Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-21

Statsrådet Persson anför.

Regeringen bemyndigade den 21 april 1988 dåvarande chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté (U 1988:09) för översyn av folkhögskolan. Kommittén har antagit namnet folkhögskolekommittén. Utöver de direktiv (dir. 1988:16) som vid detta tillfälle gavs beträffande översynen av folkhögskolan bör kommittén beakta följande.

De svenska folkhögskolorna är verksamma i en pedagogisk tradition som i hög grad har präglats av folkrörelserna och som inneburit en fri ställning i utbildningsväsendet. Verksamhetens uppgift, innehåll och form är i folkhögskoleförordningen (1977:551) formulerade med tanke på denna fria ställning.

Kärnan i folkhögskolornas verksamhet har varit kraven på de långa allmänna kurserna. Den långa folkhögskolekursen har haft en allmän folkbildningskaraktär men har ändå givit behörighet för andra studier genom att vanliga skolämnen utgjort utbildningens huvudsakliga innehåll. I övrigt har folkhögskolorna friheten att själva utforma sin verksamhet.

De senaste årtiondena har inneburit en kraftig utbyggnad av utbildningsmöjligheterna. Numera går ca 95% av alla 16-åringar vidare till någon form av gymnasieutbildning. Möjligheterna till högskoleutbildning har vidgats påtagligt i olika delar av landet.

Denna utveckling har bidragit till att folkhögskolan har fått svårigheter att rekrytera elever till kurserna med enbart allmänna ämnen - basen för folkhögskolans verksamhet. Detta förhållande innebär att skolformen inte på samma enkla sätt som tidigare kan knyta an till ett självklart och tydligt utbildningspolitiskt uppdrag.

Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara att kärnan i folkhögskolornas verksamhet även i fortsättningen skall vara att ge allmän medborgerlig bildning. Folkhögskolans roll och dess profil bör preciseras såväl i folkbildningen som i vuxenutbildningen i stort. Kommittén bör söka ange vilken inriktning verksamheten bör ha och till vilka målgrupper den bör vända sig. Stor vikt bör läggas vid möjligheterna att rekrytera studerande bland dem som har kort och bristfällig utbildning.

Folkhögskolorna har under senare år sökt vidga sitt verksamhetsfält. Det har inneburit att man har erbjudit utbildning som många gånger hör hemma i andra utbildningsformer. En samlad bedömning av den roll folkhögskolan kan eller bör spela i förhållande till andra utbildningsformer bör göras. Kommittén bör kritiskt granska och redovisa omfattningen av den folkhögskoleverksamhet som i princip utgör ett parallellsystem till gymnasieskola och högskola.

Folkhögskolans verksamhetsutvidgning har också inneburit att man erbjuder yrkesutbildning inom områden som samtidigt tillgodoses av andra utbildningsanordnare. Kommittén bör belysa om denna roll är förenlig med folkbildningsmålen. Kommittén bör vidare noggrant värdera folkhögskolans yrkesutbildningsinsatser och lämna förslag till gränsdragning för vad folkhögskolan skall ge i form av yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet bör därvid ges åt fritidsledarutbildningen. Kommittén bör i sina diskussioner om denna utbildning ta hänsyn till vad som sägs i regeringens skrivelse 1988/89:70 om ungdomsfrågor och därvid beakta det som har betydelse för folkhögskolan.

Folkhögskolans huvuduppgift inom det estetiska området är att tillgodose elevernas behov av att få utveckla sina uttrycksmöjligheter inom olika konstnärliga områden. Syftet är inte i första hand att studierna skall förbereda för yrkesverksamhet eller för högskoleutbildning inom berörda områden. Utvecklingen inom folkhögskolan har ändå gått i den riktningen att fler och fler studieförberedande kurser har tillkommit. Detta har lett till att studietiden onödigtvis har förlängts för dem som skall genomgå högre konstnärlig utbildning. Kommittén bör diskutera vilken roll de estetiska kurserna skall spela för den breda amatörverksamheten på kulturområdet och som en förberedelse för fortsatt konstnärlig utbildning. Därvid bör beaktas den vidgade roll gymnasieskolan kan komma att få när det gäller förberedelser för högskoleutbildning inom det estetiska området som följd av bl.a. förslagen i betänkandet (SOU 1989:10) Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan.

Kommitténs överväganden när det gäller folkhögskolans utbildningsutbud och profilering får konsekvenser för de överväganden som berör hur verksamheten skall regleras och hur statsbidragssystemet skall utformas. I de tidigare direktiven anges olika förutsättningar för utformning av ett statsbidragssystem för folkhögskolan. En av de viktigaste utgångspunkterna är att systemet skall vara enkelt och om möjligt mer schabloniserat. Därutöver bör det vara så konstruerat att det lätt kan anpassas till ett system med icke statligt reglerade tjänster. Om kommittén kommer fram till att viss verksamhet inte bör vara statsbidragsberättigad bör frigjorda resurser kunna användas till en generell förstärkning eller till att förstärka särskilt angelägen verksamhet.

När det gäller regleringen i övrigt bör kommittén vara oförhindrad att överväga om det över huvud taget behövs sådana regler som kräver lagform.

Utgångspunkten för kommitténs arbete bör, vilket understrukits med kraft i de redan givna direktiven, vara att folkhögskolans frihet och självständighet skall bevaras. Bidragsbestämmelserna anger de ramar inom vilka verksamheten kan bedrivas, men det är slutligen skolorna själva som skall utforma verksamhetsprofilen. Det är därför angeläget att kommittén så snart som möjligt färdigställer ett diskussionsmaterial som inbjuder till en bred diskussion om folkhögskolans framtida roll och uppgifter bland alla dem som på olika sätt har anknytning till folkhögskoleverksamheten. Med hänsyn till detta bör kommittén ha möjlighet att förlänga arbetstiden med några månader i förhållande till tidigare uppgjord tidsplan. Förslagen från kommittén bör dock vara klara senast den 1 september 1990.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar uppdraget till folkhögskolekommittén i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)