen bör bedöma behovet av särskilda åtgärder när det gäller motorer med flera inställningsmöjligheter och ges befogenhet att ändra bestämmelserna i enlighet med resultatet av den bedömningen.

(13) Förordning (EG) nr 595/2009 och direktiv 2007/46/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(14) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för tillämpning av artiklarna 4, 5, 6 och 12 i förordning (EG) nr 595/2009.

Dessutom ändras förordning (EG) nr 595/2009 och direktiv 2007/46/EG.

Artikel2¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, förordning (EU) nr 133/2014 och förordning (EU) nr 64/2012.

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. motorsystem: motorn, avgasreningssystemet och kommunikationsgränssnittet (hårdvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet(er) (nedan kallad ECU) och andra eventuella styrdon för drivaggregat och fordonssystem.

2. driftsackumuleringsplan: åldringscykel och driftsackumuleringsintervall för att fastställa försämringsfaktorerna för en familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem.

3. motorfamilj: en tillverkares sammanföring av motorer, vilka genom sin konstruktion, enligt definitionen i avsnitt 6 i bilaga I, har liknande avgasutsläppsvärden. Alla motorer i motorfamiljen måste hålla sig inom gränsvärdena för utsläpp.

4. motortyp: en kategori motorer som inte skiljer sig åt i fråga om de väsentliga motoregenskaperna enligt i tillägg 4 till bilaga I.

5. fordonstyp med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation: en grupp av fordon som inte skiljer sig åt i fråga omde väsentliga motor- och fordonsegenskaperna egenskaperna enligt i tillägg 4 till bilaga I.

6. deNOx-system: system för selektiv katalytisk reduktion (nedan kallat SCR-system), NOx-adsorbator, passiv och aktiv mager NOx-katalysator, eller annat system för efterbehandling av avgaser som syftar till att minska kväveoxidutsläppen (NOx).

7. system för efterbehandling av avgaser: katalysator (oxidationskatalysator, trevägskatalysator eller annan katalysator), partikelfilter, deNOx-system, kombinerat system med deNOx-katalysator och partikelfilter eller någon annan form av utsläppsbegränsande anordning som är monterad nedströms motorn.

8. omborddiagnossystem (nedan kallat OBD-system): ett system ombord på ett fordon eller en motor som kan

a) upptäcka felfunktioner som påverkar motorsystemets utsläppsprestanda,

b) indikera deras förekomst med hjälp av ett varningssystem, och

c) identifiera felfunktionernas sannolika läge med hjälp av information lagrad i ett dataminne och överföra den informationen utanför fordonet/motorn.

9. kvalificerad försämrad komponent eller kvalificerat försämrat system: en komponent eller ett system som avsiktligt har försämrats, t.ex. genom påskyndat åldrande eller genom manipulering på ett kontrollerat sätt, och som har godkänts av godkännandemyndigheten enligt bestämmelserna i bilaga 9B till Uneces föreskrifter nr 49 för användning vid demonstration av OBD-prestanda hos motorsystemet.

10. ECU: ett motorsystems elektroniska styrenhet.

11. diagnosfelkod: en numerisk eller alfanumerisk beteckning som identifierar eller tilldelar en felfunktion.

12. bärbart system för utsläppsmätning (nedan kallat PEMS-mätsystem): ett PEMS-mätsystem som uppfyller kraven i tillägg 2 till bilaga II.

13. felfunktionsindikator: en indikator som är en del av varningssystemet och som tydligt underrättar fordonets förare om en felfunktion.

14. åldringscykel: den fordons- eller motordrift (hastighet, belastning, effekt) som ska utföras under driftsackumuleringsintervallet.

15. kritiska utsläppsrelaterade komponenter: följande komponenter som är konstruerade främst för utsläppsbegränsning: alla system för efterbehandling av avgaser, motorns ECU med tillhörande sensorer och ställdon samt systemet för avgasåterföring (nedan kallat EGR-system) med alla tillhörande filter, kylare, reglerventiler och rördelar.

16. kritiskt utsläppsrelaterat underhåll: underhåll som ska utföras på kritiska utsläppsrelaterade komponenter.

17. utsläppsrelaterat underhåll: underhåll som väsentligen påverkar utsläpp eller som troligen påverkar utsläppsförsämringen hos fordonet eller motorn under normal användning i drift.

18. familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem: motorer som en tillverkare sammanfört i en grupp av motorer som uppfyller definitionen av en motorfamilj och som dessutom har sammanförts i en undergrupp av motorer med samma slags system för efterbehandling av avgaser.

19. Wobbetal (undre Wobbetal Wl eller övre Wobbetal Wu): förhållandet mellan värmevärdet per volymenhet för en gas och kvadratroten av dess relativa densitet under samma referensförhållanden: W H gas ρ gas ρ air Som också kan uttryckas som W H gas ρ air ρ gas

20. λ-skiftfaktor (nedan kallad Sλ): ett uttryck som anges i avsnitt A.5.5.1. i tillägg 5 till bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49 och som beskriver den förmåga som motorn måste ha att anpassa sig till en ändring av luftöverskottsförhållande λ om motorn drivs med en gas vars sammansättning skiljer sig från ren metan.

21. icke-utsläppsrelaterat underhåll: underhåll som inte väsentligen påverkar utsläpp och som inte har någon varaktig inverkan på utsläppsförsämringen hos fordonet eller motorn under normal användning i drift när underhållet har utförts.

22. OBD-motorfamilj: en tillverkares sammanföring av motorsystem som har gemensamma metoder för övervakning och diagnos av utsläppsrelaterade felfunktioner.

23. avsökningsverktyg: en extern provningsutrustning som används för standardiserad kommunikation från utanför fordonet med OBD-systemet enligt kraven i denna förordning.

24. hjälpstrategi för avgasrening: en avgasreningsstrategi som aktiveras eller ändrar grundstrategin för avgasrening i ett särskilt syfte och under särskilda miljö- och/eller driftsförhållanden, och som bara är i funktion så länge som dessa förehållanden föreligger.

25. grundstrategi för avgasrening: en avgasreningsstrategi som är aktiv under motorns hela arbetsvarvtals- och arbetsbelastningsområde såvida inte en hjälpstrategi är aktiverad.

26. prestandakvot i drift: förhållandet mellan det antal gånger som de förhållanden vid vilka en övervakare eller grupp av övervakare bör ha upptäckt en felfunktion och antalet relevanta körcykler för den övervakaren eller gruppen av övervakare.

27. motorstart: en motorstart består av tändning-på, igångdragning och start av förbränning och är slutförd när motorvarvtalet uppnår 150 min-1 lägre än normal tomgång för varm motor.

28. driftssekvens: en sekvens bestående av en motorstart, en driftsperiod (av motorn), en motor avstängning och tiden till nästa start, då OBD-kontroll sker och eventuella funktionsfel kan upptäckas.

29. övervakning av utsläppsgränsvärden: övervakning av felfunktion som leder till att OBD-gränsvärdena överskrids, och som består av antingen det ena eller båda av följande:

a) direkt mätning av utsläpp med utsläppssensor(er) i avgasröret och en modell för att korrelera de direkta utsläppen med den tillämpliga provningscykelns specifika utsläpp,

b) indikering av ökade utsläpp genom korrelation av datorns insignaler och utsignaler med provningscykelspecifika utsläpp.

30. prestandaövervakning: övervakning av felfunktioner som består av funktionskontroller och övervakning av parametrar som inte är direkt korrelerade till utsläppsgränsvärden och som görs av komponenter eller system för att kontrollera att de drivs inom korrekt intervall.

31. rationalitetsfel: en felfunktion där signalen från en enskild givare eller komponent skiljer sig från vad som förväntas i förhållande till signaler från andra givare eller komponenter i kontrollsystemet, inbegripet fall där alla enskilda utgående signaler och uppgifter från komponenter som uppmäts ligger inom det intervall som förknippas med normal drift hos den tillhörande givaren eller komponenten och där ingen av de enskilda givarna eller komponenterna indikerar något fel.

32. övervakning av totalt funktionsfel: övervakning för att upptäcka en felfunktion som leder till total förlust av ett systems önskade funktion.

33. felfunktion: ett fel i eller en försämring av ett motorsystem, inbegripet OBD-systemet, som rimligen kan förväntas leda till en ökning av någon av de reglerade föroreningar som motorsystemet avger eller en minskning av OBD-systemets effektivitet.

34. allmän nämnare: en räknare som visar antalet gånger ett fordon har körts, med hänsyn till allmänna förhållanden.

35. tändningscykelräknare: en räknare som visar antalet tändningscykler som fordonet har genomgått.

36. körcykel: en sekvens bestående av en motorstart, en driftsperiod (av fordonet), en motoravstängning och tiden till nästa motorstart.

37. grupp av övervakare: vid bedömning av prestanda i drift hos en OBD-motorfamilj, en uppsättning OBD-övervakare som används för att fastställa korrekt drift av avgasreningssystemet.

38. nettoeffekt: den effekt som erhålls på en provbänk i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med de hjälpaggregat som anges i bilaga XIV och under de omgivningsförhållanden som gäller för referensändamål.

39. högsta nettoeffekt: nettoeffektens högsta värde mätt vid full motorbelastning.

40. väggflödesdieselpartikelfilter: ett dieselpartikelfilter (nedan kallat DPF) där alla avgaser tvingas att flöda genom en vägg som filtrerar bort fasta emissioner.

41. kontinuerlig regenerering: den regenereringsprocess i ett system för efterbehandling av avgaser som sker kontinuerligt eller åtminstone en gång per WHTC-varmstartsprovning.

42. kundanpassning: alla ändringar av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som görs på kundens uttryckliga begäran och som måste godkännas.

43. information om OBD: information knuten till ett system för omborddiagnos rörande alla elektroniska system i fordonet.

44. system för överföring: ett system enligt definitionen i artikel 3.23 i direktiv 2007/46/EG som förts över från en gammal typ av fordon till en ny typ av fordon.

45. dieselläge: en dubbelbränslemotors normala driftsläge under vilket motorn inte använder något gasformigt bränsle för något driftstillstånd hos motorn.

46. dubbelbränslemotor: motorsystem som utformats för att samtidigt drivas med dieselbränsle och ett gasformigt bränsle, där båda bränslena mäts separat och den använda mängden av det ena bränslet jämfört med det andra varierar beroende på drift.

47. dubbelbränsleläge: en dubbelbränslemotors normala driftsläge under vilket motorn samtidigt använder dieselbränsle och ett gasformigt bränsle vid vissa driftstillstånd hos motorn.

48. dubbelbränslefordon: fordon som drivs av en dubbelbränslemotor och där bränslena som används av motorn tillhandahålls via separata lagringssystem ombord.

49. serviceläge: ett särskilt driftsläge hos en dubbelbränslemotor som aktiveras i syfte att reparera fordonet eller att ta fordonet från trafiken när drift i dubbelbränsleläge inte är möjligt.

50. gasenergiandel (GER): i en dubbelbränslemotor, energiinnehållet i det gasformiga bränslet dividerat med energiinnehållet i bägge bränslena (diesel och gasformigt), uttryckt i procent, där bränslenas energiinnehåll definieras som det lägre värmevärdet.

51. genomsnittlig gasandel: den genomsnittliga gasenergiandel som beräknats under en körcykel.

52. dubbelbränslemotor typ 1A: en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %), som vid tomgång inte uteslutande använder dieselbränsle och som inte har något dieselläge.

53. dubbelbränslemotor typ 1B: en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %), som vid tomgång inte uteslutande använder dieselbränsle i dubbelbränsleläge och som har ett dieselläge.

54. dubbelbränslemotor typ 2A: en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel av mer än 10 procent men mindre än 90 procent (10 % < GERWHTC < 90 %) och som inte har något dieselläge, eller som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %) men som vid tomgång uteslutande använder dieselbränsle och som inte har något dieselläge.

55. dubbelbränslemotor typ 2B: en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel av mer än 10 procent men mindre än 90 procent (10 % < GERWHTC < 90 %) och som har ett dieselläge, eller som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %) men som vid tomgång kan uteslutande använda dieselbränsle i dubbelbränsleläge och som har ett dieselläge.

56. dubbelbränslemotor typ 3B: en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som är högst 10 procent (GERWHTC ≤ 10 %) och som har ett dieselläge;

57. antal partikelformiga föroreningar: (PM-antal): totalt antal fasta partiklar som släpps ut i avgaserna, beräknat enligt de metoder för utspädning, provtagning och mätning som anges i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49

Artikel2a¶Tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. Tillverkare ska införa de arrangemang och förfaranden, i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009 och bilaga XVII till den här förordningen, som krävs för att se till att information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet lättillgängligt och snabbt kan nås via webbplatser med hjälp av ett standardformat och på ett icke-diskriminerande sätt jämfört med villkoren och åtkomsten för auktoriserade återförsäljare och verkstäder. Tillverkarna ska även ge oberoende aktörer, auktoriserade återförsäljare och verkstäder tillgång till utbildningsmaterial.

2. Typgodkännandemyndigheterna får endast bevilja typgodkännande efter det att de från tillverkaren tagit emot ett intyg om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation.

3. Intyg om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation ska utgöra bevis på att artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009 har följts.

4. Intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation ska upprättas i enlighet med mallen i tillägg 1 till bilaga XVII.

5. OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet ska omfatta följande:

a) Otvetydig identifiering av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som tillverkaren är ansvarig för.

b) Servicehandböcker inklusive reparations- och underhållsregister.

c) Tekniska manualer.

d) Komponent- och diagnosinformation (t.ex. högsta respektive lägsta teoretiska mätvärden).

e) Kopplingsscheman.

f) Diagnostiska felkoder, inklusive tillverkarspecifika koder.

g) Identifieringsnummer för programvarukalibrering för en viss fordonstyp.

h) Information om, och förmedlad med hjälp av, varumärkesskyddade verktyg och utrustning,

i) Information om registrering av data samt bidirektionella övervaknings- och provningsdata.

j) Standardarbetsenheter eller tidsperioder för reparation och underhåll om de görs tillgängliga för tillverkarens auktoriserade återförsäljare och verkstäder, antingen direkt eller genom tredje part.

k) Den information som krävs i artikel 2b i fråga om typgodkännanden i flera steg.

6. Auktoriserade återförsäljare eller reparatörer som ingår i en viss fordonstillverkares distributionsnät ska betraktas som oberoende aktörer i den mening som avses i denna förordning, om de tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon som omfattas av en annan tillverkares distributionsnät i vilket de inte ingår.

7. Information om reparation och underhåll av fordonen ska alltid vara tillgänglig, utom när underhållsarbete måste utföras på informationssystemen.

8. För tillverkning och underhåll av ersättnings- eller servicekomponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla ska tillverkarna, på ett sätt som inte diskriminerar, tillhandahålla relevant OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar eller reparerar komponenter, diagnosverktyg eller provningsutrustning.

9. Tillverkaren ska på sina webbplatser tillhandahålla ändringar och tillägg till informationen om reparation och underhåll av fordon samtidigt som dessa ställs till förfogande för auktoriserade verkstäder.

10. Om reparations- och underhållsregister för ett fordon bevaras i fordonstillverkarens centrala databas eller på dennes vägnar, ska oberoende verkstäder, som godkänts och auktoriserats enligt avsnitt 2.2 i bilaga XVII ha gratis tillgång till dessa register och på samma villkor som auktoriserade verkstäder så att de kan föra in information om de reparationer och det underhåll de utfört.

11. Tillverkaren ska till berörda parter ställa följande information till förfogande:

a) Information som krävs för att utveckla ersättningskomponenter som är kritiska för OBD-systemets korrekta funktion.

b) Information som krävs för utveckling av generiska diagnosverktyg.

Vid tillämpningen av punkt a i första stycket får utveckling av ersättningskomponenter inte begränsas av något av följande:

a) Avsaknad av väsentlig information.

b) Tekniska krav rörande felindikationsstrategier om OBD-gränsvärden överskrids eller om OBD-systemet inte kan fullgöra de grundläggande OBD-övervakningskraven enligt denna förordning.

c) Särskilda ändringar av hur OBD-informationen ska hanteras, så att fordon som drivs med bensin eller gas kan behandlas separat.

d) Typgodkännande av gasdrivna fordon som innehåller ett begränsat antal mindre brister.

Vid tillämpningen av punkt b i första stycket ska, i de fall där tillverkarna använder diagnos- och provverktyg i enlighet med standarderna ISO 22900, Modular Vehicle Communication Interface (MVCI), och ISO 22901, Open Diagnostic Data Exchange (ODX), i sina franchisenät, ODX-filer göras tillgängliga för oberoende aktörer via tillverkarens webbplats.

Artikel2b¶Typgodkännande i flera steg

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. I fråga om typgodkännanden i flera steg, enligt definitionen i artikel 3.7 i direktiv 2007/46/EG, ska sluttillverkaren ansvara för att tillhandahålla tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordon när det gäller sina egna tillverkningssteg och kopplingar till tidigare steg.

Dessutom ska sluttillverkaren på sin webbplats tillhandahålla oberoende operatörer följande information:

a) Webbadress till den/de tillverkare som ansvarar för tidigare steg.

b) Namn på och adress till de tillverkare som ansvarar för tidigare steg.

c) Typgodkännandenummer för tidigare steg.

d) Motornummer.

2. Tillverkare som ansvarar för ett visst steg eller vissa steg i typgodkännandet ska ansvara för att via sin webbplats tillhandahålla tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordon när det gäller de steg i typgodkännandet som tillverkaren ansvarar för och kopplingar till tidigare steg.

3. Den tillverkare som ansvarar för ett visst steg eller vissa steg i typgodkännandet ska tillhandahålla den tillverkare som ansvarar för nästa steg följande information:

a) Det intyg om överensstämmelse som rör det/de steg som denne ansvarar för.

b) Intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation, samt dess tillägg.

c) Typgodkännandenumret för det/de steg denne ansvarar för.

d) De dokument som avses i punkterna a–c och som lämnats av den/de tillverkare som varit inblandade i tidigare steg.

Alla tillverkare ska uppdra åt den tillverkare som ansvarar för nästa steg att vidarebefordra de erhållna dokumenten till de tillverkare som ansvarar för efterföljande steg och slutsteget.

På kontraktsbasis ska dessutom den tillverkare som ansvarar för ett visst steg eller vissa steg göra följande:

a) Se till att den tillverkare som ansvarar för nästa steg får tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordon samt gränssnittsinformation i fråga om det/de steg denne ansvarar för.

b) På begäran från den tillverkare som ansvarar för efterföljande steg i typgodkännandet se till att denne får tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordon samt gränssnittsinformation i fråga om det/de steg denne ansvarar för.

4. Tillverkare, inklusive sluttillverkare, får bara ta ut avgifter i enlighet med artikel 2f i fråga om det/de steg denne ansvarar för.

Tillverkare, inklusive sluttillverkare, får inte ta ut avgifter för att lämna information som rör webbplatser eller kontaktuppgifter till någon annan tillverkare.

Artikel2c¶Kundanpassningar

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. Om antalet system, komponenter eller separata tekniska enheter som kundanpassas är lägre än totalt 250 tillverkade enheter ska, genom undantag från artikel 2a, information om reparation och underhåll i fråga om kundanpassning ske lättillgängligt och snabbt, och på ett icke-diskriminerande sätt jämfört med villkoren och åtkomsten för auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

I fråga om service och omprogrammering av de elektroniska styrenheterna för kundpassning, ska tillverkaren ge oberoende operatörer tillgång till respektive märkesanpassade diagnosverktyg eller märkesanpassad provningsutrustning som auktoriserade verkstäder fått tillgång till.

Kundanpassningarna ska anges på tillverkarens webbplats med information om reparation och underhåll och på intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation vid tidpunkten för typgodkännande.

2. Fram till den 31 december 2015 kan tillverkaren, om antalet system, komponenter eller separata tekniska enheter som kundanpassas är högre än totalt 250 tillverkade enheter, göra undantag från skyldigheten i artikel 2a att tillhandahålla tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation med hjälp av ett standardformat. Om tillverkaren utnyttjar undantaget ska denne ge tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordonet på ett lättillgängligt och snabbt sätt, och på ett icke-diskriminerande sätt jämfört med villkoren och åtkomsten för auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

3. Tillverkaren ska via försäljning eller uthyrning ge oberoende operatörer tillgång till märkesanpassade diagnosverktyg eller märkesanpassad provningsutrustning för att serva de kundanpassade systemen, komponenterna eller tekniska enheterna.

4. Tillverkaren ska på intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation vid tidpunkten för typgodkännande ange de kundanpassningar för vilka det gjorts undantag från kravet i artikel 2a att ge tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet med hjälp av ett standardformat samt eventuella elektroniska styrenheter som hör till anpassningarna.

Dessa kundanpassningar och eventuella tillhörande elektroniska styrenheter ska också anges på tillverkarens webbplats med information om reparation och underhåll.

Artikel2d¶Små tillverkare

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. Genom undantag från artikel 2a ska tillverkare vars globala årliga produktion av en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som omfattas av denna förordning är lägre än 250 enheter ge tillgång till information om reparation och underhåll lättillgängligt och snabbt, och på ett icke-diskriminerande sätt jämfört med villkoren och åtkomsten för auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

2. Det fordon, system, den komponent och den separata tekniska enhet som omfattas av punkt 1 ska anges på tillverkarens webbplats med information om reparation och underhåll.

3. Typgodkännandemyndigheten ska informera kommissionen om alla typgodkännanden som beviljats små tillverkare.

Artikel2e¶System för överföring

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. Fram till den 30 juni 2016 får tillverkaren, i fråga om de system för överföring som anges i tillägg 3 till bilaga XVII, göra undantag från kravet på att omprogrammera de elektroniska styrenheterna i enlighet med normerna i bilaga XVII.

Undantaget ska anges på intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation vid tidpunkten för typgodkännande.

De system för vilka en tillverkare begär undantag från kravet på att omprogrammera de elektroniska styrenheterna i enlighet med standarderna i bilaga XVII ska anges på tillverkarens webbplats med information om reparation och underhåll.

2. I fråga om service och omprogrammering av de elektroniska styrenheterna i systemet för överföring för vilka tillverkaren gör undantag från kravet på att omprogrammera de elektroniska styrenheterna i enlighet med standarderna i bilaga XVII, ska tillverkarna se till att respektive märkesskyddade verktyg eller utrustning kan köpas eller hyras av oberoende operatörer.

Artikel2f¶Avgift för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. Tillverkaren får ta ut en rimlig och proportionerlig avgift för tillgång till den information om reparation och underhåll av fordon som omfattas av denna förordning.

Vid tillämpningen av första stycket, ska en avgift anses orimlig eller oproportionerlig om den avskräcker från tillgång genom att inte beakta i vilken utsträckning den oberoende operatören utnyttjar tillgången.

2. Tillverkare ska tillhandahålla information om reparation och underhåll av fordon, inklusive transaktionstjänster som omprogrammering eller tekniskt stöd, per timme, dag, månad och år, med avgifter för tillgång till sådan information som varierar beroende på vilken tidsperiod som tillgången beviljas.

Som komplement till tidsbaserad åtkomst får tillverkare erbjuda transaktionsbaserad tillgång där avgiften tas ut per transaktion och inte beroende på hur länge tillgången beviljas. Om tillverkaren erbjuder bägge systemen, ska oberoende verkstäder välja vilket av dem de föredrar.

Artikel2g¶Efterlevnad av kraven på tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. En typgodkännandemyndighet får när som helst, på eget initiativ, efter ett klagomål eller på grundval av en teknisk tjänsts bedömning, kontrollera om en tillverkare följer bestämmelserna i förordning (EG) nr 595/2009, den här förordningen och villkoren i intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation.

2. Om en typgodkännandemyndighet finner att tillverkaren underlåtit att fullgöra sina skyldigheter rörande tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordon, ska den typgodkännandemyndighet som beviljade det aktuella typgodkännandet vidta lämpliga åtgärder för att råda bot på läget.

Åtgärderna kan omfatta återkallande eller tillfälligt upphävande av typgodkännandet, avgifter eller andra åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 595/2009.

3. Typgodkännandemyndigheten ska utföra revision för att kontrollera att tillverkaren fullgör sina skyldigheter rörande tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordon, om en oberoende aktör eller en branschorganisation som representerar oberoende aktörer lämnar in ett klagomål till typgodkännandemyndigheten.

4. Vid revisionen får typgodkännandemyndigheten be en teknisk tjänst eller någon annan oberoende expert att undersöka om dessa skyldigheter har fullgjorts.

Artikel2h¶Forum för tillgång till fordonsinformation

Införd genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

Tillämpningsområdet för den verksamhet som utförs av Forum för tillgång till fordonsinformation som inrättades i enlighet med artikel 13.9 i kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 ska utvidgas till de fordon som omfattas av förordning (EG) nr 595/2009.

Med bevis för avsiktlig eller oavsiktlig felaktig användning av information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet som underlag, ska forumet ge kommissionen råd om åtgärder för att förhindra sådan felaktig informationsanvändning.

Artikel3¶Krav för typgodkännande

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, förordning (EU) 2025/258, förordning (EU) nr 64/2012, förordning (EU) nr 133/2014 och förordning (EU) 2026/361.

1. För att erhålla EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet, EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren, i enlighet med bestämmelserna i bilaga I, visa att fordonen eller motorsystemen eller motorfamiljerna genomgår de provningar och uppfyller de krav som anges i artiklarna 4 och 14 och i bilagorna III–VIII, X, XIII och XIV. Tillverkaren ska också se till att specifikationerna för referensbränslen i bilaga IX följs. För dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska tillverkaren även uppfylla kraven i bilaga XVIII.

För att erhålla EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren även visa att kraven i artikel 6 och bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2017/2400 är uppfyllda för den berörda fordonsgruppen. Det kravet ska dock inte gälla om tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, släppas ut på marknaden eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i förordning (EU) 2017/2400 för respektive fordonsgrupp.

1a. Om OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet inte är tillgänglig eller inte överensstämmer med artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009, artikel 2a och, i relevanta fall, artikel 2b–d i den här förordningen, och bilaga XVII till den här förordningen, när ansökan om typgodkännande lämnas in, ska tillverkaren lämna den informationen senast sex månader efter den dag som anges i artikel 8.1 i förordning (EG) nr 595/2009 eller senast sex månader efter dagen för typgodkännande, beroende på vilken dag som infaller senast.

1b. Skyldigheten att lämna information inom den tid som anges i punkt 1a ska endast tillämpas om fordonet släpps ut på marknaden efter typgodkännandet.

Om fordonet släpps ut på marknaden mer än sex månader efter typgodkännandet, ska informationen tillhandahållas den dag då fordonet släpps ut på marknaden.

1c. Typgodkännandemyndigheten får förutsätta att tillverkaren har fastlagt tillfredsställande arrangemang och förfaranden för tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet, baserat på ett ifyllt intyg om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation, förutsatt att inga klagomål lämnats in och att tillverkaren tillhandahåller detta intyg inom den tid som anges i punkt 1a.

Om intyget om överensstämmelse inte tillhandhålls inom denna tid, ska godkännandemyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att se till att bestämmelserna efterlevs.

2. För att erhålla ett EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren se till att de installationskrav som anges i avsnitt 4 i bilaga I följs, och när det är frågan om dubbelbränslefordon de ytterligare installationskrav som anges i avsnitt 6 i bilaga XVIII.

3. För att erhålla en utökning av EU-typgodkännandet av ett fordon med avseende på utsläpp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter och som har en referensvikt på över 2380 kg men högst 2610 kg, ska tillverkaren uppfylla kraven i avsnitt 5 till bilaga VIII, såvida inte koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsvärdena för sådana fordon bestäms i enlighet med förordning (EU) 2017/2400.

4. Bestämmelserna om alternativt typgodkännande enligt punkt 2.4.1 i bilaga X och punkt 2.1 i bilaga XIII ska inte gälla för EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet. Dessa bestämmelser ska inte heller gälla för dubbelbränslemotorer eller dubbelbränslefordon.

5. Alla motorsystem och konstruktionselement som kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar ska vara utformade, konstruerade, monterade och installerade så att motorn vid normal användning överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EG) nr 595/2009 och bestämmelserna i den här förordningen. Tillverkaren ska också se till att de krav på utsläpp utanför cyklerna som anges i artikel 14 och bilaga VI i den här förordningen följs. När det gäller dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska bestämmelserna i bilaga XVIII också tillämpas.

6. För att erhålla ett EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet eller ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren för att erhålla ett typgodkännande av generella bränsletyper, ett typgodkännande av särskilda bränsletyper eller ett typgodkännande av en specifik bränsletyp se till att de krav som anges i avsnitt 1 i bilaga I uppfylls.

7. För att erhålla EG-typgodkännande av en bensin- eller E85-driven motor ska tillverkaren se till att de särskilda krav på inloppen till bränsletankar för bensin- och E85-drivna fordon som fastställs i avsnitt 4.3 i bilaga I uppfylls.

8. För att erhålla EG-typgodkännande ska tillverkaren se till att de särskilda krav på säkerheten hos elektroniska system som fastställs i punkt 2.1 i bilaga X uppfylls.

9. Tillverkaren ska vidta tekniska åtgärder för att se till att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt i enlighet med denna förordning under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden. Åtgärderna ska inbegripa ett säkerställande av att slangar, fogar och anslutningar som ingår i avgasreningssystemet är konstruerade på ett sätt som överensstämmer med originalkonstruktionens syfte.

10. Tillverkaren ska se till att resultatet vid utsläppsprovningen uppfyller det tillämpliga gränsvärdet under de provningsförhållanden som anges i denna förordning.

11. Tillverkaren ska fastställa de försämringsfaktorer som ska användas för att visa att gas- och partikelformiga utsläpp från en motorfamilj eller familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem inte överstiger de utsläppsgränser som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 under de normala livslängder som anges i artikel 4.2 i den förordningen.

Förfaranden för att visa att ett motorsystem eller familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem uppfyller kraven under de normala livslängderna anges i bilaga VII till denna förordning.

12. För motorer med gnisttändning som omfattas av den provning som anges i bilaga IV ska högsta tillåtna kolmonoxidhalt i avgaserna vid normalt tomgångsvarvtal vara den som anges av fordonstillverkaren. Den högsta kolmonoxidhalten får dock inte överstiga 0,3 volymprocent.

Vid förhöjt tomgångsvarvtal får kolmonoxidhalten i avgaserna inte överstiga 0,2 volymprocent då motorvarvtalet är minst 2000 min-1 och lambda är 1 ± 0,03 eller i enlighet med tillverkarens anvisningar.

13. Vid slutet vevhus ska tillverkaren för den provning som anges i bilaga V se till att motorns ventilationssystem inte medger något utsläpp av vevhusavgaser i luften. Om vevhuset är öppet ska utsläppen mätas och läggas till utsläppen från avgasröret enligt bestämmelserna i bilaga V.

14. Vid ansökan om typgodkännande ska tillverkaren lägga fram information för godkännandemyndigheten som visar att deNOx-systemets utsläppskontroll fungerar under alla för unionen normala förhållanden, särskilt vid låga temperaturer.

Tillverkaren ska dessutom förse godkännandemyndigheten med information om EGR-systemets driftstrategi, inbegripet dess drift vid låga omgivningstemperaturer.

Denna information ska även innehålla en redogörelse för eventuella effekter på utsläppen från systemets drift vid låga omgivningstemperaturer.

15. Fordon och motorer får typgodkännas enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning endast efter det att metoder för mätning av partikelantal enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009, eventuella nödvändiga särskilda bestämmelser för motorer med flera inställningsmöjligheter och genomförandebestämmelser för artikel 6 i den förordningen har antagits.

15. För att erhålla EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren säkerställa att kraven i artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2161 är uppfyllda.

Tillverkaren ska dock inte vara tvungen att intyga att kraven i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2025/2161 är uppfyllda om denna tillverkare i den försäkran om överensstämmelse som fastställs i punkt 6.2 i bilaga I till den genomförandeförordningen anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, släppas ut på marknaden eller tas i bruk inom unionen på eller efter det datum som anges i tabell 1 i bilaga I till den genomförandeförordningen.

16. För att erhålla EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet, ska tillverkaren säkerställa att kraven i artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2161 är uppfyllda.

Tillverkaren ska dock inte vara tvungen att intyga att kraven i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2025/2161 är uppfyllda om denna tillverkare i den försäkran om överensstämmelse som fastställs i punkt 6.1 i bilaga I till den genomförandeförordningen anger att nya motorer av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, släppas ut på marknaden eller tas i bruk inom unionen på eller efter det datum som anges i tabell 1 i bilaga I till den genomförandeförordningen.

Artikel4¶Omborddiagnos (OBD)

Ändrad genom förordning (EU) nr 627/2014.

1. Tillverkaren ska se till att alla motorsystem och fordon är utrustade med ett OBD-system.

2. OBD-systemet ska vara utformat, konstruerat och installerat på ett fordon i enlighet med bilaga X så att det kan identifiera, registrera och överföra information om de typer av försämring eller funktionsfel som anges i den bilagan under fordonets hela livslängd.

3. Tillverkaren ska se till att OBD-systemet uppfyller kraven i bilaga X, inklusive kraven för prestanda under drift under alla normala och rimligen förutsägbara körförhållanden som förekommer i unionen samt de normala användningsförhållanden som anges i bilaga X.

4. När det provas med en kvalificerad försämrad komponent ska OBD-systemets felfunktionsindikator aktiveras i enlighet med bilaga X. OBD-systemets felfunktionsindikator får också aktiveras vid utsläppsnivåer under de OBD-gränsvärden som anges i bilaga X.

5. Tillverkaren ska se till att de bestämmelser om prestanda under drift hos en OBD-motorfamilj som fastställs i bilaga X följs.

6. Uppgifter om prestanda under drift ska lagras och göras tillgängliga utan kryptering genom OBD-systemets standardprotokoll för överföring av information i enlighet med bestämmelserna i bilaga X.

7. Om tillverkaren så väljer får OBD-systemen, under en period på tre år efter de datum som anges i artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EG) nr 595/2009, överensstämma med de alternativa bestämmelser som anges i bilaga X till denna förordning, med hänvisning till denna punkt.

8. Fram till den 31 december 2015 när det gäller nya typer av fordon eller motorer och fram till den 31 december 2016 när det gäller alla nya fordon som säljs, registreras eller tas i bruk i unionen kan tillverkaren välja att tillämpa de alternativa bestämmelserna för övervakning av dieselpartikelfiltret enligt punkt 2.3.3.3 i bilaga X.

Artikel5¶Ansökan om EU-typgodkännande av ett motorsystem eller motorfamilj som separat teknisk enhet med avseende på utsläpp

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, förordning (EU) nr 64/2012 och förordning (EU) nr 133/2014.

1. Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet till godkännandemyndigheten.

2. Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I. För det syftet ska del 1 i det tillägget tillämpas.

3. Tillsammans med ansökan ska tillverkaren tillhandahålla ett dokumentationsmaterial som ger en utförlig förklaring av alla konstruktionselement som påverkar utsläppen, motorsystemets strategi för avgasrening, den metod genom vilken motorsystemet styr de utsläppsvariabler som påverkar utsläppen, oavsett om det sker direkt eller indirekt, åtgärder som förhindrar manipulering, och en utförlig förklaring av det varnings- och motiveringssystem som krävs enligt avsnitten 4 och 5 i bilaga XIII. Dokumentationsmaterialet ska identifieras och dateras av godkännandemyndigheten och bevaras av den myndigheten i minst tio år efter det att godkännandet har beviljats.

Dokumentationsmaterialet ska bestå av följande delar:

Den information som anges i avsnitt 8 i bilaga I,

Dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening enligt beskrivningen i tillägg 11 till bilaga I till denna förordning, så att godkännandemyndigheterna kan bedöma om hjälpstrategin används korrekt.

På tillverkarens begäran ska godkännandemyndigheten genomföra en preliminär bedömning av hjälpstrategin för avgasrening för nya fordonstyper. I detta fall ska tillverkaren lämna utkastet till dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening till godkännandemyndigheten mellan 2 och 12 månader innan typgodkännandeförfarandet inleds.

Godkännandemyndigheten ska göra en preliminär bedömning på grundval av det utkast till dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening som tillverkaren tillhandahåller. Godkännandemyndigheten ska göra den preliminära bedömningen i enlighet med den metod som beskrivs i tillägg 2 till bilaga VI. Godkännandemyndigheten får avvika från denna metod i vederbörligen motiverade undantagsfall.

Den preliminära bedömningen av hjälpstrategier för avgasrening för nya fordonstyper ska förbli giltig för typgodkännanden under en period av 18 månader. Denna period får förlängas med ytterligare 12 månader om tillverkaren förser godkännandemyndigheten med bevis för att ingen ny teknik har blivit tillgänglig på marknaden som skulle kunna ändra den preliminära bedömningen av hjälpstrategin för avgasrening.

En förteckning över de hjälpstrategier för avgasrening som godkännandemyndigheterna bedömt som icke godtagbara ska årligen sammanställas av forumet för informationsutbyte om verkställighet och av kommissionen göras tillgänglig för allmänheten.

4. Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna följande information:

a) När det gäller motorer med gnisttändning, en försäkran från tillverkaren om den minsta andel feltändningar av det totala antalet tändningar som kan medföra att utsläppen överstiger de gränsvärden som anges i bilaga X, om denna andel feltändningar har förekommit från början av den utsläppsprovning som anges i bilaga III eller skulle kunna leda till en överhettning av en eller flera katalysatorer vilken i sin tur kan leda till irreparabla skador.

b) En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av den eller de datorer som kontrollerar utsläppen, inbegripet den anordning för uppdatering med hjälp av ett program eller kalibrering som tillverkaren har godkänt.

c) Dokumentation av OBD-systemet, i enlighet med de krav som anges i avsnitt 5 i bilaga X.

d) OBD-relaterad information för tillgång till OBD-information samt reparations- och underhållsinformation, i enlighet med kraven i denna förordning.

e) En försäkran om överensstämmelse för utsläpp utanför cyklerna med kraven i artikel 14 och avsnitt 9 i bilaga VI.

f) En försäkran om överensstämmelse för OBD-systemets prestanda under drift med kraven i tillägg 6 till bilaga X.

g) Intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation.

h) Den ursprungliga planen för provning under drift enligt punkt 2.4 i bilaga II.

i) I förekommande fall, kopior av andra typgodkännanden med relevanta uppgifter för att kunna utvidga godkännanden och fastställa försämringsfaktorer.

j) I förekommande fall, den dokumentation som krävs för en korrekt installation av en motor som typgodkänts som separat teknisk enhet.

5. Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna en motor eller, i tillämpliga fall, en huvudmotor som är representativ för den typ som ska godkännas.

6. Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsande systemets funktion påverkas.

Artikel6¶Administrativa bestämmelser om EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet med avseende på utsläpp

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, förordning (EU) nr 133/2014 och förordning (EU) 2026/361.

1. Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som en separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan motortyp samma nummer.

1a. Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Ett typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet har redan beviljats enligt Uneces föreskrifter nr 49 när ansökan om EG-typgodkännande görs.

b) Kraven i artiklarna 2a–2f i den här förordningen om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon och som gäller för motorsystemet eller motorfamiljen är uppfyllda.

c) Kraven i punkt 6.2 i bilaga X till den här förordningen är uppfyllda under den övergångsperiod som anges i artikel 4.7.

d) Alla övriga undantag som anges i punkterna 3.1 och 5.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.

e) Kraven i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2025/2161 är uppfyllda, förutom i de fall då tillverkaren angett i den försäkran om överensstämmelse som fastställs i punkt 6.1 i bilaga I till den genomförandeförordningen att nya motorer av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk inom unionen på eller efter det datum som anges i tabell 1 i bilaga I till den genomförandeförordningen.

2. När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkterna 1 och 1a ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 5 till bilaga I.

Artikel7¶Ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) nr 64/2012.

1. Tillverkaren ska lämna ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp till godkännandemyndigheten.

2. Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i del 2 i tillägg 4 till bilaga I. Ansökan ska åtföljas av en kopia av det EG-typgodkännandeintyg för motorsystemet eller motorfamiljen som separat teknisk enhet som utfärdats i enlighet med artikel 6.

3. Tillverkaren ska lämna dokumentation som ger en fullständig förklaring avseende komponenterna i det varnings- och motiveringssystem som finns ombord på fordonet och som krävs enligt bilaga XIII. Denna dokumentation ska lämnas i enlighet med artikel 5.3.

4. Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna följande information:

a) En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av de styrenheter i fordonet som omfattas av denna förordning, inbegripet den anordning för uppdatering med hjälp av ett program eller kalibrering som tillverkaren har godkänt.

b) En beskrivning av de OBD-komponenter som finns i fordonet, i enlighet med kraven i avsnitt 5 i bilaga X.

c) Information avseende OBD-komponenterna i fordonet, för tillgång till information om OBD samt reparations- och underhållsinformation.

d) Intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation.

e) I förekommande fall, kopior av andra typgodkännanden med relevanta uppgifter för att kunna utvidga godkännanden.

5. Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsande systemets funktion påverkas.

Artikel8¶Administrativa bestämmelser för EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, förordning (EU) nr 133/2014, förordning (EU) 2017/2400 och förordning (EU) 2026/361.

1. Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) 2018/858.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

1a. Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Ett typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem har redan beviljats enligt Uneces föreskrifter nr 49 när ansökan om EG-typgodkännande görs.

b) Kraven i artiklarna 2a–2f i den här förordningen om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon är uppfyllda.

c) Kraven i punkt 6.2 i bilaga X till den här förordningen är uppfyllda under den övergångsperiod som anges i artikel 4.7.

d) Alla övriga undantag som anges i punkt 3.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2.1, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10.1 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1.1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.

e) Kraven i artikel 6 och bilaga II till förordning (EU) 2017/2400 är uppfyllda vad gäller den berörda fordonsgruppen, förutom i de fall då tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i den förordningen för respektive fordonsgrupp;

f) Kraven i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2025/2161 är uppfyllda, förutom i de fall då tillverkaren i den försäkran om överensstämmelse som fastställs i punkt 6.2 i bilaga I till den genomförandeförordningen anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk inom unionen på eller efter det datum som anges i tabell 1 i bilaga I till den genomförandeförordningen.

2. När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkterna 1 och 1a ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 6 till bilaga I.

Artikel9¶Ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939.

1. Tillverkaren ska lämna ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp till godkännandemyndigheten.

2. Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I. För det syftet ska delarna 1 och 2 i det tillägget tillämpas.

3. Tillverkaren ska lämna dokumentation som ger en fullständig förklaring avseende alla konstruktionselement som påverkar utsläppen, motorsystemets strategi för avgasrening, den metod genom vilken motorsystemet kontrollerar de utsläppsvariabler som påverkar utsläppen, oavsett om detta görs direkt eller indirekt, samt en fullständig förklaring av det varnings- och motiveringssystem som krävs enligt bilaga XIII. Denna dokumentation ska lämnas i enlighet med artikel 5.3.

4. Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna den information som anges i artiklarna 5.4 a–i och 7.4 a–e.

5. Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna en motor som är representativ för den typ som ska godkännas.

6. Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsande systemets funktion påverkas.

Artikel10¶Administrativa bestämmelser för EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, förordning (EU) nr 133/2014, förordning (EU) 2017/2400 och förordning (EU) 2026/361.

1. Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) 2018/858.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

1a. Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Ett typgodkännande av ett fordon har redan beviljats enligt Uneces föreskrifter nr 49 när ansökan om EG-typgodkännande görs.

b) Kraven i artiklarna 2a–2f i den här förordningen om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon är uppfyllda.

c) Kraven i punkt 6.2 i bilaga X till den här förordningen är uppfyllda under den övergångsperiod som anges i artikel 4.7.

d) Alla övriga undantag som anges i punkt 3.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2.1, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10.1.1 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1.1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.

e) Kraven i artikel 6 och bilaga II till förordning (EU) 2017/2400 är uppfyllda vad gäller den berörda fordonsgruppen, förutom i de fall då tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i den förordningen för respektive fordonsgrupp.

f) Kraven i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2025/2161 är uppfyllda, förutom i de fall då tillverkaren i den försäkran om överensstämmelse som fastställs i punkt 6.2 i bilaga I till den genomförandeförordningen anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk inom unionen på eller efter de datum som anges i tabell 1 i bilaga I till den genomförandeförordningen.

2. När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkterna 1 och 1a ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 7 till bilaga I.

Artikel11¶Produktionsöverensstämmelse

1. Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen ska vidtas i enlighet med bestämmelserna i artikel 12 i direktiv 2007/46/EG.

2. Produktionsöverensstämmelsen ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i de typgodkännandeintyg som anges i tilläggen 5, 6 och 7 till bilaga I, enligt vad som är tillämpligt.

3. Produktionsöverensstämmelse ska bedömas i enlighet med de särskilda villkor som fastställs i avsnitt 7 i bilaga I och de relevanta statistiska metoder som fastställs i tilläggen 1, 2 och 3 till den bilagan.

Artikel12¶Överensstämmelse i drift

1. Åtgärder för att se till att fordon eller motorsystem som typgodkänts enligt denna förordning eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG uppfyller kraven för överensstämmelse i drift ska vidtas i enlighet med artikel 12 i direktiv 2007/46/EG samt enligt kraven i bilaga II till denna förordning när det gäller fordon och motorsystem som typgodkänts enligt denna förordning och bilaga XII till denna förordning när det gäller fordon och motorsystem som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG.

2. De tekniska åtgärder som tillverkaren vidtar ska vara sådana att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden. Överensstämmelsen med bestämmelserna i denna förordning ska kontrolleras under den normala användningstiden för ett motorsystem installerat i ett fordon under normala användningsförhållanden enligt bilaga II till denna förordning.

3. Tillverkaren ska lämna en rapport om resultatet av provningen i drift till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet i enlighet med den första plan som lämnades i samband med typgodkännandet. Eventuella avvikelser från den första planen ska motiveras av tillverkaren och motiveringen ska godkännas av godkännandemyndigheten.

4. Om den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet inte godtar tillverkarens rapport enligt avsnitt 10 i bilaga II eller om tecken på bristande överensstämmelse i drift rapporteras, får myndigheten begära att tillverkaren utför en provning i verifierande syfte. Godkännandemyndigheten ska granska den rapport om verifieringsprovning som lämnas av tillverkaren.

5. Om den godkännandemyndighet som har beviljat det ursprungliga typgodkännandet inte godtar resultatet av provningarna i drift eller verifieringsprovningarna enligt de kriterier som anges i bilaga II eller på grundval av provning i drift som utförts av en medlemsstat, ska den begära att tillverkaren lämnar in en åtgärdsplan för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen i enlighet med artikel 13 och avsnitt 9 i bilaga II.

6. Varje medlemsstat får utföra och rapportera sin egen övervakningsprovning, baserat på det förfarande för överensstämmelseprovning i drift som anges i bilaga II. Information om anskaffning, underhåll och tillverkarens medverkan i verksamheten ska registreras. Den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet ska på begäran av en godkännandemyndighet lämna den information om typgodkännandet som krävs för att utföra provning i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

7. Om en medlemsstat visar att en motor- eller fordonstyp inte uppfyller de tillämpliga kraven i denna artikel och bilaga II ska den genom sin godkännandemyndighet utan dröjsmål meddela detta till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet i enlighet med kraven i artikel 30.3 i direktiv 2007/46/EG.

Efter det meddelandet och med förbehåll för artikel 30.6 i direktiv 2007/46/EG, ska godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade det ursprungliga typgodkännandet snarast möjligt informera tillverkaren om att motor- eller fordonstypen inte uppfyller kraven i dessa bestämmelser.

8. Efter ett meddelande som avses i punkt 7 och i fall där tidigare provning i drift har visat överensstämmelse, får den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet begära att tillverkaren utför ytterligare verifieringsprovningar efter samråd med experter i den medlemsstat som rapporterade att fordonet inte uppfyllde kraven.

Om inga sådana provningsuppgifter är tillgängliga ska tillverkaren, senast 60 arbetsdagar efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 7, till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet lämna in en åtgärdsplan enligt artikel 13 eller utföra kompletterade överensstämmelseprovning i drift med ett likvärdigt fordon för att kontrollera om motor- eller fordonstypen uppfyller kraven eller inte. Om tillverkaren tillfredsställande kan visa för godkännandemyndigheten att ytterligare tid krävs för att utföra kompletterande provningar får en förlängd tidsfrist beviljas.

9. Experter i den medlemsstat som i enlighet med punkt 7 rapporterade den bristande överensstämmelsen hos motor- eller fordonstypen ska uppmanas att bevittna den kompletterande överensstämmelseprovning i drift som avses i punkt 8. Provningsresultatet ska dessutom rapporteras till denna medlemsstat och godkännandemyndigheterna.

Om denna överensstämmelseprovning eller verifieringsprovning bekräftar att motor- eller fordonstypen inte uppfyller kraven, ska godkännandemyndigheten begära att tillverkaren lämnar in en åtgärdsplan för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen. Denna plan ska uppfylla bestämmelserna i artikel 13 och avsnitt 9 i bilaga II.

Om överensstämmelseprovningen i drift eller verifieringsprovningen visar överensstämmelse ska tillverkaren lämna en rapport till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet. Rapporten ska lämnas av den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet till den medlemsstat som rapporterade att fordonstypen inte uppfyllde kraven och till godkännandemyndigheterna. Rapporten ska innehålla provningsresultatet enligt avsnitt 10 i bilaga II.

10. Den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet ska hålla den medlemsstat som fastställde att motor- eller fordonstypen inte uppfyllde de tillämpliga kraven underrättad om utvecklingen och resultatet när det gäller diskussionerna med tillverkaren, verifieringsprovningen och åtgärderna.

Artikel13¶Korrigerande åtgärder

Ändrad genom förordning (EU) 2026/361.

1. Tillverkaren ska på begäran av godkännandemyndigheten och efter provning i drift enligt artikel 12 i denna förordning, eller efter en OBFCM- eller OBMM-kontrollprovning i enlighet med artikel 4 i genomförandeförordning (EU) 2025/2161, lämna in en åtgärdsplan till godkännandemyndigheten senast 60 arbetsdagar efter mottagandet av meddelandet från godkännandemyndigheten. Om tillverkaren tillfredsställande kan visa för godkännandemyndigheten att ytterligare tid krävs för att undersöka skälen till den bristande överensstämmelsen för att lämna in en åtgärdsplan, får en förlängd tidsfrist beviljas.

2. De korrigerande åtgärderna ska gälla alla motorer i drift som tillhör samma motorfamiljer eller OBD-motorfamiljer, samt även utvidgas till motorfamiljer och OBD-motorfamiljer som kan påverkas av samma fel. Behovet att ändra typgodkännandedokumenten ska bedömas av tillverkaren och resultatet ska rapporteras till godkännandemyndigheten.

3. Godkännandemyndigheten ska samråda med tillverkaren för att se till att en överenskommelse nås om en åtgärdsplan och om planens genomförande. Om den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet fastställer att ingen överenskommelse kan nås, ska det förfarande som anges i artikel 30.1 och 30.5 i direktiv 2007/46/EG inledas.

4. Godkännandemyndigheten ska senast 30 arbetsdagar efter det datum då den mottog åtgärdsplanen från tillverkaren godkänna eller avslå planen. Godkännandemyndigheten ska inom samma tidsfrist även meddela tillverkaren och medlemsstaterna sitt beslut att godkänna eller avslå åtgärdsplanen.

5. Tillverkaren ska vara ansvarig för genomförandet av den godkända åtgärdsplanen.

6. Tillverkaren ska föra ett register över alla motorsystem eller fordon som återkallats och reparerats eller ändrats samt den verkstad som utförde reparationen. Godkännandemyndigheten ska på begäran ha tillgång till dessa registeruppgifter under genomförandet och under fem år efter det att planens genomförande har slutförts.

7. Reparationer och ändringar som avses i punkt 6 ska registreras i ett intyg som tillverkaren ska lämna till motorns eller fordonets ägare.

Artikel14¶Krav på begränsning av utsläpp utanför cyklerna

Ändrad genom förordning (EU) nr 64/2012 och förordning (EU) 2016/1718.

1. Tillverkaren ska vidta alla åtgärder som krävs, enligt denna förordning och artikel 4 i förordning (EG) nr 595/2009, för att se till att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under alla normala användningsförhållanden.

Dessa åtgärder ska vidtas med beaktande av följande:

a) De allmänna kraven, inbegripet prestandakraven och förbudet mot manipulationsstrategier.

b) Kraven på effektiv begränsning av utsläpp från avgasröret inom de miljöförhållanden under vilka fordonet kan förväntas vara i drift och inom de driftsförhållanden som kan föreligga.

c) De krav som avser laboratorieprovning utanför cyklerna i samband med typgodkännande.

d) Kraven i fråga om PEMS-demonstrationsprovning vid typgodkännandet och eventuella tilläggskrav avseende fordonsprovning under drift utanför cyklerna enligt denna förordning.

e) Kravet att tillverkaren ska lämna en försäkran om överensstämmelse med kraven på begränsning av utsläpp utanför cyklerna.

2. Tillverkaren ska uppfylla de särskilda krav och tillhörande provningsförfaranden som anges i bilaga VI.

3. De eventuella tilläggskrav avseende fordonsprovning under drift utanför cyklerna som avses i punkt 1 d ska införas efter bedömningen av de PEMS-förfaranden som anges i bilaga II. Bedömningen ska vara slutförd senast den 31 december 2014.

Artikel15¶Utsläppsbegränsande anordningar

Ändrad genom förordning (EU) nr 64/2012 och förordning (EU) 2016/1718.

1. Tillverkaren ska se till att ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras i EG-typgodkända motorsystem eller fordon som omfattas av förordning (EG) nr 595/2009 är EG-typgodkända som separata tekniska enheter enligt kraven i denna artikel och i artiklarna 1a, 16 och 17.

Katalytiska omvandlare, deNOx-anordningar och partikelfilter ska anses vara utsläppsbegränsande anordningar i den mening som avses i denna förordning.

2. Ersättande utsläppsbegränsande originalanordningar som tillhör den typ som omfattas av punkt 3.2.12 i tillägg 4 till bilaga I och är avsedda för montering i ett fordon som det relevanta typgodkännandedokumentet avser behöver inte uppfylla samtliga krav i bilaga XI, förutsatt att de uppfyller kraven i punkterna 2.1, 2.2 och 2.3 i den bilagan.

3. Tillverkaren ska se till att den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen är försedd med identifikationsmärkning.

4. Den identifikationsmärkning som avses i punkt 3 ska omfatta följande uppgifter:

a) Fordons- eller motortillverkarens namn eller varumärke.

b) Fabrikat och artikelnummer som identifierar den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen i enlighet med den information som avses i punkt 3.2.12.2. i tillägg 4 till bilaga I.

5. Ersättande utsläppsbegränsande anordningar får bara typgodkännas enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning efter det att de särskilt provningskrav som anges i bilaga XI till denna förordning har införts.

Artikel16¶Ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet

Ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, förordning (EU) nr 64/2012 och förordning (EU) nr 133/2014.

1. Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet till godkännandemyndigheten.

2. Ansökan ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 1 till bilaga XI.

3. Tillverkaren ska lämna in intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation.

4. Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna följande:

a) Ett eller flera motorsystem av en typ som godkänts i enlighet med denna förordning och som är utrustad med en ny ursprunglig utsläppsbegränsande anordning.

b) Ett exemplar av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning.

c) Ett extra exemplar av den ersättande typen av utsläppsbegränsande anordning, om den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd att monteras i ett fordon utrustat med ett OBD-system.

5. Vid tillämpningen av punkt 4 a ska provmotorerna väljas av sökanden med godkännandemyndighetens godkännande.

Provningsförhållandena ska uppfylla de krav som anges i avsnitt 6 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

Provmotorerna ska uppfylla följande krav:

a) De får inte ha några fel i avgasreningssystemet.

b) Felfungerande eller kraftigt slitna utsläppsrelaterade originaldelar ska repareras eller bytas ut.

c) De ska vara riktigt avstämda och inställda enligt tillverkarens specifikationer innan utsläppsprovningen genomförs.

6. Vid tillämpningen av punkt 4 b och c ska provexemplaret vara tydligt och outplånligt märkt med sökandens firmanamn eller varumärke och handelsbeteckning.

7. Vid tillämpningen av punkt 4 c ska provexemplaret vara en kvalificerad försämrad komponent.

Artikel17¶Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet

1. Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning samma nummer.

Samma typgodkännandenummer får omfatta användningen av den typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning på flera olika fordons- eller motortyper.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg som upprättats i enlighet med den mall som anges i tillägg 2 till bilaga XI.

3. Om tillverkaren kan visa för godkännandemyndigheten att den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är av en typ som avses i punkt 3.2.12.2 i tillägg 4 till bilaga I, ska kontroll av överensstämmelse med de krav som anges i avsnitt 4 i bilaga XI inte vara nödvändig för att bevilja typgodkännande.

Artikel17a¶Övergångsbestämmelser för vissa typgodkännanden och intyg om överensstämmelse

Införd genom förordning (EU) 2016/1718, förordning (EU) 2019/1939 och förordning (EU) 2026/361.

1. Med verkan från och med den 1 september 2018 ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya typer av fordon eller motorer som provats enligt förfaranden som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.2.2.2.2, 4.3.1.2, 4.3.1.2.1 och 4.3.1.2.2 i tillägg 1 till bilaga II.

2. Med verkan från och med den 1 september 2019 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.2.2.2.2, 4.3.1.2, 4.3.1.2.1 och 4.3.1.2.2 i tillägg 1 till bilaga II, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 26 i direktiv 2007/46/EG, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av sådana fordon.

Med verkan från och med den 1 september 2019 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift ska de nationella myndigheterna förbjuda försäljning eller användning av nya motorer som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.3.1.2 och 4.3.1.2.1 i tillägg 1 till bilaga II.

3. Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl vägra att bevilja EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya typer av fordon eller motorer som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2019/1939.

Genom undantag från första stycket ska nya typer av gnisttändningsmotorer, dubbelbränslemotorer av typ 1A och dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge), och fordon utrustade med sådana motorer, uppfylla den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för PM-antal enligt punkt 6.3 i bilaga II med verkan från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2021 ska dock arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för partikelantal och CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor i anges i resultatet av PEMS-demonstrationsprovningen på typgodkännandeintyget med avseende på övervakning.

4. Med verkan från och med den 1 januari 2022 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon.

Genom undantag från första stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 januari 2024, i fråga om nya fordon utrustade med gnisttändningsmotorer, dubbelbränslemotorer av typ 1A och dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge) som inte uppfyller den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för PM-antal enligt punkt 6.3 i bilaga II och kraven i den här förordningen i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2019/1939, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon. Från och med den 1 januari 2022 ska dock i övervakningssyfte arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för partikelantal och CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor anges i resultatet av PEMS-demonstrationsprovningen på typgodkännandeintyget.

Med verkan från och med den 1 januari 2022 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl förbjuda tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av nya motorer som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939.

Genom undantag från tredje stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 januari 2024 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift, av utsläppsrelaterade skäl förbjuda tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av nya gnisttändningsmotorer, nya dubbelbränslemotorer av typ 1A och nya dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge) som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939.

5. Med verkan från och med den 1 juli 2027 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon som omfattas av förordning (EU) 2025/2161 och som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2026/361, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i kommissionens förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon.

6. Med verkan från och med den 29 maj 2029 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon och motorer, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon, utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift samt motorer till fordon som tillverkas av tillverkare av små serier enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1257.

Genom undantag från första stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 29 november 2027 för nya fordon i kategorierna M1 och N1 som omfattas av förordning (EG) nr 595/2009, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon.

Genom undantag från första stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 juli 2030 för nya fordon i kategorierna M1 och N1 som tillverkats av tillverkare av små serier enligt definitionen i förordning (EU) 2024/1257, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon.

Genom undantag från första stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 juli 2031 för nya fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 som tillverkats av tillverkare av små serier enligt definitionen i förordning (EU) 2024/1257, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon.

Artikel18¶Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

Förordning (EG) nr 595/2009 ska ändras i enlighet med bilaga XV till denna förordning.

Artikel19¶Ändringar av direktiv 2007/46/EG

Direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga XVI till denna förordning.

Artikel20¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I) Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande

Tillägg 1) Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är tillfredsställande

Tillägg 2) Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är otillfredsställande eller saknas

Tillägg 3) Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse på tillverkarens begäran

Tillägg 4) Mallar för informationsdokument

Tillägg 5) Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en motortyp eller komponent som separat teknisk enhet

Tillägg 6) Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med en godkänd motor

Tillägg 7) Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med avseende på ett system

Tillägg 8) Exempel på EG-typgodkännandemärke

Tillägg 9) Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg

Tillägg 10) Förklaringar

Tillägg 11) Dokumentationsmaterial om hjälpstrategier för avgasrening

BILAGA II) Överensstämmelse för motorer eller fordon i drift

Tillägg 1) Provningsförfarande för utsläppsprovning av fordon med PEMS-mätsystem

Tillägg 2) Bärbar mätutrustning

Tillägg 3) Kalibrering av bärbar mätutrustning

Tillägg 4) Metod för kontroll av överensstämmelse hos ECU-vridmomentsignalen

BILAGA III) Kontroll av avgasutsläpp

Tillägg 1) Förfarande för mätning av ammoniak

Tillägg 2) Bestämning av utsläpp från motorer med gnisttändning som drivs med bensin eller E85

BILAGA IV) Utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafikduglighet

BILAGA V) Kontroll av vevhusgasutsläpp

BILAGA VI) Krav för begränsning av utsläpp utanför cyklerna och utsläpp i drift

Tillägg 1) PEMS-demonstrationsprovning vid typgodkännandet

BILAGA VII) Kontroll av hållbarheten hos motorsystem

BILAGA VIII) Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning

Tillägg 1) Bestämmelser för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för utvidgning av ett EG-typgodkännande av en fordonstyp som godkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning med en referensvikt över 2380 kg men högst 2610 kg

BILAGA IX) Specifikationer för referensbränslen

BILAGA X) Omborddiagnos (OBD)

Tillägg 1) Kompletterande övervakningskrav

Tillägg 2) Prestandaövervakning

Tillägg 3) Demonstrationskrav vid prestandaövervakning av ett väggflödesdieselpartikelfilter

Tillägg 4) Bedömning av OBD-systemets prestanda i drift

Tillägg 5) Bedömning av OBD-systemets prestanda i drift under infasningsperioden

Tillägg 6) Mall för försäkran om överensstämmelse avseende OBD-prestanda i drift

BILAGA XI) EG-typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som separata tekniska enheter

Tillägg 1) Mall för informationsdokument

Tillägg 2) Mall för EG-typgodkännandeintyg

Tillägg 3) Hållbarhetsförfarande för utvärdering av en ersättande utsläppsbegränsande anordnings prestanda

Tillägg 4) Sekvens för termisk åldring

Tillägg 5) Provningscykel för datainsamling med chassidynamometer eller vid provning på väg

Tillägg 6) Förfarande med dränering och vägning

Tillägg 7) Exempel på driftsackumuleringsplan inklusive termiska sekvenser, sekvenser av smörjmedelsförbrukning och sekvenser av regenerering

Tillägg 8) Flödesschema för utförandet av driftsackumuleringsplanen

BILAGA XII) Överensstämmelse i drift för motorer och fordon som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG

BILAGA XIII) Krav för att säkerställa att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

Tillägg 1) Demonstrationskrav

Tillägg 2) Beskrivning av mekanismerna för aktivering och deaktivering av systemen för varning och motivering av förare

Tillägg 3) Vridmomentsreducering vid lågnivåmotivering

Tillägg 4) Demonstration av korrekt installation på ett fordon för motorer som EG-typgodkänts som separat teknisk enhet

Tillägg 5) Tillgång till information om NOx-begränsning

Tillägg 6) Demonstration av minsta godtagbara reagenskvalitet CDmin

BILAGA XIV) Mätning av nettomotoreffekt

BILAGA XV) Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

BILAGA XVI) Ändringar av direktiv 2007/46/EG

BILAGA XVII) Tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordon

Tillägg 1) Tillverkarens intyg om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation

Tillägg 2) Information om fordonets OBD-system

Tillägg 3) Förteckning över system för överföring som omfattas av artikel 2e

BILAGA XVIII) Särskilda tekniska krav för dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon

Tillägg 1) Typer av dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon – Förteckning över huvudsakliga driftskrav

1 Regulation No 49 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UN/ECE) - Uniform provisions concerning the measures to be taken against the emission of gaseous and particulate pollutants from compression-ignition engines and positive ignition engines for use in vehicles (OJ L 171, 24.6.2013, p. 1).

2 EUT L 199, 28.7.2008, s. 1.

3 Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (EUT L 349, 29.12.2017, s. 1).

4 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2161 av den 27 oktober 2025 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller tekniska krav på ombordsystem för övervakning och registrering av bränsle- och energiförbrukningen och körsträckan hos vissa tunga fordon samt för bestämning och registrering av nyttolasten eller den totala vikten hos dessa fordon ( EUT L, 2025/2161, 31.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2161/oj).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

6 EUT L 275, 20.10.2005, s. 1.

7 Kommissionens förordning (EU) 2019/1939 av den 7 november 2019 om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller hjälpstrategier för avgasrening, tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet, mätning av utsläpp under perioder med kall motorstart samt användning av ombordsystem för utsläppsmätning (PEMS) för att mäta partikelantal, med avseende på tunga fordon (EUT L 303, 25.11.2019, s. 1).

8 Kommissionens förordning (EU) 2026/361 av den 19 februari 2026 om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller typgodkännande avseende utsläpp från tunga fordon med anordning för ombordövervakning av bränsle- och energiförbrukning ( EUT L, 2026/361, 20.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2026/361/oj).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1257 av den 24 april 2024 om typgodkännande av motorfordon och motorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon med avseende på utsläpp och batteriers hållbarhet (Euro 7), om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009, kommissionens förordning (EU) nr 582/2011, kommissionens förordning (EU) 2017/1151, kommissionens förordning (EU) 2017/2400 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362 ( EUT L, 2024/1257, 8.5.2024, ELI:http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1257/oj).

10 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).

11 EUT L 326, 24.11.2006, s. 55.

12 Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för NOx i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle och tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning.

13 Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för PM i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle.

14 Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för CO i enlighet med tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning.

15 Specifikationer för prestandakvot i drift (IUPR) anges i bilaga X. Motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer omfattas inte av prestandakvot i drift (IUPR).

16 Ytterligare bestämmelser för övervakning enligt punkt 2.3.1.2 i bilaga 9A till Uneceföreskrifter nr 49.

17 Kraven för överensstämmelse i drift anges i tillägg 1 till bilaga II.

18 För motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer.

19 För motorer med kompressionständning och dubbelbränsle och fordon utrustade med sådana motorer.

20 Krav på prestandaövervakning i enlighet med punkt 2.1.1 i bilaga X.

21 Infasningskrav på prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X.

22 Infasningskrav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1 i bilaga XIII.

23 Gäller endast för motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer.

24 Allmänna krav på prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X.

25 Allmänna krav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1.1 i bilaga XIII.

26 Med beaktande av de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 17a.

27 Ej tillämpligt.

28 För fordon som omfattas av genomförandeförordning (EU) 2025/2161.

57 För motorer med kompressionständning.

58 För motorer med gnisttändning.

59 Med beaktande av de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 17a.

64 Uppmätt eller korrigerad till våt bas.

65 Endast gasdrivna motorer.

66 Använd givaren för omgivningstemperatur eller en givare för insugningsluftstemperaturen.

67 Det registrerade värdet ska vara antingen a) bromsande nettovridmoment enligt punkt 2.4.4 i detta tillägg eller b) bromsande nettovridmoment beräknat utifrån vridmomentvärdena enligt punkt 2.4.4 i detta tillägg.

68 I tillämpliga fall, för fordon utrustade med en motor med en anordning för ombordövervakning av bränsle- och/eller energiförbrukning i enlighet med kraven i artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2025/2161.

83 Anges i ett senare skede.

85 Ett fordon eller flera fordon när det rör sig om en hjälpmotor.

86 Gäller för motorer med kompressionständning.

87 Gäller för motorer med gnisttändning.

91 EUT L 199, 28.7.2008, s. 1.

92 De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, bör bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

93 Intervallet för cetantalet överensstämmer inte med kraven på ett minimiintervall för 4R. Vid en tvist mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren kan emellertid villkoren i ISO 4259 användas för att lösa sådana tvister, förutsatt att upprepade mätningar av ett tillräckligt antal för att nå erforderlig precision utförs snarare än enstaka bestämningar.

94 Även om oxidationsstabiliteten kontrolleras är det troligt att livslängden är begränsad. Leverantören ska rådfrågas om lagringsförhållanden och livslängd.

95 FAME-halten ska uppfylla specifikationerna i EN 14214.

100 Om filtrerbarhetstemperaturen är – 20 °C eller lägre ska viskositeten mätas vid – 20 °C. Det uppmätta värdet får inte överstiga 48 mm2/s. I detta fall är standardprovningsmetoderna inte tillämpliga utan precisionsdata på grund av icke-newtonskt beteende i ett tvåfassystem.

101 Ett prov på 2 ml och en anordning utrustad med värmedetektor ska användas.

102 Bestämningen av det härledda cetantalet för FAME ingår inte i precisionsbestämningen av vissa provningsmetoder.

107 Additiv, t.ex. cetanförbättringsmedel enligt motortillverkarens specifikationer, får tillsättas etanolbränslet, förutsatt att inga negativa bieffekter är kända. Om dessa villkor är uppfyllda är den högsta tillåtna mängden 10 % m/m.

108 De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; när ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

109 Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

110 Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationerna ska villkoren i EN 15489 tillämpas.

114 De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; när ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

115 En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008..

116 Bränslet kan innehålla de antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas men rengörings-/dispersionstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras.

117 Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Etanol som används ska överensstämma med EN 15376.

118 Den verkliga svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges.

119 Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.

128 De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; när ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.

129 Den verkliga svavelhalten i det bränsle som används för utsläppsprovningarna ska uppges.

130 Halten blyfri bensin kan bestämmas som 100 minus summan av procentsatserna för vatten, alkoholer, MTBE och ETBE.

131 Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.

132 Etanol som uppfyller kraven i EN 15376 är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras detta referensbränsle.

138 Återstod ska avläsas enligt följande: återstod = 100 - C3 - <C3 - >C4

139 Om provet innehåller korrosionsinhibitorer eller andra kemiska ämnen som minskar provets korrosivitet mot kopparbandet, kan det hända att denna metod inte är tillförlitlig för bestämning av förekomsten av korrosiva material. Därför är det förbjudet att tillsätta sådana ämnen enbart i syfte att påverka provningsmetoden.

140 På begäran av motortillverkaren kan ett högre motoroktantal användas för att utföra typgodkännandeprovningarna.

145 Inerta gaser + C2+

146 Värdet ska bestämmas vid standardförhållanden 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

149 Inerta gaser (andra än N2) + C2+ C2+

150 Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

153 Inerta gaser (andra än N2) + C2+ C2+

154 Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

157 Inerta gaser (andra än N2) + C2 + C2+

158 Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

159 Värdet ska bestämmas vid 273,2 K (0 °C) och 101,3 kPa.

163 Reglerna för felklassificering anges i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

164 Gränsvärdet ska gälla från de datum som anges i rad B i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I.

166 Detta avsnitt ska ses över efter den infasningsperiod som anges i artikel 4.7.

167 Stryk det som inte är tillämpligt.

168 Stryk det som inte är tillämpligt.

169 Stryk det som inte är tillämpligt.

170 Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är av betydelse för att beskriva de typer av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av detta typgodkännandeintyg, ska dessa tecken anges med symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC?123??).

171 Stryk det som inte är tillämpligt.

172 Tillåten NO2-halt i gränsvärdet för NOx kan fastställas senare.

173 Ett nytt mätförfarande ska införas före den 31 december 2012.

174 En gräns för partikelantalet ska införas före den 31 december 2012.”

178 Stryk det som ej är tillämpligt.

179 Stryk det som ej är tillämpligt.

180 Stryk det som ej är tillämpligt.