Fastställande av normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2024/1610 · förordning (EU) 2025/1045 · förordning (EU) 2026/1046.

(1) I Parisavtalet fastställs bland annat ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Klimatförändringarnas negativa effekter bekräftas entydigt av de senaste vetenskapliga rönen från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) i dess särskilda rapport om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 °C över förindustriell nivå och därmed sammanhängande globala utsläppsminskningsbanor för växthusgaser. I den särskilda rapporten dras slutsatsen att utsläppsminskningar i alla sektorer är avgörande för att begränsa den globala uppvärmningen.

(2) För att bidra till målen i Parisavtalet måste övergången av hela transportsektorn i riktning mot nollutsläpp påskyndas, med hänsyn till kommissionens meddelande av den 28 november 2018 med titeln En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, som presenterar en vision om de nödvändiga ekonomiska och samhälleliga förändringarna, där alla delar av ekonomin och samhället medverkar, för att klara övergången till nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Transportsektorns utsläpp av luftföroreningar som allvarligt skadar vår hälsa och miljön måste också minskas kraftigt utan dröjsmål.

(3) Kommissionen antog mobilitetspaket den 31 maj 2017 (Europa på väg: En agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla) och den 8 november 2017 (Resultat för utsläppssnål rörlighet: Ett EU som skyddar vår planet, sätter konsumenterna i centrum och försvarar sina företag och sina arbetstagare). Dessa paket innehåller en positiv agenda som även syftar till att säkerställa en friktionsfri övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet åt alla.

(4) Denna förordning är en del av kommissionens tredje mobilitetspaket av den 17 maj 2018 med titeln Europa på väg – Hållbar mobilitet i EU: säker, uppkopplad och ren, som följer upp kommissionens meddelande av den 13 september 2017 med titeln Investera i en smart, innovativ och hållbar industri – En förnyad strategi för EU:s industripolitik. Denna förordning är även utformad för att fullfölja processen för att unionen ska kunna dra full nytta av en moderniserad rörlighet med lägre koldioxidutsläpp. Målet för det tredje mobilitetspaketet är att göra rörligheten i Europa säkrare och mer tillgänglig, den europeiska industrin mer konkurrenskraftig och arbetstillfällena tryggare, och rörlighetssystemet renare och bättre anpassat till de nödvändiga insatserna mot klimatförändringarna. Det kommer att kräva ett fullständigt engagemang från unionen, medlemsstaterna och berörda parter, inte minst för att öka ansträngningarna för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar.

(5) Denna förordning, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631, stakar ut en tydlig väg mot minskade koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn, och bidrar till det bindande målet att senast 2030 minska växthusgasutsläppen från hela EU:s ekonomi med minst 40 % jämfört med 1990, vilket fick stöd i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 23–24 oktober 2014 och godkändes av rådet den 6 mars 2015 i form av unionens planerade nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet.

(6) I Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014 finns stöd för en minskning av växthusgasutsläppen på 30 % senast 2030, jämfört med 2005, för de sektorer som inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem. Växthusgasutsläpp från vägtransportsektorn utgör en stor del av utsläppen i dessa sektorer. Vägtransportsektorn svarade för omkring en fjärdedel av unionens sammanlagda utsläpp 2016. Utsläppen från vägtransportsektorn visar en uppåtgående trend och är fortfarande betydligt större än 1990. Om utsläppen från vägtransporter fortsätter att öka kommer de att motverka de utsläppsminskningar som åstadkoms i andra sektorer för att bekämpa klimatförändringarna.

(7) I Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014 betonades vikten av att minska utsläppen av växthusgaser och riskerna med beroendet av fossila bränslen i transportsektorn genom ett heltäckande och teknikneutralt tillvägagångssätt för främjande av utsläppsminskning och energieffektivitet i transportsektorn, för eldrivna transporter och för förnybara energikällor i transportsektorn även efter 2020.

(8) För att ge unionens konsumenter säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris är energieffektivitet, som bidrar till en dämpad efterfrågan, en av de fem ömsesidigt förstärkande och tätt sammanflätade dimensioner som anges i kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 med titeln En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik. I meddelandet framhålls att samtidigt som alla sektorer i ekonomin måste vidta åtgärder för öka effektiviteten i sin energianvändning så hartransportsektorn stor energieffektivitetspotential.

(9) Koldioxidutsläpp från tunga fordon, inbegripet lastbilar, bussar och långfärdsbussar, står för ungefär 6 % av unionens totala koldioxidutsläpp och för ungefär 25 % av de totala koldioxidutsläppen från vägtransporterna. Utan vidare åtgärder förväntas andelen koldioxidutsläpp från tunga fordon växa till cirka 9 % under perioden 2010–2030. I unionslagstiftningen finns för närvarande inga krav på minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon, och därför behövs det genast särskilda åtgärder för sådana fordon.

(10) Mål för minskade koldioxidutsläpp från fordonsparkerna av nya tunga fordon i hela unionen bör därför fastställas för 2025 och för 2030, med hänsyn till att det tar tid för fordonsparken att förnyas samt till att vägtransportsektorn måste bidra till unionens klimat- och energimål för 2030 och därefter. Ett sådant successivt tillvägagångssätt ger också en tydlig och tidig signal till industrin om att påskynda lanseringen på marknaden av energieffektiv teknik och utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon. Införandet av utsläppsfria tunga fordon torde också bidra till att åtgärda problem med rörlighet i städer. Det är avgörande att tillverkarna främjar sådana tunga fordon för att effektivt minska luftföroreningar och alltför höga bullernivåer i städer och stadsområden, samtidigt som de är viktiga för att minska koldioxidutsläppen från vägtransporterna.

(11) För att helt förverkliga energieffektivitetspotentialen och säkerställa att vägtransportsektorn som helhet bidrar till överenskomna minskningar av växthusgasutsläpp är det lämpligt att komplettera de normer för koldioxidutsläpp från nya personbilar och lätta nyttofordon som redan finns genom att fastställa utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon. Dessa normer för utsläpp kommer att utgöra en drivkraft för innovation inom teknik för bränsleeffektivitet och bidra till att stärka positionen som teknikledare för unionens tillverkare och leverantörer samt säkra högkvalificerade arbetstillfällen på lång sikt.

(12) Med tanke på att klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem och att en väl fungerande gemensam marknad behöver säkerställas för både vägtransporttjänster och tunga fordon, samtidigt som marknadsfragmentering undviks, är det lämpligt att fastställa normer för koldioxidutsläpp från tunga fordon på unionsnivå. Dessa normer för utsläpp bör inte påverka unionens konkurrensrätt.

(13) Vid fastställandet av de nivåer för minskade koldioxidutsläpp som bör uppnås av unionens fordonspark av tunga fordon, bör hänsyn tas till dessa nivåers ändamålsenlighet för att ge ett kostnadseffektivt bidrag till minskade utsläpp senast 2030 från de sektorer som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842, till kostnader och besparingar för samhället, tillverkare, transportörer och konsumenter samt till deras direkta eller indirekta följder för sysselsättning, innovation och sidovinster i form av minskade luftföroreningar och förbättrad energitrygghet.

(14) En socialt godtagbar och rättvis övergång till utsläppsfri rörlighet bör säkerställas. Därför är det viktigt att beakta övergångens sociala effekter genom bilindustrins hela värdekedja och proaktivt ta itu med konsekvenserna för sysselsättningen. Det bör därför övervägas riktade program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå för omskolning, kompetensutveckling och omplacering av arbetstagare, samt initiativ för utbildning och arbetssökande bland grupper och i regioner som påverkas negativt, i nära dialog med arbetsmarknadens parter och behöriga myndigheter. Som ett led i den övergången bör kvinnors sysselsättning och lika möjligheter i denna sektor stärkas.

(15) En framgångsrik övergång till utsläppsfri rörlighet kräver en samordnad strategi och ett gynnsamt klimat för att stimulera innovation och behålla unionens tekniska ledarskap i vägtransportsektorn. Det innebär bl.a. offentliga och privata investeringar i forskning och innovation, ett ökat utbud av utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon, utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur, integrering i energisystemen samt hållbar materialförsörjning och hållbar tillverkning, återanvändning och materialåtervinning av batterier i Europa. Det kräver samstämda åtgärder, såväl på unionsnivå som på nationell, regional och lokal nivå, också i form av incitament till stöd för att utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon vinner spridning.

(16) Ett nytt förfarande för att fastställa koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen för enskilda tunga fordon har införts som en del av genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009. I kommissionens förordning (EU) 2017/2400 föreskrivs en metod, baserad på verktyget Vecto, med vars hjälp koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen för kompletta tunga fordon kan simuleras. Metoden ger möjlighet att ta hänsyn till variationen inom sektorn för tunga fordon och den höga graden av kundanpassning av enskilda tunga fordon. I ett första steg, från och med den 1 juli 2019, fastställs koldioxidutsläppen för fyra grupper av tunga fordon som står för cirka 65–70 % av de totala koldioxidutsläppen från unionens fordonspark av tunga fordon.

(17) Med tanke på innovation, och för att beakta införandet av ny teknik som förbättrar tunga fordons bränsleeffektivitet, kommer både simuleringsverktyget Vecto och förordning (EU) 2017/2400 att fortlöpande uppdateras så att de hålls aktuella.

(18) De uppgifter om koldioxidutsläpp som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 ska övervakas inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/956. Dessa uppgifter bör utgöra grunden för att fastställa de mål för minskade koldioxidutsläpp som ska uppnås av de fyra grupperna av tunga fordon i unionen som står för de största utsläppen, samt för att fastställa en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för en given rapporteringsperiod.

(19) Ett mål för minskade koldioxidutsläpp för 2025 bör fastställas som en relativ minskning, baserad på de genomsnittliga koldioxidutsläppen från de tunga fordon som nyregistreras mellan den 1 juli 2019 och den 30 juni 2020, för att återspegla den utökade användningen av direkt tillgänglig kostnadseffektiv teknik för konventionella fordon. Ett mål för minskade koldioxidutsläpp bör också fastställas för 2030 och framåt. Det målet bör gälla såvida inget annat beslutas i enlighet med den översyn som ska utföras 2022. Målet för 2030 bör bedömas utgående från Europeiska unionens åtaganden enligt Parisavtalet.

(20) För att säkerställa gedigna referensvärden för koldioxidutsläpp mot bakgrund av att koldioxidutsläpp från tunga fordon ökar på grund av oegentliga förfaranden, så att de inte längre är representativa för en situation där det redan lagstiftats om koldioxidutsläppen, bör vid behov en metod för korrigering av referensvärdena för koldioxidutsläppen tillhandahållas.

(21) LNG (kondenserad naturgas) är ett tillgängligt alternativt bränsle i stället för diesel för tunga fordon. Utbyggnaden av nuvarande och kommande mer innovativ LNG-baserad teknik kommer att bidra till att målen för minskade koldioxidutsläpp uppnås på kort och medellång sikt eftersom användningen av LNG-teknik leder till lägre koldioxidutsläpp i jämförelse med dieselfordon. LNG-fordonens potential till minskade koldioxidutsläpp återspeglas redan helt och hållet i Vecto. Nuvarande LNG-teknik säkerställer också en låg nivå av luftförorenande utsläpp i form av t.ex. NOx och partiklar. En tillräcklig minimitankningsinfrastruktur finns också, och den utvidgas ytterligare som en del av nationella handlingsprogram för infrastruktur för alternativa bränslen.

(22) Vid beräkningen av de referensvärden för koldioxidutsläpp som ska ligga till grund för fastställandet av specifika koldioxidutsläppsmål för 2025 och 2030 bör hänsyn tas till den tunga fordonsparkens förväntade koldioxidminskningspotential. Det är därför lämpligt att utesluta arbetsfordon för t.ex. sophämtning eller anläggningsarbeten från den beräkningen. Dessa fordon har en relativt kort körsträcka, och på grund av deras särskilda körmönster förefaller tekniska åtgärder för minskade koldioxidutsläpp och lägre bränsleförbrukning inte vara kostnadseffektiva på samma sätt som de är för tunga fordon som används för transport av varor.

(23) Kraven på minskade koldioxidutsläpp bör uttryckas i gram koldioxid per tonkilometer för att återspegla de tunga fordonens transportnytta.

(24) En rättvis fördelning av de totala kraven på minskade koldioxidutsläpp bland tillverkarna behöver säkerställas, med beaktande av att tunga fordon har olika konstruktion, körmönster, årlig körsträcka, nyttolast och släpvagnskonfiguration. Det är därför lämpligt att särskilja mellan tunga fordon i olika undergrupper av fordon som återspeglar fordonens typiska användningsmönster och särskilda tekniska egenskaper. Genom att årliga tillverkarspecifika mål fastställs som ett viktat medelvärde av koldioxidutsläppsmålen för varje sådan undergrupp av fordon får tillverkarna också möjlighet att i praktiken balansera en underprestation från fordon i vissa undergrupper av fordon med en överprestation i andra undergrupper av fordon, med beaktande av de genomsnittliga koldioxidutsläppen från fordon i de olika undergrupperna av fordon under fordonens hela livstid.

(25) En tillverkares uppfyllelse av sina årliga specifika koldioxidutsläppsmål bör bedömas på grundval av tillverkarens genomsnittliga koldioxidutsläpp. Vid fastställandet av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen bör man också beakta de särdrag som framgår av de olika undergrupperna av fordon. En tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp bör därför baseras på de genomsnittliga utsläpp som fastställs för varje undergrupp av fordon, inbegripet en viktning på grundval av fordonens antagna årliga körsträcka och genomsnittliga nyttolast som återspeglar de totala koldioxidutsläppen under fordonens hela livstid. På grund av den begränsade potentialen att minska koldioxidutsläppen hos arbetsfordon bör dessa fordon inte beaktas vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen.

(26) För att säkerställa en smidig övergång i riktning mot utsläppsfri rörlighet och ge incitament till utveckling och genomslag på unionsmarknaden för utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon som kan komplettera instrument på efterfrågesidan, t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG bör det införas en särskild mekanism i form av superkrediter för rapporteringsperioderna före 2025, och det bör fastställas ett riktmärke för andelen utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i en tillverkares fordonspark för rapporteringsperioderna från och med 2025.

(27) Incitamentssystemet bör utformas för att säkerställa investeringssäkerheten för leverantörer och tillverkare av laddningsinfrastruktur i syfte att främja ett snabbt genomslag på unionsmarknaden för utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon, samtidigt som tillverkarna får viss flexibilitet för att hinna fatta beslut om sina tidsplaner för investeringar.

(28) Vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp under rapporteringsperioderna före 2025 bör alla utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon räknas in flera gånger. För rapporteringsperioderna från och med 2025 bör man vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp ta hänsyn till vilka resultat tillverkaren uppnått och därvid ha utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon som riktmärke. Incitamentsnivån bör variera i enlighet med fordonets faktiska koldioxidutsläpp. Den resulterande minskningen av koldioxidutsläpp bör ha en övre gräns, för att miljömålen inte ska försvagas.

(29) Utsläppssnåla tunga fordon bör få incitament endast om deras koldioxidutsläpp är lägre än hälften av referensvärdet för koldioxidutsläppen från alla fordon i den undergrupp av fordon som det tunga fordonet tillhör. Det kan ge incitament till innovation inom detta område.

(30) Vid utformningen av incitamentsmekanismen för ökad användning av utsläppsfria tunga fordon bör även mindre lastbilar ingå, trots att de inte omfattas av målen för minskade koldioxidutsläpp inom ramen för denna förordning. Dessa fordon erbjuder också väsentliga fördelar när det gäller att ta itu med luftföroreningsproblem i städer. För att säkerställa att incitamenten är välbalanserade mellan de olika fordonstyperna bör därför även minskningen av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp till följd av utsläppsfria mindre lastbilar ha ett tak.

(31) För att främja ett kostnadseffektivt genomförande av kraven på minskade koldioxidutsläpp, samtidigt som hänsyn tas till den tunga fordonsparkens sammansättning och dess koldioxidutsläpp under årens gång, bör tillverkare ha möjlighet att balansera sin överprestation avseende sitt specifika utsläppsmål för ett år med en underprestation för ett annat år.

(32) För att skapa incitament för snabba minskningar av koldioxidutsläpp bör en tillverkare, vars genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp ligger under den kurva för minskade koldioxidutsläpp som definieras av referensvärdet för koldioxidutsläpp och koldioxidutsläppsmålet för 2025, kunna spara dessa utsläppskrediter för att uppfylla målet för 2025. På liknande sätt bör en tillverkare, vars genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp ligger under kurvan för minskade koldioxidutsläpp mellan målet för 2025 och det mål som är tillämpligt från och med 2030, kunna spara dessa utsläppskrediter för att uppfylla koldioxidutsläppsmålet från och med den 1 juli 2025 till och med den 30 juni 2030.

(33) En tillverkare som inte uppfyller sina specifika koldioxidutsläppsmål under en rapporteringsperiod på tolv månader som inleds från den 1 juli 2025 till och med den 30 juni 2030 bör också kunna ådra sig en begränsad utsläppsskuld. Tillverkare bör dock reglera eventuella återstående utsläppsskulder under rapporteringsperioden för 2029 senast den 30 juni 2030.

(34) Utsläppskrediter och utsläppsskulder bör beaktas enbart för att fastställa om en tillverkare uppfyller sina specifika koldioxidutsläppsmål, och bör inte betraktas som tillgångar som kan överlåtas eller beskattas.

(35) Kommissionen bör påföra en ekonomisk sanktion i form av en avgift för överskridande koldioxidutsläpp om överskridande koldioxidutsläpp konstateras för en tillverkare, med hänsyn tagen till utsläppskrediter och utsläppsskulder. Uppgifter om tillverkares överskridande koldioxidutsläpp bör göras offentligt tillgängliga. För att ge tillverkare tillräckligt med incitament för att vidta åtgärder som minskar de specifika koldioxidutsläppen från tunga fordon måste avgiften överstiga de genomsnittliga marginalkostnaderna för den teknik som behövs för att uppfylla koldioxidutsläppsmålen. Metoden för uppbörd av avgifterna bör fastställas genom en genomförandeakt, med beaktande av den metod som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009. Avgiften bör anses vara en intäkt i Europeiska unionens allmänna budget. Som ett led i den utvärdering som ska göras enligt förordning (EU) 2019/631 bör kommissionen se efter om dessa belopp kan anslås till en särskild fond eller ett relevant program som syftar till att säkerställa en rättvis övergång till utsläppsfri rörlighet och stödja omskolning, vidareutbildning och annan kompetensutveckling för arbetstagare i bilindustrin.

(36) En robust efterlevnadsmekanism är nödvändig för att säkerställa att koldioxidutsläppsmålen i denna förordning uppnås. Tillverkarnas skyldigheter att tillhandahålla precisa uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/956, och de administrativa sanktionsavgifter som kan påföras om denna skyldighet inte uppfylls, bidrar till att säkerställa att tillförlitliga uppgifter används vid kontrollen av att målen i den här förordningen uppnås.

(37) För att uppnå koldioxidminskningarna enligt den här förordningen bör koldioxidutsläppen från tunga fordon i drift överensstämma med de värden som fastställs i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder. Vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp bör kommissionen därför ha möjlighet att beakta varje systematisk brist på överensstämmelse som konstateras av typgodkännandemyndigheter i fråga om koldioxidutsläpp från tunga fordon i trafik.

(38) För att kunna vidta sådana åtgärder bör kommissionen ha befogenhet att inrätta och genomföra ett förfarande för kontroll av överensstämmelsen mellan dels koldioxidutsläppen från tunga fordon i trafik, fastställda i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder, och de koldioxidutsläppsvärden som registrerats i intygen om överensstämmelse, intygen om enskilt godkännande eller kundinformationsfilerna. Vid utarbetandet av detta förfarande bör särskild hänsyn tas till att fastställa metoder, bland annat användning av uppgifter från ombordenheter för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukning, för att upptäcka strategier genom vilka ett fordons koldioxidprestanda förbättras på konstgjord väg i samband med certifieringsförfarandet. Om avvikelser eller strategier för att på konstgjord väg förbättra ett fordons koldioxidprestanda upptäcks vid sådana kontroller bör detta anses som tillräcklig grund för misstanke om allvarlig risk för bristande efterlevnad av kraven i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/858, och medlemsstaterna bör utifrån detta vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med kapitel XI i förordning (EU) 2018/858.

(39) Ändamålsenligheten för de koldioxidutsläppsmål som fastställs i denna förordning är starkt beroende av att den metod som används för att fastställa koldioxidutsläppen återspeglar verklig körning. I enlighet med yttrandet från 2016 från mekanismen för vetenskaplig rådgivning (SAM, Scientific Advice Mechanism) i fråga om lätta fordon och Europaparlamentets rekommendation efter sin undersökning av utsläppsmätningar i bilindustrin är det lämpligt att införa en mekanism för bedömning av hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energianvändning som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 återspeglar verklig körning även för tunga fordon. Det tillförlitligaste sättet att säkerställa att dessa värden återspeglar värdena vid verklig körning är att använda uppgifter från ombordenheter för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen. Kommissionen bör därför ha befogenheter att utveckla de förfaranden för att samla in och behandla de uppgifter om bränsle- och energiförbrukningen som krävs för att utföra sådana bedömningar samt att säkerställa att sådana uppgifter är offentligt tillgängliga, samtidigt som personuppgifter skyddas.

(40) Kommissionen bör bedöma hur uppgifter om bränsle- och energiförbrukningen kan bidra till att säkerställa att fordons koldioxidutsläpp som fastställts med hjälp av verktyget Vecto i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder förblir representativa för koldioxidutsläppen vid verklig körning för alla tillverkare under tidens gång, och närmare bestämt hur sådana uppgifter kan användas för att övervaka klyftan mellan å ena sidan koldioxidutsläppsvärden som fastställts med hjälp av Vecto och andra sidan koldioxidutsläpp vid verklig körning, och när det är nödvändigt förhindra att denna klyfta ökar.

(41) År 2022 bör kommissionen bedöma ändamålsenligheten för de normer för koldioxidutsläpp som fastställs i denna förordning, och särskilt den nivå för målen för minskade koldioxidutsläpp som ska uppnås senast 2030, de genomförandeformer som bör vara tillgängliga för att uppnå det målet och senare mål, samt fastställandet av mål för minskade koldioxidutsläpp för andra typer av tunga fordon, t.ex. mindre lastbilar, arbetsfordon, bussar, långfärdsbussar och släpvagnar. Vid den bedömningen bör också, enbart med tanke på tillämpningen av denna förordning, tunga fordon och fordonskombinationer tas upp till behandling, varvid hänsyn bör tas till de vikter och dimensioner som gäller vid nationella transporter, till exempel modulsystem och intermodala system, samtidigt som en bedömning även görs av möjliga transportsäkerhets- och transporteffektivitetsaspekter, transportslagsövergripande effekter, miljöpåverkan, effekter på infrastruktur och rekyleffekter samt av medlemsstaternas geografiska läge.

(42) Det är viktigt att bedöma koldioxidutsläppen under hela livscykeln från tunga fordon på unionsnivå. Därför bör kommissionen senast 2023 utvärdera möjligheten att utveckla en gemensam unionsmetod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering om koldioxidutsläppen under hela livscykeln från tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden. Kommissionen bör vidta uppföljningsåtgärder, vid behov även med lagstiftningsförslag.

(43) För att säkerställa att de specifika koldioxidutsläppen från tunga fordon förblir representativa och helt aktuella behöver ändringar av förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder som påverkar dessa specifika koldioxidutsläpp återspeglas i den här förordningen. Kommissionen bör därför ha befogenheter att fastställa en metod för att definiera ett representativt tungt fordon för varje undergrupp av fordon, vilket bör ligga till grund för bedömning av ändringar av de specifika koldioxidutsläppen.

(44) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas de genomförandebefogenheter med avseende på offentliggörande av en förteckning över vissa uppgifter och tillverkarnas resultat.

(45) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på identifiering av tunga fordon som är certifierade som arbetsfordon och korrigering av de årliga genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen för en tillverkare, uppbörd av avgifter för överskridande utsläpp, rapportera avvikelser avseende koldioxidutsläpp och för att beakta dem vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen, bedömning av tillämpningen av villkoren för fastställande av referensvärdena för koldioxidutsläpp och kriterierna för att avgöra om dessa utsläpp utan giltig orsak ökats samt, i förekommande fall, för hur korrigeringar ska företas, säkerställande av att vissa parametrar för tunga fordons koldioxidutsläpp och energiförbrukning vid verklig körning görs tillgängliga för kommissionen, utföra kontroll av att de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som registrerats i kundinformationsfilen motsvarar koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen hos tunga fordon i trafik och om det finns några strategier som på konstgjord väg förbättrar fordonens prestanda i de provningar som genomförs eller de beräkningar som utförs samt definiera ett eller flera representativa fordon för en undergrupp av fordon på grundval av vilka justering av nyttolast ska fastställas. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EG) 595/2009, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa vissa aspekter i fråga om miljöprestandan hos fordon i kategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4. De genomförandebefogenheter som avses i detta skäl bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(46) För ändringar eller kompletteringar av icke väsentliga delar av bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen delegeras befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, när det gäller justering av referensvärden för koldioxidutsläpp för att fastställa de vägledande principerna och kriterierna för att definiera förfaranden för att kontrollera koldioxidutsläpp från tunga fordon i trafik och när det gäller ändringar av bilagorna till denna förordning i fråga om vissa tekniska parametrar, inbegripet viktningsvärdena för användningsprofiler, värden för nyttolast och värden för årliga körsträcka samt justeringsfaktorerna för nyttolast. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(47) Eftersom målet för denna förordning, nämligen fastställande av normer för koldioxidutsläpp från tunga fordon, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkan, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(48) Förordningarna (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/956 och rådets direktiv 96/53/EG bör därför även ändras i enlighet med detta,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Innehåll och mål

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Genom denna förordning fastställs normer avseende koldioxidutsläpp för nya tunga fordon. Dessa normer bidrar till uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål och unionens mellanliggande klimatmål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119, medlemsstaternas mål att minska sina utsläpp av växthusgaser, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 och till målen i Parisavtalet liksom till att säkerställa en väl fungerande inre marknad.

2. I denna förordning fastställs även rapporteringskrav avseende koldioxidutsläpp från och bränsleförbrukning hos nya tunga fordon som är registrerade i unionen.

Artikel2¶Tillämpningsområde

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Denna förordning ska tillämpas på nya fordon som antingen har typgodkänts eller godkänts enskilt enligt förordning (EU) 2018/858 eller som det hänvisas till i artikel 2.3 i den förordningen och som tillhör en av följande fordonskategorier:

a) M2 och M3.

b) N1, N2 och N3, förutsatt att fordonen inte omfattas av förordning (EU) 2019/631.

c) O3 och O4.

Vid tillämpningen av denna förordning ska de fordon som avses i första stycket a, b och c betecknas som tunga fordon. Fordon som omfattas av första stycket a eller b ska betecknas som tunga motorfordon.

De fordonskategorier som avses i den här förordningen avser de fordonskategorier som definieras i artikel 4 i förordning (EU) 2018/858 och i bilaga I till den förordningen.

2. Vid tillämpningen av denna förordning ska tunga fordon betraktas som nya tunga fordon för en viss rapporteringsperiod om de registreras för första gången i unionen under den rapporteringsperioden och inte tidigare har registrerats utanför unionen.

En tidigare registrering utanför unionen som gjordes mindre än tre månader före registrering i unionen ska inte beaktas.

Denna förordning ska inte tillämpas på tunga fordon som registreras för första gången för en period på högst en månad och som registreras uteslutande för överföring till ett land utanför unionen.

3. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta ett specifikt förfarande för identifiering av tunga fordon som är certifierade som arbetsfordon enligt förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder men som inte är registrerade som sådana, och ska korrigera de årliga genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen för en tillverkare så att dessa fordon tas med i beräkningen, från och med rapporteringsperioden för 2021 och för varje efterföljande rapporteringsperiod. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2 i den här förordningen.

Artikel3¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

I denna förordning avses med

1. referensvärde för koldioxidutsläpp: de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen under referensperioden för alla nya tunga fordon i var och en av undergrupperna av fordon, fastställda i enlighet med punkt 3 i bilaga I.

2. specifika koldioxidutsläpp: koldioxidutsläppen från ett enskilt tungt fordon, fastställda i enlighet med punkt 2.1 i bilaga I.

3. rapporteringsperiod för år Y: perioden från och med den 1 juli år Y till och med den 30 juni år Y + 1.

3a. rapporteringsperiod: perioden från och med den 1 juli ett visst år till och med den 30 juni påföljande år.

3b. referensperiod: den rapporteringsperiod för ett visst år för vilken de lagstadgade skyldigheterna om minskade koldioxidutsläpp för en viss undergrupp av fordon anges i denna förordning.

4. genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp: de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från en tillverkares tunga fordon under en viss rapporteringsperiod, fastställda i enlighet med punkt 2.7 i bilaga I.

5. specifikt koldioxidutsläppsmål: koldioxidutsläppsmålet för en enskild tillverkare, fastställt en gång per år, för den föregående rapporteringsperioden, i enlighet med punkt 4 i bilaga I.

6. påbyggnadsbil: en lastbil som inte är utformad eller konstruerad för att dra en påhängsvagn.

7. dragbil: en lastbil som är utformad och konstruerad endast eller i huvudsak för att dra påhängsvagnar.

8. undergrupp av fordon: en gruppering av fordon, enligt vad som definieras i punkt 1 i bilaga I, som kännetecknas av vissa gemensamma och särskiljande tekniska kriterier som är relevanta för fastställandet av dessa fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning.

9. arbetsfordon: ett tungt fordon som är avsett att användas för särskilda arbetsuppgifter och som enligt uppgifterna i det intyg om överensstämmelse som rapporterats av medlemsstaterna uppfyller kriterierna i punkt 1.2 i bilaga I.

10. tillverkare: den person eller organisation som de fordon som registrerats under en viss period har hänförts till i enlighet med artikel 7a.

10a. uppgiftslämnare: en enhet som ansvarar för rapporteringen av uppgifter till kommissionen.

11. utsläppsfritt tungt fordon: något av följande fordon:

a) Ett tungt motorfordon utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut högst 3 g CO2/(ton-km) eller 1 g koldioxid/(person-km), fastställt i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400.

b) Ett tungt motorfordon utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut högst 1 g CO2/kWh, fastställt i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder, eller högst 1 g CO2/km, fastställt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 och dess genomförandeåtgärder, förutsatt att inga koldioxidutsläpp har fastställts enligt förordning (EU) 2017/2400.

c) Ett släpfordon försett med en anordning som aktivt stöder dess framdrivning och som inte har någon förbränningsmotor eller som har en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 1 g CO2/kWh, fastställt i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder eller i enlighet med Uneceföreskrift (EG) nr 49.

12. utsläppssnålt tungt fordon: ett annat tungt fordon än ett utsläppsfritt tungt fordon, med specifika koldioxidutsläpp som är lägre än hälften av referensvärdet för koldioxidutsläppen för alla fordon i den undergrupp av fordon som det tunga fordonet tillhör, fastställt i enlighet med punkt 2.3.4 i bilaga I.

13. användningsprofil: en kombination av målhastighetscykel, nyttolast, konfiguration för påbyggnad eller släpvagn och andra parametrar, i tillämpliga fall, som återspeglar ett fordons specifika användning och som ligger till grund för fastställandet av officiella värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för ett tungt fordon.

14. målhastighetscykel: beskrivning av den fordonshastighet som föraren vill uppnå eller som begränsas av trafikförhållandena, som en funktion av körsträckan.

15. nyttolast: vikten av de varor som ett fordon transporterar under olika förhållanden.

16. primärfordon: ett primärfordon enligt definitionen i artikel 3.22 i förordning (EU) 2017/2400.

17. primärfordon för ett tungt fordon: ett primärfordon som för simuleringsändamål har tilldelats en standardkaross som motsvarar det tunga fordonets faktiska kaross med avseende på dess konfiguration (lågt/högt golv, en-/tvåvånings) och eventuella andra parametrar, beroende på vad som är tillämpligt.

18. etappvis färdigbyggt fordon: etappvis färdigbyggt fordon enligt definitionen i artikel 3.26 i förordning (EU) 2018/858.

19. färdigbyggt fordon: färdigbyggt fordon enligt definitionen i artikel 3.27 i förordning (EU) 2018/858.

20. terränggående fordon: terränggående fordon enligt definitionen i del A, punkt 2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2018/858.

21. fordon avsett för särskilda ändamål: fordon avsett för särskilda ändamål enligt definitionen i artikel 3.31 i förordning (EU) 2018/858.

22. terränggående fordon avsett för särskilda ändamål: terränggående fordon avsett för särskilda ändamål enligt definitionen i del A, punkt 2.3.1 i bilaga I till förordning (EU) 2018/858.

23. intyg om överensstämmelse: ett intyg om överensstämmelse enligt definitionen i artikel 3.5 i förordning (EU) 2018/858.

24. offentligt kontrakt: i samband med offentliga upphandlingsförfaranden och om inte annat anges, ett offentligt kontrakt enligt definitionen i artikel 2.1.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU, varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU och koncessioner enligt definitionen i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU.

25. lastbil i extra tung kombination eller EHC-lastbil: ett tungt fordon i kategori N3 som är lämpligt för användning i en fordonskombination och som uppfyller samtliga följande konstruktions- och tillverkningskriterier:

a) Tre axlar eller mer.

b) En nominell motoreffekt på minst 400 kW.

c) En högsta tekniskt tillåten lastad vikt (TPMLM) för kombinationen på mer än 60 ton.

I denna förordning avses med en grupp av anslutna tillverkare en tillverkare och dennes anslutna företag.

I förhållande till en tillverkare avses med anslutna företag

a) företag i vilket tillverkaren direkt eller indirekt

i) har rätt att utöva mer än hälften av rösträtterna,

ii) har befogenhet att utse mer än hälften av ledamöterna i tillsynsorganet, styrelsen eller organ som rättsligt företräder företaget, eller

iii) har rätt att förvalta företagets verksamhet,

b) företag som direkt eller indirekt har de rättigheter eller befogenheter som avses i led a över tillverkaren,

c) företag i vilka ett företag som avses i led b direkt eller indirekt har de rättigheter eller befogenheter som avses i led a,

d) företag i vilka tillverkaren tillsammans med ett eller flera av de företag som avses i led a, b eller c, eller i vilka två eller flera av de senare företagen gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som avses i led a,

e) företag i vilka de rättigheter eller befogenheter som avses i led a gemensamt innehas av tillverkaren eller ett eller flera av dennes anslutna företag som avses i leden a–d och en eller flera tredje parter.

Artikel3a¶Mål för minskade koldioxidutsläpp

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. De genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya tunga motorfordon i unionens fordonspark som inte är fordon avsedda för särskilda ändamål, terränggående fordon och terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål ska minskas med följande procentsatser jämfört med de genomsnittliga koldioxidutsläppen för rapporteringsperioden för år 2019:

a) Med 15 % för undergrupper av fordon 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD och 10-LH för rapporteringsperioderna 2025–2029.

b) Med 45 % för alla andra undergrupper av fordon än arbetsfordon för rapporteringsperioderna 2030–2034.

c) Med 65 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna 2035-2039.

d) Med 90 % för alla undergrupper av fordon för rapporteringsperioderna för år 2040 och framåt.

2. Undergrupperna av fordon ska bidra till de i punkt 1 angivna målen för minskade koldioxidutsläpp i enlighet med punkt 4.3 i bilaga I.

3. Koldioxidutsläpp relaterade till unionens fordonspark av nya släpfordon ska minskas i enlighet med punkt 4.3 i bilaga I.

4. Trots vad som sägs i artikel 2.3 i förordning (EU) 2017/2400 ska godkända tunga fordon som omfattas av artikel 2.3 första stycket b i förordning (EU) 2018/858 inte omfattas av de mål för minskade koldioxidutsläpp som anges i punkterna 1–3 i den här artikeln, såvida inte tillverkaren väljer att inkludera dessa tunga fordon i beräkningen av sina specifika koldioxidutsläpp och koldioxidutsläppsmål när den rapporterar dessa tunga fordon i enlighet med del B i bilaga IV till den här förordningen.

5. Andra tunga fordon än de som avses i punkt 4 som är registrerade för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret, ordningsmakten eller akutsjukvården ska inte omfattas av de mål för minskade koldioxidutsläpp som anges i punkterna 1–3, förutsatt att en medlemsstat anger detta i registrerings- och rapporteringsförfarandet och därigenom i de uppgifter som rapporteras i enlighet med del A i bilaga IV bekräftar att ett utsläppsfritt tungt fordon inte kan användas för samma ändamål som det tunga fordonet och att det därför ligger i allmänhetens intresse att registrera ett tungt fordon med en förbränningsmotor för detta ändamål.

Tunga fordon som är registrerade för användning inom försvarsmyndigheter ska inte omfattas av kraven i denna förordning om en medlemsstat beslutar att inte rapportera dem i enlighet med del A i bilaga IV.

Artikel3b¶Ytterligare åtgärder för att stödja omställningen till utsläppsfria tunga fordon på unionsmarknaden

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

Senast den 30 juni 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet som överväger behovet av att underlätta spridningen på unionens marknad av tunga fordon som konverteras för att bli utsläppsfria tunga fordon, inbegripet genom harmoniserade regler. Den rapporten ska innehålla en analys av alternativen och verkningarna av dessa alternativ. När det är lämpligt ska analysen åtföljas av ett lagstiftningsinitiativ eller någon annan åtgärd.

Artikel3c¶Ytterligare åtgärder för att stödja efterfrågan på utsläppsfria tunga fordon på unionsmarknaden

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

Senast den 30 juni 2027 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport som innehåller en analys av det potentiella behovet, och effekterna, av initiativ för att öka andelen utsläppsfria tunga motorfordon som ägs eller leasas av stora åkerier. I den rapporten ska kommissionen överväga möjliga alternativ för att öka användningen av utsläppsfria tunga fordon som ägs eller leasas av stora åkerier.

Artikel3d¶Nollutsläppsmål för tunga stadsbussar

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. För tunga fordon som avses i fjärde kolumnen i tabellen i punkt 4.2 i bilaga I (stadsbussar) ska tillverkarna uppfylla den minimiandel på 90 % och 100 % utsläppsfria tunga fordon i sin fordonspark av nya tunga fordon i enlighet med punkt 4.3.2 i bilaga I.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera de gemensamma tekniska specifikationerna, inbegripet standarder, för den tekniska och öppna driftskompatibiliteten mellan laddnings- och tankningsinfrastrukturen och stadsbussar, när det gäller fysiska anslutningar och kommunikationsutbyte.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att komplettera denna förordning genom att fastställa gemensamma tekniska specifikationer, inbegripet standarder, för trygg och säker delning och användning av de data som genereras i samband med användningen av stadsbussar.

Artikel3e¶Säkerställande av hållbara och resilienta leveranskedjor för stadsbussar genom offentliga upphandlingsförfaranden

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Upphandlande myndigheter och upphandlande enheter ska grunda tilldelningen av offentliga varukontrakt för inköp, leasing, hyra eller hyrköp av nya utsläppsfria stadsbussar liksom av offentliga tjänstekontrakt som främst avser användning av sådana stadsbussar, på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, vilket ska inbegripa det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.

2. Upphandlande myndigheter och upphandlande enheter ska använda åtminstone två av följande kriterier som tekniska specifikationer eller som tilldelningskriterier, varav åtminstone ett ska avse anbudsgivarens bidrag till försörjningstryggheten såsom anges i leden a–d, beroende på marknadssituationen och i överensstämmelse med direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU eller 2014/25/EU, och tillämplig sektorsspecifik lagstiftning, samt med unionens internationella åtaganden, inbegripet Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling (WTO-avtalet) och andra internationella avtal som unionen är bunden av:

a) Andelen produkter i anbud med ursprung i tredjeländer, fastställda i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013; etta kriterium ska endast tillämpas på produkter i anbud med ursprung i länder som inte är parter till WTO-avtalet och som inte har ingått ett frihandelsavtal, däribland regler om offentlig upphandling, med unionen.

b) Den nuvarande och beräknade tillgången på reservdelar som är nödvändiga för att den utrustning som anbudet gäller ska fungera.

c) Anbudsgivarens åtagande att eventuella förändringar i dess leveranskedja under fullgörandet av kontraktet inte kommer att inverka negativt på fullgörandet av kontraktet.

d) Certifiering eller dokumentation som visar att anbudsgivarens leveranskedja är organiserad på ett sätt som gör det möjligt för denne att uppfylla kraven på försörjningstrygghet.

e) Miljömässig hållbarhet som går utöver minimikraven enligt tillämpliga unionsrättsakter.

Första stycket ska inte hindra upphandlande myndigheter och upphandlande enheter från att använda ytterligare kriterier.

3. Om anbudets bidrag till försörjningstryggheten används som ett tilldelningskriterium ska det ges en viktning på mellan 15 % och 40 % av tilldelningskriterierna.

Artikel4¶Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp från en tillverkare

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

Från och med den 1 juli 2020 och för varje efterföljande rapporteringsperiod ska kommissionen för varje tillverkare fastställa de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i g/tkm för den föregående rapporteringsperioden, med beaktande av följande:

a) De uppgifter som rapporterats för tillverkarens nya tunga fordon som registrerats under den föregående rapporteringsperioden.

b) Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, fastställd i enlighet med artikel 5.

c) Nya utsläppsfria arbetsfordon som omfattas av punkt 1.1.1 i bilaga 1 under rapporteringsperioden för åren 2030–2034.

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen ska fastställas i enlighet med punkt 2.7 i bilaga I.

Artikel5¶Utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Från och med den 1 juli 2020 och för varje efterföljande rapporteringsperiod fram till och med rapporteringsperioden för 2029 ska kommissionen för varje tillverkare fastställa faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon för den föregående rapporteringsperioden.

Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska ta hänsyn till antalet utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i kategori N i tillverkarens fordonspark och deras koldioxidutsläpp.

2. För rapporteringsperioderna 2019–2024 ska antalet utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon räknas enligt följande vid tillämpningen av punkt 1:

a) Ett utsläppsfritt tungt fordon ska räknas som två fordon.

b) Ett utsläppssnålt tungt fordon ska räknas som upp till två fordon, som en funktion av dess specifika koldioxidutsläpp och tröskelvärdet för utsläppssnåla fordon i den undergrupp av fordon som fordonet tillhör, enligt definitionen i punkt 2.3.3 i bilaga I.

Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska fastställas i enlighet med punkt 2.3.1 i bilaga I.

3. För rapporteringsperioderna från och med 2025 till och med 2029 ska faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon fastställas utgående från ett riktmärke om 2 %, i enlighet med punkt 2.3.2 i bilaga I.

4. Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med högst 3 %. Bidraget till den faktorn från utsläppsfria tunga fordon i kategori N, utom sådana fordon i undergrupperna 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD eller 10-LH, ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med högst 1,5 %.

Artikel6¶Specifika koldioxidutsläppsmål för en tillverkare

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

För rapporteringsperioden för 2025 och under varje efterföljande rapporteringsperiod ska kommissionen för varje tillverkare fastställa ett specifikt koldioxidutsläppsmål för den föregående rapporteringsperioden. Målet ska fastställas i enlighet med punkt 4.1 i bilaga I.

Artikel6a¶Överföring av tunga fordon mellan tillverkare

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Vid beräkningen av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i enlighet med artikel 4 och punkt 2.2 i bilaga I får enskilda tunga fordon överföras mellan tillverkare förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) För alla överföringar: begäran lämnas in gemensamt av den överförande och den mottagande tillverkaren.

b) För överföring av andra tunga fordon än utsläppsfria tunga fordon: den överförande och den mottagande tillverkaren tillhör en grupp anslutna tillverkare.

c) För överföring av utsläppsfria tunga fordon mellan tillverkare som inte tillhör en grupp anslutna tillverkare: antalet utsläppsfria tunga fordon som överförs till en tillverkare överstiger inte 5 % av alla dess nya tunga fordon som registrerats under en viss rapporteringsperiod.

Tillverkarna ska lämna begäran om överföring till kommissionen med hjälp av de elektroniska verktyg som tillhandahålls av kommissionen.

2. Om kommissionen anser att villkoren för en överföring är uppfyllda ska den inte beakta det överförda tunga fordonet vid beräkningen av relevanta värden för den överförande tillverkaren, men ska beakta det vid beräkningen av relevanta värden för den mottagande tillverkaren.

Artikel6b¶Undantag för tillverkare som producerar ett litet antal tunga fordon

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Om en tillverkare registrerar färre än 100 nya tunga fordon under en viss rapporteringsperiod ska de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen enligt artikel 4 och punkt 2.7 i bilaga I och de specifika koldioxidutsläppsmålen enligt artikel 6 och punkt 4.1 i bilaga I fastställas till ’0’ för den rapporteringsperioden.

2. När punkt 1 i denna artikel är tillämplig, ska värdena för de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen och för de specifika koldioxidutsläppsmålen inte tas med i offentliggörandet av data enligt artikel 11 för de berörda tillverkarna och rapporteringsperioderna.

3. Det undantag som fastställs i punkt 1 ska inte vara tillämpligt under en viss rapporteringsperiod i följande fall:

a) om tillverkaren begär detta.

b) Om tillverkaren begär en överföring av tunga fordon i enlighet med artikel 6a.

c) Om tillverkaren ingår i en grupp av anslutna tillverkare som gemensamt registrerade fler än 100 tunga fordon under den rapporteringsperioden eller ingår i en grupp av anslutna tillverkare som inbegriper en tillverkare som omfattas av led a eller b.

4. Tillverkare som inte ingår i en grupp i den mening som avses i punkt 3 c ska underrätta kommissionen om de registrerade färre än 100 tunga fordon under en viss rapporteringsperiod.

5. Tillverkare som inte omfattas av undantaget i punkt 1 ska under varje rapporteringsperiod underrätta kommissionen om alla sina anslutna företag som omfattas av undantaget.

6. Tillverkarna ska underrätta kommissionen med avseende på tillämpningen av punkterna 4 och 5 med hjälp av de elektroniska verktyg som tillhandahålls av kommissionen.

Artikel7¶Utsläppskrediter och utsläppsskulder

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610 och förordning (EU) 2026/1046.

1. Vid fastställandet av huruvida en tillverkare uppfyller sina specifika koldioxidutsläppsmål under rapporteringsperioderna för åren 2025–2039 ska hänsyn tas till tillverkarens utsläppskrediter eller utsläppsskulder fastställda i enlighet med punkt 5 i bilaga I, vilka motsvarar antalet nya tunga fordon från tillverkaren för en rapporteringsperiod, multiplicerat med:

a) skillnaden mellan den kurva för minskade koldioxidutsläpp som avses i punkt 2 för rapporteringsperioden för år 2025 och den tillverkarens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för rapporteringsperioderna för åren 2025–2029 och skillnaden mellan kurvan för minskade koldioxidutsläpp för rapporteringsperioder för andra år än 2025–2029 och den tillverkarens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för samma rapporteringsperiod, om den skillnaden är positiv (utsläppskrediter), eller

b) skillnaden mellan en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp och den tillverkarens specifika koldioxidutsläppsmål, om skillnaden är positiv (nedan kallad utsläppsskulder).

Utsläppskrediter ska räknas in under rapporteringsperioderna för 2019–2039. De utsläppskrediter som räknas in under rapporteringsperioderna för 2019–2024 ska dock beaktas endast för att fastställa om tillverkaren uppfyller det specifika koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2025.

Utsläppsskulder ska räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039. En tillverkares totala utsläppsskuld får dock inte överskrida 5 % av tillverkarens specifika koldioxidutsläppsmål multiplicerat med antalet tunga fordon från tillverkaren under den perioden (gräns för utsläppsskuld).

Eventuella utsläppskrediter och utsläppsskulder som räknas in under rapporteringsperioderna för 2025–2039 ska i tillämpliga fall överföras från en rapporteringsperiod till nästa rapporteringsperiod. Eventuella resterande utsläppsskulder ska dock regleras under rapporteringsperioderna för 2029, 2034 och 2039. Utsläppskrediter ska beaktas vid fastställandet av huruvida tillverkaren uppfyller sina specifika koldioxidutsläppsmål endast under rapporteringsperioderna för något av de sju år som följer på den rapporteringsperiod då de förvärvades.

2. Kurvorna för minskade koldioxidutsläpp ska fastställas för varje tillverkare i enlighet med punkt 5.1.2 i bilaga I, på grundval av följande linjära kurvor:

a) Mellan referensvärdet för koldioxidutsläpp och koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2025 eller 2030 enligt artikel 3a.1 a och b.

b) Mellan koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2025 och koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2030 enligt artikel 3a.1 b.

c) Mellan koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2030 och koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2035 enligt artikel 3a.1 c.

d) Mellan koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2035 och koldioxidutsläppsmålet för rapporteringsperioden för 2040 i enlighet med artikel 3a.1 d.

Artikel7a¶Hänförande av tunga fordon till en tillverkare

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

Vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp som avses i artikel 4 och de specifika koldioxidutsläppsmål som avses i artikel 6 ska de tunga fordon som registreras under en viss rapporteringsperiod hänföras till följande tillverkare:

a) Fordonstillverkare som definieras i artikel 3.4a i förordning (EU) 2017/2400 när det gäller tunga fordon i kategori N.

b) Primärfordonstillverkare som definieras i artikel 3.29 i förordning (EU) 2017/2400 när det gäller tunga fordon i kategori M.

c) Fordonstillverkare som definieras i artikel 2.5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362 när det gäller tunga fordon i kategori O.

Artikel7b¶Beräkning av genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp från tunga fordon i kategori M

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

För tunga fordon i kategori M ska följande gälla:

a) Vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i en tillverkares undergrupp av fordon ska ett nytt tungt fordon i kategori M med dess specifika koldioxidutsläpp betraktas som ett färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt fordon i punkt 2.2.2 i bilaga I och ska inte beaktas i punkt 2.2.3 i den bilagan.

b) Genom undantag från led a i denna artikel ska ett nytt tungt fordon i kategori M med de specifika koldioxidutsläppen från dess primärfordon, på begäran till kommissionen av den primärfordonstillverkare som avses i artikel 7a b, och med beaktande av de villkor som anges i led c i den här artikeln, beaktas i punkt 2.2.3 i bilaga I och ska inte beaktas i punkt 2.2.2 i den bilagan.

c) En begäran enligt led b i denna artikel för ett nytt tungt fordon i kategori M ska inte godtas om tillverkaren av primärfordonet och fordonstillverkaren, enligt definitionen i artikel 3.4a i förordning (EU) 2017/2400, av de färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonen är anslutna företag eller delar av samma juridiska person; genom att inkomma med en sådan begäran försäkrar tillverkaren av primärfordonet att den inte är ett anslutet företag eller en del av samma juridiska person; den ska på begäran lämna styrkande information till kommissionen.

d) Kommissionen ska, med stöd av Europeiska miljöbyrån, utan dröjsmål och i elektroniskt format tillhandahålla de verktyg och den förfarandevägledning som krävs för att tillverkarna ska kunna inkomma med de begäranden som avses i led b till kommissionen.

Artikel8¶Uppfyllande av de specifika koldioxidutsläppsmålen

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Om det, enligt punkt 2, konstateras att en tillverkare står för överskridande koldioxidutsläpp för en viss rapporteringsperiod från och med 2025 ska kommissionen påföra en avgift för överskridande koldioxidutsläpp, beräknad enligt följande formel: (avgift för överskridande koldioxidutsläpp) = (överskridande koldioxidutsläpp x 4250 EUR per g CO2/tkm).

2. En tillverkare ska anses stå för överskridande koldioxidutsläpp i något av följande fall:

a) För någon av rapporteringsperioderna för åren 2025–2028, 2030–2033 eller 2035–2038: summan av utsläppsskulderna, minskad med summan av utsläppskrediterna, överskrider den gräns för utsläppsskuld som avses i artikel 7.1 tredje stycket.

b) För rapporteringsperioderna för åren 2029, 2034, 2039 och 2040: summan av utsläppsskulderna, minskad med summan av utsläppskrediterna, är positiv.

c) Från och med rapporteringsperioden för år 2041 och framåt: tillverkarens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp överskrider tillverkarens specifika koldioxidutsläppsmål.

De extra koldioxidutsläppen under en viss rapporteringsperiod ska beräknas i enlighet med punkt 6 i bilaga I.

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa metoden för uppbörd av avgifter för överskridande koldioxidutsläpp enligt punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

4. Avgifterna för överskridande koldioxidutsläpp ska anses vara intäkter i Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel9¶Kontroll av övervakningsuppgifter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Typgodkännandemyndigheter och tillverkare ska utan dröjsmål till kommissionen rapportera följande avvikelser från de rapporterade uppgifterna:

a) Om koldioxidutsläppvärden från tunga fordon i trafik, till följd av kontroller som utförts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13 i denna förordning, avviker från de värden som anges i intyg om överensstämmelse eller i den kundinformationsfil som avses i artikel 9.4 i förordning (EU) 2017/2400.

b) Om fel på grund av felaktiga indata eller andra orsaker i samband med fastställandet av koldioxidutsläpp konstaterades.

c) Om fel i genomförandet av övervakningen och rapporteringen av koldioxidutsläpp konstaterades.

d) Andra avvikelser än de som avses i led a, b eller c.

2. Kommissionen ska beakta de avvikelser som avses i punkt 1 vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp och referensvärdet för koldioxidutsläpp. Kommissionen ska, när det är lämpligt, ändra den förteckning som avses i artikel 11.1. Kommissionen ska inte vara skyldig att beakta avvikelser om omräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp eller referensvärdet för koldioxidutsläpp resulterar i en avvikelse på mindre än 0,1 %.

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare regler om förfarandena för att rapportera sådana avvikelser och för att beakta dem vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel10¶Bedömning av referensvärde för koldioxidutsläpp

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. För att säkerställa att referensvärdena för koldioxidutsläpp från undergrupper av fordon, för vilka en rapporteringsperiod för år 2024 eller senare år tillämpas som referensperiod enligt punkt 3.2 i bilaga I, blir en tillförlitlig och representativ grund, ska kommissionen bedöma tillämpningen av villkoren för fastställande av referensvärden för koldioxidutsläpp och fastställa om dessa utsläpp utan giltig orsak ökats och, i förekommande fall, hur de ska korrigeras.

2. Om kommissionen kommer fram till att alla eller vissa av referensvärdena för koldioxidutsläpp ska korrigeras, ska den anta en genomförandeakt för att genomföra dessa korrigeringar i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel11¶Offentliggörande av uppgifter och tillverkarnas resultat

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Kommissionen ska, senast den 30 april varje år, genom genomförandeakter offentliggöra en förteckning som visar följande:

a) Från och med den 1 juli 2020: Varje tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som avses i artikel 4.

b) Från och med den 1 juli 2020: Varje tillverkares faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som avses i artikel 5.1.

c) Från och med den 1 juli 2026: Varje tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläppsmål för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som avses i artikel 6.

d) Från och med den 1 juli 2020 till och med den 30 juni 2041: Varje tillverkares kurva för minskade koldioxidutsläpp, utsläppskrediter och, från och med den 1 juli 2026 till och med den 30 juni 2041, utsläppsskulder för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som avses i artikel 7.

e) Från och med den 1 juli 2026: Varje tillverkares överskridande koldioxidutsläpp för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som avses i artikel 8.2.

f) Från och med den 1 juli 2020: De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från alla nya tunga fordon som registrerats i unionen under den föregående rapporteringsperioden.

Den förteckning som ska offentliggöras senast den 30 april året efter det år då en referensperiod har löpt ut ska innehålla de referensvärden för koldioxidutsläpp som fastställts för den referensperioden.

2. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ändra den förteckning som avses i punkt 1 om

a) de typgodkännandeförfaranden som avses i förordning (EG) nr 595/2009 ändras, med undantag för ändringar som rör de värden för nyttolast och antal passagerare som används för att fastställa koldioxidutsläpp, på ett sådant sätt att den nivå av koldioxidutsläpp från de representativa tunga fordon som anges enligt punkt 3 ökar eller minskar med mer än 5 g CO2/km; i sådana fall ska de justerade referensvärdena beräknas i enlighet med punkt 1 i bilaga II och nya värden ska offentliggöras som ett komplement till tidigare värden, med angivande av den rapporteringsperiod då de tillämpas första gången,

b) bilagorna har ändrats i enlighet med artikel 14.1 a–f; i sådana fall ska tidigare offentliggjorda referensvärden för koldioxidutsläpp beräknas på nytt i enlighet med bilaga I, med beaktande av de parametrar som ändrats i enlighet med artikel 14.1 a–f, och de omräknade referensvärdena ska offentliggöras och ersätta de tidigare referensvärdena från och med den rapporteringsperiod då de parametrar som ändrats i enlighet med artikel 14.1 a–f tillämpas för första gången.

3. Om de typgodkännandeförfaranden som avses i förordning (EG) nr 595/2009 ändras såsom avses i punkt 2 a i denna artikel ska de genomförandeakter som avses i punkt 2 i denna artikel antingen specificera eller fastställa en metod för att definiera ett eller flera representativa fordon för en undergrupp av fordon, inbegripet deras statistiska viktningar och de värden för nyttolast och antal passagerare som ska användas för att fastställa koldioxidutsläpp. Den metoden ska utgöra grund för beräkningen av den justering som avses i punkt 2 a i) i denna artikel, med beaktande av de övervakningsuppgifter som rapporteras enligt den här förordningen och de tekniska egenskaper som avses i artikel 12.1 i förordning (EU) 2017/2400. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som fastställs i artikel 16.2 i den här förordningen.

Artikel12¶Koldioxidutsläpp och energiförbrukning vid verklig körning

1. Kommissionen ska övervaka och bedöma om de värden för koldioxidutsläpp och energiförbrukning som fastställs inom ramen för förordning (EG) nr 595/2009 är representativa för verklig körning.

Vidare ska kommissionen regelbundet samla in uppgifter om koldioxidutsläpp och energiförbrukning vid verklig körning för tunga fordon som använder ombordenheter för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen, med början från nya tunga fordon som registreras från och med den dag då de åtgärder som avses i artikel 5c b i förordning (EG) nr 595/2009 börjar tillämpas.

Kommissionen ska säkerställa att allmänheten informeras om huruvida värdena blir mer eller mindre representativa med tiden.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska kommissionen säkerställa att, med början den dag då de åtgärder som avses i artikel 5c b i förordning (EG) nr 595/2009 börjar tillämpas, följande parametrar för tunga fordons koldioxidutsläpp och energiförbrukning vid verklig körning görs tillgängliga för kommissionen, antingen av tillverkare eller nationella myndigheter eller via direktöverföring av uppgifter från fordon, beroende på vad som är tillämpligt:

a) Fordonets identifieringsnummer.

b) Förbrukning av bränsle och elenergi.

c) Total tillryggalagd körsträcka.

d) Nyttolast.

e) För externt laddbara tunga hybridelfordon, förbrukningen av bränsle och/eller elenergi samt tillryggalagd körsträcka, fördelad på de olika körlägena.

f) Andra nödvändiga parametrar för att säkerställa att skyldigheten enligt punkt 1 i denna artikel kan fullgöras.

Kommissionen ska behandla de uppgifter den erhåller enligt första stycket i denna punkt i syfte att skapa anonymiserade och aggregerade datamängder, bland annat per tillverkare, för tillämpningen av punkt 1. Fordonens identifieringsnummer ska endast användas vid den behandlingen av uppgifter och får inte behållas längre än de behövs för det syftet.

3. För att undvika att klyftan i förhållande till utsläppen vid verklig körning ökar, ska kommissionen, senast två år och fem månader efter den dag då de åtgärder som avses i artikel 5c b i förordning (EG) nr 595/2009 börjar tillämpas, bedöma hur uppgifter om bränsle- och energiförbrukningen kan användas för att säkerställa att de värden för fordons koldioxidutsläpp och energiförbrukning som fastställts i enlighet med den förordningen förblir representativa över tid för utsläppen vid verklig körning för varje tillverkare.

Kommissionen ska övervaka och årligen rapportera om hur den klyfta som avses i första stycket utvecklas och ska, för att undvika att den klyftan ökar, under 2027 bedöma huruvida en mekanism som justerar tillverkarens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp från och med 2030 är möjlig och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att införa en sådan mekanism.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare förfaranden för insamling och behandling av uppgifter som avses i punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel13¶Kontroll av koldioxidutsläppen från tunga fordon i trafik

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Tillverkarna ska säkerställa att de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som registreras i den kundinformationsfil som avses i artikel 9.4 i förordning (EU) 2017/2400 motsvarar koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen hos tunga fordon i trafik, enligt vad som fastställts i enlighet med sistnämnda förordning.

2. Efter det att de förfaranden som avses i punkt 4 trätt i kraft ska typgodkännandemyndigheterna – i fråga om de tillverkare åt vilka de beviljat tillstånd att använda ett simuleringsverktyg i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder – på grundval av lämpliga och representativa stickprov på fordon, kontrollera att de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som registrerats i kundinformationsfilen motsvarar koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen hos tunga fordon i trafik, enligt vad som fastställts i enlighet med sistnämnda förordning och dess genomförandeåtgärder, och ska då beakta bland annat tillgängliga uppgifter från ombordenheter för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen.

Typgodkännandemyndigheterna ska även kontrollera om det i eller för de fordon på vilka stickprov tas finns några strategier som på konstgjord väg förbättrar fordonens prestanda i de provningar som genomförs eller de beräkningar som utförs för certifiering av koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen, och ska därvid bland annat använda uppgifter från ombordenheter för övervakning av bränsle- och/eller energiförbrukningen.

3. Om det vid de kontroller som görs i enlighet med punkt 2 konstateras en bristande överensstämmelse avseende koldioxidutsläpp och bränsleförbrukningsvärden som varken kan anses bero på att simuleringsverktyget inte fungerat ordentligt eller på att det finns strategier som på konstgjord väg förbättrar ett fordons prestanda ska den ansvariga typgodkännandemyndigheten, utöver att vidta de nödvändiga åtgärder som anges i kapitel XI i förordning (EU) 2018/858, säkerställa att kundinformationsfilerna, intygen om överensstämmelse och intygen om enskilt godkännande, enligt vad som är relevant, korrigeras. Om uppgifterna i kundinformationsfilerna, intygen om överensstämmelse och intygen om enskilt godkännande inte kan korrigeras i enlighet med förordning (EU) 2018/858 ska den ansvariga typgodkännandemyndigheten utfärda ett korrigeringsmeddelande med de korrigerade uppgifterna. Den ska översända meddelandet till kommissionen och de berörda parterna.

4. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, fastställa förfarandena för att genomföra de kontroller som avses i punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Kommissionen ges befogenhet att, innan den antar de genomförandeakter som avses i första stycket, anta en delegerad akt enligt artikel 17 för att komplettera denna förordning genom att ange de vägledande principerna och kriterierna för fastställandet av de förfaranden som avses i första stycket.

Artikel13a¶Medlemsstaternas övervakning och rapportering

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Från och med rapporteringsperioden för år 2023 ska medlemsstaterna övervaka de uppgifter som anges i del A i bilaga IV avseende nya tunga fordon som registreras för första gången i unionen.

Senast den 30 september varje år, med början från och med 2020, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter rapportera dessa uppgifter för den föregående rapporteringsperioden, 1 juli–30 juni, till kommissionen i enlighet med det rapporteringsförfarande som anges i bilaga V.

2. De behöriga myndigheter som ansvarar för övervakning och rapportering av uppgifter i enlighet med denna förordning ska vara samma myndigheter som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7.6 i förordning (EU) 2019/631.

3. Tunga fordon som konstruerats och tillverkats eller anpassats för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret eller ordningsmakten ska omfattas av denna artikel

4. Tunga fordon som är registrerade för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret, ordningsmakten eller akutsjukvården ska omfattas av denna artikel, oavsett om de är undantagna från artikel 3a.

Artikel13b¶Rapportering från tillverkare eller andra enheter som ansvarar för att fastställa ett tungt fordons koldioxidutsläpp

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Tillverkare eller andra enheter som ansvarar för att fastställa koldioxidutsläpp från ett tungt fordon och som omfattas av artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400 eller artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362 ska rapportera uppgifterna om nya tunga fordon i enlighet med del B i bilaga IV till den här förordningen.

Senast den 30 september varje år ska de till kommissionen rapportera dessa uppgifter för varje nytt tungt fordon med ett datum för fastställande eller bedömning som ingår i den rapporteringsperiod som löper ut den 30 juni i enlighet med det rapporteringsförfarande som anges i bilaga V.

Denna punkt ska inte tillämpas på tunga fordon som är undantagna enligt artikel 6b.

2. Varje tillverkare eller annan enhet i den mening som avses i punkt 1 ska utse en kontaktperson för rapportering av uppgifter i enlighet med denna förordning.

3. Rapporteringsskyldigheterna enligt artikel 13a.3 och 13a.4 ska gälla tillverkare och andra enheter i den mening som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel13c¶Centralt register för uppgifter om tunga fordon

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Kommissionen ska föra ett centralt register över de uppgifter om tunga fordon (det centrala registret) som rapporteras enligt artiklarna 13a och 13b.

Det centrala registret ska vara tillgängligt för allmänheten, med undantag för de poster som förtecknas i punkt 3.2 i bilaga V.

Luftmotståndsvärdet ska offentliggöras i ett intervallformat som fastställs i del C i bilaga IV.

2. Europeiska miljöbyrån ska förvalta det centrala registret på kommissionens vägnar.

Artikel13d¶Övervakning av resultaten av kontrollprovningar på väg

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Kommissionen ska, i förekommande fall, övervaka resultaten av kontrollprovningar på väg som utförs inom ramen för förordning (EG) nr 595/2009 i syfte att kontrollera nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att komplettera denna förordning genom att fastställa de uppgifter som ska rapporteras av medlemsstaternas behöriga myndigheter vid tillämpningen av punkt 1 i den här artikeln.

Artikel13e¶Uppgifternas kvalitet

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. De behöriga myndigheterna och tillverkarna ska ansvara för korrektheten och kvaliteten hos de uppgifter som de rapporterar enligt artiklarna 13a och 13b. De ska utan dröjsmål informera kommissionen om eventuella fel som upptäcks i de rapporterade uppgifterna.

2. Kommissionen ska göra en egen verifiering av kvaliteten på de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

3. Om kommissionen får information om fel i de uppgifter som rapporterats enligt punkt 1, eller om den vid sin egen verifiering enligt punkt 2 finner diskrepanser i uppgifterna, ska den, om så är lämpligt, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att korrigera offentliggjorda uppgifter i det centrala registret.

4. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa de verifierings- och korrigeringsåtgärder som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.

Artikel13f¶Administrativa sanktionsavgifter

Införd genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Kommissionen får ålägga en administrativ sanktionsavgift i vart och ett av följande fall:

a) Om den finner att de uppgifter som rapporterats av tillverkaren i enlighet med artikel 13b i denna förordning avviker från de uppgifter som framgår av tillverkarens dokumentationsfil eller av det typgodkännandeintyg för motorer som utfärdats inom ramen för förordning (EG) nr 595/2009 och avvikelsen är avsiktlig eller beror på grov oaktsamhet.

b) Om uppgifterna inte lämnas inom den tidsfrist som avses i artikel 13b.1 andra stycket och förseningen inte vederbörligen kan motiveras.

Kommissionen ska, i syfte att verifiera de uppgifter som avses i led a, samråda med de berörda typgodkännandemyndigheterna.

De administrativa sanktionsavgifterna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och får inte överstiga 30000 EUR för varje tungt fordon som berörs av avvikande eller försenade uppgifter i enlighet med leden a och b.

2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att komplettera denna förordning genom att fastställa förfarandet samt metoder för beräkning och uppbörd av de administrativa sanktionsavgifter som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Dessa delegerade akter ska iaktta följande principer:

a) Förfarandet ska iaktta rätten till god förvaltning, och i synnerhet rätten att yttra sig och rätten att få tillgång till akten, med förbehåll för berättigade intressen vad avser konfidentialitet och affärshemligheter.

b) Vid beräkningen av lämpliga administrativa sanktionsavgifter ska kommissionen vägledas av principerna om effektivitet, proportionalitet och avskräckande effekt och i relevanta fall överväga hur allvarlig avvikelsen eller förseningen är och vilka verkningar den har, antalet tunga fordon som berörs av de avvikande eller försenade uppgifterna, huruvida tillverkaren handlat i god tro, den noggrannhet och samarbetsvilja som tillverkaren visat, upprepningen, frekvensen och varaktigheten av avvikelsen eller förseningen samt eventuella tidigare sanktioner mot samma tillverkare.

c) Administrativa sanktionsavgifter ska drivas in utan onödig fördröjning genom att tidsfrister fastställs för erläggande, och, när så är lämpligt, genom att inkludera möjligheten att dela upp betalningar i flera delbetalningar och etapper.

3. De administrativa sanktionsavgifternas belopp ska betraktas som inkomster i Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel14¶Ändringar av bilagorna I, IV och V

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 i denna förordning i syfte att ändra följande element i bilaga I till denna förordning för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, utvecklingen av godstransportlogistiken, nödvändiga anpassningar på grundval av tillämpningen av denna förordning och ändringar av underliggande rättsakter om typgodkännande, särskilt förordningarna (EU) 2018/858 och (EG) nr 595/2009:

a) De kriterier som definierar undergrupper av fordon som fastställs i punkt 1.1, inbegripet genom tillägg av separata undergrupper av fordon för EHC-lastbilar.

b) De kriterier som definierar arbetsfordon som fastställs i punkt 1.2.

c) De kriterier för räckvidd avseende olika typer av framdrivningsteknik som fastställs i punkt 1.3.

d) Den förteckning över användningsprofiler som fastställs i punkt 1.4.

e) De viktningsvärden för användningsprofiler som fastställs i punkterna 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3.

f) Nyttolasten, passagerarantal, passagerarvikter, högsta tekniskt tillåtna nyttolast, högsta tekniskt tillåtna antal passagerare och lastvolymerna för undergrupper av fordon som fastställs i punkt 2.5.

g) De värden för årlig körsträcka som fastställs i punkterna 2.6.1, 2.6.2 och 2.6.3.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 med avseende på att ändra följande element i bilaga IV:

a) De krav på uppgifter som anges i delarna A och B för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, nödvändiga justeringar på grundval av tillämpningen av denna förordning och ändringar av de underliggande rättsakterna om typgodkännande, särskilt förordningarna (EU) 2018/858 och (EG) nr 595/2009.

b) Uppdatera eller anpassa de intervall för luftmotståndsvärde som anges i del C för att beakta förändringar vad gäller konstruktionen av tunga fordon och för att säkerställa att dessa intervall förblir relevanta i informations- och jämförelsesyfte.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 med avseende på att ändra följande delar i bilaga V:

a) Det rapporteringsförfarande som anges där, så att hänsyn tas till de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av denna förordning och för att anpassa rapporteringsförfarandet till den tekniska utvecklingen.

b) Punkt 3.2 genom att lägga till eventuella uppgifter som lagts till i det centrala registret.

Artikel15¶Översyn

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Senast den 31 december 2027 ska kommissionen göra en översyn av denna förordnings ändamålsenlighet och påverkan, särskilt avseende målet om klimatneutralitet senast 2050, och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med resultaten av den översynen.

I den rapporten ska kommissionen särskilt bedöma följande:

a) Antalet registreringar av utsläppsfria tunga fordon i medlemsstaterna.

b) Framstegen med utbyggnaden av offentlig och privat laddnings- och tankningsinfrastruktur för alternativa bränslen för tunga fordon som omfattas av denna förordning samt förekomsten av infrastrukturbegränsningar i tredjeländer för användning av nya EU-registrerade tunga fordon utanför unionen.

c) Inverkan på sysselsättningen, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag, ändamålsenligheten i åtgärderna för att stödja omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften och vikten av en ekonomiskt livskraftig och socialt rättvis övergång till utsläppsfri vägtrafik; särskild tonvikt ska läggas vid inverkan på perifera medlemsstater och inverkan på transport av lättfördärvliga varor.

d) Huruvida det fortfarande är motiverat att bibehålla det undantag som anges i artikel 6b för tillverkare som tillverkar få fordon.

e) Effekten av att fastställa minimitrösklar för energieffektivitet för nya utsläppsfria tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden.

f) Nivån på avgiften för överskridande koldioxidutsläpp för att säkerställa att den överstiger de genomsnittliga marginalkostnaderna för den teknik som krävs för att uppnå målen för minskade koldioxidutsläpp.

g) Införandet av följande tunga fordon, som för närvarande inte omfattas av förordning (EU) 2017/2400, i målen för minskade koldioxidutsläpp:

i) Små lastbilar med en TPMLM på mindre än eller lika med 5 ton, efter en undersökning av lämpligheten av att fastställa koldioxidutsläpp för sådana tunga fordon, i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 (Vecto-simuleringar), med beaktande av förordning (EU) 2017/1151.

ii) Fordon avsedda för särskilda ändamål, terränggående fordon och terränggående specialfordon.

h) Eventuella specifika hinder för att följa artikel 3d.1, av samhällsekonomiska skäl med tanke på specifika topografiska och meteorologiska förhållanden samt nyligen gjorda investeringar i biometan som redan gjorts av offentliga myndigheter.

i) koldioxidkorrigeringsfaktorns roll i omställningen till utsläppsfri mobilitet i sektorn för tunga fordon.

j) betydelsen av en metod för registrering av tunga fordon som uteslutande drivs med koldioxidneutrala bränslen, i enlighet med unionsrätten och med unionens klimatneutralitetsmål.

k) Huruvida inrättandet av nya undergrupper av fordon för EHC-lastbilar i extra tung kombination har lett till en otillbörlig ökning av nominell motoreffekt.

l) Möjligheten att utveckla en gemensam unionsmetod för bedömning och konsekvent uppgiftsrapportering om koldioxidutsläppen under hela livscykeln från nya tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden.

m) Alternativ för att beakta utsläppsfria tunga fordon som har konverterats från konventionella tunga fordon som registrerats tidigare, för bedömning av överensstämmelse enligt denna förordning.

Rapporten ska, när det är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.

2. Kommissionen ska bedöma den roll som hållbara förnybara bränslen spelar i omställningen till klimatneutralitet, inbegripet i sektorn för tunga fordon. Separat från den översyn som avses i punkt 1, och som en del av en bredare strategi för användning av sådana bränslen, ska kommissionen senast den 31 december 2025 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en omfattande analys av behovet av att ytterligare stimulera användningen av avancerade biodrivmedel och biogas och förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung inom sektorn för tunga fordon och en lämplig åtgärdsram, inbegripet ekonomiska incitament, för att uppnå en sådan användning. På grundval av denna analys ska kommissionen vid behov lägga fram ytterligare lagstiftningsförslag eller lämna rekommendationer till medlemsstaterna.

Artikel16¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den klimatförändringskommitté som avses i artikel 44.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel17¶Utövande av delegeringen

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1610.

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3d.3, artikel 13.4 andra stycket, artiklarna 13d.2, 13f.2, 14.1, 14.2 och 14.3 ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 26 juni 2024. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3d.3, artikel 13.4 andra stycket, artiklarna 13d.2, 13f.2, 14.1, 14.2 och 14.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 3d.3, artikel 13.4 andra stycket, artiklarna 13d.2, 13f.2, 14.1, 14.2 och 14.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel18¶Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

Förordning (EG) nr 595/2009 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 första stycket ska följande mening läggas till:

”Artiklarna 5a, 5b och 5c ska också tillämpas på fordon i kategorierna O3 och O4.”

2. Följande artiklar ska införas:

”Artikel 5a Särskilda krav på tillverkarna i fråga om miljöprestandan hos fordon i kategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4

1. Tillverkarna ska säkerställa att nya fordon i kategorierna O3 och O4, som säljs, registreras eller tas i bruk, uppfyller följande krav:

a) Fordonens påverkan på koldioxidutsläppen, bränsleförbrukningen, elförbrukningen och motorfordons körsträcka med nollutsläpp fastställs i enlighet med metoderna i artikel 5c a.

b) Fordonen är utrustade med ombordenheter för övervakning och registrering av nyttolasten, i enlighet med kraven i artikel 5c b.

2. Tillverkarna ska säkerställa att nya fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 som säljs, registreras eller tas i bruk, är utrustade med ombordenheter för övervakning och registrering av bränsle- och/eller energiförbrukningen, nyttolasten och körsträckan, i enlighet med kraven i artikel 5c b.

De ska också säkerställa att dessa fordons körsträcka med nollutsläpp och elförbrukning fastställs enlighet med metoderna i artikel 5c c.

Artikel 5b Särskilda krav på medlemsstaterna i fråga om miljöprestandan för fordon i kategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4

1. Nationella myndigheter ska, i enlighet med genomförandeåtgärderna i artikel 5c, vägra EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för nya fordonstyper i kategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4 som inte uppfyller kraven i dessa genomförandeåtgärder.

2. Nationella myndigheter ska, i enlighet med genomförandeåtgärderna i artikel 5c, förbjuda försäljning, registrering eller ibruktagande av nya fordonstyper i kategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4 som inte uppfyller kraven i dessa genomförandeåtgärder.

Artikel 5c Åtgärder för fastställande av vissa aspekter av miljöprestandan för fordon i kategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4

Senast den 31 december 2021 ska kommissionen, genom genomförandeakter, anta följande åtgärder:

a) Metoder för bedömning av prestandan hos fordon i kategorierna O3 och O4 vad gäller deras påverkan på koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, elförbrukning och körsträckor med nollutsläpp hos motorfordon.

b) Tekniska krav för inmontering av ombordenheter för övervakning och registrering av bränsle- och/eller energiförbrukningen och körsträckan hos motorfordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 samt för fastställande och registrering av nyttolasten eller den totala fordonsmassan hos fordon med de egenskaper som anges i artikel 2.1 första stycket a, b, c eller d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 och hos kombinationer av dem med fordon i kategorierna O3 och O4, inklusive, vid behov, överföring av data mellan fordon som ingår i en kombination.

c) Metoder för fastställande av körsträckan med nollutsläpp och elförbrukningen hos nya fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13a.

3. Följande artikel ska införas:

”Artikel 13a Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av tekniska kommittén för motorfordon, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel19¶Ändringar av förordning (EU) 2018/956

Förordning (EU) 2018/956 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3 Definitioner

I denna förordning gäller definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242.

2. Artikel 4.1 ska ersättas med följande:

”1. Från och med den 1 januari 2019 ska medlemsstaterna övervaka de uppgifter som anges i del A i bilaga I med avseende på nya tunga fordon som förstagångsregistreras i unionen.

Senast den 30 september varje år, med början från och med 2020, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter rapportera dessa uppgifter från den föregående rapporteringsperioden, 1 juli–30 juni, till kommissionen i enlighet med det rapporteringsförfarande som anges i bilaga II.

När det gäller 2019 ska de uppgifter som rapporteras senast den 30 september 2020 inbegripa uppgifter som övervakats från och med den 1 januari 2019 till och med den 30 juni 2020.

Uppgifter om nya tunga fordon som registrerats tidigare utanför unionen ska inte övervakas och rapporteras, utom ifall den registreringen skett mindre än tre månader före registreringen i unionen.”

3. Artikel 5.1 ska ersättas med följande:

”1. Från och med de startår som anges i punkt 1 i del B i bilaga I ska tillverkare av tunga fordon övervaka de uppgifter som anges i punkt 2 i del B i bilaga I för varje nytt tungt fordon.

Senast den 30 september varje år, från och med de startår som anges i punkt 1 i del B i bilaga I, ska tillverkare av tunga fordon för varje nytt tungt fordon med ett simuleringsdatum som infaller under den föregående rapporteringsperioden, 1 juli–30 juni, rapportera dessa uppgifter till kommissionen i enlighet med det rapporteringsförfarande som anges i bilaga II.

När det gäller 2019 ska tillverkarna rapportera uppgifterna för varje nytt tungt fordon med ett simuleringsdatum som infaller under perioden 1 januari 2019–30 juni 2020.

Simuleringsdatumet ska vara det datum som rapporteras i enlighet med post 71 i punkt 2 i del B i bilaga I.”

4. Artikel 10.1 ska ersättas med följande:

”1. Senast den 30 april varje år ska kommissionen offentliggöra en årlig rapport med sin analys av de uppgifter för föregående rapporteringsperiod som lämnats av medlemsstater och tillverkare.”

5. Punkt 3.2 i bilaga II ska ersättas med följande:

”3.2) Uppgifter som rör tunga fordon som registrerats under föregående rapporteringsperiod och som har lagts in i registret ska offentliggöras senast den 30 april varje år från och med år 2021, med undantag av de uppgifter som anges i artikel 6.1.”

Artikel20¶Ändringar av direktiv 96/53/EG

Direktiv 96/53/EG ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 ska följande definition införas efter definitionen av fordon som drivs med alternativa bränslen:

”— utsläppsfritt fordon: ett utsläppsfritt tungt fordon enligt definitionen i artikel 3.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242.

2. Artikel 10b ska ersättas med följande:

”Artikel 10b

Högsta tillåtna vikter för fordon som drivs med alternativa bränslen eller för utsläppsfria fordon ska vara de som anges i punkterna 2.2.1, 2.2.2, 2.2.3, 2.2.4, 2.3.1, 2.3.2 och 2.4 i bilaga I.

Fordon som drivs med alternativa bränslen eller utsläppsfria fordon ska dessutom iaktta de gränsvärden för högsta tillåtna axeltryck som anges i punkt 3 i bilaga I.

Den extra vikt som krävs för fordon som drivs med alternativa bränslen eller utsläppsfria fordon ska fastställas på grundval av den dokumentation som tillverkaren tillhandahåller vid godkännandet av fordonet i fråga. Denna extra vikt ska anges i det officiella dokument som krävs enligt artikel 6.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10h för att med tanke på tillämpningen av detta direktiv uppdatera den förteckning över alternativa bränslen som avses i artikel 2, för vilka extra vikt krävs. Det är särskilt viktigt att kommissionen följer sin sedvanliga praxis och genomför samråd med experter, inbegripet experter från medlemsstaterna, innan den antar dessa delegerade akter.”

3. Bilaga I ska ändras på följande sätt:

a) Följande stycke ska läggas till i andra kolumnen i punkterna 2.2.1, 2.2.2, 2.2.3 och 2.2.4:

”För fordonskombinationer där det ingår fordon som drivs med alternativa bränslen eller utsläppsfria fordon ska de högsta tillåtna vikterna enligt detta avsnitt höjas med den extra vikt som tekniken för det alternativa bränslet eller för utsläppsfri drift kräver, med högst 1 respektive 2 ton.”

b) Följande stycke ska läggas till i andra kolumnen i punkt 2.3.1:

”Utsläppsfria fordon: Den högsta tillåtna vikten på 18 ton höjs med den extra vikt som tekniken för utsläppsfri drift kräver, med högst 2 ton.”

c) Följande stycke ska läggas till i tredje kolumnen i punkt 2.3.2:

”Treaxlat utsläppsfritt motorfordon: högsta tillåtna vikt på 25 ton – eller 26 ton när drivaxeln är utrustad med dubbelmonterade hjul och luftfjädring eller fjädring som inom unionen erkänns som likvärdig enligt bilaga II eller när varje drivaxel är utrustad med dubbelmonterade hjul och högsta vikt för varje axel inte överstiger 9,5 ton – höjs genom den extra vikt som tekniken för utsläppsfri drift kräver med högst 2 ton.”

d) Följande stycke ska läggas till i tredje kolumnen i punkt 2.4:

”Treaxlade ledbussar som är utsläppsfria fordon: högsta tillåtna vikt på 28 ton höjs med den extra vikt som tekniken för utsläppsfri drift kräver med högst 2 ton.”

Artikel21¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

1. Undergrupper av fordon

1.1. I denna förordning definieras en undergrupp av fordon sg (sub-group) för varje nytt tungt fordon.

1.1.1 För tunga fordon i kategori N definieras undergruppen av fordon sg enligt följande: Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400 Typ av hytt Maskinstyrka Räckvidd (OR, Operational Range) Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning Andra fordon än arbetsfordon Arbetsfordon 53 och utsläppsfria tunga fordon i 51 Alla 53 53v 54 och utsläppsfria tunga fordon i 52 Alla 54 — 1s Alla 1s 1sv 1 Alla 1 1v 2 Alla 2 2v 3 Alla 3 3v 4 Alla < 170 kW Alla 4-UD 4v Daghytt ≥ 170 kW Alla 4-RD Sovhytt ≥ 170 kW och < 265 kW Sovhytt ≥ 265 kW < 350 km Sovhytt ≥ 265 kW ≥ 350 km 4-LH 5 Daghytt Alla Alla 5-RD 5v Sovhytt < 265 kW Sovhytt ≥ 265 kW < 350 km Sovhytt ≥ 265 kW ≥ 350 km 5-LH 9 Daghytt Alla Alla 9-RD 9v Sovhytt Alla < 350 km Sovhytt Alla ≥ 350 km 9-LH 10 Daghytt Alla Alla 10-RD 10v Sovhytt Alla < 350 km Sovhytt Alla ≥ 350 km 10-LH 11 Alla, med undantag av EHC-lastbilar 11 11v Alla, endast EHC-lastbilar 11-EHC 12 Alla, med undantag av EHC-lastbilar 12 12v Alla, endast EHC-lastbilar 12-EHC 16 Alla, med undantag av EHC-lastbilar 16 16v Alla, endast EHC-lastbilar 16-EHC Utsläppsfria arbetsfordon i undergruppen av fordon Kopplas till undergruppen av fordon 53v 53 1sv 1s 1v 1 2v 2 3v 3 4v 4-UD 5v 5-RD 9v 9-RD 10v 10-RD 11v 11 12v 12 16v 16 Med sovhytt avses en typ av hytt som har ett utrymme bakom förarsätet som är avsett för vila och som rapporteras enligt artiklarna 13a och 13b. Med daghytt avses en typ av hytt som inte är en sovhytt. Om ett nytt tungt fordon kopplas till undergrupp av fordon 4-UD, men uppgifter om koldioxidutsläpp i g/km inte är tillgängliga för användningsprofilerna UDL eller UDR som definieras i punkt 1.4, ska det nya tunga fordonet kopplas till undergrupp av fordon 4-RD. Med räckvidd avses den sträcka som ett tungt fordon kan färdas under långa transportförhållanden utan att laddas eller tankas, enligt punkt 1.3. Om den information om TPMLM som det hänvisas till i artikel 3.25 c inte finns att tillgå för ett tungt fordon i grupperna 11, 12 eller 16, ska detta fordon kopplas till undergrupperna av fordon 11-EHC, 12-EHC och 16-EHC enbart på grundval av de kriterier som anges i artikel 3.25 a och b.

1.1.2. För tunga fordon i kategori M definieras undergruppen av fordon sg enligt följande: Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400 Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning 31a, 31d 31-LF 31b1 31-L1 31b2 31-L2 31c, 31e 31-DD 32a, 32b 32-C2 32c, 32d 32-C3 32e, 32f 32-DD 33a, 33d, 37a, 37d 33-LF 33b1, 37b1 33-L1 33b2, 37b2 33-L2 33c, 33e, 37c, 37e 33-DD 34a, 34b, 36a, 36b, 38a, 38b, 40a, 40b 34-C2 34c, 34d, 36c, 36d, 38c, 38d, 40c, 40d 34-C3 34e, 34f, 36e, 36f, 38e, 38f, 40e, 40f 34-DD 35a, 35b1, 35b2, 35c 35-FE 39a, 39b1, 39b2, 39c 39-FE

1.1.3. För tunga fordon i kategori O definieras undergruppen av fordon sg enligt följande: Fordonsgrupp enligt bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2022/1362 Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning Alla grupper i tabell 1 med 1, 2 eller 3 axlar Samma som anges i kolumnen ”Fordonsgrupp” i tabellerna i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2022/1362 Alla grupper i tabell 4 med 2 eller 3 axlar Alla grupper i tabell 6

1.2. Arbetsfordon definieras enligt följande kriterier: Fordonskategori Chassikonfiguration Kriterier för arbetsfordon N Påbyggnadsbil En av följande siffror, som anges i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858, används för att komplettera den kod för karosseri som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse: 09, 10, 15, 16, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 eller 31 Dragbil Högsta hastighet ej över 79 km/h

1.3. För tillämpningen av denna förordning fastställs räckvidderna enligt följande: Framdrivningsteknik Räckvidd (OR, Operational Range) Tungt fordon som drar energi för mekanisk framdrivning uteslutande från en anordning för lagring av elektrisk energi eller effekt OR = faktisk laddningstömmande räckvidd enligt punkt 2.4.1 i del I i bilaga IV till förordning (EU) 2017/2400 för användningsprofilen LHR Annan teknik OR > 350 km

1.4. Definitioner av användningsprofiler

2. Beräkning av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp

2.1. Beräkning av specifika koldioxidutsläpp från ett nytt tungt fordon

De specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, kopplat till en undergrupp av fordon sg, eller från dess primärfordon ska beräknas enligt följande:

där

Σmp: är summan av alla användningsprofiler mp som förtecknas i punkt 1.4,

sg: är den undergrupp av fordon till vilken det nya tunga fordonet v har kopplats enligt punkt 1 i denna bilaga,

Wsg,mp,: är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1–2.1.3,

CO2v,mp: är koldioxidutsläppen i g/km från det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, rapporterade enligt artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III,

CO2pv,mp: är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, och för chassikonfigurationen (lågt/högt golv, antal våningar) tillämplig på dess undergrupp av fordon sg, rapporterade enligt artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III.

För utsläppsfria tunga motorfordon ska värdena för CO2 v,mp och CO2pv,mp fastställas till 0.

2.1.1 Viktningsvärden för användningsprofiler (Wsg,mp) för tunga fordon i kategori N

2.1.2. Viktningsvärden för användningsprofiler (Wsg, mp) för tunga fordon i kategori M

2.1.3. Viktningsvärden för användningsprofiler (Wsg, mp) för tunga fordon i kategori O

2.2. Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp från en tillverkares alla nya tunga fordon i en undergrupp av fordon

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från alla nya tunga fordon i en undergrupp av fordon sg eller dessas primärfordon ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod, i tillämpliga fall, beräknas enligt följande:

2.2.1. För tunga fordon i kategorierna N och O: (g/tkm)

2.2.2. För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategori M: (g/pkm)

2.2.3. För primärfordon i tunga fordon i kategori M: (g/pkm) där

Σv: är summan av alla nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen av fordon sg, om inte annat följer av artikel 7b,

CO2v: är de specifika koldioxidutsläppen från det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,

CO2pv: är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,

Vsg: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen av fordon sg,

Vpvsg: är antalet nya tunga fordon inom undergruppen av fordon sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.3,

PLsg: är den genomsnittliga nyttolasten för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställd enligt punkt 2.5,

PNsg: är det genomsnittliga antalet passagerare för fordon i undergruppen av fordon sg, fastställt enligt punkt 2.5.

2.3. Beräkning av den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som avses i artikel 5

2.3.1 Rapporteringsperioderna 2019–2024

Den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero- and Low-Emission Vehicles) som avses i artikel 5 ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod från och med 2019 till och med 2024 beräknas enligt följande:

ZLEV = Vall / (Vconv + Vzlev) med minimivärdet 0,97

där

Vall: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH,

Vconv: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH, med undantag av utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon,

Vzlev: är summan av Vin och Vout,

där

Vin: är Σ v (1+ (1 – CO2v/LETsg))

Σ v: är summan av alla nya utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH,

CO2v: är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,

LETsg: är tröskelvärdet för att ett fordon v i den undergrupp av fordon sg som det tunga fordonet v enligt definitionen i punkt 2.3.4 tillhör ska betecknas som utsläppssnålt,

Vout: är det totala antalet utsläppsfria tunga fordon i kategori N som inte ingår i de undergrupper av fordon som omfattas av definitionen av Vin, och med maximivärdet 1,5 % av Vconv.

2.3.2 Rapporteringsperioderna 2025–2029

Den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero- and Low-Emission Vehicles) som avses i artikel 5 ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

ZLEV = 1 – (y – x): såvida inte denna summa är större än 1 eller mindre än 0,97, i vilket fall ZLEV-faktorn ska fastställas till 1 respektive 0,97

där

x: är 0,02

y: är summan av Vin och Vout, dividerad med Vtotal, där

Vin: är det totala antalet nyregistrerade utsläppssnåla och utsläppsfria tunga fordon i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH, där vart och ett av dem räknas som ZLEVspecific i enlighet med nedanstående formel: ZLEVspecific = 1 – (CO2v / LETsg)

där

CO2v: är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,

LETsg: är tröskelvärdet för att ett fordon v i den undergrupp av fordon sg som det tunga fordonet enligt definitionen i punkt 2.3.4 tillhör ska betecknas som utsläppssnålt,

Vout: är det totala antalet nyregistrerade utsläppsfria tunga fordon i kategori N som inte ingår i de undergrupper av fordon som omfattas av definitionen av Vin, och med maximivärdet 0,035 av Vtotal,

Vtotal: är det sammanlagda antalet nyregistrerade tunga fordon i kategori N från tillverkaren under ifrågavarande rapporteringsperiod.

Om Vin/Vtotal är lägre än 0,0075 ska ZLEV-faktorn fastställas till 1.

2.3.3 Rapporteringsperioder från och med 2030

ZLEV = 1

2.3.4 Beräkning av tröskelvärdet för ett utsläppssnålt fordon

Tröskelvärdet LETsg för undergruppen av fordon sg definieras enligt följande:

LETsg = (rCO2sg x PLsg) / 2

där

rCO2sg: är referensvärdet för koldioxidutsläpp från undergruppen av fordon sg, fastställt enligt definitionen i punkt 3,

PLsg: är den genomsnittliga nyttolasten för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställd enligt punkt 2.5.

2.4. Beräkning av andelen tunga fordon

Andelen nya tunga fordon i undergruppen av fordon sharesg ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

Andelen nya utsläppsfria tunga fordon i undergruppen av fordon zev (zevsg) ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

Andelen nya tunga fordon inom undergruppen av fordon sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2, ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

där

Vzevsg: är antalet nya utsläppsfria tunga fordon från tillverkaren i en undergrupp av fordon sg,

Vpvsg: är antalet nya tunga fordon inom undergruppen av fordon sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.3,

Vsg: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i en undergrupp av fordon sg,

V: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren.

2.5. Värden för nyttolast, passagerarantal och godsvolymer

Värdet för genomsnittlig nyttolast PLsg för ett tungt fordon i kategori N eller O i en undergrupp av fordon sg ska beräknas enligt följande:

Värdet för genomsnittligt passagerarantal PNsg för ett tungt fordon i kategori M i en undergrupp av fordon sg ska beräknas enligt följande:

där

Σmp: är summan av alla användningsprofiler mp

Wsg,mp: , är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1-2.1.3,

PLsg,mp: är det värde för nyttolast som kopplas till de tunga fordonen i kategorierna N och O i undergruppen av fordon sg för användningsprofilen mp, såsom anges i punkterna 2.5.1 och 2.5.3,

PNsg,mp: är det passagerarantal som kopplas till de tunga fordonen i kategori M i undergruppen av fordon sg för användningsprofilen mp, såsom anges i punkt 2.5.2.

Tunga fordon i kategori N

Värden för nyttolast PL sg, mp (i ton) fastställs enligt följande:

Värden för högsta tekniskt tillåtna nyttolast maxPLsgoch lastvolymer CVsg fastställs i enlighet med punkt 3.1.1.

2.5.2. Tunga fordon i kategori M.

Passagerarantal PNsg,mp, passagerarvikter PMsg,mp och högsta tekniskt tillåtna passagerarantal för undergrupp av fordon sg och användningsprofil mp fastställs i enlighet med punkt 3.1.1.

2.5.3. Tunga fordon i kategori O.

Värden för nyttolast PL sg, mp (i ton) fastställs enligt följande:

Värden för högsta tekniskt tillåtna nyttolast maxPLsg och lastvolymer CVsg fastställs i enlighet med punkt 3.1.1.

2.6. Beräkning av viktningsfaktor för körsträcka och nyttolast eller passagerarantal

Viktningsfaktorn för körsträcka och nyttolast (passagerare) (MPWsg, Mileage and Payload Weighting factor) för en undergrupp av fordon sg definieras som produkten av den årliga körsträcka som anges i punkt 2.6.1 och värdena för nyttolast och passagerarantal för den undergrupp av fordon som anges i punkterna 2.5.1, 2.5.2 och 2.5.3 för fordon i kategorierna N, M respektive O, normaliserad mot respektive värde för undergrupp av fordon 5-LH, och ska beräknas enligt följande:

(för tunga fordon i kategorierna N och O)

(för tunga fordon i kategori M)

där

AMsg: är den årliga körsträckan som anges i punkterna 2.6.1, 2.6.2 och 2.6.3 för de tunga fordonen i respektive undergrupp av fordon,

AM5-LH: är den årliga körsträckan som anges för undergruppen av fordon 5-LH i 2.6.1,

PLsg: är det som fastställs i punkterna 2.5.1 och 2.5.3,

PNsg: är det som fastställs i punkt 2.5.2:

PL5-LH: är det genomsnittliga värde för nyttolast för undergruppen av fordon 5-LH som fastställs i punkt 2.5.1.

2.6.1. Årliga körsträckor för tunga fordon i kategori N

2.6.2. Årliga körsträckor för tunga fordon i kategori M

2.6.3. Årliga körsträckor för tunga fordon i kategori O

2.7. Tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp, enligt vad som avses i artikel 4

För varje tillverkare ska följande genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp beräknas:

2.7.1. För rapporteringsperioderna 2019–2029:

CO2(2025) = ZLEV × Σ sg sharesg × MPWsg × avgCO2sg

2.7.2. För rapporteringsperioderna från och med 2025:

CO2(NO) = Σsg sharesg × MPWsg × avgCO2sg

CO2(MCO2) = Σsg sharesg × MPWsg × [avgCO2sg × (1 – pvsg) + avgCO2psg × pvsg]

CO2(MZE) = Σsg sharesg × MPWsg × (1 – zevsg) × rCO2sg

CO2(M) = CO2(MCO2) + CO2(MZE)

där

Σ sg: är summan av de undergrupper av fordon som är inkluderade i beräkningen av de berörda genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i enlighet med punkt 4.2,

ZLEV: är det som fastställs i punkt 2.3,

sharesg: är det som fastställs i punkt 2.4,

zevsg: är det som fastställs i punkt 2.4,

pvsg: är det som fastställs i punkt 2.4,

MPWsg: är det som fastställs i punkt 2.6,

avgCO2sg: är det som fastställs i punkt 2.2,

avgCO2psg: är det som fastställs i punkt 2.2,

rCO2sg: är det som fastställs i punkt 3.1.2.

3. Beräkning av referensvärdena

3.1. Referensvärden

Följande referensvärden ska beräknas på grundval av alla nya tunga fordon från alla tillverkare för den referensperiod som är tillämplig på undergruppen av fordon sg enligt punkt 3.2.

3.1.1. Värden för varje fordon, undergruppen av fordon sg, nyttolast PLsg,mp, passagerarantal PNsg,mp, passagerarvikt PMsg,mp, högsta tekniskt tillåtna nyttolast maxPLsg, högsta tekniskt tillåtna passagerarantal maxPNsg och lastvolym CVsg ska beräknas enligt följande: (*endast för undergrupper av fordon för vilka det inte anges något explicit värde för PLsg,mp eller PNsg,mp i punkt 2.5)

(för tunga fordon i kategori N) *

(för tunga fordon i kategori M) *

(för tunga fordon i kategori M) *

(för tunga fordon i kategori N)

(för tunga fordon i kategori M)

(för tunga fordon i kategori O)

3.1.2. Referensvärde för koldioxidutsläpp rCO2sg som avses i artikel 3 ska beräknas enligt följande: där

(för tunga fordon i kategorierna N och O),

(för tunga fordon i kategori M)

(för tunga fordon i kategori M)

Σv: är summan av alla nya tunga fordon i undergruppen av fordon sg som registrerats under referensperioden för sg enligt punkt 3.2,

CO2v: är de specifika koldioxidutsläppen från det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, och i tillämpliga fall justerade enligt bilaga II,

CO2pv: är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet i det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, och i tillämpliga fall justerade enligt bilaga II,

rVsg: är det totala antalet nya tunga fordon i undergruppen av fordon sg som registrerats under referensperioden för sg enligt punkt 3.2,

PLsg: är den genomsnittliga nyttolasten för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställd enligt punkt 2.5,

PNsg: är det genomsnittliga passagerarantalet för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställt enligt punkt 2.5,

PLv,mp: är nyttolasten för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

PNv,mp: är passagerarantalet för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

PMv,mp: är passagerarvikt för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

maxPLv: är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

maxPNv: är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för det tunga fordonet v, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

CVv: är godsvolymen för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

3.2. Referensperioder för undergrupper av fordon

Följande rapporteringsperioder ska tillämpas som referensperioder för undergrupper av fordon:

3.2.1. Om antalet nya tunga fordon från alla tillverkare i en undergrupp av fordon sg är färre än 50 under den referensperiod som anges i punkt 3.2 ska följande regler gälla:

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen avgCO2sg och avgCO2psg i enlighet med punkt 2.2 och referensvärdena för koldioxidutsläpp rCO2sg och rCO2psg i enlighet med punkt 3.1.2 ska fastställas till ”0” för alla tillverkare i undergruppen av fordon sg vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i enlighet med punkt 2.7 och de specifika koldioxidutsläppsmålen i enlighet med punkt 4.1 för rapporteringsperioderna för åren < Y + 5. Här motsvarar Y året för den första rapporteringsperioden då antalet nya tunga fordon för alla tillverkare i undergruppen av fordon sg är minst 50.

För att få fram referensvärdena för koldioxidutsläpp rCO2sg och rCO2psg till beräkningen av det specifika koldioxidutsläppsmålet i enlighet med punkt 4, beräknas först de motsvarande värden som avses i punkt 3.1.2 för rapporteringsperioden för året Y i stället för att de beräknas för referensperioden för undergruppen av fordon sg enligt punkt 3.2.

De resulterande värdena ska sedan divideras med

Målfaktorn RETsg,Y, enligt definitionen i punkt 5.1.1, för att få fram referensvärden för koldioxidutsläpp rCO2sg.

Målfaktorn RETpsg,Y, enligt definitionen i punkt 5.1.1, för att få fram referensvärden för koldioxidutsläpp rCO2psg.

4. Beräkning av en tillverkares specifika koldioxidutsläppsmål som avses i artikel 6

4.1. Specifika koldioxidutsläppsmål

För varje tillverkare ska följande specifika koldioxidutsläppsmål T beräknas enligt följande:

4.1.1. När det gäller rapporteringsperioderna för åren 2025–2029: T(2025) = Σ sg sharesg × MPWsg × (1 – rfsg) × rCO2sg

4.1.2. För rapporteringsperioderna för åren från och med 2030: T(NO)= Σ sg sharesg × MPWsg × (1 – rfsg) × rCO2sg T(MCO2) = Σ sg sharesg × MPWsg × [(1- pvsg) × (1 – rfsg) × rCO2sg + pvsg × (1 – rfpsg) × rCO2psg] T(MZE) = Σsg sharesg × MPWsg × (1 – zevMsg) x rCO2sg T(M) = T(MCO2) + T(MZE) där

Σ sg: är summan av de undergrupper av fordon som är inkluderade i beräkningen av det berörda specifika koldioxidutsläppsmålet i enlighet med punkt 4.2

sharesg: är det som fastställs i punkt 2.4,

MPWsg: är det som fastställs i punkt 2.6,

rfsg: är det mål för koldioxidutsläppsminskning som gäller för den specifika rapporteringsperioden för nya tunga fordon i undergrupp av fordon sg enligt punkt 4.3,

rfpsg: är det mål för koldioxidutsläppsminskning som gäller för den specifika rapporteringsperioden för primärfordon i nya tunga fordon i undergrupp av fordon sg enligt punkt 4.3,

zevMsg: är den obligatoriska andel utsläppsfria tunga fordon som gäller för den specifika rapporteringsperioden för tunga fordon i undergrupp av fordon sg enligt punkt 4.3,

rCO2sg: är det som fastställs i punkt 3.1.2,

rCO2psg: är det som fastställs i punkt 3.1.2,

pvsg: är det som fastställs i punkt 2.4.

4.2. Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp och specifika koldioxidutsläppsmål.

Följande undergrupper av fordon sg ska ingå i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X), de specifika koldioxidutsläppsmålen T(X) och kurvan för minskade koldioxidutsläpp ET(X)Y:

4.3. Mål för minskade koldioxidutsläpp och obligatorisk andel utsläppsfria tunga fordon

4.3.1 Följande mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg enligt artikel 3a ska tillämpas på tunga fordon i undergrupp för fordon sg för olika rapporteringsperioder: Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg Undergrupper av fordon (sg) Rapporteringsperioder för åren 2025–2029 2030–2034 2035–2039 fr.o.m. 2040 Medeltunga lastbilar 53, 54 0 43 % 64 % 90 % Tunga lastbilar > 7,4 ton 1s, 1, 2, 3 0 43 % 64 % 90 % Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4 × 2 och 6 × 4 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD,10-LH 15 % 43 % 64 % 90 % Tunga lastbilar > 16 ton med specialaxelkonfigurationer 11, 12, 16, 11-EHC, 12-EHC, 16-EHC 0 43 % 64 % 90 % Arbetsfordon 53v, 1sv, 1v, 2v, 3v, 4v, 5v, 9v, 10v, 11v, 12v, 16v 0 0 64 % 90 % Turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfsg) 32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD, 31-L2, 33-L2 0 43 % 64 % 90 % Primärfordon för turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfpsg) 32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD, 31-L2, 33-L2 0 43 % 64 % 90 % Släpfordon 421, 421v, 422, 422v, 423, 431, 431v, 432, 432v, 433, 611, 612, 611V, 612V, 621, 623, 621V, 622, 622V, 623V, 624, 624V, 625, 631, 631v, 632, 632v, 633 0 7,5 % 7,5 % 7,5 % Påhängsvagnar 111, 111V, 112, 112V, 113, 121, 121V, 122, 122V, 123, 123V, 124, 124V, 125, 126, 131, 131V, 132, 132V, 133 0 10 % 10 % 10 % För rapporteringsperioder för åren före 2025 ska alla mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg fastställas till 0.

4.3.2. Följande mål för utsläppsfria tunga fordon zevMsg enligt artikel 3d är tillämpliga på tunga fordon i undergruppen av fordon sg för olika rapporteringsperioder: Obligatorisk andel utsläppsfria tunga fordon zevMsg Undergruppper av fordon sg Rapporteringsperioder för åren före 2030 2030 – 2034 2035 – 2039 fr.o.m. 2040 Stadsbussar 31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE 0 90 % 100 % 100 %

5. Utsläppskrediter och utsläppsskulder som avses i artikel 7

5.1. Kurvor för minskade koldioxidutsläpp

5.1.1. Målfaktorer

För varje undergrupp av fordon sg och rapporteringsperiod för ett år Y, ska målfaktorer definieras enligt följande:

RETsg,Y = (1-rfsg,uY)+(rfsg,uY – rfsg,lY)× (uY – Y)/(uY – lY)

RETpsg,Y = (1-rfpsg,uY)+(rfpsg,uY – rfpsg,lY)× (uY – Y)/(uY – lY)

ZETsg,Y = (1-zevMsg,uY)+(zevMsg,uY – zevMsg,lY)× (uY – Y)/(uY – lY)

där

lY, uY: är värdena för det nedre året och det övre året i värdemängden (rY, 2025, 2030, 2035, 2040) för den undergrupp av fordon som anges i kolumn X = 2025 i tabellen i punkt 4.2 – i värdemängden (rY, 2030, 2035, 2040) för alla andra undergrupper av fordon sg, som definierar det minsta intervallet för vilket villkoret lY ≤ Y < uY gäller,

rY: är det år i referensperioden som är tillämpligt på undergruppen av fordon sg enligt punkt 3.2,

rfsg,lY, rfsg,uY: är målen för minskade koldioxidutsläpp för undergruppen sg för nya tunga fordon för åren lY och uY enligt punkt 4.3,

rfpsg,lY, rfpsg,uY: är målen för minskade koldioxidutsläpp för undergruppen av fordon sg för primärfordon för nya tunga fordon för åren lY och uY enligt punkt 4.3,

zevMsg,lY, zevMsg,uY: är den obligatoriska andelen utsläppsfria tunga fordon för nya tunga fordon för åren lY och uY enligt punkt 4.3.

För rapporteringsåren Y < rY ska värdena för RETsg,Y, RETpsg,Y och ZETsg,Y fastställas till 1 så att undergruppen sg inte bidrar till kurvan för minskade koldioxidutsläpp.

5.1.2. Kurvor för minskade koldioxidutsläpp

5.1.2.1. För varje undergrupp av fordon sg och rapporteringsperiod för ett år Y ska följande kurvor för minskade koldioxidutsläpp fastställas: ETsg,Y = RETsg,Y × rCO2sg ETpsg,Y = RETpsg,Y × rCO2psg ETzsg,Y = ZETsg,Y × rCO2sg

5.1.2.2. För varje tillverkare och rapporteringsperiod för ett år Y mellan 2019 och 2024 ska följande kurvor för minskade koldioxidutsläpp fastställas: ET(2025)Y = Σ sg sharesg × MPWsg × ETsg,Y

5.1.2.3. För varje tillverkare och rapporteringsperiod för ett år Y mellan 2025 och 2040 ska följande kurvor för minskade koldioxidutsläpp fastställas: ET(NO)Y = Σ sg sharesg × MPWsg × ETsg,Y ET(MCO2)Y = Σ sg sharesg × MPWsg × [(1- pvsg) × ETsg,Y + pvsg × ETpsg,Y] ET(MZE)Y = Σsg sharesg × MPWsg × ETzsg,Y ET(M)Y = ET(MCO2)Y + ET(MZE)Y där

Σ sg: är summan av de undergrupper av fordon som är inkluderade i beräkningen av den berörda kurvan för minskade koldioxidutsläpp i enlighet med punkt 4.2,

sharesg: är andelen nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen av fordon sg som fastställs i enlighet med punkt 2.4,

MPWsg: är det som fastställs i punkt 2.6,

rCO2sg: är det som fastställs i punkt 3.1.2,

rCO2psg: är det som fastställs i punkt 3.1.2,

pvsg: är andelen av nya tunga fordon från tillverkaren inom undergruppen av fordon sg, som enligt artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.

5.2. Beräkning av utsläppskrediter och utsläppsskulder för varje rapporteringsperiod

För varje tillverkare och varje rapporteringsperiod för åren Y från och med 2019 till och med 2040 ska utsläppskrediterna cCO2(X)Y och utsläppsskulderna dCO2(X)Y, (X = NO, M) ha det högsta av följande värden eller vara 0 (dvs. utsläppskrediter och utsläppsskulder får inte vara negativa), beroende på vilket som är störst:

där

ET(X)Y: är tillverkarens kurva för minskade koldioxidutsläpp under rapporteringsperioden för år Y, fastställd i enlighet med punkt 5.1 (X = 2025, NO, M),

CO2(X)Y: är tillverkarens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp under rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 2.7 (X = 2025, NO, M),

T(X)Y: är tillverkarens specifika koldioxidutsläppsmål under rapporteringsperioden för år Y, fastställt i enlighet med punkt 4 (X = 2025, NO, M),

VY: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y.

där ET2025(NO)Y och ET2025(M)Y definieras på följande sätt:

5.3. Gräns för utsläppsskuld

För varje tillverkare ska gränserna för utsläppsskuld limCO2(X)Y under rapporteringsperioden för år Y definieras enligt följande:

limCO2(NO)Y = T(2025)Y × 0,05 × V(2025)Y: för rapporteringsperioderna för åren Y < 2030

limCO2(NO)Y = T(NO)Y × 0,05 × V(NO)Y: för rapporteringsperioderna för åren Y ≥ 2030

limCO2(M)Y = T(M)Y × 0,05 × V(M)Y: för rapporteringsperioderna för åren Y ≥ 2030

där

T(X)Y: är tillverkarens specifika utsläppsmål under rapporteringsperioden för år Y, fastställt i enlighet med punkt 4 (X = 2025, NO, M),

V(X)Y: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y i undergrupperna av fordon, som är inbegripet i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X) i enlighet med punkt 4.2 (X = 2025, NO, M).

5.4. Tidiga utsläppskrediter

Utsläppsskulder som räknas in för rapporteringsperioden för 2025 ska minskas med ett belopp som motsvarar de utsläppskrediter som räknats in före den rapporteringsperioden, vilket fastställs för varje tillverkare enligt följande:

där

min: är minimivärdet av de två värdena inom parentes,

är summan av rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2019 till och med 2024,

dCO2(NO)Y: är utsläppsskulderna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2,

cCO2(NO)Y: är utsläppskrediterna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2.

6. Fastställande av en tillverkares överskridande koldioxidutsläpp som avses i artikel 8.2

Värdet för fordonskategorins specifika överskridande koldioxidutsläpp exeCO2(X)Y ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod för år Y från och med år 2025 och framåt beräknad enligt följande, om värdet är positivt (X = NO, M).

För rapporteringsperioden för 2025:

För rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2026 till och med 2028, från och med 2030 till och med 2033 och från och med 2035 till och med 2038:

För rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2030 till och med 2033 och från och med 2035 till och med 2038:

För rapporteringsperioderna för åren Y = 2029, 2034 och 2039:

För rapporteringsperioderna för åren Y = 2034 och 2039:

För rapporteringsperioden för 2040:

För rapporteringsperioderna för åren Y > 2040:

exeCO2(NO)Y = (CO2(NO)Y – T(NO)Y) × VY

exeCO2(M)Y = (CO2(M)Y – T(M)Y) × VY

Om tidigare beräkningar resulterar i ett negativt värde för exeCO2(X)Y ska det senare värdet fastställas till 0.

där

är summan av rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2019 till och med 2024,

är summan av rapporteringsperioderna för åren I från och med 2025 till och med år Y,

är summan av rapporteringsperioderna för åren J från och med 2025 till och med år (Y-1),

är summan av rapporteringsperioderna för åren I från och med 2025 till och med 2039,

är summan av rapporteringsperioderna för åren J från och med 2030 till och med år (Y-1),

dCO2(X)Y: är utsläppsskulderna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2 (X = NO, M),

cCO2(X)Y: är utsläppskrediterna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2 (X = NO, M),

ccCO2(X)I,Y: är utsläppskrediterna för rapporteringsperioden för år I, som korrigerats för den del som löpte ut efter 7 år, fastställda i enlighet med punkt 6.1 (X = NO, M),

limCO2(X)Y: är gränsen för utsläppsskuld, fastställd i enlighet med punkt 5.3 (X = NO, M),

redCO2(X): är minskningen av utsläppsskulder för rapporteringsperioden för 2025, fastställd i enlighet med punkt 5.4. (X = NO, M).

I alla andra fall ska värdet för överskridande koldioxidutsläpp exeCO2(X)Y fastställas till 0 (X = NO, M).

De överskridande koldioxidutsläppen för rapporteringsperioden för år Y enligt artikel 8.2 ska vara

exeCO2Y = exeCO2(NO)Y + exeCO2(M)Y

6.1. Fastställande av ccCO2 (X) Y, I

ccCO2(X)I,Y = cCO2(X)I: for Y ≤ I + 7;

ccCO2(X)I,Y = min(cCO2(X)I;

for Y > I + 7.

BILAGA II

1. Justering av referensvärden för koldioxidutsläpp till följd av en ändring av de typgodkännandeförfaranden som avses i artikel 11.2

Efter en ändring av de typgodkännandeförfaranden som avses i artikel 11.2 ska de referensvärden för koldioxidutsläpp som avses i punkt 3.1.2 i bilaga I beräknas på nytt.

För det ändamålet ska koldioxidutsläppen i g/km från nya tunga fordon v under referensperioden och från deras primärfordon, fastställda för en användningsprofil mp, enligt punkt 2.1 i bilaga I, justeras enligt följande:

CO2v,mp = CO2(RP)v,mp • (Σ r sr,sg • CO2r,mp)/ (Σ r sr,sg • CO2(RP)r,mp)

CO2pv,mp = CO2p(RP)v,mp • (Σ r sr,sg • CO2pr,mp)/ (Σ r sr,sg • CO2p(RP)r,mp)

där

Σ r: är summan av alla representativa tunga fordon r för undergruppen av fordon sg,

sg: är den undergrupp av fordon som det tunga fordonet v tillhör,

sr,sg: är den statistiska viktningen för det representativa tunga fordonet r i undergrupp av fordon sg,

CO2(RP)v,mp: är de specifika koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v i g/km, fastställda i användningsprofil mp och baserade på övervakningsuppgifterna för referensperioden,

CO2(RP)r,mp: är de specifika koldioxidutsläppen från det representativa tunga fordonet r i g/km, fastställda i användningsprofil mp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder såsom den tillämpades under referensperioden,

CO2r,mp: är de specifika koldioxidutsläppen från det representativa tunga fordonet r, fastställda i användningsprofil mp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder enligt ändringarna i artikel 11.2 a i den här förordningen,

CO2p(RP)v,mp: är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det tunga fordonet v i g/km, fastställda i användningsprofil mp och baserade på övervakningsuppgifterna för referensperioden,

CO2p(RP)r,mp: är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det representativa tunga fordonet r i g/km, fastställda i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder såsom den tillämpades under referensperioden,

CO2pr,mp: är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det representativa tunga fordonet r, fastställda i användningsprofil mp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder enligt ändringarna enligt ändringarna i artikel 11.2 a i den här förordningen.

De specifika koldioxidutsläppen ska normaliseras enligt bilaga III med användning av värdena för de parametrar som avses i artikel 14.1 f som är tillämpliga under den rapporteringsperiod som avses i artikel 11.2 a.

De representativa tunga fordonen ska definieras i enlighet med den metod som avses i artikel 11.3.

2. Tillämpning av de justerade referensvärdena för koldioxidutsläpp enligt artikel 11.2

Om de specifika koldioxidutsläppen från vissa nya tunga fordon från en tillverkare under rapporteringsperioden för år Y har fastställts med de ändringar som avses i artikel 11.2 ska referensvärdena för koldioxidutsläpp rCO2sg för den undergrupp av fordon sg som används i punkterna 4 och 5.1 i bilaga I beräknas enligt följande:

rCO2sg = Σ,i Vsg,i/Vsg x rCO2sg,,i

där

Σ,i: är summan av

för i = 0: det icke-ändrade förfarandet för fastställande av koldioxidutsläpp, för vilka de ursprungliga referensvärdena för koldioxidutsläpp utan justeringar är tillämpliga, och

för i ≥ 1: alla efterföljande ändringar som avses i artikel 11.2,

Vsg: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y och undergruppen av fordon sg,

Vsg,i: är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y och undergruppen av fordon sg, för vilka de specifika koldioxidutsläppen har fastställts med ändringen i.

rCO2sg,i: är

för i = 0: de icke-justerade referensvärdena för koldioxidutsläpp,

för i ≥ 1: det referensvärde för koldioxidutsläpp som har fastställts för undergruppen av fordon sg med ändring i.

BILAGA III

1. Normalisering av specifika koldioxidutsläpp

För beräkningen i punkt 2.1 i bilaga I ska koldioxidutsläppsvärdena CO2v,mp från tunga fordon normaliseras enligt följande:

CO2v,mp = reportCO2v,mp + ΔCO2v,mp(m) + ΔCO2cvv,mp

m = PLsg,mp – PLv,mp + cCWv: (för tunga fordon i kategorierna N och O)

m = PMsg,mp – PMv,mp + cCWv: (för tunga fordon i kategori M)

Värdena för koldioxidutsläpp CO2pv,mp från primärfordon normaliseras i enlighet med samma metod, med hjälp av parametrarna för primärfordon.

där

CO2v,mp: är de normaliserade koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, som ska beaktas vid beräkningen i punkt 2.1 i bilaga I,

reportCO2v,mp: är koldioxidutsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, fastställda för en användningsprofil mp och rapporterade enligt artiklarna 13a och 13b,

ΔCO2v,mp(m): ska fastställas i enlighet med punkt 3,

ΔCO2cvv,mp: ska fastställas i enlighet med punkt 4,

PLv,mp: är nyttolasten för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

PLsg,mp: är nyttolasten för undergruppen av fordon sg och användningsprofil mp enligt punkt 2.5 i bilaga I,

PMv,mp: är passagerarvikt för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

PMsg,mp: är passagerarvikt för undergrupp av fordon sg och användningsprofil mp enligt punkt 2.5 i bilaga I,

cCWv: är korrigeringen av tjänstevikt för det tunga fordonet v i enlighet med punkt 2.

2. Normalisering av tjänstevikt

Ett tungt fordons transportnytta ökar med dess högsta tekniskt tillåtna nyttolast eller passagerarantal, men av tekniska skäl är högre värden för dessa parametrar korrelerade med högre tjänstevikter och därmed högre koldioxidutsläpp, och därför ska följande korrigering av tjänstevikten för ett tungt fordon v i undergrupp av fordon sg göras för att normalisera dess specifika koldioxidutsläpp i enlighet med punkt 1:

cCWv = asg · (maxPLsg – maxPLv): för tunga fordon i kategori N,

cCWv = 0: för tunga fordon i kategori O,

cCWv = asg · (maxPNsg – maxPNv): (för tunga fordon i kategori M)

där

asg: är en linjär koefficient som fastställs i enlighet med punkt 2.1 för rapporteringsperioden för det år då det tunga fordonet v registrerades,

maxPLv: är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

maxPNv: är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för det tunga fordonet v, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

maxPLsg: är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för undergruppen av fordon sg, fastställd i enlighet med punkt 2.5 i bilaga I,

maxPNsg: är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för undergruppen av fordon sg, fastställt enligt punkt 2.5 i bilaga I.

2.1. Fastställande av normaliseringsparametrar

För varje rapporteringsperiod ska parametrarna asg och bsg bestämmas med en linjär regressionsanalys av sambandet mellan värdena för CWv med värdena för maxPLv (tunga fordon i kategori N) och maxPNv (tunga fordon i kategori M), med beaktande av alla nyregistrerade tunga fordon v i undergrupp av fordon sg:

CWv ≈ asg maxPLv + bsg: (för tunga fordon i kategori N),

CWv ≈ asg maxPNv + bsg: (för tunga fordon i kategori M).

där

CWv: är tjänstevikten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b; om inget exakt värde finns tillgängligt får det approximeras med det tunga fordonets v korrigerade faktiska vikt,

maxPLv: är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

maxPNv: är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för det tunga fordonet v, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

3. Ändring av koldioxidutsläpp för ändring av fordons totalvikt

En ändring gjord i efterhand av koldioxidutsläpp från ett tungt fordon v, som ska fastställas för en användningsprofil mp med anledning av en ändring gjord i efterhand av den totalvikt som ska kopplas till det tunga fordonet för att fastställa koldioxidutsläpp, bestäms genom följande linjära approximering:

ΔCO2v,mp(m) = m (CO2v,r – CO2v,l) / (Mr – Ml)

där

m: är ändringen av den totalvikt som kopplas till det tunga fordonet v för att fastställa dess koldioxidutsläpp,

CO2v,r: är koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v i g/km, utan ändring av vikt, fastställda för samma användningsprofil mp, förhållanden med representativ last,

CO2v,l: är koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v i g/km, utan ändring av vikt, fastställda för samma användningsprofil mp, förhållanden med lätt last,

Mr: är den totala fordonsvikten vid simulering, utan ändring av vikt för samma användningsprofil mp, förhållanden med representativ last,

Ml: är den totala fordonsvikten vid simulering, utan ändring av vikt, för samma användningsprofil mp, förhållanden med lätt last.

4. Normalisering för olika godsvolymer

Tunga fordon i kategori O inom samma undergrupp av fordon har olika godsvolymer. Ett tungt fordons transportnytta ökar med dess godsvolym, men av tekniska skäl är en sådan ökning också korrelerad med högre koldioxidutsläpp, och därför ska följande korrigering av koldioxidutsläppen från ett tungt fordon v i undergrupp av fordon sg göras:

ΔCO2cvv,mp = asg,mp (CVsg – CVv)

där

asg,mp: är en linjär koefficient som fastställs i enlighet med punkt 4.1 för rapporteringsperioden för det år då det tunga fordonet v registrerades,

CVv: är godsvolymen för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

CVsg: är godsvolymen för undergruppen av fordon sg, fastställd i enlighet med punkt 2.5 i bilaga I,

För tunga fordon i kategori N och M ska korrigeringen av koldioxidutsläpp ΔCO2cvv,mp fastställas till 0.

4.1. Fastställande av normaliseringsparametrar

För varje rapporteringsperiod och användningsprofil ska parametrarna asg,mp och bsg,mp bestämmas med en linjär regressionsanalys av sambandet mellan värdena för [reportCO2v,mp + ΔCO2v,mp(m)] och värdena för CVv, med beaktande av det totala antalet nyregistrerade tunga fordon v i undergruppen av fordon sg:

reportCO2v,mp + ΔCO2v,mp(m) ≈ asg,mp · CVv + bsg,mp

där

CVv: är godsvolymen för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

reportCO2v,mp, ΔCO2v,mp(m): har ett värde enligt vad som anges i punkt 1.

BILAGA IV

DEL A: UPPGIFTER SOM SKA ÖVERVAKAS OCH RAPPORTERAS AV MEDLEMSSTATERNA

a) Fordonsidentifieringsnummer för alla nya tunga fordon enligt artikel 2 som är registrerade inom medlemsstatens territorium.

b) Tillverkarens namn.

c) Fabrikat (tillverkarens handelsnamn).

d) Kod för karosseri enligt vad som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse, inklusive, i tillämpliga fall, de kompletterande siffror som avses i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858.

e) För tunga fordon som avses i artikel 2.1 första stycket a eller b: den information om motoranläggningen som anges i posterna 23, 23.1 och 26 i intyget om överensstämmelse.

f) Det tunga fordonets högsta hastighet som anges i post 29 i intyget om överensstämmelse.

g) Den färdigställandegrad som anges i den valda mallen för intyget om överensstämmelse i enlighet med punkt 2 i bilaga VIII till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.

h) Fordonskategori som anges i post 0.4 i intyget om överensstämmelse.

i) Antal axlar som anges i post 1 i intyget om överensstämmelse.

j) TPMLM som anges i post 16.1 i intyget om överensstämmelse.

k) Avtryck av kryptografiskt hashvärde i tillverkarens dokumentationsfil som anges i post 49.1 i intyget om överensstämmelse. För tunga fordon som registreras till och med den 30 juni 2025 räcker det att medlemsstaterna rapporterar endast de första åtta tecknen i det kryptografiska hashvärdet.

l) Specifika koldioxidutsläpp som anges i post 49.5 i intyget om överensstämmelse.

m) Genomsnittligt nyttolastvärde som anges i post 49.6 i intyget om överensstämmelse.

n) Registreringsdatum.

o) TPMLM för kombinationen av en tung lastbil i kategori N3 i extra tung kombination (EHC) som avses i artikel 3.25 enligt vad som anges i post 16.4 i intyget om överensstämmelse eller intyget om enskilt fordonsgodkännande.

p) För fordon avsedda för särskilda ändamål, det som anges i post 51 i intyget om överensstämmelse.

q) Antal drivaxlar som anges i post 3 i intyget om överensstämmelse.

r) För tunga fordon som godkänts enligt artikel 2.3 b i förordning (EU) 2018/858, uppgift om att det tunga fordonet är konstruerat och tillverkat eller anpassat för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret och ordningsmakten.

s) För tunga fordon som är registrerade för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret eller ordningsmakten, en bekräftelse på att fordonet är registrerat för användning inom civilskyddet, brandförsvaret eller ordningsmakten och att det uppfyller villkoren i artikel 3a.5 i denna förordning. För alla tunga fordon, inbegripet enskilt godkända tunga fordon, ska motsvarande information vara den information som ska lämnas i EU-intyget om överensstämmelse eller EU-intyget om enskilt fordonsgodkännande eller det nationella intyget om enskilt godkännande i enlighet med mallarna i genomförandeförordning (EU) 2020/683, oberoende av eventuella nationella undantag som är tillämpliga enligt artikel 45.1 i förordning (EU) 2018/858.

Del B: UPPGIFTER SOM SKA RAPPORTERAS AV TILLVERKARE OCH ANDRA ENHETER

I enlighet med artikel 13b i denna förordning ska varje uppgiftslämnare rapportera följande uppgifter för de tunga fordon för vilka den är skyldig att ta fram en dokumentationsfil för tillverkaren (MRF, Manufacturer’s Records File) eller en fordonsinformationsfil (VIF, Vehicle Information File) i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 och genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

För tunga fordon som avses i del A leden r och s i denna bilaga ska den tillverkare som avses i artikel 7a också, i enlighet med artikel 3a.4 och 3a.5, underrätta kommissionen om ett tungt fordon som annars skulle undantas från skyldigheterna i artikel 3a.1, 3a.2 och 3a.3 inte undantas från de skyldigheterna.

Nr Övervakningsparameter Källa Fordonskategorier på vilka övervakningsparametern är tillämplig 15 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) Alla 24 Transmissionstillverkarens namn och adress Punkt 0.4 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VI till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N: Kategori M: endast primärfordon 25 Fabrikat (transmissionstillverkarens handelsnamn) Punkt 0.1 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VI till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N: Kategori M: endast primärfordon 32 Axeltillverkarens namn och adress Punkt 0.4 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VII till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N: Kategori M: endast primärfordon Kategori O: 33 Fabrikat (axeltillverkarens handelsnamn) Punkt 0.1 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VII till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N Kategori M: endast primärfordon Kategori O 39 Däcktillverkarens namn och adress Punkt 1 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga X till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N Kategori M: endast primärfordon Kategori O 40 Fabrikat (däcktillverkarens handelsnamn) Punkt 3 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga X till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N Kategori M: endast primärfordon Kategori O 72 Nummer på licens för drift av simuleringsverktyget Alla 75 Motorns CO2-massutsläpp under WHTC-provningen (8) (g/kWh) Punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 76 Motorns bränsleförbrukning under WHTC-provningen (g/kWh) Punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 77 Motorns CO2-massutsläpp under WHSC-provningen (9) (g/kWh) Punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 78 Motorns bränsleförbrukning under WHSC-provningen (g/kWh) Punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 101 För tunga fordon med ett simuleringsdatum från och med den 1 juli 2020: motorns typgodkännandenummer Punkt 1.2.1 i addendumet till tillägg 5, 6 eller 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 102 För tunga fordon med simuleringsdatum från och med den 1 juli 2021, fil med kommaseparerade värden som har samma namn som arbetsfilen och har filnamnsändelsen .vsum och som innehåller de aggregerade resultaten per simulerad användningsprofil och nyttolast Fil som genereras av det simuleringsverktyg som avses i artikel 5.1 a i förordning (EU) 2017/2400 i dess grafiska användargränssnittsversion Alla

DEL C: INTERVALL FÖR LUFTMOTSTÅNDSVÄRDE (CDXA) FÖR OFFENTLIGGÖRANDE I ENLIGHET MED ARTIKEL 13c

I syfte att göra det CdxA-värde som anges i post 23 tillgängligt för allmänheten i enlighet med artikel 13c ska kommissionen använda de intervall som fastställs i följande tabell, vilken innehåller de intervall som svarar mot respektive CdxA-värde:

BILAGA V

1. MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING

1.1. De uppgifter som anges i del A i bilaga IV ska överföras i enlighet med artikel 13a av de behöriga myndigheternas kontaktpunkt genom elektronisk dataöverföring till Europeiska miljöbyrån.

När uppgifterna har överförts ska kontaktpunkten underrätta kommissionen och Europeiska miljöbyrån per e-post till följande adresser:

EC-CO2-HDV-IMPLEMENTATION@ec.europa.eu

och

HDV-monitoring@eea.europa.eu och

2. TILLVERKARNAS RAPPORTERING

2.1. Tillverkarna ska utan dröjsmål rapportera följande till kommissionen: De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om den informationen ändras. Underrättelser ska sändas till de adresser som anges i punkt 1.1.

a) Tillverkarens namn enligt vad som anges i intyget om överensstämmelse eller intyget om enskilt godkännande.

b) Kod för identifiering av världens tillverkare (WMI-kod) enligt definitionen i kommissionens förordning (EU) nr 19/2011, vilken ska användas i fordonsidentifieringsnumret för nya tunga fordon som ska släppas ut på marknaden.

c) Kontaktpunkt som ansvarar för att föra in uppgifterna till Europeiska miljöbyrån.

2.2. De uppgifter som anges i punkt 2 i del B i bilaga I ska överföras i enlighet med artikel 13b av tillverkarens kontaktpunkt genom elektronisk dataöverföring till Europeiska miljöbyrån.

När uppgifterna har överförts ska kontaktpunkten underrätta kommissionen och Europeiska miljöbyrån per e-post till de adresser som avses i punkt 1.1.

3. BEHANDLING AV UPPGIFTER

3.1. Europeiska miljöbyrån ska behandla de uppgifter som överförs i enlighet med punkterna 1.1 och 2.2, och registrera de behandlade uppgifterna i registret.

3.2. Uppgifter som rör tunga fordon som registrerats under föregående rapporteringsperiod och som har lagts in i registret ska offentliggöras senast den 30 april varje år, med undantag av följande uppgifter:

3.2.1) Fordonets identifieringsnummer.

3.2.2) Transmissionstillverkarens namn och adress

3.2.3) Fabrikat (transmissionstillverkarens handelsnamn)

3.2.4) Axeltillverkarens namn och adress

3.2.5) Fabrikat (axeltillverkarens handelsnamn)

3.2.6) Däcktillverkarens namn och adress

3.2.7) Fabrikat (däcktillverkarens handelsnamn)

3.2.8) Motorns modell

3.2.9) Transmissionsmodell

3.2.10) Retarderns modell

3.2.11) Momentomvandlarens modell

3.2.12) Vinkelväxelns modell

3.2.13) Axelmodell

3.2.14) Luftmotståndsmodell

3.2.15) Fil med kommaseparerade värden som har samma namn som arbetsfilen och har filnamnsändelsen .vsum och som innehåller de aggregerade resultaten per simulerad användningsprofil och nyttolast

3.3. Om en behörig myndighet eller en tillverkare upptäcker fel i de inlämnade uppgifterna ska den utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om detta genom att skicka en felanmälan till Europeiska miljöbyrån och genom e-post till de adresser som avses i punkt 1.1.

3.4. Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån verifiera de anmälda felen och vid behov korrigera uppgifterna i registret.

3.5. Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån tillhandahålla elektroniska format för sådan dataöverföring som avses i punkterna 1.1 och 2.2 i god tid före tidsfristerna för överföring av uppgifterna.

BILAGA VI

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (EUT L 111, 26.4.2023, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

8 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362 av den 1 augusti 2022 om genomförande av Europaparlamentets och rådets genomförandeförordning (EG) nr 595/2009 vad gäller tunga släpfordons prestanda med avseende på deras påverkan på motorfordons koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, energiförbrukning och körsträcka med nollutsläpp och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/683 (EUT L 205, 5.8.2022, s. 145).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 av den 20 juni 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/956 och rådets direktiv 96/53/EG (EUT L 198, 25.7.2019, s. 202).”

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).”

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 av den 20 juni 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/956 och rådets direktiv 96/53/EG (EUT L 198, 25.7.2019, s. 202).”

14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 av den 20 juni 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/956 och rådets direktiv 96/53/EG (EUT L 198, 25.7.2019, s. 202).”

15 Vid beräkningen av andelar fordon och tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp under rapporteringsperioderna 2030–2034 i enlighet med punkterna 2.4 respektive 2.7 ska utsläppsfria arbetsfordon i kategori N kopplas enligt följande:

17 Se definitioner i punkt 1.1.

18 Se definitioner i punkt 1.4.

21 Se definitioner i punkt 1.1

22 Se definitioner i punkt 1.4.

25 Se definitioner i punkt 1.1

26 Se definitioner i punkt 1.4.

29 Se definitioner i punkt 1.1.

30 Se definitioner i punkt 1.4.

33 Se definitioner i punkt 1.1

34 Se definitioner i punkt 1.4.

37 Se definitioner i punkt 1.1.

39 Se definitioner i punkt 1.1

41 Se definitioner i punkt 1.1

43 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683 av den 15 april 2020 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller de administrativa kraven för godkännande och marknadskontroll av motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 163, 26.5.2020, s. 1).

44 Artikel 3.29 i förordning (EU) 2017/2400.

45 Artikel 3.31 i förordning (EU) 2017/2400.

46 Artikel 3.4a i förordning (EU) 2017/2400.

47 Manufacturer’s record file (MRF), artikel 3.23 i förordning (EU) 2017/2400.

48 Vehicle Information File (VIF), artikel 3.25 i förordning (EU) 2017/2400.

49 Artikel 2.5 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

50 Manufacturer’s record file (MRF), punkt 2.9 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

51 Artikel 8.6 och 8.7 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

52 Ytterligare information:

70 Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1).

72 Kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 av den 11 januari 2011 om krav för typgodkännande av tillverkarens föreskrivna skylt och för fordonsidentifieringsnummer till motorfordon och deras släpvagnar samt om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 8, 12.1.2011, s. 1).