Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild arbetsgrupp inrättas för att kartlägga och redovisa

dels personal- och kompetenssituationen vid företag och myndigheter av betydelse för säkerheten vid drift, underhåll och provning av kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningar,

dels kärnkraftsavvecklingens förväntade direkta och indirekta sysselsättningseffekter inom berörda län och orter.

Bakgrund

Våren 1988 beslutade riksdagen om riktlinjer för hur kärnkraftsavvecklingen skall inledas (prop. 1987/88:90, NU 40, rskr. 375). Såväl verkningarna på sysselsättningen i kärnkraftsorterna som behovet av att slå vakt om den tekniska kompetens som finns vid kärnkraftverken och de centrala kärnkraftsorganen ingår bland de frågor som måste beaktas i samband med kärnkraftsavvecklingen. Näringsutskottet förordade att dessa båda frågor bör behandlas av en särskild arbetsgrupp med representanter för parterna.

Kompetensbehov vid kärnkraftverken och de centrala myndigheterna

Den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor har det grundläggande ansvaret för en säker funktion hos kärnkraftverken. Tillståndshavaren är därmed också skyldig att se till att den personal som arbetar vid verket har tillräcklig kompetens och kunskap samt att organisationen är utformad så att de krav samhället ställer på verksamheten kan uppfyllas.

Säkerhetsmyndigheterna utövar tillsyn över den kärntekniska verksamheten i landet med stöd av bl.a. lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (1988:220). I tillsynen ingår såväl granskning och övervakning av verksamheten vid de kärntekniska anläggningarna som meddelande av föreskrifter och villkor som krävs från strålskydds- och säkerhetssynpunkt.

Myndigheterna har också till uppgift att ta initiativ till och genomföra utredningar och forskningsprojekt inom kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet med syftet att ytterligare höja säkerheten inom verksamhetsfältet.

Ansvaret för att kompetens och kunskap hos säkerhetsmyndigheterna kan upprätthållas vilar på statsmakterna.

Den förestående avställningen av kärnkraftsreaktorer kan leda till att personal vill lämna kärnkraftindustrin i förtid och att det kan uppstå svårigheter att rekrytera ny personal för företagen. Liknande problem kan tänkas uppkomma hos myndigheter och serviceorganisationer m.fl.

Det är väsentligt att kunna behålla drifts- och säkerhetspersonal för att i varje situation upprätthålla en säker fortsatt drift vid de kvarvarande kärnkraftverken under avvecklingsperioden. En minskad kompetens i landet till följd av ett minskat intresse för vidareutbildning inom reaktortekniska områden, i kombination med en ökad personalavgång från företag och myndigheter, kan innebära störningar i driften av kärnkraftverken. Detta kan få oönskade konsekvenser för elenergi- och effektbalansen, särskilt under den senare delen av avvecklingsperioden.

Kärnkraftföretagen och säkerhetsmyndigheterna bedömer att tillgången på kompetent personal kan komma att utgöra ett av de stora problemen under avvecklingsperioden. Det gäller såväl forskare och andra högskoleutbildade som kvalificerad drifts- och underhållspersonal.

Sysselsättning i kärnkraftsorterna

De fyra kärnkraftverken sysselsätter för närvarande direkt vid verken 3 600 helårsanställda och ytterligare 700 revisionsanställda på helårsbasis. Av dessa totalt 4 300 anställda är 600 knutna till Barsebäcksverket i Kävlinge kommun, 1 100 till Forsmark i Östhammars kommun, 1 000 till Oskarshamnsverket och 1 600 till Ringhals i Varbergs kommun.

Avvecklingen av kärnkraftverken kommer att medföra både direkta och indirekta sysselsättningseffekter i berörda län och orter. Det faktum att anställda vid kärnkraftverken har hög kompetens- och utbildningsnivå kommer att underlätta omställningsprocessen.

Riktlinjer för arbetsgruppens verksamhet

En särskild arbetsgrupp bör tillkallas för att kartlägga och redovisa det faktiska personal- och kompetensläget samt det förväntade behovet av personal inom kärnkraftföretagen och kärnsäkerhetsmyndigheterna inom olika kategorier.

Gruppen bör även kartlägga rekryteringsförutsättningarna inom de delar av undervisnings- och forskningssektorn som berör kärnenergi- och säkerhetsområdet samt inom de leverantörs-, kontroll- och serviceföretag som har specialiserat sig på kärnenergifrågor.

Arbetsgruppen bör lämna förslag till en plan över hur personal- och kompetensfrågorna bör följas och hanteras efter år 1990.

Arbetsgruppen bör vidare undersöka och redovisa de direkta och indirekta sysselsättningseffekter som kärnkraftsavvecklingen kan ge upphov till inom berörda län och orter. För detta bör arbetsgruppen inhämta information och analysmaterial från kraftindustrin, arbetsmarknadsstyrelsen, länsmyndigheter och kommunala myndigheter samt andra berörda organisationer och intressenter.

Bedömningen av arbetsmarknadspolitiska insatsbehov är av naturliga skäl avhängig den arbetsmarknadssituation som kommer att råda vid nedläggningstillfället, varför en sådan bedömning inte skall göras av arbetsgruppen.

Samråd, tidsplan m.m.

Arbetet bör ske i nära samarbete med berörda företag, myndigheter och organisationer.

Arbetsgruppen bör beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Arbetsgruppen bör starta sitt arbete snarast för att senast den 1 maj 1990 till regeringen (miljö- och energidepartementet) överlämna sin redovisning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för miljö- och energidepartementet

att tillkalla en särskild arbetsgrupp - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att kartlägga och redovisa dels personal- och kompetenssituationen vid kärnkraftföretagen och kärnsäkerhetsmyndigheterna, dels kärnkraftsavvecklingens förväntade direkta och indirekta sysselsättningseffekter inom berörda län och orter samt

att besluta om ledamöter, sakkunniga, experter samt sekreterare i arbetsgruppen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Miljö- och energidepartementet)