Fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2021/406 · förordning (EU) 2021/703 · förordning (EU) 2021/1069 · förordning (EU) 2021/1239 · förordning (EU) 2021/1888 · förordning (EU) 2022/109.

(1) Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(3) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(4) Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(5) Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 är landningsskyldigheten fullt tillämplig från och med den 1 januari 2019 och alla arter som omfattas av fångstbegränsningar ska landas. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att, när landningsskyldigheten införs för ett fiskbestånd, fiskemöjligheter ska fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförande av landningsskyldigheten i form av specifika utkastplaner.

(6) Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. Fiskemöjligheterna bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster (i stället för den rekommenderade kvantiteten för önskade fångster). De kvantiteter som, genom undantag från landningsskyldigheten, även fortsättningsvis får kastas överbord bör dras av från den rekommenderade totala fångstkvantiteten.

(7) Det finns vissa bestånd för vilka Ices har utfärdat vetenskaplig rådgivning som innebär att inga fångster får tas. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den nivå som anges i den vetenskapliga rådgivningen skulle skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster ur dessa bestånd, inom blandfisken leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning (MSY) samtidigt för alla arter, bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd minskas och att den ger incitament till att förbättra selektivitet och fångstundvikande.

(8) För att i möjligaste mån säkerställa utnyttjandet av fiskemöjligheter vid blandfiske i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot för att täcka sina oundvikliga bifångster.

(9) För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställs bör fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är nära knutna till fiskemöjligheterna.

(10) I enlighet med den fleråriga plan för västliga vatten som upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 (den fleråriga planen för västliga vatten) skulle målet för fiskeridödlighet, i enlighet med de FMSY-intervall som fastställs i artikel 2 i den förordningen, nås så snart som möjligt, genom en successiv och stegvis anpassning, och senast 2020 för de bestånd som anges i artikel 1.1 i den förordningen, och ska därefter bibehållas inom FMSY-intervallen, i enlighet med artikel 4 i den förordningen. Den övergripande fiskeridödligheten för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 8a och 8b bör därför fastställas i enlighet med MSY, med beaktande av kommersiella fångster och fångster från fritidsfiske, inklusive utkast (totalt 3108 ton enligt Ices utlåtanden). Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att fiskeridödligheten från deras flottor och från deras fritidsfiskare inte överskrider FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 och 4.4 i förordning (EU) 2019/472.

(11) Åtgärderna för fritidsfiske efter havsabborre bör också fortsätta med hänsyn till den betydande inverkan som detta fiske har på de berörda bestånden. Fångstbegränsningarna bör fortsätta, inom de begränsningar som fastställs i den vetenskapliga rådgivningen. Med tanke på att selektiviteten är otillräcklig och att fler exemplar sannolikt kommer att fångas än vad som är tillåtet inom de fastställda gränserna, bör fasta nät uteslutas. Med beaktande av miljömässiga och sociala och ekonomiska förhållanden, och särskilt hur beroende yrkesfiskare i kustsamhällen är av detta bestånd, bör dessa åtgärder för havsabborre väga yrkesfiskarnas intressen mot fritidsfiskarnas. Dessa åtgärder skulle i synnerhet göra det möjligt för fritidsfiskare att utöva sin fiskeverksamhet med beaktande av dess inverkan på dessa bestånd.

(12) När det gäller beståndet av ål (Anguilla anguilla) angavs i Ices-utlåtandet att alla antropogena faktorer som påverkar dödligheten, bland annat de som beror på fritidsfiske och kommersiellt fiske, bör minskas till noll eller hållas på en nivå så nära noll som möjligt. Vidare antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/42/2018/1 om fastställande av förvaltningsåtgärder för ål i Medelhavet. Det är lämpligt att upprätthålla lika villkor i unionen och att därmed även bibehålla en tremånaders sammanhängande fredningstid för allt fiske efter ål i alla livsstadier för unionens vatten i Ices-området samt bräckt vatten, såsom flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner. Eftersom fredningstiden bör vara förenlig med de bevarandemål som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 och med ålens tidsmässiga vandringsmönster är det, för unionens vatten i Ices-området, lämpligt att förlägga den inom perioden 1 augusti 2021–28 februari 2022.

(13) Under några år har vissa TAC:er för bestånden av Elasmobranchii (hajar och rockor) fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling var dessa bestånds dåliga bevarandestatus och antagandet att utkast, på grund av den höga överlevnadsgraden, inte skulle öka fiskeridödligheten och skulle gynna bevarandet av dessa arter. Från och med den 1 januari 2019 måste emellertid fångster av dessa arter landas, såvida arterna inte omfattas av något av undantagen från landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.

(14) I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.

(15) Den fleråriga planen för Nordsjön fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 och den trädde i kraft 2018. Den fleråriga planen för västliga vatten trädde i kraft under 2019. Fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i de planerna bör fastställas i enlighet med målen (FMSY-intervall) och skyddsåtgärder som fastställs i de planerna. FMSY-intervallen anges i Ices relevanta utlåtanden. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för bifångstbestånd fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de fleråriga planerna.

(16) Om vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan understiger gränsreferenspunkten (Blim) för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för västliga vatten ska, enligt artikel 8 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket när det gäller det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd eller andra bestånd inom fiskena.

(17) TAC:erna för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627.

(18) Den 17 december 2018 offentliggjorde Ices vetenskaplig rådgivning om flexibilitet mellan Ices-sektionerna 8c och 9a för taggmakrillar (Trachurus spp.). Ices rekommenderade att flexibiliteten mellan de två områdena och bestånden inte bör överstiga skillnaden mellan den fångst som motsvarar en fiskeridödlighet på Fp.05 och den fastställda TAC:en. Det bör inte heller göras någon TAC-överföring till ett bestånd med en lekbiomassa under Blim. Enligt villkoren i den vetenskapliga rådgivningen bör flexibiliteten (särskilt villkor) när det gäller taggmakrillar mellan Ices delområde 9 och Ices-sektion 8c för 2021 fastställas till 10 %.

(19) När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.

(20) Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Under 2014 infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 en ytterligare mekanism för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(21) Eftersom biomassan för bestånden av COD/03AS, COD/5BE6A, WHG/56-14, WHG/07A och PLE/7HJK understiger Blim och endast bifångster och fiske i vetenskapligt syfte kommer att tillåtas under 2021, har Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Irland, Nederländerna och Sverige åtagit sig att inte tillämpa artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 vad gäller dessa bestånd för överföringar från 2020 till 2021, så att fångster under 2021 inte överskrider den TAC som fastställts för dessa bestånd.

(22) Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(23) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2021 i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 9 i, och bilaga I till, förordning (EU) 2016/1627.

(24) För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(25) För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(26) Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som ägde rum i Manila den 23–28 oktober 2017, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till den konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(27) Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(28) I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom den vetenskapliga rådgivningen från Ices väntas bli tillgänglig först i februari 2021 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:en och kvoterna för detta bestånd till noll till dess att utlåtandena avges.

(29) Unionens TAC för liten hälleflundra i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 påverkar inte unionens ståndpunkt om lämplig andel för unionen inom detta fiske.

(30) Vid sitt årsmöte 2020 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) en bevarandeåtgärd för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet och i angränsande vatten som förbjuder fiske som är inriktat på dessa bestånd. Dessutom förbjöds fiske i det område där kungsfisk samlas för att minimera bifångsterna. Den NEAFC-åtgärden, som grundar sig på Ices utlåtande om nollfångster, bör genomföras i unionsrätten. NEAFC kunde inte anta någon rekommendation för kungsfisk i Ices-delområdena 1 och 2. För det beståndet bör den relevanta TAC:en fastställas i enlighet med unionens ståndpunkt i NEAFC.

(31) På grund av covid-19-pandemin ersattes årsmötet för 2020 i Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) med ett beslutsfattande genom skriftväxling som inleddes i oktober 2020 och som bör avslutas i början av januari 2021. Ett av huvudsyftena med den beslutsprocessen var att möjliggöra en förlängning av befintliga åtgärder som upphör 2020, med smärre tekniska anpassningar i förekommande fall.

(32) I Iccats rekommendation 19-04 om en förvaltningsplan för blåfenad tonfisk fastställs en TAC endast för 2019 och 2020. Därför ska ett beslut fortfarande fattas av Iccat angående TAC-nivån för 2021. Med hänsyn till beslutsprocessen 2020 har det föreslagits att man följer den vetenskapliga rådgivningen som rekommenderar att TAC:en ska ligga kvar på 36000 ton. Även om det verkar råda samförstånd om TAC-nivån finns det risk för att Iccat inte formellt antar den innan denna förordning antas. TAC:en bör därför fastställas på den nivån men bör ses över så snart som möjligt om Iccat antar en annan TAC.

(33) Under 2020 års beslutsprocess i Iccat föreslog unionen en övergripande plan som omfattar en TAC i syfte att omedelbart stoppa överfisket av mako i Nordatlanten, tillsammans med en rad kompletterande åtgärder för att ytterligare minska dess dödlighet. I brist på samförstånd inom Iccat och mot bakgrund av den svåra situationen för beståndet och med tanke på att unionen ansvarar för två tredjedelar av fångstnivån bör unionen fastställa en ensidig fångstbegränsning för den arten. Den fångstbegränsningen skulle motsvara unionens andel av den begränsning som har begärts av den vetenskapliga kommittén på Iccat-nivå.

(34) I Iccats rekommendation 17-04 om fångstbestämmelser för långfenad tonfisk i Nordatlanten fastställs endast en TAC för perioden 2018–2020. Därför ska ett beslut fortfarande fattas av Iccat angående TAC-nivån för 2021. Med tanke på beslutsprocessen under 2020 har det föreslagits att man ska följa de vetenskapliga råden som rekommenderar att den nya TAC:en fastställs på grundval av nuvarande tillfälliga fångstbestämmelser, och att en proportionell ökning av fångsterna och andra begränsningar genomförs för endast ett år. Även om det verkar råda samförstånd om TAC-nivån finns det risk för att Iccat inte formellt kommer att anta den innan denna förordning antas. TAC:en bör därför fastställas på den nivån men bör ses över så snart som möjligt om Iccat antar en annan TAC.

(35) Med hänsyn till beslutsprocessen under 2020 har Iccat ännu inte formellt antagit TAC:erna för storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, blå marlin och vit marlin. Även om det verkar råda samförstånd om TAC-nivåerna finns det risk för att Iccat inte formellt kommer att anta dessa innan denna förordning antas. TAC:erna bör därför fastställas på den nivån men bör ses över så snart som möjligt om Iccat antar andra TAC:er.

(36) Vid sitt årsmöte 2020 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2020–30 november 2021. Utnyttjandet av kvoterna under 2020 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2021 fastställs.

(37) Vid sitt årsmöte 2020 behöll Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) de bevarande- och förvaltningsåtgärder som tidigare antagits. Dessa åtgärder bör fortsätta att genomföras i unionsrätten.

(38) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 21 januari–1 februari 2021. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde bör provisoriskt behållas till dess att årsmötet har hållits.

(39) Vid årsmötet 2020 i Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) nåddes inget samförstånd om en förlängning av den senaste åtgärden för tropisk tonfisk som löpte ut den 31 december 2020. Till följd av detta kommer fisket efter tropisk tonfisk i östra Stilla havet att vara oreglerat från och med den 1 januari 2021. Mot bakgrund av försiktighetsprincipen i den gemensamma fiskeripolitiken är det lämpligt att unionen fortsätter att tillämpa de bestämmelser om tropisk tonfisk som fastställs i rådets förordning (EU) 2020/123 till dess att IATTC har enats om en ny åtgärd för tropisk tonfisk.

(40) Vid sitt årsmöte 2020 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den TAC för sydlig tonfisk för 2021 som antogs vid årsmötet 2016. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(41) Vid sitt årsmöte 2020 beslutade Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) att under 2021 tillämpa TAC:erna för 2020 för de huvudsakliga arter som omfattas av dess behörighet till nästa årsmöte 2021. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(42) Vid sitt årsmöte 2020 förlängde Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) bevarande- och förvaltningsåtgärderna för tropiska tonfiskar. Den klargjorde även de fångstbegränsningar som är tillämpliga på för långrevsfartyg i unionen som bedriver fiske efter storögd tonfisk. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(43) Vid sitt 42:a årsmöte 2020 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2021 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(44) Vid det sjunde mötet för parterna i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) under 2020 beslutade man att behålla de TAC:er som antogs 2019 för de bestånd som omfattas av avtalet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(45) Vad gäller fiskemöjligheterna för snökrabba i området runt Svalbard beviljas genom fördraget av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (1920 års Parisfördrag) lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter snökrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i två verbalnoter till Norge av den 25 oktober 2016 och 24 februari 2017. För att säkerställa att snökrabba i området runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2021. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(46) I enlighet med förklaringen till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust som utfärdats av unionen, är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(47) Mot bakgrund av att vissa bestämmelser ska tillämpas löpande och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2021 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2022 träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i den här förordningen fortsätta att vara tillämpliga i början av 2022, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2022 träder i kraft.

(48) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beviljande av tillstånd för enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(49) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(50) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2021, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2021, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(51) Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2020, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd.

(52) Till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen blir ett stort antal bestånd gemensamma bestånd. Kommissionen kommer att genomföra bilaterala samråd med Förenade kungariket, bilaterala samråd med Norge och trepartssamråd med Förenade kungariket och Norge på grundval av det utkast till unionens ståndpunkt som ska godkännas av rådet. Eftersom dessa samråd ännu inte har slutförts bör rådet, på ett sätt som fullt ut respekterar Förenta nationernas havsrättskonvention, kuststaternas rättigheter och skyldigheter samt deras suveränitet och jurisdiktion, fastställa tillfälliga TAC:er som ska fiskas i unionens vatten och internationella vatten och i vatten till vilka unionsfartyg beviljas tillträde av tredjeländer.

(53) De preliminära TAC:erna bör syfta till att säkerställa att unionens fiskeverksamhet fortsätter på ett hållbart sätt fram till dess att samråden har avslutats i enlighet med unionens rättsliga ram och internationella förpliktelser eller, om de inte kan slutföras framgångsrikt, till dess att rådet under 2021 har fastställt unilaterala TAC:er för unionen. Dessa preliminära fiskemöjligheter bör under inga omständigheter hindra fastställandet av slutgiltiga fiskemöjligheter i enlighet med internationella avtal, i synnerhet avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, vilket tillämpas provisoriskt från och med den 1 januari 2021 och resultatet av samråd, unionens rättsliga ram, och vetenskaplig rådgivning. Som en allmän riktlinje bör de motsvara 25 % av unionens andel av de fiskemöjligheter som fastställts för 2020. Unionens andel av de fiskemöjligheterna beräknades enligt principen om relativ stabilitet och Haagpreferenserna. Denna metod påverkar inte en metod som kan antas i framtida internationella avtal. I ett mycket begränsat antal fall bör en annan procentsats användas om bestånden främst fiskas i början av året eller när man i vetenskaplig rådgivning kräver kraftiga minskningar av fiskemöjligheterna. Unionen har samrått med berörda tredjeländer om metoden för att fastställa provisoriska TAC:er.

(54) Enligt vetenskaplig rådgivning har lekbiomassan för havsabborre i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a och 7d–7h) minskat sedan 2009 och ligger nu under MSY Btrigger och strax över Blim. På grund av de åtgärder som vidtagits av unionen har fiskeridödligheten minskat och ligger för närvarande under FMSY-punktvärdet. Rekryteringen är emellertid låg och fluktuerar utan trender sedan 2008. Därför bör fångstbegränsningarna bibehållas provisoriskt i avvaktan på samråd med tredjeländer, samtidigt som man säkerställer att målet för fiskeridödligheten för detta bestånd inte överstiger MSY. Förutsatt att havsabborre i det området är ett bestånd som delas med tredjeländer bör provisoriska åtgärder fastställas för detta bestånd för första kvartalet 2021, i väntan på resultatet av internationella förhandlingar och samråd.

(55) Ices anger i sitt utlåtande för 2021 att bestånden av torsk och vitling i Keltiska havet understiger Blim. Särskilda korrigerande åtgärder för dessa bestånd vidtogs redan enligt förordning (EU) 2020/123. Syftet med dessa åtgärder är att bidra till de berörda beståndens återhämtning. Åtgärderna för torsk syftar till ökad selektivitet genom att användningen av redskap som ger lägre bifångster av torsk görs obligatorisk i de områden där torskfångsten är betydande, så att fiskeridödligheten minskar hos detta bestånd vid blandfiske. Åtgärderna för vitling består av tekniska ändringar av redskapens egenskaper för att minska bifångster av vitling. Om vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan understiger Blim för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för västliga vatten ska, enligt artikel 8 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket när det gäller det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd eller andra bestånd inom fisken med bifångster av torsk eller vitling.

(56) Åtgärderna för att minska bifångster av torskfiskar är funktionellt knutna till TAC:erna för arter som fångas vid blandfiske tillsammans med torskfiskar (t.ex. kolja, glasvar, marulk och havskräfta), eftersom TAC-nivåerna för målarter utan dessa åtgärder bör sänkas för att säkerställa att bestånden av torskfiskar kan återhämta sig. Det föreslås därför att dessa åtgärder antas även för 2021, med beaktande av vidare bedömning av dessa åtgärder och det arbete som utförts av medlemsstaterna i gruppen för de nordvästliga vattnen.

(57) I linje med den gemensamma fiskeripolitikens regionaliseringsprocess har medlemsstaterna i gruppen för de nordvästliga vattnen lagt fram en gemensam rekommendation om en större uppsättning särskilda åtgärder för att minska bifångster av torsk och vitling i Keltiska havet och angränsande områden på grundval av de korrigerande åtgärder som vidtogs 2020. Ytterligare selektivitetsåtgärder som syftar till att minska bifångster av torskfiskar i Irländska sjön och väster om Skottland ingår också i den gemensamma rekommendationen, på grundval av liknande åtgärder som vidtogs 2020.

(58) STECF anser att de föreslagna åtgärderna generellt sett är mer selektiva eller minst lika selektiva som de tekniska åtgärderna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 och kommissionen överväger för närvarande att inkludera dessa åtgärder i en delegerad akt på grundval av den gemensamma rekommendation som lämnats in av medlemsstater med ett direkt förvaltningsintresse i de nordvästliga vattnen.

(59) Eftersom dessa åtgärder är mer omfattande och kommer att tillämpas på en stabilare grund, bör de funktionellt knutna tekniska åtgärderna endast tillämpas om en delegerad akt inte antas i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och bilaga VI till den förordningen ändras genom införande av motsvarande tekniska åtgärder för de nordvästliga vattnen.

(60) Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Syfte

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fångstbegränsningar för 2021 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2022.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för 2021, med undantag för de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, som kommer att tillämpas från och med den 1 februari 2021 till och med den 31 januari 2022.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2020–30 november 2021 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning är tillämplig på följande fartyg:

a) Unionsfiskefartyg.

b) Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2. Denna förordning är också tillämplig på

a) fritidsfiske om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna i denna förordning, och

b) kommersiellt fiske från land.

Artikel3¶Definitioner

I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser, exempelvis rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) vid fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år,

ii) vid alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år.

e) kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytiska bedömningar: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd, baserade på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning om framtida fångstalternativ.

g) maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i förordning (EU) 2019/1241.

h) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

j) instrumentboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

k) boj i drift: en instrumentboj som tidigare aktiverats, är påslagen och används till sjöss på en aktiv anordning som samlar fisk eller på en logg, som överför positioner och all annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

Artikel4¶Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53° 30' N 15° 00' W.

53° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 13° 00' W.

51° 00' N 13° 00' W.

51° 00' N 15° 00' W;

e) funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 9° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

43° 30' N 10° 00' W.

43° 30' N 9° 00' W.

44° 00' N 9° 00' W.

44° 00' N 8° 00' W.

43° 30' N 8° 00' W.

f) funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 8° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 8° 00' W.

g) funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42° 00' N 8° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

38° 30' N 10° 00' W.

38° 30' N 9° 00' W.

40° 00' N 9° 00' W.

40° 00' N 8° 00' W.

h) funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i 9a.

i) funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 30' N 6° 00' W.

44° 00' N 6° 00' W.

44° 00' N 2° 00' W.

43° 30' N 2° 00' W.

j) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23' 48″ W.

k) CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

l) Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

m) IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica.

n) Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

o) IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.

q) Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

r) Siofas avtalsområde (Siofa, fiskeavtalet för södra Indiska oceanen): det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

s) SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

t) WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

u) den del av Berings hav som är fritt hav: det geografiska område i Berings hav som är fritt hav och som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

v) överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150° W,

longitud 130° W,

latitud 4° S,

latitud 50° S.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

1. TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem, anges i bilaga I.

2. Unionsfiskefartyg får ges rätt att fiska, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 22 i, och i del A i bilaga V till, denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

3. Unionsfiskefartyg får ges rätt att fiska, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, i vatten som lyder under Förenade kungarikets fiskerijurisdiktion, på de villkor som anges i artikel 22 i denna förordning samt i förordning (EU) 2017/2403 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.

2. De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a) vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och

b) ge följande resultat:

i) Om en analytisk bedömning finns att tillgå, ett nyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är i linje med MSY, eller

ii) om en analytisk bedömning inte finns att tillgå eller är ofullständig, ett nyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars 2021 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) Antagna TAC:er.

b) De data som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten och på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.

c) Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.

Artikel7a¶Tillämpning av fiskemöjligheter i grönländska vatten

Införd genom förordning (EU) 2021/703.

När det hänvisas till denna artikel i en tabell över fiskemöjligheter i bilaga IB ska fiskemöjligheterna i den tabellen tillämpas från och med den dag då partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, börjar tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2021.

Artikel8¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har tagits av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

2. Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.

Artikel9¶Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster med hänsyn till landningsskyldigheten

Ändrad genom förordning (EU) 2021/703.

1. För att ta hänsyn till införandet av landningsskyldigheten och göra kvoter tillgängliga för vissa bifångster för medlemsstater utan kvot, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 i tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2. 6 % av varje kvot inom de preliminära TAC:erna för torsk i Keltiska havet, torsk i vattnen väster om Skottland, vitling i Irländska sjön och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k och 3 % av varje kvot inom den preliminära TAC:en för vitling i vattnen väster om Skottland, som tilldelas varje medlemsstat, ska göras tillgängliga för en pool för utbyte av kvoter, som ska öppnas den 1 januari 2021. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till kvotpoolen till och med den 31 juli 2021.

3. De kvantiteter som hämtats från poolen får inte bytas ut eller överföras till det påföljande året. Outnyttjade kvantiteter ska efter den 31 juli 2021 återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen för utbyte av kvoter.

4. De kvoter som tilldelas som motprestation ska företrädesvis tas från en förteckning över TAC:er som fastställts av varje medlemsstat som bidrar till poolen enligt tillägget till bilaga IA.

5. De kvoter som avses i punkt 4 ska ha motsvarande marknadsvärde, baserat på en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det användas ett motsvarande ekonomiskt värde som överensstämmer med genomsnittliga unionspriser från det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

6. I de fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 i denna artikel inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i likartad utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av motsvarande marknadsvärde.

Artikel10¶Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1. För de perioder som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga II de tekniska aspekterna av de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med bilaga II när det gäller förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

2. Kommissionen får, genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat ett antal ytterligare dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fartyg kan få tillstånd av sin flaggmedlemsstat att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord, på grundval av en ansökan från den medlemsstaten, i enlighet med punkt 7.4 i den bilagan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2.

3. Kommissionen, får genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat högst tre dagar mellan den 1 februari 2021 och den 31 januari 2022 utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, då ett fartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i den bilagan. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av den medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2.

Artikel11¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre

Ändrad genom förordning (EU) 2021/1239 och förordning (EU) 2021/703.

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg samt för kommersiellt fiske från land att fiska efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7. Det ska vara förbjudet att behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

1a. Förbudet i punkt 1 ska inte gälla bifångster av havsabborre i landbaserad kommersiell nätverksamhet. Detta undantag gäller för historiskt antal strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. Landbaserad kommersiell nätverksamhet får inte inriktas på havsabborre och endast oundvikliga bifångster av havsabborre får landas.

2. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h i januari 2021 och från och med den 1 april till och med den 31 juli fiska efter havsabborre och behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 520 kg per två månader och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 520 kg per två månader och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

c) Med användning av krok och lina, högst 3,32 ton per fartyg.

d) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 0,82 ton per fartyg.

Undantagen i första stycket ska gälla unionsfiskefartyg som registrerade fångster av havsabborre under perioden 1 juli 2015–30 september 2016: när det gäller led c, ska de registrerade fångsterna ha tagits med krok och lina, och när det gäller led d, ska de registrerade fångsterna ha tagits med fasta nät. Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantaget tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av detta undantag och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

2a. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h från och med den 1 augusti till och med den 31 december fiska efter havsabborre och behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 380 kg per månad och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 380 kg per månad och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

2b. Trots vad som sägs i punkterna 2 och 2a får de fångster som avses i leden a och b i de punkterna inte överstiga 760 kg under perioden 1 juli–31 augusti.

2c. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h i januari 2021 och från och med den 1 april till och med den 31 december fiska efter havsabborre och behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av krok och lina, högst 5,7 ton per fartyg.

b) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 1,4 ton per fartyg.

Undantagen i första stycket ska vara tillämpliga på unionsfiskefartyg som registrerade fångster av havsabborre under perioden 1 juli 2015–30 september 2016: när det gäller led a, ska de registrerade fångsterna ha tagits med krok och lina, och när det gäller led b, ska de registrerade fångsterna ha tagits med fasta nät. Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantaget tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av undantaget och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

3. De fångstbegränsningar som anges i punkt 2 får inte överföras mellan fartyg eller, i fall med en månatlig begränsning, från en månad till en annan. För unionsfiskefartyg som använder fler än ett redskap under en och samma kalendermånad ska den lägsta fångstbegränsning som anges i punkt 2 för vart och ett av redskapen tillämpas.

Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av havsabborre per redskapstyp till kommissionen senast 15 dagar efter varje månadsslut.

4. Frankrike och Spanien ska säkerställa att fiskeridödligheten för havsabborrebeståndet i Ices-sektionerna 8a och 8b från deras kommersiella fiske och fritidsfiske inte överskrider FMSY-punktvärdet, vilket innebär en total fångst på 3108 ton, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

5. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k

a) ska, från och med den 1 januari till och med den 28 februari och från och med den 1 december till och med den 31 december 2021, endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet; under den perioden ska det vara förbjudet att behålla, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i detta område,

b) får, under från och med den 1 mars till och med den 30 november, högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag; havsabborre som behålls ska vara minst 42 cm.

Första stycket b ska inte tillämpas på fasta nät, som inte får användas för att fånga eller behålla havsabborre under den period som avses i det ledet.

6. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag. Denna punkt ska inte tillämpas på fasta nät, som inte får användas för att fånga eller behålla havsabborre.

7. Punkterna 5 och 6 påverkar inte strängare nationella bestämmelser om fritidsfiske.

Artikel12¶Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-området

Allt riktat fiske, oavsiktligt fiske och fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet i unionens vatten i Ices-området och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, under en sammanhängande tremånadersperiod som av varje berörd medlemsstat ska fastställas mellan den 1 augusti 2021 och 28 februari 2022. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2021 meddela kommissionen den fastställda perioden.

Artikel13¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i rådets förordning (EU) 2017/2403,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g) kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artikel 23 i den här förordningen.

2. Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel14¶Fredningstid för tobisar

Ändrad genom förordning (EU) 2021/703.

Kommersiellt fiske efter tobisar med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 millimeter ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2021 samt under perioden 1 augusti–31 december 2021.

Artikel15¶Tekniska åtgärder för torsk och vitling i Keltiska havet

Ändrad genom förordning (EU) 2021/1239.

1. Följande åtgärder ska tillämpas på unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i unionens vatten i Ices-sektion 7g, delen av Ices-sektionen 7h norr om latitud 49° 30' N och delen av Ices-sektionen 7j norr om latitud 49° 30' N och öster om longitud 11° W:

a) Unionsfartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad ska använda redskap med en av följande maskstorlekar:

i) 110 mm strut med 120 mm fyrkantsmaska.

ii) Strut av T90-typ med 100 mm maska.

iii) 120 mm strut.

iv) 100 mm strut med 160 mm fyrkantsmaska.

b) Utöver de åtgärder som avses i led a ska unionsfartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster före utkast utgörs av minst 20 % kolja använda

i) ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst en meter mellan undertelnen och understället, eller

ii) valfritt sätt som har godkänts av kommissionen och som enligt Ices eller STECF:s bedömning är åtminstone lika selektivt när det gäller att undvika torsk.

2. Medlemsstaterna får undanta fartyg som fiskar med bottentrål och vars fångster före utkast utgörs av mindre än 1,5 % torsk från tillämpningen av punkt 1 b, under förutsättning att dessa fartyg omfattas av en gradvis ökning av observatörstäckningen till sjöss så att den uppgår till minst 20 % av alla deras fiskeresor från och med den 1 juli 2021.

3. Fiske ska vara förbjudet för unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f–7k och i området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e, såvida de inte använder en maskstorlek i struten på minst 100 mm. Detta krav på minsta maskstorlek i struten ska emellertid inte tillämpas på fartyg vars bifångster av torsk enligt STECF:s bedömning inte överstiger 1,5 % vid fiske utanför de områden som avses i punkt 1.

4. De åtgärder som avses i punkt 3 ska tillämpas på unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7b och 7c från och med den 1 juni 2021. Unionsfartyg som fiskar i dessa områden får också använda andra fiskeredskap som har godkänts av kommissionen och som enligt STECF:s bedömning leder till samma eller bättre selektivitetsegenskaper i blandade demersala fisken som användning av strutar med en maskstorlek på minst 100 mm.

5. Genom undantag från punkt 1 ska följande gälla i Ices-sektionerna 7f och 7g, delen av Ices-sektionen 7h norr om latitud 49° 30' N och delen av Ices-sektionen 7j norr om latitud 49° 30' N och öster om longitud 11° W:

a) Fartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad med fångster som utgörs av mer än 30 % havskräfta ska använda ett av följande redskap:

i) 300 mm fyrkantsmaska. Fartyg med en total längd under tolv meter får dock använda 200 mm fyrkantsmaska.

ii) Seltra-panel.

iii) Sorteringsrist med 35 mm spaltavstånd enligt vad som avses i del B i bilaga VI till förordning (EU) 2019/1241 eller en liknande selektivitetsanordning i form av nätrist.

iv) 100 mm strut med 100 mm fyrkantsmaska.

v) Dubbel strut med den översta struten av T90-typ med maskstorlek på minst 90 mm och utrustad med en separationspanel med maskstorlek på högst 300 mm.

b) Fartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad med fångster som utgörs av mer än 55 % vitling eller 55 % marulk, kummel eller glasvar tillsammans ska använda ett av följande redskap:

i) 100 mm strut med 100 mm fyrkantsmaska.

ii) Strut och förlängningsstycke av T90-typ med 100 mm maska.

6. I enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i förordning (EU) 2019/1241 ska procentandelarna av fångsten beräknas som andelen i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.

Artikel16¶Tekniska åtgärder i Irländska sjön

Följande åtgärder ska tillämpas på unionsfiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektion 7a (Irländska sjön):

a) Fartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad med en maskstorlek i struten på minst 70 mm och högst 100 mm och med fångster som utgörs av mer än 30 % havskräfta ska använda ett av följande redskap:

i) 300 mm fyrkantsmaska. Fartyg med en total längd under tolv meter får dock använda 200 mm fyrkantsmaska.

ii) Seltra-panel.

iii) Sorteringsrist med 35 mm spaltavstånd.

iv) Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science (CEFAS) Netgrid (CEFAS-nätrist).

v) Flipflap-trål.

b) Fartyg med en total längd på minst tolv meter som fiskar med bottentrål eller not/vad med fångster som utgörs av mer än 10 % kolja, torsk och rockor tillsammans ska använda 120 mm strut.

c) Fartyg med en total längd på minst tolv meter som fiskar med bottentrål eller not/vad med fångster som utgörs av mindre än 10 % kolja, torsk och rockor tillsammans ska använda en maskstorlek i struten på 100 mm med 100 mm fyrkantsmaska.

Led c i första stycket ska inte tillämpas på fartyg med fångster som utgörs av mer än 30 % havskräfta eller mer än 85 % kammussla (Aequipecten opercularis).

Artikel17¶Tekniska åtgärder väster om Skottland

Följande åtgärder ska tillämpas på unionsfiskefartyg som fiskar med bottentrål eller not/vad i Ices-sektionerna 6a och 5b, i unionens vatten, öster om 12° W (väster om Skottland) inom fisket efter havskräfta (Nephrops norvegicus):

a) Fartyg ska använda ett nätstycke med fyrkantsmaska (med bibehållen placering) på minst 300 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på mindre än 100 mm. För fartyg med en total längd under tolv meter eller med en maskinstyrka på högst 200 kW får nätstyckets totala längd dock vara två meter och maskorna 200 mm.

b) Fartyg med fångster som utgörs av mer än 30 % havskräfta ska använda ett nätstycke med fyrkantsmaska (med bibehållen placering) på minst 160 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på 100–119 mm.

Artikel18¶Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

1. De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningen gäller anges i bilaga IV.

2. Det ska vara förbjudet för fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektionerna 4a och 4b eller minst 90 mm i Ices-sektion 3a, och långrev att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58° 30′ 00″ N och söder om latitud 61° 30′ 00″ N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57° 00′ 00″ N och öster om longitud 5° 00′ 00″ E.

3. Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i den punkten fiska i de områden som avses i den punkten, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

a) Procentandelen torskfångst överstiger inte 5 % av den totala fångsten per fiskeresa. Fartyg vars torskfångst inte har överstigit 5 % av den totala fångsten under perioden 2017–2019 anses uppfylla detta kriterium under förutsättning att de fortsätter att använda samma redskap som de använde under den perioden. Detta antagande kan motbevisas.

b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används som, enligt en vetenskaplig undersökning, ger en minskning på minst 30 % av torskfångsterna jämfört med fartyg som fiskar med redskap med en referensmaskstorlek för släpredskap enligt specifikationen i del B punkt 1.1 i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Sådana undersökningar kan utvärderas av STECF. Om STECF:s utvärdering av dessa redskap är negativ kan de inte längre anses lämpliga för användning i de områden som avses i punkt 2 i denna artikel.

c) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm (TR1) används följande mycket selektiva redskap:

i) Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

ii) Förhöjd underteln (0,6 m).

iii) Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

d) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektion 4a och 90 mm i Ices-sektion 3a och mindre än 100 mm (TR2) används följande mycket selektiva redskap:

i) Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltavstånd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

ii) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd med ett oblockerat fiskutsläpp.

e) Fartygen omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster för att bevara torskfångster i enlighet med den fiskeridödlighet som motsvarar de fastställda fiskemöjligheterna, på grundval av nivåer enligt vetenskaplig rådgivning, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av sådana. Sådana planer bör utvärderas senast två månader efter genomförandet, av STECF när det gäller medlemsstater, och av relevanta nationella vetenskapliga organ när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt, ytterligare revideras om det bedöms att målet för den nationella planen för undvikande av torskfångster inte kommer att uppnås.

4. Medlemsstaterna ska skärpa uppföljningen, kontrollen och övervakningen av fartyg som avses i punkt 2 för att kontrollera efterlevnaden av de villkor som anges i punkt 3 a–e.

5. De åtgärder som föreskrivs i den här artikeln ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel19¶Korrigerande åtgärder för torsk i Kattegatt

1. Unionsfartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrålar (redskapskoder: OTB, OTT, OT, TBN, TBS, TB, TX och PTB) med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a) En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) En sorteringsrist med högst 50 mm spaltavstånd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) En Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

d) Ett reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster av mindre än 1,5 % torsk, om det är det enda redskapet ombord på fartyget.

2. De unionsfartyg som deltar i ett projekt för en berörd medlemsstat och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap i enlighet med del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241 De berörda medlemsstaterna ska överlämna förteckningen över dessa fartyg till kommissionen.

3. De åtgärder som föreskrivs i den här artikeln ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel20¶Förbjudna arter

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Raja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

c) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e) Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

f) Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

g) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

h) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

i) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

j) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

k) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

l) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

m) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

n) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

o) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel21¶Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter av varje bestånd som landats och om fiskeansträngningen, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel22¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten fastställs, i förekommande fall, i bilaga V del A.

2. Om en medlemsstat, i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i bilaga V del A till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga V del A till den här förordningen, får dock inte överskridas.

Kapitel III Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel23¶Kvotöverföringar och kvotbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotutbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade kvotöverföringar eller kvotutbyten.

2. Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotutbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotutbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet.

4. De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5. Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2022 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

Avsnitt 2 NEAFC:s konventionsområde

Artikel24¶Fredning av kungsfisk i Irmingerhavet

All fiskeverksamhet är förbjuden i det område som avgränsas av följande koordinater, mätta enligt WGS84-systemet: Latitud Longitud 63°00' -30°00' 61°30' -27°35' 60°45' -28°45' 62°00' -31°35' 63°00' -30°00'

Avsnitt 3 Iccats konventionsområde

Artikel25¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4. Antalet fiskefartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6. Den totala kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk i Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 520/2007 ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel26¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel27¶Hajar

1. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2. Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

3. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas i samband med fiske i Iccats konventionsområde.

4. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla fångade exemplar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

Avsnitt 4 CCAMLR:s konventionsområde

Artikel28¶Anmälning om undersökande fiske efter tandnotingar

Medlemsstater får under 2021 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i FAO:s sektioner 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. Om en medlemsstat avser att delta i sådant undersökande fiske ska den anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 senast den 1 juni 2021.

Artikel29¶Begränsningar av det undersökande fisket efter tandnotingar

1. Fiske efter tandnotingar under fiskeåret 2020–2021 ska begränsas till de medlemsstater, delområden och antal fartyg som anges i tabell A i bilaga VII för de arter, TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan.

2. Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning är förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och lekmogna honor, som fångas oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3. I förekommande fall ska fisket i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska vara förbjudet under återstoden av säsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt FAO:s sektioner 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a, där fiske är tillåtet enligt artikel 28, ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel30¶Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2020–2021

1. Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2020–2021, ska den senast den 1 maj 2021 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del B i tillägget till bilaga VII. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2021.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4. Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b) en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5. En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som finns upptaget i någon av CCAMLR:s fiskefartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) deltar i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 5 IOTC:s behörighetsområde

Artikel31¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VIII.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VIII.

3. Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4. Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s register över fartyg med tillstånd eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriförvaltningsorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel32¶Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg

1. Aktiva anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med instrumentbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte följa mer än 300 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3. Det största antalet instrumentbojar som får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg är 500. Inget snörpvadsfartyg får vid en och samma tidpunkt ha mer än 500 instrumentbojar (bojar i lager eller i drift).

4. Det största antalet stödfartyg ska vara två fartyg till stöd för minst fem snörpvadsfartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.

5. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg flaggat i en medlemsstat.

6. Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare stödfartyg i IOTC:s förteckning över fartyg med tillstånd.

Artikel33¶Hajar

1. Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.

2. Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en total längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel34¶Vingrockor

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja, delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula), utom för fiskefartyg som bedriver husbehovsfiske (dvs. där den fångade fisken konsumeras direkt av fiskarnas familjer).

Genom undantag från första stycket får vingrockor som oavsiktligt fångats genom icke-industriellt fiske (dvs. andra fisken än långrev- eller ytfiske, dvs. fiske med snörpvad, spö eller fasta linor, nät, handlinor och dörjfiskefartyg, och som är registrerade i IOTC:s förteckning över godkända fartyg) landas endast för lokal konsumtion.

2. Alla andra fiskefartyg än sådana som bedriver husbehovsfiske ska, i den mån det är praktiskt möjligt, snabbt frisläppa levande och oskadade vingrockor så snart de upptäcks i nät, på krok eller på däck, och ska göra detta på ett sätt som skadar de fångade fysiska exemplaren så lite som möjligt.

Avsnitt 6 SPRFMO:s konventionsområde

Artikel35¶Pelagiskt fiske

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt har bedrivit pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2021 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 78600 i det området.

3. De fiskemöjligheter som anges i bilaga IH får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, för vidarebefordran till SPRFMO:s sekretariat, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.

Artikel36¶Bottenfiske

1. Medlemsstaterna ska under 2021 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av det konventionsområde där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under den perioden. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.

2. Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.

Artikel37¶Undersökande fiske

1. Medlemsstaterna får under 2021 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i SPRFMO:s konventionsområde endast om SPRFMO har godkänt deras ansökan om sådant fiske, inbegripet en fiskeinsatsplan och ett åtagande att genomföra en uppgiftsinsamlingsplan.

2. Fiske får endast ske i de forskningsblock som anges av SPRFMO. Det ska vara förbjudet att fiska på mindre än 750 meters och mer än 2000 meters djup.

3. TAC:en fastställs i bilaga IH. Fisket ska begränsas till en fiskeresa om högst 21 dagar i rad och högst 5000 krokar per lina, med ett maximum på 20 linor per forskningsblock. Fisket ska upphöra antingen när TAC:en uppnås eller när 100 linor har lagts ut och tagits upp, beroende på vilket som inträffar först.

Avsnitt 7 IATTC:s konventionsområde

Artikel38¶Fiske med snörpvad

1. Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet

a) mellan kl. 00.00 den 29 juli 2021 och kl. 24.00 den 8 oktober 2021 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2021 och kl. 24.00 den 19 januari 2022 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150° W,

latitud 40° N,

latitud 40° S,

b) mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2021 och kl. 24.00 den 8 november 2021 i det område som avgränsas av

longitud 96° W,

longitud 110° W,

latitud 4° N,

latitud 3° S.

2. För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2021 till kommissionen anmäla vilken fredningstid enligt punkt 1 a som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.

3. Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

b) om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fiskeresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.

Artikel39¶Aktiva anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningstiden som avses i artikel 38.1 a och det ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.

3. Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk i enlighet med IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.

Artikel40¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som får tas av varje medlemsstats långrevsfartyg i IATTC:s konventionsområde fastställs i bilaga IL.

Artikel41¶Förbud mot fiske efter årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.

3. Fartygsoperatörerna ska

a) registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),

b) rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel42¶Förbud mot fiske efter vingrockor

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen när så är möjligt omedelbart frisläppa exemplaren levande och oskadade.

Avsnitt 8 Seafos konventionsområde

Artikel43¶Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Apristurus manis.

b) Etmopterus bigelowi.

c) Etmopterus brachyurus.

d) Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f) Egentliga rockor (Rajidae).

g) Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h) Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

i) Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 9 WCPFC:s konventionsområde

Artikel44¶Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S inte överstiger 403 dagar.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsten av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med fartyg för långrevsfiske under 2021 inte överstiger de gränser som anges i tabellen i bilaga IG.

Artikel45¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg att sätta ut, utföra underhåll på eller använda anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2021 och kl. 24.00 den 30 september 2021.

2. Utöver det förbud som anges i punkt 1, ska det vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk på fritt hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2021 och kl. 24.00 den 31 maj 2021 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2021 och kl. 24.00 den 31 december 2021.

3. Punkt 2 ska inte tillämpas

a) på det sista kastet under en fiskeresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,

b) om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

c) om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att vart och ett av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt inte lagt ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade instrumentbojar. Bojen ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.

5. Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla, omlasta och landa all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

Artikel46¶Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga IX.

Artikel47¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med fartyg för långrevsfiske under 2021 inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att fiskeansträngningen avseende svärdfisk inte flyttas över till områden norr om 20° S till följd av denna åtgärd.

Artikel48¶Silkeshaj och årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, landa eller lagra delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a) Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b) Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel49¶Överlappande område mellan IATTC och WCPFC

1. Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande området mellan IATTC och WCPFC.

2. Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 38.1 a, 38.2, 38.3, 38.4, 39, 40 och 41 när de fiskar i det överlappande området mellan IATTC och WCPFC.

Avsnitt 10 Berings hav

Artikel50¶Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

Avsnitt 11 Siofas avtalsområde

Artikel51¶Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a) begränsar sin årliga fiskeansträngning och fångst inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå för de år då deras fartyg varit verksamma i Siofas avtalsområde, under en representativ period för vilken det finns data som rapporterats till kommissionen,

b) inte utvidgar den geografiska utbredningen av fiskeansträngningen inom bottenfiske, med undantag för fiskemetoder med långrevar och fällor, utanför de områden där fiske har bedrivits under de senaste åren,

c) inte tillåts att fiska i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter’s Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiskemetoder med långrevar och fällor och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.

Avdelning III Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i unionens vatten

Artikel52¶Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna ska ha rätt att fiska i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel53¶Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg, som är registrerade i Förenade kungariket och licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket

Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket och licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket ska ha rätt att fiska i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel53a¶Kvotöverföringar och kvotutbyten med Förenade kungariket

Införd genom förordning (EU) 2021/1239.

1. Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket ska ske i enlighet med punkterna 2–4.

2. En medlemsstat som avser att överföra eller utbyta kvoter med Förenade kungariket får diskutera ett utkast till kvotöverföringen eller kvotutbytet med Förenade kungariket.

3. Om kommissionen godkänner ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte enligt punkt 2 som anmälts av den berörda medlemsstaten, ska kommissionen utan onödigt dröjsmål ge sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotutbyte. Kommissionen ska underrätta Förenade kungariket och medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet.

4. Den kvot som erhålls från eller överförs till Förenade kungariket genom den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning från och med den tidpunkt då kvotöverföringen eller kvotutbytet har anmälts i enlighet med punkt 3. Sådana utbyten ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Artikel54¶Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel55¶Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga V del B.

Artikel56¶Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 8 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som avses i artikel 55.

Artikel57¶Förbjudna arter

1. Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a) Klorocka (Raja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

c) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

d) Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

e) Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.

f) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

g) Brokrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6, 9 och 10.

h) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

i) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

j) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

2. Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel58¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel59¶Övergångsbestämmelse

Artiklarna 11, 19, 20, 27, 33, 34, 41, 42, 43, 48, 50 och 57 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2022 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2022 träder i kraft.

Artiklarna 15, 16 och 17 ska tillämpas fram till den dag då en delegerad akt som antas i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar bilaga VI till den förordningen genom att motsvarande tekniska åtgärder införs för nordvästliga vatten blir tillämplig.

Artikel60¶Ikraftträdande

Ändrad genom förordning (EU) 2021/703.

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Artikel 11.1, 11.2, 11.3 och 11.5, artikel 14 och artikel 18 ska emellertid tillämpas från och med den 1 januari till och med den 31 juli 2021.

Bestämmelserna om fiskemöjligheter i artiklarna 28, 29 och 30 samt bilaga VII för de bestånd i CCAMLR:s konventionsområde som anges i den bilagan, ska tillämpas från och med den 1 december 2020.

Bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen i bilaga II ska tillämpas från och med den 1 februari 2021 till och med den 31 januari 2022.

BILAGA

BILAGA I

I tabellerna i bilagorna anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i bilagorna ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34.

Hänvisningar till fiskezoner i bilagorna är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga namn. De vetenskapliga namnen anges för lagstiftningsändamål; de svenska namnen anges i upplysningssyfte.

Bilagorna IA–IL ingår i bilaga I.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande jämförelsetabell över arternas vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn:

Följande jämförelsetabell över arternas svenska namn och vetenskapliga namn lämnas endast i upplysningssyfte:

BILAGA IA

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande förvaltningsområden för tobisar enligt definitionen i bilaga III:

Zon: Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i förvaltningsområdena för tobisfiskar

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas av unionen i norska vatten söder om 62°N:

Norska vatten söder om 62°N (HER/*4N-S62) Unionen 3000

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zon:

Norska vatten i 4 (COD/*04N-) Unionen 4494

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zoner:

Norska vatten i 4 (HAD/*04N-) Unionen 4523

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zoner:

Norska vatten i 4 (WHG/*04N-) Unionen 4518

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zoner:

8a, 8b, 8d och 8e (HKE/*8ABDE) Belgien 66 Spanien 2632 Frankrike 2632 Irland 329 Nederländerna 33 Unionen 5691 Förenade kungariket 1480

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zoner:

6 och 7; Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i 5b; internationella vatten i 12 och 14 (HKE/*57-14) Belgien 3 Spanien 3289 Frankrike 5921 Nederländerna 10 Unionen 9223

Funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7 (NEP/*07U16):

Särskilt villkor: Inom gränserna för ovannämnda kvoter får högst nedan angivna kvantiteter tas i följande zon:

Norska vatten i 4 (PLE/*04N-) Unionen 39153