Beslut vid regeringssammanträde 1988-10-27

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda vissa frågor om utbildning för psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Kommittén skall analysera vilken utbildningsverksamhet som bör bedrivas för psykiskt utvecklingsstörda vuxna, analysera hur denna verksamhet förhåller sig till de relevanta målen för socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den allmänna utbildningspolitiken samt föreslå ansvarsfördelning för såväl verksamheten som dess finansiering mellan stat, landstingskommun och primärkommun.

Bakgrund

Målet för de handikappolitiska insatserna är full delaktighet och jämlikhet. Utbildningspolitiken är ett viktigt medel för att uppnå målet.

Invånarna i Sverige har tillgång till ett varierat utbud av vuxenutbildning, för vilken gemensamma allmänna mål gäller. Vuxenutbildningen erbjuds i skilda former av olika utbildningsanordnare. Enligt vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall kommuner och landstingskommuner verka för att vuxna deltar i utbildning.

Även vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda bedrivs i olika former och med varierande omfattning. Folkbildning med särskild inriktning på psykiskt utvecklingsstörda erbjuds av vissa folkhögskolor och studieförbund. Utvecklingsstörda vuxna kan i vissa fall delta i vuxenutbildning som riktar sig till övriga vuxna, exempelvis i folkbildning och i grundvux. Inom arbetsmarknadsverket finns dessutom arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser för intellektuellt arbetshandikappade (Ami/S-ia) som bedriver yrkesinriktad rehabilitering.

Enligt omsorgslagen (1985:568) skall landstingskommunerna svara för daglig verksamhet (inkl. omvårdnad) i dagcenter eller annan sysselsättning för psykiskt utvecklingsstörda över skolåldern, vilka saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Dagcenter skall ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att utveckla sina resurser och delta i samhället. Verksamheten bekostas av landstingskommunerna.

Landstingskommunerna har under perioden 1970 -- 1988 med visst statsbidrag bedrivit försöksverksamhet med vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1970:1 bil.7, littera K 9, SU 5, rskr. 5). Särvux hade under försöksperioden mycket skiftande karaktär. Den omfattade undervisning på både grundsärskole- och träningsskolenivå samt ADL-träning (träning för anpassning till dagligt liv). Jag anförde i propositionen om kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1987/88:113) att den i viss mån kom att överlappa både insatser för habilitering och verksamhet som kan bedrivas som reguljär folkbildning. Försöksverksamheten med särvux bedrevs oftast inom dagcentra.

Försöksverksamheten upphörde den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:100 bil.7, littera G 3, SoU 20, rskr. 267) och ersattes genom beslut av riksdagen (prop. 1987/88:113, UbU 33, rskr. 323) med en reguljär kompetensinriktad och för varje individ mer omfattande vuxenutbildning på grundsärskolenivå. Även denna reguljära kompetensinriktade vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda benämns särvux.

Med kompetensinriktad vuxenutbildning avses vanligen att utbildningen syftar till kunskaper eller färdigheter (kompetens), som beskrivs i en centralt fastställd kursplan. I regel sätts betyg efter avslutad utbildning. Den nu avslutade försöksverksamheten med särvux hade en bredare inriktning. Den innehöll bl.a. undervisning som skulle ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att upprätthålla tidigare inlärda kunskaper och att fungera i det dagliga livet. Sådana moment är en viktig del av särskolan, men ingår inte i annan kompetensinriktad vuxenutbildning. I konsekvens härmed avgränsades reguljär särvux med hjälp av detta kriterium.

I syfte att skilja reguljär särvux från både folkbildningens och omsorgshuvudmännens ansvarsområden föreslog regeringen att särvux i motsats till särskolan inte skulle omfatta praktisk-estetiska ämnen, sinnesträning eller ADL-träning. Riksdagen beslöt i enlighet med detta förslag (UbU 1987/88:33, rskr. 323).

Reguljär särvux skall enligt riksdagsbeslutet fylla en funktion för vuxna psykiskt utvecklingsstörda som svarar mot vad som erbjuds övriga vuxna genom den kommunala utbildningen för vuxna (grundvux och komvux). Reguljär särvux skall inte ersätta någon av de övriga vuxenutbildningsformerna, som kan stå öppna även för psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Reguljär särvux skall heller inte ersätta någon del av de särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, exempelvis aktiviteter med karaktär av habilitering eller sysselsättning, som landstingskommunerna har ansvaret för.

Under slutskedet av försöksperioden bidrog landstingskommunerna med betydande belopp till kostnaderna för försöksverksamheten med särvux. Mot denna bakgrund förutsatte regeringen att landstingskommunerna även i fortsättningen skulle göra betydande insatser för utvecklingsstörda vuxna, bl.a. genom att bekosta utbildning som kunnat förekomma inom ramen för försöksverksamheten med särvux men som inte kan ingå i den nya, renodlat kompetensinriktade verksamheten.

Behov av ytterligare utredning

I anslutning till sitt beslut att införa en reguljär särvux beslöt riksdagen bl.a. att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet (UbU 1987/88:33) anfört om behov av ytterligare utredning beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Utredningen skall framför allt analysera och överväga frågor om verksamhets- och kostnadsansvar för stat och kommun.

I propositionen förutskickades ett uppdrag till skolöverstyrelsen att utreda i vad mån det finns behov av vuxenutbildning motsvarande yrkessärskolan. Utskottet anförde att utredningen bör få även detta uppdrag.

Utredningsuppdraget

Kommittén bör inledningsvis kartlägga och bedöma vuxna psykiskt utvecklingsstördas samlade behov av utbildning och träning samt beskriva hur dessa behov tillgodoses för närvarande. Det gäller bl.a. kompetensinriktad vuxenutbildning, folkbildning inom folkhögskola och studieförbund samt omsorgsverksamhet av utbildningskaraktär. I samband härmed skall kommittén beskriva innebörden i begrepp som träning och habilitering samt bedöma hur dessa områden kan avgränsas från vuxenutbildning. Resultatet av detta inledande arbete bör redovisas för regeringen i en särskild rapport.

I en andra etapp bör kommittén ta ställning till vad som bör ingå i särvux och vad som bör höra till de särskilda omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. Dessa ställningstaganden är av särskild vikt för frågan om statens kostnadsansvar.

Kommittén bör föreslå en lämplig arbetsfördelning mellan å ena sidan kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda och å andra sidan folkbildning för denna målgrupp i studieförbund och folkhögskola. Vid sina överväganden i denna fråga bör kommittén bygga på den avgränsning som gäller inom vuxenutbildningen i övrigt. Kommittén bör särskilt överväga de behov som psykiskt utvecklingsstörda vuxna på träningsskolenivå har. En uppgift för kommittén är att analysera på vilket sätt utbildning på träningsskolenivån kan ingå i särvux samt hur statens kostnadsansvar skall avgränsas. Om kommittén finner att särvux bör utvidgas utöver vad som enligt riksdagens beslut ingår fr.o.m. den 1 juli 1988, bör kommittén överväga i vad mån landstingskommunerna bör bidra till kostnaderna för särvux.

En annan fråga för kommittén är att analysera de delar av utbildningsverksamheten som återfinns i gränsområdet mellan socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den allmänna utbildningspolitiken. Vilka delar av utbildningsverksamheten riktad till psykiskt utvecklingsstörda vuxna kommer enligt olika kriterier att falla inom ramen för respektive sektors ansvar?

Om kommittén finner att det, utöver den yrkesutbildning som kan erbjudas som en arbetsmarknadsåtgärd eller inom ramen för komvux, finns behov av vuxenutbildning motsvarande yrkessärskolan, bör kommittén överväga om denna i första hand bör ha samband med yrkessärskolan eller med särvux. Kommittén skall föreslå statsbidragskonstruktion och finansiering av en eventuell motsvarighet för vuxna till yrkessärskolan.

Kommittén bör vidare analysera och lägga fram förslag om fördelningen av verksamhetsansvaret och kostnadsansvaret mellan respektive sektor och mellan stat, landstingskommun och primärkommun.

Mot bakgrund av dels sina ställningstaganden i definitionsfrågor och frågor om ansvarsfördelning mellan olika samhällssektorer och olika vuxenutbildningsanordnare, dels psykiskt utvecklingsstördas behov av repetition bör kommittén också behandla frågan om urval av sökande till särvux och undersöka, om det kan införas regler om rätt att repetera utbildning i särvux. Sådana regler skulle fordra ökade resurser. Eftersom resurserna är begränsade, bör kommittén väga behovet av att inom ramen för särvux på nytt få delta i en genomgången utbildning mot utbildningsbehoven hos dem som ännu inte fått en sådan möjlighet.

Kommittén bör slutligen analysera frågan om studietidens längd i särvux. Enligt nu gällande regler är studietiden i särvux maximerad på samma sätt som studietiden i grundvux. Grundvux motsvarar emellertid endast låg- och mellanstadienivåerna i grundskolan, medan särvux omfattar även ämneskurser motsvarande särskolans högstadium. Vidare kräver psykiskt utvecklingsstördas inlärning i allmänhet lång tid. Även förslag till förändringar i denna fråga påverkar den totala omfattningen av särvux och kostnaderna härför. Kommittén skall föreslå finansiering av eventuellt tillkommande kostnader.

Kommittén bör också granska frågan om studiestöd till dem som förlorar arbetsinkomst vid studier i särvux. Enligt nuvarande regler lämnas timersättning till sådana särvuxstuderande på samma sätt som till grundvuxstuderande. Om kommittén finner att nuvarande regel om maximering av studietiden bör gälla enbart den särvux som motsvarar särskolans låg- och mellanstadier, bör kommittén även behandla frågan om studiestöd till deltagare i särvuxkurs på högstadienivå. Bör studiestöd kunna lämnas t.ex. i form av vuxenstudiestöd?

Ramar för arbetet, samråd m.m.

Under sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och utredningar samt inhämta synpunkter från berörda personal-, intresse- och elevorganisationer.

Utredningsarbetet bör bedrivas snabbt och slutföras i sådan tid att de förslag som utredningsresultaten kan leda till, kan föreläggas riksdagen om möjligt i budgetpropositionen 1990 och senast i en särproposition under år 1990.

För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor om verksamhets- och kostnadsansvar m.m. för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda vuxna,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)