Fastställande för 2022 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2022/515 · förordning (EU) 2022/681 · förordning (EU) 2022/1091 · förordning (EU) 2022/1670 · förordning (EU) 2022/2090 · förordning (EU) 2023/194 · förordning (EU) 2023/730 · förordning (EU) 2023/1324.

(1) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(2) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Dessutom måste de totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) för bestånd som omfattas av särskilda fleråriga planer fastställas i enlighet med de mål och åtgärder som anges i dessa planer. Enligt artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3) TAC:erna bör därför, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(4) I enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 omfattas alla bestånd för vilka det finns fångstbegränsningar av landningsskyldigheten sedan den 1 januari 2019, även om vissa undantag är tillämpliga. I artikel 16.2 i den förordningen fastställs att när landningsskyldigheten för ett fiskbestånd införs ska fiskemöjligheterna återspegla fångster i stället för landningar. På grundval av gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i form av särskilda utkastplaner.

(5) Fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. De bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster (i stället för den rekommenderade kvantiteten för önskade fångster). De kvantiteter som, genom undantag från landningsskyldigheten, även fortsättningsvis får kastas överbord bör dras av från den rekommenderade kvantiteten för totala fångster.

(6) För vissa bestånd har Ices rekommenderat nollfångster. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den rekommenderade nivån skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster av dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett fiske inte kan fortsätta, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger maximal hållbar avkastning (MSY), bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Dessa TAC:er bör fastställas till nivåer som säkerställer att dödligheten för dessa bestånd minskar och som ger incitament att förbättra selektiviteten och undvika bifångster av de bestånden. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är knutna till fiskemöjligheterna.

(7) För att i möjligaste mån säkerställa utnyttjandet av fiskemöjligheter vid blandfiske i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot för att täcka sina oundvikliga bifångster.

(8) Enligt den fleråriga plan för västliga vatten som upprättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 ska målet för fiskeridödligheten för de bestånd som anges i artikel 1.1 i den förordningen bibehållas inom de intervall för fiskeridödlighetsvärden som leder till MSY (nedan kallat FMSY-intervall) och som definieras i artikel 2.2 i den förordningen, i enlighet med artikel 4 i samma förordning. Den totala fiskeridödligheten för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 8a och 8b bör därför fastställas i enlighet med Ices rådgivning om MSY och med FMSY-punktvärdet, med beaktande av kommersiella fångster och fångster från fritidsfiske, inklusive utkast. FMSY-punktvärdet är det fiskeridödlighetsvärde som ger MSY på lång sikt. De berörda medlemsstaterna (Frankrike och Spanien) bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den fiskeridödlighet som orsakas av deras flottor och fritidsfiskare inte överskrider FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

(9) Åtgärderna för fritidsfiske efter havsabborre bör upprätthållas mot bakgrund av den betydande inverkan som fritidsfisket har på de berörda bestånden. Fångstbegränsningarna bör upprätthållas i överensstämmelse med den vetenskapliga rådgivningen. Fasta nätredskap bör inte tillåtas eftersom de inte är tillräckligt selektiva och fler exemplar sannolikt kommer att fångas än vad som är tillåtet inom de fastställda gränserna. Med beaktande av de miljömässiga, sociala och ekonomiska förhållandena, och särskilt hur beroende yrkesfiskare i kustsamhällen är av bestånden i fråga, åstadkommer åtgärderna för havsabborre en lämplig balans mellan yrkesfiskarnas och fritidsfiskarnas intressen. Åtgärderna gör det särskilt möjligt för fritidsfiskare att fiska genom att hänsyn tas till deras inverkan på bestånden.

(10) Den 4 november 2021 utfärdade Ices vetenskaplig rådgivning för ål (Anguilla anguilla) i hela dess naturliga utbredningsområde. Ices rekommenderade att det, när försiktighetsansatsen tillämpas, bör vara nollfångster i samtliga habitat under 2022. Detta gäller både fångster från fritidsfiske och kommersiella fångster och omfattar fångster av glasål för utsättning och vattenbruk. I enlighet med denna rådgivning anses det lämpligt att bibehålla den sammanhängande fredningstiden på tre månader för allt fiske efter ål medan kommissionen genomför ett samråd med berörda parter om ål under 2022. Förbudet bör gälla all fiskeverksamhet enligt definitionen i artikel 4.1.28 i förordning (EU) nr 1380/2013. Medlemsstaterna bör fastställa den sammanhängande fredningstiden på tre månader, som bör infalla inom perioderna med den största vandringen av ål, och rapportera den tillsammans med stödjande information till kommissionen senast den 1 juni 2022.

(11) Ices utfärdade inte sin vetenskapliga rådgivning för ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Ices-delområde 8 (Biscayabukten) för 2022 förrän den 17 december 2021. Eftersom det behövs en TAC för fiskesäsongens början den 1 januari 2022, bör en preliminär TAC fastställas. Denna TAC bör fastställas till 24000 ton och omfatta perioden 1 januari 2022–30 juni 2022. En sådan nivå skulle ungefär motsvara fångsterna av detta bestånd under perioden 1 januari 2021–30 juni 2021.

(12) I Ices-sektionerna 8c, 8d, 8e och delområdena 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 förvaltas tre olika arter av tunga inom en enda TAC. Eftersom fiskemöjligheterna för ett av dessa bestånd, närmare bestämt för tunga (Solea solea) i Ices-sektionerna 8c och 9a, bör fastställas i linje med artikel 4 i förordning (EU) 2019/472, bör en separat fångstbegränsning fastställas för denna art, i linje med rådgivningen om MSY.

(13) I den vetenskapliga rådgivningen för Elasmobranchii (hajar och rockor) rekommenderas nollfångster mot bakgrund av den dåliga bevarandestatusen för dessa bestånd. Dessutom innebär den höga överlevnadsgraden att utkast inte anses öka fiskeridödligheten och skulle gynna bevarandet av bestånden. Fisket efter dessa arter bör därför förbjudas. Enligt artikel 15.4 a i förordning (EU) nr 1380/2013 gäller landningsskyldigheten inte arter som det är förbjudet att fiska.

(14) Den fleråriga planen för Nordsjön upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 och trädde i kraft 2018. Den fleråriga planen för västliga vatten upprättades genom förordning (EU) 2019/472 och trädde i kraft 2019. Fiskemöjligheterna avseende de bestånd som anges i artikel 1.1 i de förordningarna bör fastställas i enlighet med målen (FMSY-intervall) och skyddsåtgärderna i de förordningarna. FMSY-intervallen anges i Ices relevanta rådgivning. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för bifångstbestånd fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i förordningarna (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472.

(15) När vetenskaplig rådgivning indikerar att lekbiomassan för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i förordning (EU) 2018/973 (understiger gränsreferenspunkten för biomassa (Blim) ska, i enlighet med artikel 7 i den förordningen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket på det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna avseende dessa bestånd eller andra bestånd inom fiskena.

(16) TAC:erna för blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627.

(17) När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om trender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.

(18) Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er (artiklarna 3 och 4). Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 i den förordningen inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Under 2014 infördes i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 en ytterligare mekanism för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken och beståndens biologiska tillstånd bör artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(19) När en TAC tilldelas endast en medlemsstat, bör den medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bemyndigas att fastställa TAC:en. Det bör säkerställas att medlemsstaten vid fastställandet av TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(20) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2022 i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 9 i, och bilaga I till, förordning (EU) 2016/1627.

(21) För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(22) För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot fiske efter arterna.

(23) Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (Manila den 23–28 oktober 2017), lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till den konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(24) Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(25) Unionens TAC för liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 påverkar inte unionens ståndpunkt om unionens lämpliga andel inom det fisket.

(26) Vid sitt årsmöte 2021 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) en bevarandeåtgärd för de två kungsfiskbestånden (Sebastes marinus och Sebastes mentella) i Irmingerhavet och i angränsande vatten, genom vilken riktat fiske på dessa bestånd förbjuds. I det område där kungsfisk aggregeras införde NEAFC dessutom ett fiskeförbud för att minimera bifångsterna. Dessa åtgärder, som grundar sig på Ices rådgivning om nollfångster, bör genomföras i unionsrätten. NEAFC kunde inte anta någon rekommendation om kungsfisk i Ices-delområdena 1 och 2. För det beståndet bör den relevanta TAC:en fastställas i enlighet med den ståndpunkt som unionen uttryckt i NEAFC.

(27) För liten hälleflundra i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 bör, med beaktande av Ices vetenskapliga rådgivning för 2022, en TAC på 1766 ton fastställas.

(28) Vid sitt årsmöte 2021 beslutade Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) att behålla de nuvarande TAC:erna för 2022 för blåfenad tonfisk, svärdfisk (Xiphias gladius), blå marlin (Makaira nigricans), vit marlin (Tetrapturus albidus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) samt blåhaj (Prionace glauca). Iccat fastställde också en TAC för storögd tonfisk (Thunnus obesus) på 62000 ton för 2022. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(29) För att minska fiskeridödligheten för ungfisk av storögd och gulfenad tonfisk fastställde Iccat också en övre gräns på 300 anordningar som samlar fisk per fartyg under 2022 och en fredningstid för användningen av anordningar som samlar fisk. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(30) Iccat antog också en 15-årig återuppbyggnadsplan för långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i Medelhavet för 2022–2036. För 2022 fastställde Iccat TAC:en för långfenad tonfisk i Medelhavet till 2500 ton. Iccat antog dessutom en TAC för långfenad tonfisk i Nordatlanten på 37801 ton för perioden 2022–2023, på grundval av fångstbestämmelser, i syfte att anta ett långsiktigt förvaltningsförfarande för detta bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(31) Vid sitt årsmöte 2021 antog Iccat också en återhämtningsplan för mako (Isurus oxyrinchus) i Nordatlanten som fångas i samband med annat Iccat-fiske för att få stopp på överfisket och gradvis uppnå biomassanivåer som är tillräckliga för att stödja MSY senast 2070. Återhämtningsplanen innehåller ett tvåårigt förbud mot behållande ombord från och med 2022. Den totala fiskeridödligheten fastställdes till högst 250 ton till dess att ny vetenskaplig rådgivning tillhandahålls. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(32) Enligt flera Iccat-rekommendationer får unionen på begäran överföra en fastställd procentandel av sin outnyttjade kvot av fiskemöjligheterna från 2020 till 2022. I avvaktan på att dessa Iccat-rekommendationer genomförs i unionsrätten bör enskilda medlemsstaters kvoter för vissa bestånd fastställas på grundval av en total unionskvot för 2022 såsom den fastställts av Iccat före eventuella överföringar av outnyttjade kvoter eller avdrag för överfiskade kvantiteter som gjorts av Iccat. De justeringar av enskilda medlemsstaters kvoter för 2022 som återspeglar eventuella överföringar och avdrag bör genomföras i ett senare skede på grundval av unionsregler om överföring och avdrag, såsom förordning (EG) nr 847/96, artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller artikel 105 i förordning (EG) nr 1224/2009.

(33) Vissa medlemsstater överfiskade långfenad tonfisk under 2019, vilket ledde till överfiske av den totala unionskvoten och tillämpning av ett avdrag från Iccats sida, trots att andra medlemsstater inte uttömde sina individuella kvoter under samma år. För att avhjälpa denna särskilda situation bör rådets förordning (EU) 2021/92 ändras genom att kvoter för långfenad tonfisk fastställs för enskilda medlemsstater i enlighet med principen om relativ stabilitet och på grundval av den totala unionskvot som fastställts av Iccat för 2021 före eventuella justeringar på grund av medlemsstaternas överfiske eller underfiske. Justeringar av kvoter bör sedan tillämpas på grundval av unionsregler om överföring och avdrag, såsom förordning (EG) nr 847/96, artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller artikel 105 i förordning (EG) nr 1224/2009, för att säkerställa att den totala unionskvoten för långfenad tonfisk tar hänsyn till de justeringar som gjorts av Iccat.

(34) Vid sitt årsmöte 2021 antog Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2021–30 november 2022. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(35) Vid sitt årsmöte 2021 reviderade Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) de bevarande- och förvaltningsåtgärder som tidigare antagits. Dessa åtgärder bör redan vara genomförda i unionsrätten. De reviderade fångstbegränsningarna för gulfenad tonfisk bekräftades inte av IOTC:s sekretariat förrän efter utgången av den officiella perioden för invändningar den 17 december 2021. De bekräftade reviderade fångstbegränsningarna för gulfenad tonfisk bör genomföras i unionsrätten vid ett senare tillfälle.

(36) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 24–28 januari 2022. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde som är funktionellt knutna till TAC:erna bör därför provisoriskt behållas till dess att årsmötet har hållits och TAC:erna för 2022 har fastställts.

(37) Vid sitt årsmöte 2021 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) nya bevarande- och förvaltningsåtgärder för tropiska tonfiskar för perioden 2022–2024, vilka omfattade en översyn av antalet aktiva anordningar som samlar fisk. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(38) Vid sitt årsmöte 2021 fastställde kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den årliga TAC:en för sydlig tonfisk (Thunnus maccoyii) för en treårsperiod (2021–2023), till samma nivå som för föregående treårsperiod. Den åtgärden bör genomföras i unionsrätten.

(39) Vid sitt årsmöte 2021 beslutade Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) att behålla de flesta av de nuvarande TAC:erna för de huvudsakliga arter som omfattas av dess behörighet fram till sitt årsmöte 2023. TAC:erna för tandnoting (Dissostichus eleginoides) och djuphavsrödkrabbor (Chaceon spp.) minskades något i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(40) Vid sitt årsmöte 2021 beslutade Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) att upprätthålla de nuvarande åtgärder som är tillämpliga i WCPFC:s konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(41) Vid sitt 43:e årsmöte som ägde rum under 2021 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2022 för vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(42) Vid det åttonde mötet för fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa), som ägde rum under 2021, beslutades det att de TAC:er som antogs 2020 för de bestånd som omfattas av avtalet skulle bibehållas. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(43) Vad gäller fiskemöjligheterna för snökrabba (Chionoecetes spp.) i området runt Svalbard beviljas genom fördraget av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (nedan kallat 1920 års Parisfördrag) lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde när det gäller fiske efter snökrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i flera verbalnoter till Norge, av vilka de senaste är daterade den 26 februari 2021 och den 28 juni 2021. För att säkerställa att snökrabba runt Svalbard utnyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention och 1920 års Parisfördrag, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2022. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(44) Eftersom diskussionerna med Norge om lika och icke-diskriminerande tillträde till vattnen runt Svalbard för unionsflottor som fiskar efter torsk (Gadus morhua) i det området pågår och bör avslutas i början av 2022 är det lämpligt att unionen fastställer en preliminär unionskvot för första kvartalet 2022. Nivån på den preliminära kvoten bör fastställas till 4500 ton med beaktande av att fisket är säsongsbundet. Kvoterna bör tilldelas medlemsstaterna i enlighet med rådets beslut 87/277/EEG med nödvändiga anpassningar på grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen och på grund av förhållandet mellan nivån på den preliminära unionskvoten och nivån på unionens andel av beståndet.

(45) I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust, är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(46) Mot bakgrund av att vissa bestämmelser bör tillämpas löpande och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan utgången av 2022 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2023 träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i den här förordningen fortsätta att vara tillämpliga i början av 2023, till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2023 träder i kraft.

(47) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att bemyndiga enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar, för att tilldela ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt för att fastställa kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Kommissionen bör utöva dessa befogenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(48) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2022, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2022, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(49) Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antogs av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av 2021 och blev tillämpliga innan denna förordning trädde i kraft. De bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten bör därför tillämpas med retroaktiv verkan Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde fastställs för en period som inleds den 1 december 2021, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd. I enlighet med Iccat-reglerna bör medlemsstaterna dessutom se till att deras fartyg inte använder anordningar som samlar fisk under 15 dagar före fredningstidens början, dvs. från och med den 17 december 2021.

(50) I enlighet med förfarandet enligt partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, och dess genomförandeprotokoll har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2022. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(51) Under 2021 höll unionen, Förenade kungariket och Norge trepartssamråd om sex gemensamma bestånd som samförvaltas i Nordsjöområdet, i syfte att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd, inbegripet fiskemöjligheterna för nästa år. Dessa samråd genomfördes mellan den 28 oktober och den 10 december 2021 på grundval av unionens ståndpunkt som rådet enats om. Resultatet av samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades av chefen för EU:s, Förenade kungarikets och Norges delegationer den 10 december 2021. Det föreslås därför att de relevanta fiskemöjligheterna fastställs till den nivå som överenskommits med Förenade kungariket och Norge, tillsammans med övriga bestämmelser i det godkända protokollet.

(52) Under 2021 höll unionen bilaterala samråd med Norge om två gemensamma bestånd som samförvaltas i Skagerrakområdet, i syfte att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd, inbegripet fiskemöjligheterna för nästa år, och utbytet av fiskemöjligheter. Dessa samråd genomfördes mellan den 8 november och den 10 december 2021 på grundval av unionens ståndpunkt som rådet enats om. Resultatet av samråden dokumenterades i tre godkända protokoll som undertecknades av chefen för EU:s och Norges delegationer den 10 december 2021. Det föreslås därför att de relevanta fiskemöjligheter fastställs som genomför det godkända protokollet med Norge, tillsammans med övriga bestämmelser i det godkända protokollet.

(53) Fiskemöjligheterna för torsk i Nordsjön bör fastställas för att säkerställa lika villkor för unionens aktörer och sörja för återhämtning av det beståndet. De funktionellt knutna åtgärder som överenskommits med Förenade kungariket och Norge bör bibehållas för att möjliggöra återhämtning och långsiktig hållbar förvaltning av beståndet.

(54) Ices noterade 2019 att fångsterna av sill/strömming (Clupea harengus) i Ices-sektion 3a bör vara så nära noll som möjligt med tanke på att en fångst av det vårlekande beståndet av sill/strömming i västra Östersjön (WBSS, Western Baltic Spring Spawners) skulle vara oundviklig utan ytterligare områdes- eller tidsbegränsningar för fisket efter sill/strömming. Färska uppgifter från Ices visar att WBSS-sill/strömming i allt högre grad blandas med Nordsjösill i Skagerrak och Nordsjön, där merparten av fångsterna av WBSS-sill/strömming nu förekommer i Skagerrak och i mindre utsträckning i östra Nordsjön.

(55) I det godkända protokollet från de bilaterala samråden mellan unionen och Norge för Skagerrak åtar sig unionen att begränsa sina faktiska fångster i Skagerrak till 969 ton, medan Norge gick med på att överföra minst 95 % av sin kvot till Nordsjön för att skydda WBSS-sill/strömming. Det föreslås därför att de totala fångsterna för flottorna C (HER/03A.) och D (HER/03A-BC) begränsas för de berörda medlemsstaterna genom att en fotnot om särskilda villkor läggs till i TAC-tabellerna för dessa kvoter, samtidigt som kvoterna bibehålls i tabellerna för att återspegla den relativa stabiliteten och för att reglera den därmed förbundna flexibiliteten mellan områden. När det gäller Norge skulle de maximala faktiska fångster som skulle kunna äga rum i unionens vatten i Ices-sektion 3a motsvara 167 ton (5 % av landets kvot).

(56) Enligt punkt 13.11 i det godkända protokollet från de bilaterala samråden mellan unionen och Norge för Skagerrak bör Norge och unionen kunna fiska upp till 100 % av sin kvot av sill/strömming i Skagerrak i Nordsjön för att skydda WBSS-sill/strömming. I avvaktan på att de bilaterala samråden med Förenade kungariket för 2022 avslutas kunde det den 20 december inte bekräftas att flexibiliteten mellan områden i Förenade kungarikets vatten för 2022 för HER/03A kommer att bibehållas. Det är därför nödvändigt att uttryckligen ange att flexibiliteten mellan områden i Förenade kungarikets vatten inte kommer att vara tillämplig i de relevanta fotnoterna för C-flottorna förrän unionen och Förenade kungariket har enats om en sådan flexibilitet i de bilaterala samråden mellan dessa båda parter.

(57) I punkt 13.12 i det godkända protokollet från de bilaterala samråden mellan unionen och Norge för Skagerrak tillkännagav unionen sin avsikt att utnyttja viss flexibilitet i Nordsjöområdena 4a och 4b motsvarande unionens andel på 5,7 % av A-flottans nivå, eller 21038 ton.

(58) Unionen har hållit bilaterala samråd med Färöarna om kvotutbyten och ömsesidig tillgång för 2022. Dessa samråd ledde inte till att avtal ingicks 2021.

(59) Enligt artikel 498.2 i handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (nedan kallat handels- och samarbetsavtalet), ska unionen och Förenade kungariket årligen samråda för att senast den 10 december varje år komma överens om TAC:erna för det efterföljande året för de bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Om överenskommelse om sådana TAC:er inte har nåtts senast den 20 december ska parterna enligt artikel 499.2 i handels- och samarbetsavtalet fastställa provisoriska TAC:er.

(60) De bilaterala samråden med Förenade kungariket avslutades den 21 december. Detta var för sent för att resultaten skulle kunna inkluderas i denna förordning, med beaktande av att den bör vara tillämplig från och med den 1 januari 2022. Rådet bör därför, med fullt iakttagande av Förenta nationernas havsrättskonvention och kuststaternas rättigheter och skyldigheter samt deras suveränitet och jurisdiktion, fastställa provisoriska TAC:er som ska fiskas i unionens vatten och internationella vatten liksom i vatten till vilka unionens fiskefartyg beviljas tillträde av tredjeländer. Resultaten av samråden enligt artikel 498 i handels- och samarbetsavtalet, såsom de framgår av den skriftliga handling som undertecknades den 21 december 2021, bör återspeglas i en ändring av denna förordning, som bör antas så snart som möjligt.

(61) De provisoriska TAC:erna bör syfta till att säkerställa rättssäkerhet för unionens aktörer och säkerställa att fiskeverksamhet fortsätter på ett hållbart sätt fram till dess att en sådan ändring antas.

(62) Detta tillvägagångssätt grundar sig på artikel 499.2 i handels- och samarbetsavtalet, där det föreskrivs att om ett bestånd som förtecknas i bilaga 35 till det avtalet eller i tabellerna A och B i bilaga 36 till det avtalet står utan en överenskommen TAC, ska varje part fastställa en provisorisk TAC motsvarande den nivå som rekommenderats av Ices, med tillämpning från och med den 1 januari. Enligt artikel 499.3, 499.4 och 499.5 i handels- och samarbetsavtalet, och genom undantag från punkt 2 i den artikeln, ska TAC:erna för särskilda bestånd fastställas i enlighet med de riktlinjer som skulle ha antagits av den specialiserade kommittén för fiske senast den 1 juli 2021.

(63) Som en allmän riktlinje bör därför de provisoriska fiskemöjligheterna för unionen baseras på Ices rådgivning för 2022. De bör motsvara unionens andel enligt handels- och samarbetsavtalet.

(64) Utan att det påverkar, och med beaktande av avsaknaden av, riktlinjerna för särskilda bestånd bör TAC:erna för dessa bestånd vara förenliga med artikel 499 i handels- och samarbetsavtalet.

(65) De provisoriska TAC:erna bör också överensstämma med unionens tillämpliga rättsliga ram, särskilt artiklarna 4, 5.3 och 8 i förordning (EU) 2019/472 och artiklarna 4, 5.3 och 7 i förordning (EU) 2018/973.

(66) Det finns vissa bestånd för vilka Ices har utfärdat vetenskaplig rådgivning som innebär att inga fångster får tas. Om de provisoriska TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till den nivå som anges i den vetenskapliga rådgivningen skulle skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster ur dessa bestånd, inom blandfisken leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer MSY samtidigt för alla arter, bör provisoriska TAC:er fastställas för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd minskas och att den ger incitament till att förbättra selektiviteten och fångstundvikande med avseende på dessa bestånd. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka provisoriska TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer.

(67) Som en allmän riktlinje bör de provisoriska TAC:erna fastställas på grundval av en förlängning av de TAC:er som rådet antog för 2021, med tillämpning av en kvot på 25 % i förhållande till TAC-nivåerna för 2021, för att täcka det första kvartalet 2022. Den riktlinjen påverkar inte de slutgiltiga TAC:erna.

(68) De bestånd för vilka en högre procentsats än 25 % bör tillämpas bör fastställas på grundval av en analys av medlemsstaternas kvotutnyttjande under det första kvartalet de senaste fyra åren (2018–2021). De provisoriska TAC:erna har bedömts i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen och med beaktande av unionens andelar enligt handels- och samarbetsavtalet och överskrider inte de slutgiltiga TAC:er som överenskommits med Förenade kungariket. Dessa ökade provisoriska TAC:er bör vara förenliga med Ices rådgivning, unionens tillämpliga rättsliga ram samt handels- och samarbetsavtalet. De kommer att göra det möjligt för unionsfiskefartyg att utnyttja de fiskemöjligheter som de har rätt till och som de annars skulle gå miste om, eftersom fisket efter de berörda bestånden är säsongsbundet.

(69) Denna nivå anses i princip vara tillräcklig för unionsfiskefartyg åtminstone till och med den 31 mars 2022.

(70) Unionen har samrått med Förenade kungariket om metoden för att fastställa provisoriska TAC:er.

(71) Havsabborre i norra Europa är ett bestånd som delas med Förenade kungariket, varför provisoriska åtgärder bör fastställas för detta bestånd för första kvartalet 2022, i väntan på att resultatet av samråden med Förenade kungariket genomförs.

(72) För att ta hänsyn till tillämpningen av landningsskyldigheten samt göra kvoter tillgängliga för vissa bifångster för medlemsstater utan kvot, bör en kvotutbytesmekanism fastställas för ett antal bestånd.

(73) Fredningstiderna för fiske efter tobisfisk (Ammodytes spp.) med vissa släpredskap i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 bör fortsätta för att möjliggöra skydd av lekområden och begränsning av fångster av ungfisk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Innehåll

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 omfattar följande:

a) Fångstbegränsningar för 2022 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2023.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för 2022, med undantag för de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, som ska tillämpas från och med den 1 februari 2022 till och med den 31 januari 2023.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2021–30 november 2022 avseende vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning är tillämplig på följande fartyg:

a) Unionsfiskefartyg.

b) Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2. Denna förordning är också tillämplig på

a) visst fritidsfiske som det uttryckligen hänvisas till i de relevanta bestämmelserna i denna förordning, och

b) kommersiellt fiske från land.

Artikel3¶Definitioner

I denna förordning gäller definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser i samband med rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) vid fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,

ii) vid alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas varje år.

e) kvot: en andel av en TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytiska bedömningar: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd, baserade på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning om framtida fångstalternativ.

g) maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241.

h) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

j) instrumentboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

k) boj i drift: en instrumentboj som tidigare aktiverats, är påslagen och används ute på havet på en aktiv anordning som samlar fisk eller på ett flytande föremål; bojen överför positioner och all annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

l) FMSY-punktvärde: värdet av den uppskattade fiskeridödlighet som, med ett givet fiskemönster och under befintliga genomsnittliga miljöförhållanden, ger maximal hållbar avkastning på lång sikt.

Artikel4¶Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av zoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53° 30' N 15° 00' W.

53° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 11° 00' W.

51° 30' N 13° 00' W.

51° 00' N 13° 00' W.

51° 00' N 15° 00' W.

e) funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 9° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

43° 30' N 10° 00' W.

43° 30' N 9° 00' W.

44° 00' N 9° 00' W.

44° 00' N 8° 00' W.

43° 30' N 8° 00' W.

f) funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 00' N 8° 00' W.

43° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

42° 00' N 8° 00' W.

g) funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42° 00' N 8° 00' W.

42° 00' N 10° 00' W.

38° 30' N 10° 00' W.

38° 30' N 9° 00' W.

40° 00' N 9° 00' W.

40° 00' N 8° 00' W.

h) funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i Ices-sektion 9a.

i) funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43° 30' N 6° 00' W.

44° 00' N 6° 00' W.

44° 00' N 2° 00' W.

43° 30' N 2° 00' W.

j) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23' 48″ W.

k) CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

l) Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

m) IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (Antiguakonventionen).

n) Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

o) IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.

q) Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

r) Siofas avtalsområde (Siofa, fiskeavtalet för södra Indiska oceanen): det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

s) SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

t) WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

u) den del av Berings hav som är fritt hav: det geografiska område i Berings hav som är fritt hav och som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

v) överlappande område mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150° W,

longitud 130° W,

latitud 4° S,

latitud 50° S.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

1. TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten och i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av TAC:erna mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem, anges i bilaga I.

2. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd att fiska i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 20 samt i del A i bilaga V till denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 och dess genomförandebestämmelser.

3. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd att fiska i vatten som lyder under Förenade kungarikets fiskerijurisdiktion, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, på de villkor som anges i artikel 20 i denna förordning samt i förordning (EU) 2017/2403 och i dess genomförandebestämmelser.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. För vissa fiskbestånd, som anges i bilaga I, ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten.

2. De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a) vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och

b) leda till ett nyttjande av beståndet som

i) om en analytisk bedömning finns att tillgå, med största möjliga sannolikhet är i linje med maximal hållbar avkastning, eller

ii) om en analytisk bedömning inte finns att tillgå eller är ofullständig, är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars 2022 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) De TAC:er som den fastställt.

b) De data som den samlat in, bedömt och använt som underlag för fastställandet av TAC:erna.

c) Uppgifter om hur de fastställda TAC:erna är förenliga med punkt 2.

Artikel8¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har tagits av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna och som inte är uttömd.

2. För tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna vilket föreskrivs i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, förtecknas de bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i den artikeln i bilaga I till den här förordningen.

Artikel9¶Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster

1. För att ta hänsyn till landningsskyldigheten och göra kvoter för vissa bifångster tillgängliga för medlemsstater utan kvot, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2. 6 % av varje kvot som tilldelats en medlemsstat från TAC:erna för torsk (Gadus morhua) i Keltiska havet, torsk i vattnen väster om Skottland, vitling i Irländska sjön och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k och 3 % av varje kvot från TAC:en för vitling i vattnen väster om Skottland ska göras tillgängliga för en pool för utbyte av kvoter (nedan kallad poolen), som ska öppnas den 1 januari 2022. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till poolen till och med den 31 mars 2022.

3. De kvantiteter som hämtats från poolen får inte utbytas eller överföras till det efterföljande året. Outnyttjade kvantiteter ska efter den 31 mars 2022 återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen.

4. Medlemsstater utan kvot ska i gengäld tillhandahålla kvoter för de bestånd som anges i tillägget till bilaga IA, såvida inte medlemsstaten utan kvot och den medlemsstat som bidrar till poolen kommer överens om något annat.

5. De kvoter som avses i punkt 4 ska ha likvärdigt marknadsvärde, fastställt på grundval av en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det likvärdiga marknadsvärdet fastställas på grundval av de genomsnittliga unionspriserna under det föregående året, enligt uppgifter från det europeiska marknadsobservatoriet för fiske och vattenbruk.

6. I fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i likartad utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av likvärdigt marknadsvärde.

Artikel10¶Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1. För den period som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga II de tekniska aspekterna av rättigheterna och skyldigheterna för förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

2. På en medlemsstats begäran i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II får kommissionen anta en genomförandeakt, tilldela medlemsstaten ett antal dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, då medlemsstaten får ge ett fartyg som för dess flagg tillstånd att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2 i denna förordning.

3. På begäran av en medlemsstat får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten högst tre dagar mellan den 1 februari 2022 och den 31 januari 2023, utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, då ett fartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av den medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Denna genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2 i denna förordning.

Artikel11¶Åtgärder rörande europeiskt fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7

Ändrad genom förordning (EU) 2022/515.

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg, liksom vid kommersiellt fiske från land, att fiska efter havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7 eller att behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2. Förbudet i punkt 1 ska inte gälla bifångster av havsabborre i landbaserad kommersiell nätverksamhet. Detta undantag ska gälla för det historiska antal strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. Landbaserad kommersiell nätverksamhet får inte inriktas på havsabborre, och endast oundvikliga bifångster av havsabborre får landas.

3. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h i januari 2022 och under perioden 1 april–31 december 2022 fiska efter, behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 760 kg per två kalendermånader (januari och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober, november och december) och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 760 kg per två kalendermånader (januari och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober, november och december) och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fartyget tagit per fiskeresa.

c) Med användning av krok och lina, högst 5,95 ton per fartyg.

d) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 1,5 ton per fartyg.

Undantagen i första stycket c ska vara tillämpliga på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med krok och lina under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Undantagen i första stycket d ska vara tillämpliga på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med fasta nät under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantagen tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av vart och ett av undantagen och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

4. De fångstbegränsningar som anges i punkt 3 får inte överföras mellan fartyg och inte, i fall med en tvåmånadersbegränsning, från en period på två kalendermånader till en annan.

För unionsfiskefartyg som använder fler än ett redskap under två kalendermånader ska den lägsta fångstgräns som anges i punkt 3 för vart och ett av redskapen tillämpas.

Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av havsabborre per redskapstyp till kommissionen senast 15 dagar efter varje månadsslut.

5. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k,

a) under perioderna 1 januari–28 februari 2022 och 1–31 december 2022,

i) ska endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet,

ii) ska det vara förbjudet att behålla ombord, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i det området,

b) under perioden 1 mars–30 november 2022,

i) får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag,

ii) ska minimistorleken för havsabborre som behålls vara 42 cm,

iii) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

6. Punkt 5 ska inte påverka strängare nationella bestämmelser om fritidsfiske.

Artikel12¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b

1. Frankrike och Spanien ska säkerställa att den fiskeridödlighet för beståndet av havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b som orsakas av deras kommersiella fiske och fritidsfiske inte överskrider FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

2. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b

a) får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag,

b) får inte fasta nätredskap användas för att fånga eller behålla havsabborre.

3. Punkt 2 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella bestämmelser om fritidsfiske.

Artikel13¶Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-området

All fiskeverksamhet enligt definitionen i artikel 4.1.28 i förordning (EU) nr 1380/2013 som avser fångst av ål (Anguilla anguilla) och som bedrivs som riktat fiske, oavsiktligt fiske eller fritidsfiske ska vara förbjuden i unionens vatten i Ices-området och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, under en sammanhängande tremånadersperiod.

Varje berörd medlemsstat ska fastställa den perioden, som ska infalla mellan den 1 augusti 2022 och den 28 februari 2023, för att säkerställa att förbudet omfattar perioderna med den största vandringen av ål.

Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2022 meddela kommissionen den fastställda perioden tillsammans med stödjande information som motiverar den valda förbudsperioden.

Artikel14¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i förordning (EU) 2017/2403,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g) kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artikel 21 i den här förordningen.

2. I bilaga I till den här förordningen anges de bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas när en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel15¶Fredningstid för tobisar

Ändrad genom förordning (EU) 2022/515.

Kommersiellt fiske efter tobisar (Ammodytes spp.) med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a samt i Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2022 samt under perioden 1 augusti–31 december 2022.

Artikel16¶Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

1. De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningen gäller anges i bilaga IV.

2. Det ska vara förbjudet för fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektionerna 4a och 4b eller minst 90 mm i Ices-sektion 3a och långrev att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58° 30′ 00″ N och söder om latitud 61° 30′ 00″ N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57° 00′ 00″ N och öster om longitud 5° 00′ 00″ E.

3. Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i den punkten fiska i de områden som avses i den punkten, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

a) Deras torskfångster utgör inte mer än 5 % av deras totala fångster per fiskeresa. Fartyg vars torskfångster inte översteg 5 % av deras totala fångster under perioden 2017–2019 antas uppfylla detta kriterium under förutsättning att de fortsätter att använda samma redskap som de använde under den perioden. Detta antagande kan motbevisas.

b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används, vilket enligt en vetenskaplig undersökning resulterar i en minskning på minst 30 % av torskfångsterna jämfört med fartyg som fiskar med släpredskap med en referensmaskstorlek enligt specifikationen i del B punkt 1.1 i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Sådana undersökningar får utvärderas av STECF och om STECF:s utvärdering av dessa redskap är negativ ska de inte längre anses godkända för användning i de områden som avses i punkt 2 i denna artikel.

c) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm (TR1) används följande mycket selektiva redskap:

i) Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

ii) Förhöjd underteln (0,6 m).

iii) Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

d) När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektion 4a och 90 mm i Ices-sektion 3a, och mindre än 100 mm (TR2), används följande mycket selektiva redskap:

i) Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

ii) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

e) Fartygen omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster för att, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av sådana, upprätthålla torskfångsterna i överensstämmelse med den fiskeridödlighet som motsvarar de fiskemöjligheter som fastställts på grundval av vetenskaplig rådgivning. Sådana planer ska utvärderas senast två månader efter genomförandet, av STECF när det gäller medlemsstater, eller av relevanta nationella vetenskapliga organ när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt, ytterligare revideras om det bedöms att målet för den nationella planen för undvikande av torskfångster inte kommer att uppnås.

4. Medlemsstaterna ska skärpa uppföljningen, kontrollen och övervakningen av fartyg som avses i punkt 2 för att säkerställa efterlevnaden av villkoren i punkt 3.

5. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel17¶Korrigerande åtgärder för torsk i Kattegatt

1. Unionsfartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrål med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) Sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

d) Reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster som består av mindre än 1,5 % torsk, förutsatt att det är det enda redskapet ombord på fartyget.

2. De unionsfartyg som deltar i en medlemsstats projekt och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap i enlighet med del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. De berörda medlemsstaterna ska överlämna en förteckning över dessa fartyg till kommissionen.

3. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel18¶Förbjudna arter

1. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

c) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

d) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

e) Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

f) Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

g) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

h) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

i) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

j) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

k) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

l) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

m) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

n) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

o) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, utom i samband med programmen för undvikande enligt bilaga IA.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel19¶Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna sänder uppgifter till kommissionen om landning och fiskeansträngning, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kapitel II Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel20¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten, i förekommande fall, fastställs i del A i bilaga V.

2. Om en medlemsstat, i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i del A i bilaga V till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det totala antalet tillstånd för varje fiskeområde, enligt del A i bilaga V till den här förordningen, får inte överskridas.

Kapitel III Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel21¶Kvotöverföringar och kvotutbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera en kvotöverföring eller ett kvotutbyte med en avtalsslutande part i organisationen och fastställa ett utkast till en avsedd kvotöverföring eller ett avsett kvotutbyte, beroende på vad som är tillämpligt. Den berörda medlemsstaten ska anmäla utkastet till kommissionen.

2. Efter att ha mottagit anmälan i enlighet med punkt 1 får kommissionen godkänna utkastet till avsedd kvotöverföring eller avsett kvotutbyte. Om kommissionen godkänner utkastet ska den, utan onödigt dröjsmål, uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av den avsedda kvotöverföringen eller det avsedda kvotutbytet. Den ska underrätta den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens sekretariat om överföringen eller utbytet i enlighet med fiskeriförvaltningsorganisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om överenskomna kvotöverföringar eller kvotutbyten.

4. De fiskemöjligheter som erhålls eller överförs av den berörda medlemsstaten genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från dess tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen eller i enlighet med den berörda fiskeriförvaltningsorganisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5. Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2023 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

Avsnitt 2 NEAFC:s konventionsområde

Artikel22¶Fredning av kungsfisk i Irmingerhavet

All fiskeverksamhet ska vara förbjuden i det område som avgränsas av följande koordinater, mätta enligt WGS84-systemet: Latitud Longitud 63° 00' -30° 00' 61° 30' -27° 35' 60° 45' -28° 45' 62° 00' -31° 35' 63° 00' -30° 00'

Avsnitt 3 Iccats konventionsområde

Artikel23¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska vara begränsat i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska vara begränsat i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4. Antalet fiskefartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6. Den totala kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsad i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 520/2007 ska vara begränsat i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus) i Iccats konventionsområde ska vara begränsat i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel24¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel25¶Hajar

1. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2. Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

3. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas inom fiske i Iccats konventionsområde.

4. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla fångade exemplar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

6. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av nordatlantisk mako (Isurus oxyrinchus) som fångas inom fiske i Iccats konventionsområde.

Artikel26¶Anordningar som samlar fisk för tropisk tonfisk

1. Det ska vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk i Iccats konventionsområde från och med den 1 januari till och med den 13 mars 2022.

2. Under 15 dagar före inledningen av den period som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att deras fartyg inte använder anordningar som samlar fisk. Inget fartyg får vid någon tidpunkt ha mer än 300 anordningar som samlar fisk med bojar i drift i Iccats konventionsområde.

3. Medlemsstaterna ska rapportera historiska uppgifter om fiskeredskap som deras snörpvadsfartyg sätter ut runt anordningar som samlar fisk till kommissionen senast den 30 juni 2022. Om en medlemsstat inte rapporterar dessa uppgifter senast den dagen får fartyg som för den medlemsstatens flagg inte sätta ut fiskeredskap runt anordningar som samlar fisk förrän kommissionen mottar sådana uppgifter från den medlemsstaten för vidare rapportering till Iccat.

Avsnitt 4 CCAMLR:s konventionsområde

Artikel27¶Anmälan om undersökande fiske efter tandnotingar

Medlemsstaterna får under 2022 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i FAO:s sektioner 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. De medlemsstater som avser att göra så ska anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 senast den 1 juni 2022.

Artikel28¶Begränsningar av det undersökande fisket efter tandnotingar

1. Fisket efter tandnotingar under fiskeåret 2021–2022 ska vara begränsat till de medlemsstater och delområden och det antal fartyg som anges i tabell A i bilaga VII, och de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan ska tillämpas.

2. Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning ska vara förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och lekmogna honor, som fångas oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3. I förekommande fall ska fisket i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når den fastställda TAC:en, och fiske i denna enhet ska vara förbjudet under återstoden av fiskeåret.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 48.6 och 88.1 samt FAO:s sektion 58.4.3a, där fiske är tillåtet enligt artikel 27, ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel29¶Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2021–2022

1. De medlemsstater som avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2021–2022, ska senast den 1 maj 2022 anmäla detta till kommissionen med användning av formuläret i del B i tillägget till bilaga VII. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2022.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som kommer att ges tillstånd att delta i fisket efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som vid tidpunkten för anmälan:

a) för medlemsstatens flagg,

b) för någon annan CCAMLR-medlemsstats flagg och väntas föra den medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4. Om ett fartyg med tillstånd, som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3, är förhindrat att delta i ett fiske efter antarktisk krill av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure, får den berörda medlemsstaten tillåta att fartyget ersätts av ett annat fartyg. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004, och

b) en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5. Medlemsstaterna får inte ge tillstånd för ett fartyg som är upptaget i någon av CCAMLR:s fiskefartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) att delta i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 5 IOTC:s behörighetsområde

Artikel30¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VIII.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VIII.

3. Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4. När det föreslås att kapacitet ska överföras till en medlemsstats flotta, ska den medlemsstaten säkerställa att de fartyg som ska överföras finns upptagna i IOTC:s register över fartyg med tillstånd eller i fartygsregistret hos andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som förvaltar fiske efter tonfisk. Fartyg som är upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som har bedrivit IUU-fiske får inte överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel31¶Aktiva anordningar som samlar fisk och försörjningsfartyg

Ändrad genom förordning (EU) 2022/515.

1. Aktiva anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med instrumentbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2. Ett snörpvadsfartyg får inte följa mer än 300 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3. Högst 500 instrumentbojar får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg. Inget snörpvadsfartyg får vid någon tidpunkt ha mer än 500 instrumentbojar (i lager och i drift).

4. Det högsta antalet försörjningsfartyg ska vara tre försörjningsfartyg till stöd för minst tio snörpvadsfartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett försörjningsfartyg.

5. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett försörjningsfartyg som för en medlemsstats flagg.

6. Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare försörjningsfartyg i IOTC:s register över fartyg med tillstånd.

Artikel32¶Hajar

1. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.

2. Det ska vid allt fiske vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en största längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel33¶Vingrockor

1. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula), och får inte behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor, utom när den fisk som fångas konsumeras direkt av fiskarnas familjer (nedan kallat husbehovsfiske).

Vingrockor som oavsiktligt fångats genom icke-industriellt fiske (andra fisken än ytfiske, dvs. fiske med snörpvad, spö eller fasta linor, nät, handlinor och dörjfiskefartyg, eller långrevsfiske som bedrivs av fartyg som är registrerade i IOTC:s förteckning över godkända fartyg) får dock landas för lokal konsumtion.

2. Alla andra fiskefartyg än sådana som bedriver husbehovsfiske ska, i den mån det är praktiskt möjligt, snabbt frisläppa vingrockor levande och oskadda så snart de upptäcks i nätredskap, på krok eller på däck, på ett sätt som skadar dessa fångade exemplar så lite som möjligt.

Avsnitt 6 SPRFMO:s konventionsområde

Artikel34¶Pelagiskt fiske

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska på pelagiska bestånd i det området inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktigheten för fartyg som för deras flagg och som under 2022 fiskar på pelagiska bestånd till en total bruttodräktighet för unionen på 78600 i det området.

3. De medlemsstater som avses i punkt 1 får utnyttja de fiskemöjligheter som anges i bilaga IH endast om de skickar följande information till kommissionen senast den femtonde dagen i följande månad, så att kommissionen kan vidarebefordra informationen till SPRFMO:s sekretariat:

a) En förteckning över fartyg som aktivt fiskat eller deltagit i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde.

b) Månatliga fångstrapporter.

Avsnitt 7 IATTC:s konventionsområde

Artikel35¶Fiske med snörpvad

1. Snörpvadsfartyg får inte fiska efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk eller bonit (Katsuwonus pelamis)

a) under perioden mellan kl. 00.00 den 29 juli 2022 och kl. 24.00 den 8 oktober 2022 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2022 och kl. 24.00 den 19 januari 2023 i det område som avgränsas av

Amerikas kuster mot Stilla havet,

longitud 150o W,

latitud 40o N,

latitud 40° S,

b) under perioden mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2022 och kl. 24.00 den 8 november 2022 i det område som avgränsas av

longitud 96° W,

longitud 110° W,

latitud 4° N,

latitud 3° S.

2. För vart och ett av de fartyg som avses i punkt 1 som för en medlemsstats flagg ska den flaggmedlemsstaten före den 1 april 2022 informera kommissionen om vilken fredningstid enligt punkt 1 a som fartyget har valt.

3. Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska behålla ombord och sedan omlasta eller landa all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som de fångat.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses olämplig som livsmedel av andra skäl än storleken,

b) vid den sista utsättningen under en fiskeresa, om det återstående utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid denna utsättning.

Artikel36¶Aktiva anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha fler än 400 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2. Under 15 dagar före inledningen av den fredningstid som valts i enlighet med artikel 35.1 a ska snörpvadsfartyg i IATTC:s konventionsområde

a) avstå från att lägga ut anordningar som samlar fisk,

b) ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut.

Artikel37¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde som får tas av varje medlemsstats långrevsfartyg fastställs i bilaga IL.

Artikel38¶Förbud mot fiske efter årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att behålla ombord, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av årfenhaj inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas av fartygsoperatörerna.

3. Fartygsoperatörerna ska registrera antalet frisläppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande) och rapportera den informationen till den medlemsstat där de är medborgare.

Medlemsstaterna ska vidarebefordra den informationen som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel39¶Förbud mot fiske efter vingrockor

Unionsfiskefartyg i IATTC:s konventionsområde får inte fiska efter vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula) och får inte ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor som fångats i det området. Så snart fartygen noterar att vingrockor har fångats ska de omedelbart frisläppa exemplaren, när så är möjligt levande och oskadda.

Avsnitt 8 Seafos konventionsområde

Artikel40¶Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Apristurus manis.

b) Etmopterus bigelowi.

c) Etmopterus brachyurus.

d) Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f) Egentliga rockor (Rajidae).

g) Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h) Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

i) Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 9 WCPFC:s konventionsområde

Artikel41¶Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att högst 403 fiskedagar tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsten av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med långrevsfartyg under 2022 inte överstiger de gränser som anges i tabellen i bilaga IG.

Artikel42¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S får snörpvadsfartyg inte sätta ut, utföra underhåll på, eller lägga ut nätredskap vid, anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2022 och kl. 24.00 den 30 september 2022.

2. Utöver förbudet enligt punkt 1, ska det vara förbjudet att sätta ut nätredskap vid anordningar som samlar fisk på fritt hav i WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2022 och kl. 24.00 den 31 maj 2022 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2022 och kl. 24.00 den 31 december 2022.

3. Varje medlemsstat ska säkerställa att inget av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt lägger ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade instrumentbojar. Bojarna ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.

Artikel43¶Förbud mot att kasta fångst av tropisk tonfisk som fångats av snörpvadsfartyg överbord

1. Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska behålla ombord, omlasta och landa all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas i följande fall:

a) Vid den sista utsättningen under en fiskeresa, om det återstående utrymmet är i lastrummet är otillräckligt för att ta emot all fisk.

b) Om fisken anses olämplig som livsmedel av andra skäl än storleken.

c) Om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

Artikel44¶Högsta antal unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga IX.

Artikel45¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsterna av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med långrevsfartyg under 2022 inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att detta inte leder till att fiskeansträngningen avseende svärdfisk flyttas över till området norr om 20° S.

Artikel46¶Silkeshaj och årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, landa eller lagra delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a) Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b) Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel47¶Överlappande område mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde

1. Fartyg som endast är upptagna i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande området mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde.

2. Fartyg som är upptagna i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är upptagna i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 35.1 a, 35.2, 35.3, 35.4, 36, 37 och 38 när de fiskar i det överlappande området mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde.

Avsnitt 10 Berings hav

Artikel48¶Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Det ska vara förbjudet att fiska efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav.

Avsnitt 11 Siofas Avtalsområde

Artikel49¶Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a) begränsar sina årliga fiskeansträngningar och fångster inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå för en representativ period då de var verksamma i det området och för vilken det finns data som rapporterats till kommissionen,

b) inte utvidgar den geografiska utbredningen av fiskeansträngningen inom bottenfiske, med undantag för fiskemetoder med långrevar och fällor, utanför de områden där fiske har bedrivits under de senaste åren,

c) inte tillåts fiska i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter’s Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiskemetoder med långrevar och fällor och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.

Avdelning III Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i unionens vatten

Artikel50¶Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna får ges tillstånd att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel51¶Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket och licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket

Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i och licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket får ges tillstånd att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel52¶Kvotöverföringar och kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket

1. Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket ska ske i enlighet med denna artikel.

2. En medlemsstat som avser att överföra kvoter till eller utbyta kvoter med Förenade kungariket får diskutera ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte med Förenade kungariket. Den berörda medlemsstaten ska anmäla utkastet till kommissionen.

3. Om kommissionen godkänner ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte enligt punkt 2 som anmälts av den berörda medlemsstaten, ska den utan onödigt dröjsmål ge sitt samtycke till att vara bunden av kvotöverföringen eller kvotutbytet. Kommissionen ska till Förenade kungariket och medlemsstaterna anmäla den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits.

4. De fiskemöjligheter som erhållits från eller överförts till Förenade kungariket inom ramen för den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits ska anses vara kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med den tidpunkt då kvotöverföringen eller kvotutbytet anmälts i enlighet med punkt 3. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Artikel53¶Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel54¶Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga V del B.

Artikel55¶Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 8 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som avses i artikel 54.

Artikel56¶Förbjudna arter

1. Fartyg från tredjeland får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

c) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

d) Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

e) Håbrand (Lamna nasus) i alla unionens vatten.

f) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

g) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6, 9 och 10.

h) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

i) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

j) Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel57¶Ändringar av förordning (EU) 2021/92

Förordning (EU) 2021/92 ska ändras på följande sätt:

1. I bilaga IB ska tabellen över fiskemöjligheter för lodda i grönländska vatten i 5 och 14 (CAP/514GRN) ersättas med följande:

”Art: | Lodda Mallotus villosus | Zon: | Grönländska vatten i 5 och 14 (CAP/514GRN)

Danmark | 0 | | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Tyskland | 0

Sverige | 0

Alla medlemsstater | 0 | (1)

Unionen | 0 | (2)

Norge | 69623 | (2)

TAC | Ej tillämpligt

(1) | Danmark, Tyskland och Sverige får inte utnyttja kvoten ”alla medlemsstater” förrän de har uttömt sina egna kvoter. Medlemsstater som har tilldelats mer än 10 % av unionskvoten får dock inte alls utnyttja kvoten ”alla medlemsstater”. Fångster som ska räknas av från denna gemensamma kvot ska rapporteras separat (CAP/514GRN_AMS).

(2) | För fiskeperioden 15 oktober 2021–15 april 2022.”

2. I bilaga ID ska tabellen över fiskemöjligheter för långfenad tonfisk (ALB/AN05N) ersättas med följande:

”Art: | Långfenad tonfisk Thunnus alalunga | Zon: | Atlanten norr om 5° N (ALB/AN05N)

Irland | | 3174,03 | | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.

Spanien | | 17890,00

Frankrike | | 5626,69

Portugal | | 1962,13

Unionen | | 28652,85 | (1)

TAC | | 37801

(1) | Antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter långfenad tonfisk i Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007 ska vara 1253. Dessa kvoter ska vara föremål för lämpliga avdrag i enlighet med artikel 105 i förordning (EU) nr 1224/2009 i syfte att genomföra de kvoter som tilldelats medlemsstaterna enligt denna förordning, med anpassningar som respekterar unionens totala kvot på Iccat-nivå.”

Artikel58¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel59¶Övergångsbestämmelse

Artiklarna 11, 16, 17, 18, 25, 32, 33, 38, 39, 40, 46, 48 och 56 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2023 till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2023 träder i kraft.

Artikel60¶Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2022. Emellertid ska

a) bestämmelserna om fiskemöjligheter i artiklarna 27, 28 och 29, samt bilaga VII för de bestånd som anges i den bilagan i CCAMLR:s konventionsområde tillämpas från och med den 1 december 2021,

b) artikel 26.2 tillämpas från och med den 17 december 2021,

c) artikel 57.1 tillämpas från och med den 15 oktober 2021 till och med den 15 april 2022,

d) artikel 57.2 tillämpas från och med den 1 januari 2021,

e) bilaga II tillämpas från och med den 1 februari 2022 till och med den 31 januari 2023.

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:) TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:) Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:) Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:) Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:) Iccats konventionsområde

BILAGA IE:) Sydostatlanten – Seafos konventionsområde

BILAGA IF:) Sydlig tonfisk – områden

BILAGA IG:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IH:) SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IJ:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IK:) Siofas avtalsområde

BILAGA IL:) IATTC:s konventionsområde

BILAGA II:) Fiskeansträngning för fartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA III:) Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA IV:) Säsongsbundna stängningar för att skydda lekande torsk

BILAGA V:) Fisketillstånd

BILAGA VI:) Iccats konventionsområde

BILAGA VII:) CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VIII:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IX:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA I

I tabellerna i bilagorna anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i bilagorna ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34.

Hänvisningar till fiskezoner i bilagorna är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga namn. De vetenskapliga namnen anges för lagstiftningsändamål; de svenska namnen anges i upplysningssyfte.

Bilagorna IA–IL ingår i den här bilagan.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande jämförelsetabell över arternas vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn:

Följande jämförelsetabell över arternas svenska namn och vetenskapliga namn lämnas endast i upplysningssyfte:

BILAGA IA

DEL A Autonoma unionsbestånd

DEL B Gemensamma bestånd